Påföljdsbestämning IVAR STRAHL — hovrättsråd, lagbyråchef, professor — föddes den 13 mars 1899, och han avled den 4 december 1987. Till sjuttioårsdagen utgavs en festskrift inom ramen för Svensk Juristtidnings häften 2–3 1969, vilken inleddes med en översikt över Strahls mångsidiga insatser i svenskt rättsliv av justitierådet Nils Beckman. SvJT 1999 s. 107 Av: Nils Jareborg Ladda ner PDF
Straffets grunder — historisk bakgrund Frågorna om grunderna för straff och hur straff bör utformas och verkställas går långt tillbaka i historien. I artikeln ges en kortfattade beskrivning av straffsystemets utveckling från äldsta tider till idag. SvJT 1999 s. 108 Av: Erland Aspelin Ladda ner PDF
Påföljdsbestämning i ett differentierat påföljdssystem Det differentierade påföljdssystemet har sin grund i en uppfattning enligt vilken påföljderna främst bör anpassas efter brottslingen och inte brottet. Idag betonas åter brottet och dess straffvärde som den centrala faktorn för påföljdsbestämningen vilket dock inte inneburit att det differentierade påföljdssystemet övergivits. SvJT 1999 s. 132 Av: Dag Victor Ladda ner PDF
Påföljdsbestämning i ett differentierat påföljdssystem — en replik I denna replik till Dag Victor betonar författarna att de senaste decenniernas forskning om påföljdernas verkningar har visat att inte någon påföljd mera generellt leder till de individualpreventiva mål som man hoppats kunna uppnå. De diskuterar mot den bakgrunden varför lagstiftaren inte bytt ut ohållbara behandlings- och prognoskriterier mot mer realistiska kriterier. SvJT 1999 s. 145 Av: Stefan Reimer & Martin Borgeke Ladda ner PDF
Straffvärde Enligt 29 kap. 1 § brottsbalken skall straff bestämmas efter brottslighetens straffvärde. Med straffvärde avses i princip detsamma som brottets svårhet. I artikeln tar författarna först upp frågan om det finns undantag från den huvudregeln. De tar upp olika faktorer som inte får beaktas vid straffvärdebedömningen och behandlar därefter de grundläggande principerna för denna bedömning. SvJT 1999 s. 151 Av: Petter Asp & Andrew von Hirsch Ladda ner PDF
Kan ett brotts straffvärde som domstolen fastställer skilja sig från brottets ”verkliga” straffvärde? I en kommentar till Petter Asps och Andrew von Hirschs artikel om straffvärde gör författaren gällande att deras analys synes grunda sig på föreställningen att varje brott har ett i förhand givet straffvärde som det är domstolarnas uppgift att finna. Enligt författaren är emellertid domstolens fastställande av ett konkret straffvärde en konstitutiv akt. Något ”verkligt” straffvärde vid sidan av det av domstolen fastställda finns inte. SvJT 1999 s. 177 Av: Josef Zila Ladda ner PDF
En kommentar i ”straffvärdets gränsland” I en kommentar till Petter Asps och Andrew von Hirschs artikel om straffvärde tar författaren upp frågan om straffnivån i andra länder och allmänpreventiva överväganden kan beaktas vid domstolens fastställande av ett brotts konkreta straffvärde. Hon gör, mot bakgrund av att straffvärdebedömningen avser enskilda gärningar, gällande att lagens ordalydelse inte lämnar utrymme för sådana hänsynstaganden. SvJT 1999 s. 183 Av: Catharina Sitte Durling Ladda ner PDF
Billighetshänsyn Enligt 29 kap. 5 § brottsbalken skall domstol, utöver straffvärdet, vid straffmätning i skälig omfattning beakta även vissa s. k. billighetshänsyn. Enligt 30 kap. 4 § första stycket skall sådana hänsyn beaktas även vid påföljdsvalet. I artikeln redovisar författaren bl.a. vilka olika slags hänsyn som ansett falla under bestämmelsernas tillämpningsområde och diskuterar i vad mån hänsynen främst är av betydelse för straffmätningen eller påföljdsvalet. SvJT 1999 s. 188 Av: Lena Holmqvist Ladda ner PDF
Om återfall i brott Uppfattningen att återfall i brott bör bestraffas strängare än förstagångsbrott har en lång historisk bakgrund och en stark förankring i det allmänna rättsmedvetandet även om de teoretiska motiveringarna har skiftat. Enligt författaren finns det skäl att i detta hänseende acceptera det allmänna rättsmedvetandet så länge detta på något vis kan förenas med en rationell och rättvis kriminalpolitik. SvJT 1999 s. 200 Av: Per Ole Träskman Ladda ner PDF
Brottets art — några tankar kring en svårgripbar företeelse I artikeln behandlas olika tillämpningsproblem i anslutning till bestämmelsen i 30 kap. 4 § andra stycket brottsbalken om att brottslighetens art får beaktas som skäl för fängelse. Författaren argumenterar för en restriktiv tillämpning och betonar, med stöd av bl. a. statistiskt material, att användningen av en viss brottsbeteckning inte är tillräcklig för att en gärning skall anses som ett artbrott. SvJT 1999 s. 218 Av: Martin Borgeke Ladda ner PDF
Artbrott Frågan om brottslighetens art är knapphändigt behandlad i förarbeten, doktrin och praxis. Enligt författarna har detta medfört att tillämpningen stundom fått en ”intuitiv” karaktär. Författarna söker påvisa att den vägledning som getts för artbrottetsinstitutets tillämpning kan ifrågasättas. SvJT 1999 s. 241 Av: Karin Påle & Andrew von Hirsch Ladda ner PDF
På vilka grunder särbehandlas artbrott i dagens rättspraxis? I en kommentar till Andrew von Hirschs och Karin Påles artikel om artbrott försöker författaren att utröna vilka skäl som kan ligga bakom klassificeringen av olika typer av artbrott i dagens rättspraxis. Härvid ifrågasätter författaren om inte vissa brott behandlas som artbrottslighet på andra grunder än av allmänpreventiva skäl. SvJT 1999 s. 259 Av: Malin Thunberg Ladda ner PDF
Straffmätning vid flerfaldig brottslighet I de flesta länder blir straffet för flera brott som bedöms vid ett tillfälle lägre än summan av de straff som skulle dömts ut för vart och ett av brotten. I artikeln diskuteras om denna form av ”rabatt vid flerfaldig brottslighet” går att förklara utifrån ett straffvärdetänkande. SvJT 1999 s. 264 Av: Nils Jareborg Ladda ner PDF
Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning vid flerfaldig brottslighet I artikeln behandlar författaren olika frågor om tillämpningen av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning vid flerfaldig brottslighet. Det framhålls bl. a. att åtalsunderlåtelse anses innefatta en sådan sakerförklaring som kan beaktas vid återfall och också skall registreras i det nya belastningsregistret. Förundersökningsbegränsning, som bygger på samma grundrekvisit som åtalsunderlåtelse, anses däremot inte som en sakerförklaring och skall inte heller registreras. Enligt författaren kan ordningen sättas i fråga. SvJT 1999 s. 281 Av: Peter Lundkvist Ladda ner PDF
Betydelsen av samtycke vid icke frihetsberövande påföljder Den kriminalpolitiska utvecklingen har under senare år präglats av den s. k. nyklassiska skolans betoning av värden som proportionalitet, förutsebarhet och likabehandling. Samtidigt har betydelsen av samtycke för påföljdsvalet ökat alltmer när det gäller användningen av alternativ till fängelsestraff. SvJT 1999 s. 288 Av: Fredrik Wersäll Ladda ner PDF
Den dömdes möjligheter att disponera över verkställighet av fängelsestraff I anslutning till Fredrik Wersälls artikel om samtycke vid icke frihetsberövande påföljder behandlar författarna frågan om samtycke inom ramen för verkställighet av ett fängelsestraff. I likhet med Wersäll pläderar de för en pragmatisk inställning. SvJT 1999 s. 300 Av: Ulrika Kvarnsjö & Elisabeth Lager Ladda ner PDF