Asylrätten i Sverige réfugié sur place). Tar man inte ställning till frågan om flyktingskap, när utlänningen söker asyl, utan först vid en senare tidpunkt, som kan ligga flera år fram i tiden, är det praktiskt taget omöjligt att på ett tillfredsställande sätt göra en sådan prövning. 4. SvJT 1980 s. 1 Av: Göran Melander
Tryckfrihet och marknadsföring Bernitz, Modigh och Mallmén i arbetet "Otillbörlig marknadsföring" (1970), särskilt s. 94—103 (se även s. 174 och 325 f). Den senare tillkomna rättspraxis synes emellertid motivera, att problemen nu tas upp till ytterligare behandling. SvJT 1980 s. 25 Av: Håkan Strömberg
Domstolsförfarandet i mål angående "läkemedelsrattfylleri" % av alkohol och "något annat". "Något annat" kan i sammanhanget betyda sjukdom, utmattning, sömnmedel och andra bedövande eller stimulerande medel. 1 A. Solarz, Läkemedelspåverkan och trafiken. SvJT 1980 s. 40 Av: Artur Solarz
BOEL FLODGREN. Fackföreningen och rätten. ekonomin och den på det ekonomiska systemet vilande maktstrukturen, som ytterst bestämmer rättens utformning" (s. 248). Ett sådant analogislut är dock alldeles obefogat ur vetenskaplig synpunkt, även om hypotesen rörande de fackföreningsvänliga reglerna till äventyrs hade verifierats. SvJT 1980 s. 54 Av: Reinhold Fahlbeck
ILMAR TAMMELO. Modern Logic in the Service of Law. in abstracto utan även i samband med konkreta rättsfall i skadeståndsrätt, straffrätt, avtalsrätt, folkrätt och internationell privaträtt (s. 94—118). Den centrala uppgiften är att undersöka huruvida argumentationen är logically valid, d. v. s. SvJT 1980 s. 64 Av: Aleksander Peczenik
Svea hovrätt 1888—1898 S.R. Fram emot hösten 1888 blev jag utnämnd till vice häradshövding, lämnade mitt kära Jämtland och flyttade till hemmet i Stockholm. Med vice häradshövdingutnämningen på fickan anmälde jag mig till tjänstgöring i Svea Hovrätt. SvJT 1980 s. 66 Av: S.R.
Några reflexioner om hövlighet vid kommunikation mellan myndigheter och enskilda Stig Nystrand har i en trevlig artikel "Skiss till standard för hövlighetsterminologi" i SvJT 1979 s. SvJT 1980 s. 73 Av: Wilh. Penser
Om expropriationsersättning I sin uppsats "Expropriation — en studie i lagstiftningsmotiv och ersättningsrättsliga grundprinciper" (SvJT 1978 s. 81— 120) har professor Lars Werin genomfört en intressant analys av expropriationsinstitutet enligt svensk rätt. SvJT 1980 s. 74 Av: Claes Hägg
Rättshistoriens framtida roll — en replik skall begränsas till rättsreglernas historia, utan att inse, att en sådan begränsning gör dem oattraktiva på arbetsmarknaden. SvJT 1980 s. 75 Av: Elsa Sjöholm
Beccaria-medaljen till Gerhard Simson Svenska föreningen för industriellt rättsskydd höll årsmöte 7 mars 1978. Prof. Berndt Godenhielm höll då föredrag över ämnet "Arbetstagares uppfinningar". I den efterföljande diskussionen deltog även den statlige utredaren om arbetstagares uppfinningar, lagman Johan Lind. SvJT 1980 s. 78 Av: S. W.
Kammarrätterna. Desirée Edmar att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i dep:t. Handelsdepartementet. Regeringen har 13 dec. 1979 förordnat dep.rådet i handelsdep:t Sven Norberg att inneha långtidsvik. på tjänsten som exp. SvJT 1980 s. 79 Av: ??
Polisväsendet. Lars Samuelson att inneha långtidsvik. på en tjänst som rådm. i Stenungsunds tr, 8 nov. 1979 utnämnt rådm. i Göteborgs tr Bengt Eksell att vara chefsrådm. i tr, s. d. förordnat rådm. i Lindesbergs tr Lars Wesström att inneha långtidsvik. SvJT 1980 s. 80 Av: ??
Tunisisk rätt under islamitiskt och franskt inflytande (Fikh) om de var muslimer och av mosaisk lag ifall de var judar, medan tunisier som icke tillhörde någon av dessa religioner föll under fransk lag. I tvister som rörde handel och köpenskap saknades inhemsk lagstiftning, varför dessa hörde under fransk civillag. SvJT 1980 s. 81 Av: JAN NORDLANDER
Arbetskraftens fria rörlighet inom de Europeiska Gemenskaperna med samma företräde som en medborgare i denna stat konkurrera om erbjudna arbetstillfällen." Därav följer bl. a. också att arbetslöshet i en medlemsstat inte får vara ett hinder för en annan @@PAGEBREAK@@Arbetskraftens fria rörlighet 93medlemsstats medborgare att söka arbete. SvJT 1980 s. 90 Av: JOACHIM NELHANS
Arbitration and the Judiciary Speed. A speedy solution of a dispute is of course of great importance to business. A late decision may not only fail to provide a true settlement, but may also create fresh problems. Court litigation is of necessity slow. This is a prerequisite of judicial security. SvJT 1980 s. 103 Av: NILS MANGÅRD
Prisdiskriminering eller prisdifferentiering? priset, för att påverka köparnas inköpsvolym. De amerikanska erfarenheterna talar starkt emot att för svenskt vidkommande låsa sig vid krav på kostnadsanpassning vid prisdifferentiering. SvJT 1980 s. 115 Av: TOM HÅRD
Skrifter till minnet av Halvar G. F. Sundberg. Institutet för offentlig och internationell rätt. Sthlm 1978. 204 s. Kr. 150,00. Prof. Halvar Sundberg, framstående vetenskapsman, dugande praktiker, stark personlighet, har av Institutet för offentlig och internationell rätt ägnats en minnesskrift. SvJT 1980 s. 123 Av: Kurt Holmgren
Rationalitet i rättssystemet. ignorantia juris"(!) för vilkens existens och utbredning hon hänvisar till en 25 sidor lång uppsats om "The Law and the Public in Hungary"(!)). SvJT 1980 s. 124 Av: Dag Victor
OLE DUE, BJARNE CHRISTENSEN, PETER LILHOLT, KIRSTEN SØRENSEN, PETER WIESE, BENT ØSTERBORG. Kommenteret færdselslov. 2. Haderslev 1979. Juristforbundets forlag. 1035 s. Danmark har i likhet med Sverige under 1970-talet fått en ny vägtrafiklagstiftning. SvJT 1980 s. 127 Av: G. E.
ENRICO PATTARO. Filosofia del diritto. H.D-s Diritto. Scienza giuridica. Bologna 1978. Cooperativa Libraria Universitaria Editrice Bologna. 166 s. Lit. 5.500. SvJT 1980 s. 128 Av: S. S.
Lagrådsintryck Lagrådet utgör ett icke oväsentligt led i lagstiftningsförfarandet enligt gällande rätt. Genom den nya grundlagsstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1980 har lagrådets uppgift närmare preciserats. I 8 kap. SvJT 1980 s. 129 Av: Gustaf Petrén
Har svaranden rätt till skiljedom när käranden återkallat sin talan? 1. Som bekant finns i rättegångsbalken ett stadgande, som i dispositiva mål ger svaranden rätt att påkalla domstolens prövning av själva saken för det fall käranden — sedan svaranden ingått i svaromål — återkallar sin talan. SvJT 1980 s. 139 Av: Magnus Ullman
Några reflektioner med anledning av högsta domstolens dom i dödshjälpsmålet en enda gärning, nämligen att så snabbt som möjligt införa så mycket gifter i Handbergs kropp, att han med absolut säkerhet skulle dö. SvJT 1980 s. 142 Av: Gillis Erenius
Om indexreglering vid arrendeavräkning Lagens bestämmelser om avräkning1907 års nyttjanderättslag innehöll ingen bestämmelse om avräkning, men en sådan förutsättes ändock. SvJT 1980 s. 148 Av: Sixten Lagebrant
En fråga om förordnande av offentlig försvarare och biträde enligt rättshjälpslagen I 21 kap. 5 § 2 st. RB stadgas, att om den misstänkte till offentlig försvarare föreslagit någon, som är behörig därtill, han skall förordnas, om ej hans anlitande skulle medföra avsevärt ökade kostnader eller eljest sär- @@PAGEBREAK@@154 Offentlig försvarareskilda skäl... SvJT 1980 s. 153 Av: Rune Lindgren
Den tredje världskonferensen för familjerätt , anordnad av the International Society on Family Law i samarbete med Juridiska fakulteten i Uppsala, ägde rum den 5 — 9 juni 1979. (Jfr SvJT 1978 s. 719.) I konferensen deltog drygt 250 personer från 36 olika länder, belägna i alla världsdelar. SvJT 1980 s. 155 Av: Anders Agell
Nordiskt domarseminarium i sjörätt Den 27 — 28 september 1979 hölls ett nordiskt domarseminarium vid Svea hovrätt. Det var Nordisk Institutt for Sjørett som för andra gången anordnade ett seminarium för nordiska domare som har att döma i sjörättsmål. SvJT 1980 s. 156 Av: A. L. J.
Regeringen. Jørgen Gersing. Den nye højesteretsdommer er født i 1927 og cand. jur. fra 1953. Efter en kort tid som advokatfuldmægtig blev han ansat i justitsministeriet, hvor han blev afdelingschef i 1968. I 1973 udnævntes han til departementschef i statsministeriet og statsrådssekretær. SvJT 1980 s. 158 Av: ??
Ny professor. Lars Jonson till regeringsråd. Jonson är född i Södertälje 1929. Han blev civilekonom vid handelshögskolan i Stockholm 1950 och jur.kand. vid Stockholms högskola 1955. SvJT 1980 s. 159 Av: ??
Åklagarväsendet. Mats Jender att biträda som sakk. i dep:t, 19 okt. 1979 förordnat hovr.ass. Gustaf Lindstedt att vara expert i upphovsrättsutredningen, 22 okt. 1979 förordnat byråchefen Jörgen Bengtsson att vara bitr. sekr. SvJT 1980 s. 160 Av: ??
Psykologers sakkunnigbedömning %. Frikännandena motiverades i allmänhet med att målsäganden inte ansågs "trovärdig". Detta inträffade särskilt ofta i mål, där psykologer medverkade. SvJT 1980 s. 161 Av: ARNE TRANKELL
Gärning och individ inför domarskranket brottets svårhetsgrad." (BRÅ-rapport 1977: 7 Nytt straffsystem s. 353) (kurs. här) "reaktionens stränghet [skall] bestämmas av hur allvarligt brottet anses vara. Värderingen av gärningen skall framgå av straffmätningen." (a. a. s. 198) (kurs. SvJT 1980 s. 175 Av: DAG VICTOR
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1979 successionsordningen och regeringsformen, vilka avsåg införande av kvinnlig tronföljd (se SvJT 1978 s. 526). SvJT 1980 s. 206 Av: Björn Edqvist
Den nya jordbruks- och skogsbrukslagstiftningen Inledning1979 fick vi en lagstiftning för förvärv och användning av jordbruksmark och skogsmark. 1965 års jordförvärvslag ersattes med en ny sådan (1979: 230). Den tidigare jordhävdslagen har efterträtts av en lag (1979: 425) om skötsel av jordbruksmark. SvJT 1980 s. 218 Av: Staffan Westerlund
Talspråket — det nya lagspråket? en av de vid tingsrätten tjänstgörande notarierna får förordnas respektive att aldrig flera tingsfiskaler än en får deltaga i rätten. Varje domstolsjurist vet ju, att båda dessa tolkningar är oriktiga. SvJT 1980 s. 223 Av: Carl-Axel Weiertz
Bärplockaren och bolagen förhand är utfärdat. Även en kort stunds eftertanke ger vid handen att så måste det i all rimlighets namn förhålla sig. SvJT 1980 s. 225 Av: Stig Nystrand
Culpaprincipen och miljöavgifter i den finska vattenlagstiftningen 1. Allmänt om vattenlagens avgiftssystemDen finska vattenlagen 1961 (VL) känner till tre typer av miljöavgifter som vattenrättsliga företag kan vara förpliktade att erlägga. SvJT 1980 s. 227 Av: Erkki J. Hollo
Billeasing Bakgrund2Det engelsk-amerikanska ordet leasing blev ett av 60-talets stora nyförvärv i en rad språk, bl. a. det svenska. SvJT 1980 s. 241 Av: JAN-ÅKE NYSTRÖM
Svensk rättspraxis Nyttjanderätt till fast egendom 1972 — 1977 NJA 1976 s. 391 var det fråga om giltighetstiden för vissa upplåtelser å ön Ängsholmen utanför Göteborg, som gjorts av lotsverket på kronan tillhörig mark och avsett byggnadsplatser åt lotsar. SvJT 1980 s. 258 Av: Fritjof Lejman
Anm. av: TORSTEN SANDSTRÖM. Privatjustis mot anställda. TORSTEN SANDSTRÖM. Privatjustis mot anställda. En studie av disciplinrättskipningens grunder. Akad. avh. Teckomatorp 1979. Juridiska Föreningen i Lund. 330 s. SvJT 1980 s. 290 Av: Sten Edlund
FLEMMING BALVIG. Angst for kriminalitet. orsak till sociala skillnader. Han verkar dessutom ha glömt de reservationer han gjort för sitt material alldeles innan. Eftersom ålder och kön är de faktorer som Balvig pekar på i detta sammanhang kan man inte undgå att göra en reflexion. SvJT 1980 s. 297 Av: Johannes Knutsson
Köplagsförslaget och begreppet skäligt pris A. InledningI det förslag till ny köplag som framlagts i betänkandet SOU 1976: 66 återfinns i 5 § bestämmelsen, att om inget pris avtalats mellan köpare och säljare, skall ett skäligt pris bestämmas med hänsyn till "godsets art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet... SvJT 1980 s. 301 Av: Claes Hägg
Efterprovision eller avgångsvederlag för agenter? En handelsagent har under en längre tid arbetat med att introducera en ny produkt på den svenska marknaden. Det går trögt i början och kräver stora marknadsföringsinsatser. SvJT 1980 s. 304 Av: Stefan Granstedt
Karl Olivecrona † Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt, vann han 1928 doktorsgrad samt docentur i civilrätt och romersk rätt. Under de följande åren uppehöll han professur i civilrätt och internationell privaträtt. SvJT 1980 s. 308 Av: Tore Strömberg
Ragnar Bergendal † Ragnar Bergendal † Professor em. Ragnar Bergendal avled den 5 februari 1980. Född i Lund blev han livet igenom sin hemstad och dess universitet trogen. Efter vad som kallats "en lysande studentexamen och en mycket vacker juris kandidat" (SvJT 1928 s. SvJT 1980 s. 311 Av: Sten Rudholm
Stig Magnusson Frans Emil Orbell avled 30 okt. 1978. Han var född i Bosarp, Malmöhus län, 4 sept. 1914, avlade stud. ex. 1923 och jur. kand. ex. i Lund 1932. Efter tingstjänstgöring tjänstgjorde han bland annat som kommunalborgmästare, överexekutor och polischef i Lysekil. SvJT 1980 s. 312 Av: ??
Karl Olof Josef Frenander Dödsfall 313Hans Axel Bergqvist avled 5 dec. 1978. Han var född i Stockholm 9 aug. 1922, avlade stud. ex. 1941 och jur. kand. ex. i Stockholm 1946. Efter tingstjänstgöring inträdde han i Svea hovrätt där han blev hovrättsråd 1966. SvJT 1980 s. 313 Av: ??
Ivan Wilhelm Pehrsson 314 DödsfallSigvard Herbert Jacobsson avled 22 jan. 1979. Han var född i Åhus i Kristianstads län 13 okt. 1902, avlade stud. ex. 1922 och jur. kand. ex. i Stockholm 1931. Efter tingstjänstgöring anställdes han i pensionsstyrelsen där han blev aktuarie 1940 och förste byråsekreterare 1947. SvJT 1980 s. 314 Av: ??
Wolmar Augustin Dryselius Dödsfall 315Carl Theodor Lundberg avled 25 april 1979. Han var född i Skellefteå 16 juni 1915, avlade stud. ex. 1936 och jur. kand. ex. i Uppsala 1945. Efter tingstjänstgöring ägnade han sig åt advokatverksamhet och blev ledamot av samfundet 1948. Carl Johan Bertil Julin avled 2 maj 1979. SvJT 1980 s. 315 Av: ??
En ny rättshistorisk tidskrift Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte, som årligen utkommit i ett helt sekel. SvJT 1980 s. 316 Av: Kjell Å. Modéer
Harry Axelson Iohnsons fond för rättsvetenskaplig forskning Fondens tillgångar uppgick vid 1979 års utgång till 179 180: 55. Därav var 13200:— placerade i statsobligationer, 140 521:— i aktier och 25 459: 55 i bank. Nettoavkastningen år 1979 uppgick till 8 185: 25. SvJT 1980 s. 317 Av: H.D-s
Domstolsverket. Ulf Arrfelt att vara exp. chef i dep:t, 6 mars 1980 förordnat t. f. dep. rådet i justitiedep:t Edvard Nilsson att vara dep. råd i dep:t samt s. d. förordnat ass. i Svea hovr. Bo Drangel att vara t. f. dep. råd i justitiedep:t. SvJT 1980 s. 318 Av: ??
Polisväsendet. Anna-Britta Malmström att bestrida göromål som ank. på innehavare av tjänst som rev. sekr., 6 mars 1980 förordnat t. f. rev.sekr., ass. i Svea hovr. Lennart Meyer att vara rev.sekr. samt s. d. förordnat ass. i Svea hovr. SvJT 1980 s. 319 Av: ??
Universiteten. Inger Willén-Johansson att vara krim. vårdsdir. i krim. vårdens Uppsalaregion och s. d. förordnat byrådir. hos krim. vårdsstyrelsen Ulla-Lena Wigren att uppehålla tjänsten som krim. vårdsdir. i Uppsalaregionen samt 7 febr. 1980 förordnat leg. läk. SvJT 1980 s. 320 Av: ??
Svensk internationell konkursrätt 1. Introduktion. I samband med utarbetandet av den nordiska konkurskonventionen (se avsnitt 3 nedan) yttrade de svenska delegerade att frågan om den verkan en konkurs skall medföra i avseende å gäldenärens tillgångar utanför konkurslandet utgjorde ett av de ur praktisk synpunkt mera... SvJT 1980 s. 321 Av: MICHAEL BOGDAN
Om bostadsinbrott — polisanmälda bostadsinbrott i Stockholm år 1977 Tabell 1. Det stulna vid polisanmälda bostadsinbrott i Stockholm år 1977 (6 044 anmälningar)typ av objekt % förekomst på anm. SvJT 1980 s. 346 Av: JOHANNES KNUTSSON
Svensk rättspraxis: stämpelskatt år 1970 stadgades att säljaren, A, sedan köpesumman erlagts i överenskommen ordning, skulle överlämna "för lagfart erforderliga handlingar". SvJT 1980 s. 370 Av: F. A. af SANDEBERG
Materiell processledning och medling. Repliker I SvJT 1979 s. 546 ff finns en artikel under rubriken Materiell processledning och medling av professor Per Olof Ekelöf införd. SvJT har bett några personer kommentera Ekelöfs tankegångar. SvJT 1980 s. 376 Av: Fritz Engström
Materiell processledning och medling. Repliker Materiell processledningEnligt min mening ger RB 42: 8 inte domaren rätt eller skyldighet att utöva materiell processledning i den omfattning som Ekelöf och andra nu synes rekommendera. SvJT 1980 s. 378 Av: Göran Luterkort
Materiell processledning och medling. Repliker epokgörande i Sverige. Artikeln innehåller två teman, om processledning och om medling. De visar sig emellertid, och Ekelöf visar det tydligt, ha ett inre samband och mer eller mindre kräva gemensam eller åtminstone samtidig behandling. SvJT 1980 s. 382 Av: Gunnar Sterner
Godtrosskyddet vid obehörig pantsättning efter fastighetsöverlåtelse Till skydd för fastighetsägaren har den nya jordabalken (JB) infört en helt ny panträttskonstruktion. Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet som pant för fordringen (6 kap. 2 § JB)1. SvJT 1980 s. 384 Av: Tore Nordling
Barnmisshandel och påföljd — diskussion utifrån en hovrättsdom FallbeskrivningI november 1974 åtalades en 28-årig mor för misshandel av sin son. Misshandeln skulle ha skett då barnet var mellan 4 och 6 veckor gammalt. Båda föräldrarna hade sökt akutmottagningen på närmaste lasarett då barnet var 6 veckor gammalt. SvJT 1980 s. 391 Av: Peter Danowsky, Bengt Gerdin
Något om förteckning enligt GB 6: 9 som bevismedel vid utmätning 396 1. Den lösa egendom, som finns i makars gemensamma bostad, skall vid utmätning presumeras tillhöra den gäldbundne maken. Egendomen skall utmätas för dennes skulder såvida inte egendomen utgör gäldenärens beneficium, jfr UL 65 §. SvJT 1980 s. 396 Av: Christer Nilsson
Kronofogdemyndigheterna. Leif Zetterberg att vara kansliråd i statsrådsberedningen. Justitiedepartementet. Dep. chefen har 14 mars 1980 förordnat tingsfisk. Filippa Täckholm att biträda i dep:t vid handläggning av ärenden om nåd i brottmål, 26 mars 1980 förordnat lagm. SvJT 1980 s. 400 Av: ??
Tio års praxis i marknadsdomstolen — erfarenheter och värderingar att riktlinjer är att se som uttryck för den ena partens, alltså KO/konsumentverkets, ståndpunkt, att de är blott och bart rekommendationer som inte kan tvinga en näringsidkare att handla på ett visst sätt, att de naturligtvis inte binder marknadsdomstolens prövning — åklagare brukar... SvJT 1980 s. 401 Av: PETER WESTERLIND
Rättegångsförfarandet i brottmål i Kanada Allmänna upplysningarKanada, som till ytan är världens näst största land, hade 22,4 miljoner invånare den 1 januari 1977. SvJT 1980 s. 424 Av: KLAS LITHNER
Skadestånd vid myndighetsutövning II. Passivitet och annan medverkan av den skadelidande har följaktligen betecknats som § 9. Största delen av detta avsnitt, 9.3 — 9.13, ägnas åt passivitetsregeln i 3 kap. 4 § SkL. SvJT 1980 s. 442 Av: Bertil Werner
ANNA CAROLINA BAUR & CARL MARTIN ROOS. Vad täcker hemförsäkringen? ANNA CAROLINA BAUR & CARL MARTIN ROOS. Vad täcker hemförsäkringen? En samling nämndavgöranden med kritiska kommentarer. Stockholm 1979. Norstedts. 233 s. SvJT 1980 s. 446 Av: Erland Strömbäck
M. KROHN, K. KAASEN, M. LUND, J. REIN & P. CHR SOGN. Norsk Petroleumsutvinning. Norsk Petroleumsutvinning i Rettslig Belysning och är skriven av ett annat lag unga akademiker, nämligen Mads Krohn, Knut Kaasen, Morten Lund, John Rein och Petter Chr Sogn; även detta författarlag har stått under institutets ledning (Erling Selvig och Hans Jacob Bull). SvJT 1980 s. 448 Av: Christer Rune
Taushetsplikt etter forvaltningsloven. en central bestämmelse om tystnadsplikt som motsvarar cirka sextio föreskrifter i den svenska lagen. @@PAGEBREAK@@Anm. av Arvid Frihagen: Taushetsplikt 453 En annan skillnad är att de norska bestämmelserna avser tystnadsplikt enbart inom den offentliga förvaltningen. SvJT 1980 s. 452 Av: Göran Regner
RUTH NIELSEN. Kvindearbejdsret. Köpenhamn 1979. Juristforbundets forlag (Kvinderetlig skriftserie). 394 s. Kvinnorätten, dvs. SvJT 1980 s. 453 Av: Reidunn Laurén.
LORD DENNING. The discipline of law. Prenn v. Simmonds [1971] 1 W.L.R. 1381), såväl som parternas uppträdande efter avtalet (se Wickman Tools v. Schuler [1974] A. C. 235) som hjälp för att tolka avtalet. I ett senare fall (Reardon Smith v. Hansen [1976] 1 W. L. R. SvJT 1980 s. 455 Av: Lars Gorton
T. O. ELIAS. New Horizons in International Law. Sijthoff & Noordhoff, Alphenaan den Rijn/Oceana Publications, Dobbs Ferry 1979. XXII+260 s. Hfl. 65,00/$ 32,50. Författaren till denna bok är en framstående nigeriansk jurist, som sedan några år tillbaka är domare i Internationella domstolen i Haag. SvJT 1980 s. 457 Av: H. D-s.
ULF BERNITZ & ANNIKA LOKRANTZ BERNITZ. Konsument- och marknadslagstiftningen; ULF BERNITZ, ANNIKA LOKRANTZ BERNITZ & ERIC W. ESSÉN. Immaterialrättslagstiftningen. & ANNIKA LOKRANTZ BERNITZ. Konsument- och marknadslagstiftningen. Sthlm 1978. Liber/Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlag. 220 s. ULF BERNITZ, ANNIKA LOKRANTZ BERNITZ & ERIC W. ESSÉN. Immaterialrättslagstiftningen. Sthlm 1979. SvJT 1980 s. 458 Av: A. K.
MICHEL VILLEY. Philosophie du droit. II. Les moyens du droit. S. S. Paris 1979. Dalloz (Précis Dalloz). 267 s. I föreliggande arbete fullföljer den grundlärde och stridbare Parisprofessorn Michel Villey den analys som inleddes i "Philosophie du droit. I." (se Ss. 725), där förf. behandlade rättens mål och syfte. SvJT 1980 s. 459 Av: S. S.
Rättssäkerhet i miljövården Inledning Jag skall här diskutera rättssäkerhetsfrågor i miljövården utifrån en relativt skeptisk utgångspunkt; skeptisk i förhållande till sådana aspekter som jag — utan att undersökt förhållandena närmare — tror ofta anläggs när så kallad rättssäkerhet... SvJT 1980 s. 460 Av: Staffan Westerlund
Exekution och rättssäkerhet gäldenären efter utmätning anför besvär med förklaringen att det utmätta tillhör annan person. Sådana besvär avvisas, vilket förvisso är formellt riktigt men måhända sakligt — och framför allt praktiskt — otillfredsställande. SvJT 1980 s. 471 Av: Sten Sjöholm
Om indexreglering av tillträdesbrister — några erinringar Om indexreglering av tillträdesbrister — några erinringar Sedan Arrendenämnden i Linköping genom två skiljedomar den 10 november 1978 tagit ställning till frågan om indexuppräkningen av tillträdesbrister, har advokaten Sixten Lagebrant genom en artikel i SvJT 1980 s. SvJT 1980 s. 473 Av: Lars Gewalli
Dom till frihet Fängelse blir ingen bättre av och kriminaliteten blir inte botad. Varför då fängelse, som inte använts i så långa tider och ingalunda i alla kulturer. Naturligtvis är fängelse en vedergällning, en örfil och så in i mörka skamvrån. SvJT 1980 s. 476 Av: Irvis J. Scheynius
En fråga om ersättning för hyresgästs skada som vållats av en av hyresvärden anlitad entreprenör HV själv varit vållande. Och som huvudregel i avtalsförhållande gäller att part ansvarar för anlitad självständig företagare (prop. 1972: 5 s. 238, Jan Hellner, Skadeståndsrätt, 3 uppl., s. 105, och Hjalmar Karlgren, Produktansvaret, s. 77). SvJT 1980 s. 477 Av: Åke Lindsö
Ordförande och ersättare för ordförande i fastighetsdomstol 479 1. Enligt 3 § lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål består fastighetsdomstol av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Enligt 3 st. samma paragraf skall en av de lagfarna ledamöterna vara ordförande i fastighetsdomstolen. SvJT 1980 s. 479 Av: Henrik Ruhe
Rättshistoriens uppgift hela den svenska rättsvetenskapen ansågs befinna sig i nöd på grund av den obetydliga produktionen av rättsvetenskapliga avhandlingar. (Se härom en uppsats av Hassler i SvJT 1938 s. 15 ff samt ett inlägg av undertecknad i SvJT 1946 s. 384 ff.) Detta nödläge försvann så småningom. SvJT 1980 s. 480 Av: Ebbe R:son Mark
Fredsdomare i England Magistrates' Court, dömer ett kollegium av illiterata fredsdomare, Justices of Peace. De har till sitt förfogande en rättsbildad notarie, the Clerk to the Justices, som går tillhanda med upplysningarom lagen och proceduren men saknar befogenhet att delta i domstolens beslut. SvJT 1980 s. 482 Av: Lars Bennich
Sambeskattning grundlagsstridig "Personliga rättigheterArt. 401. Alla medborgare skall såsom mänskliga varelser vara lika inför lagen. SvJT 1980 s. 488 Av: Lennart Myrsten
Mortifikasjonsinstituttet i norsk rett usann, oppstår for den krenkede et beskyttelsesbehov og en rettslig interesse i å få skadevirkningene reparert. Følgende reaksjoner kan være aktuelle:1. straff over injurianten,2. erstatning for den ved krenkelsen voldte økonomiske skade,3. oppreisning i penger for ikke-økonomisk skade. SvJT 1980 s. 490 Av: Albert Wiesener
Svensk rätt på japanska Shohachiro Hishiki, professor i obligationsrätt och familjerätt vid Senshu-universitetet i Tokyo, har sedan lång tid visat Sverige stort intresse och skrivit ett stort antal artiklar om Sverige samt gjort olika översättningar såsom framgår av följande bibliografi. SvJT 1980 s. 492 Av: F. S.
Rättsfilosofisk världskongress i Finland 494 Notiser Internationale Vereinigung für Rechts- und Sozialphilosophie (IVR) har beslutat att hålla sin elfte världskongress i Helsingfors i augusti 1983. Omkring 500 personer beräknas komma att delta i kongressen, som är den första i sitt slag i Norden. SvJT 1980 s. 494 Av: H. D-s
Länsrätterna. Stig Brink till regeringsråd fr. o. m. den 1 juni 1980. Brink är född 1932 i Göteborg. Efter jur. kand. examen i Lund 1955 och tingstjänstgöring i Vättle, Ale och Kullings domsaga började han i Svea hovrätt där han antogs till fiskal 1959. SvJT 1980 s. 495 Av: ??
Åklagarväsendet. Sten Englund att vara försäkringsdomare. Försäkringsrätterna. Regeringen har 24 april 1980 utnämnt försäkringsrättsrådet och vice ordf. på avd. hos förs. rätten för Södra Sverige Bernt Lestner att vara förs. rättsråd och ordf. på avd. hos förs. SvJT 1980 s. 496 Av: ??
EG:s domskonvention Kravet på en "gemensam marknad för domar" inom EG. Enligt art. 220 i Romfördraget (RF) är EG:s medlemsstater förpliktade att förhandla med varandra i syfte att skapa enhetliga eller samordnade regler inom en rad angivna områden. SvJT 1980 s. 497 Av: LENNART PÅLSSON
ANTOINETTE HETZLER. I behov av vård? Hur lagen om sluten psykiatrisk vård tillämpas. att mentalsjukhusens "informella funktion" (?) inte är att bota mental sjukdom utan att erbjuda en service, som bidrar till lösningen av vardagliga problem för medborgare som inte har någon annan utväg (s. SvJT 1980 s. 531 Av: Ulf K. Nordenson
G. KEDNER & C. M. Roos. Aktiebolagslagen. Del II, kap. 10—19. skall underteckna årsredovisningen — eventuellt med tillägg då en styrelseledamot anser sig ha anledning härtill. Med hänsyn till årsredovisningens vikt bör samtliga styrelseledamöter svara för dennas innehåll, framhöll lagberedningen i förslaget till 1944 års AL (prop. 1941: 9 s. SvJT 1980 s. 538 Av: Carl Hemström
Anm. av Damage from goods. på gods och det är rimligt nog, eftersom säker (och för all del också rättidig) befordran av gods är vad verksamheten väsentligen går ut på. SvJT 1980 s. 540 Av: Christer Rune
Anm. av KENT KÄLLSTRÖM. Lokala kollektivavtal. KENT KÄLLSTRÖM. Lokala kollektivavtal. Om lokala parters ställning inom fackliga organisationer. Ak. avh. Stockholm 1979. Liber förlag. 281 s. SvJT 1980 s. 544 Av: Anders Victorin
Anm. av U. LINDQUIST. Rattfylleri. Påföljdspraxis i rattfyllerimål. ULF LINDQUIST. Rattfylleri. Påföljdspraxis i rattfyllerimål. Publica. Liber Förlag. Stockholm 1979. 199 s. Vår lagstiftning är i ökande utsträckning utformad på ett sådant sätt att domstolar och förvaltningsmyndigheter får vida ramar inom vilka de skall träffa sina avgöranden. SvJT 1980 s. 549 Av: Svante Boman
Anm. av LOTTA WESTERHÄLL-GISSELSSON. Kvinnor och rätt. LOTTA WESTERHÄLL-GISSELSSON. Kvinnor och rätt. Sthlm 1979. Liber. 213 s. Kvinnoforskning skall vara emancipatorisk, alltså syfta till frigörelse. Det slås fast i det första numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift, som nyligen har kommit ut. SvJT 1980 s. 550 Av: Anitha Bondestam
Bör förhörsutsaga återges i dom?* En fråga av inte ringa praktisk betydelse för de allmänna domstolarnas dömande verksamhet är i vad mån domen bör återge vad ett vittne eller annan förhörsperson har berättat inför domstolen. SvJT 1980 s. 552 Av: Trygve Hellners
Prisdiskriminering Professor Ulf Bernitz och förbundsjurist Tom Hård, Sveriges Industriförbund, har i SvJT 1979 s. 513 ff resp. 1980 s. 115 ff lämnat synpunkter på kostnadsmotiveringar för att tillämpa olika priser gentemot konkurrerande köpare. Hårds artikel kräver vissa kommentarer. SvJT 1980 s. 561 Av: Eric Sahlin
Författningsspråket — inte talspråk men modernt skriftspråk Min anm.) men färglöst och utarmat lagspråk". Efter en i dessa sammanhang nästan obligatorisk suck över språkets utarmning lämnar författaren sitt stora ämne för ett nytt rön. Det är nämligen, om man får tro honom, inte nog med ovannämnda mordförsök. SvJT 1980 s. 564 Av: Per Lundahl
Individualprevention ./. allmänprevention denna (understrykningen gjord här) brottslighet hänsyn till den allmänna laglydnaden måste väga särskilt tungt. SvJT 1980 s. 568 Av: Bengt Westerling
Det 29:e nordiska juristmötet Åke Hassler †Professor emeritus Åke Hassler, född 1893, avled den 9 maj 1980. Han började sin bana i Lund. Där avlade han mogenhetsexamen 1909 och blev juris kandidat 1913. SvJT 1980 s. 571 Av: ??
Internationellt advokatinitiativ på integritetsskyddets område Datateknikens eventuella konsekvenser i fråga om den personliga integriteten är en problemkrets, som alltjämt bekymrar och sysselsätter lagstiftare och jurister i västvärlden. Inom Europarådet har ett — som det anses mycket försiktigt — förslag framlagts av en expertkommitté. SvJT 1980 s. 572 Av: Stig Strömholm
Högsta domstolen. Bo Drangel att vara dep.råd i dep:t samt s. d. förordnat ass. i Göta hovr. Peter Löfmarck att vara t. f. dep.råd i justitiedep:t. Dep.chefen har 25 april 1980 förordnat hovr. ass. Åsa Kastman Heuman att vara sekr. SvJT 1980 s. 573 Av: ??
Hovrätterna. Hans Tegnander, Christer Möller och Carl-Otto Schéle att vara e. o. reg.rättssekr., s. d. förordnat t. f. reg.rättssekr., ass. i kammarrätten i Sthlm Sune Heidling, t. f. reg.rättssekr:a, ass:a i kammarrätten i Gbg Göran Schiller och Marianne Lundstedt samt t. f. SvJT 1980 s. 574 Av: ??
Polisväsendet. Clas Sundin att vara kammarrättsråd, tillika vice ordf. på avd., i kammarrätten, s. d. utnämnt reg.rättssekr. Olof Fellenius och rådm. i lr i Sthlms län Gunnar Sjöberg att vara kammarrättsråd i kammarrätten i Sthlm, s. d. till kammarrättsass. SvJT 1980 s. 575 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Sven Rignell att vara överåkl. i Malmö åkl.dt samt 10 juli 1980 förordnat kammaråkl. Leif Pihlsgård att inneha långtidsvik. på en tjänst som länsåkl. för speciella mål. Försäkringsrätterna. Regeringen har utnämnt avd.dir. SvJT 1980 s. 576 Av: ??
Dispositionsprinciper och dispositiva regler I processrättens allmänna del brukar bl. a. processprinciper och olika indelningar av processuella regler behandlas. Till processprinciperna räknas exempelvis dispositionsprincipen och såvitt gäller de processuella reglerna karakteriseras en del av dem som dispositiva. Alla auktorer har ej givit dispositionsprincipen samma innehåll och begreppet dispositiv regel kan ges olika innebörd. I det följande skall först en i svensk doktrin på senare tid framförd dispositionsprincip uppmärksammas (A) och därefter några olika slag av dispositiva regler särskiljas (B). Avsikten är att göra en del påpekanden av systematisk natur, däremot ej att diskutera det önskvärda i att rättegången utformas i enlighet med en dispositionsprincip eller i att de processuella reglerna göres i en eller annan mening dispositiva. SvJT 1980 s. 577 Av: Sven Larsson
Anm. av A. PECZENIK: Causes and Damages. att beskriva svensk gällande rätt beträffande kausalitet och adekvans, att jämföra svenska lösningar med motsvarigheter utomlands, att beskriva exakt vad jurister verkligen gör när de talar om orsak, och att rekommendera vissa förändringar i rättspraxis för att göra denna mera korrekt... SvJT 1980 s. 606 Av: Bertil Bengtsson
Anm. av ÅKE VICTORIN m. fl.: Hyresrätten. ÅKE VICTORIN & ANDERS VICTORIN. Hyresrätten. Hyresgäster, hyresvärdar, organisationer och myndigheter. Liber förlag. Uddevalla 1979. 229 s. SvJT 1980 s. 611 Av: Fritjof Lejman
Anm. av BERTIL BENGTSSON: Hyra BERTIL BENGTSSON. Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom. Institutet för rättsvetenskaplig forskning XCVIII. Sthlm 1978. XIII + 235 s. Arbetet bygger till stor del på förf:s tidigare lärobok Nyttjanderätt till fast egendom, vars 2 uppl. utkom 1976. SvJT 1980 s. 612 Av: Fritjof Lejman
Anm. av J. W. HARRIS: Law and Legal Science m. m. Legal Rule and Legal System. Oxford 1979. Clarendon Press: Oxford U. P. 174 s. JOSEPH RAZ. The Authority of Law. Essays on Law and Morality. Oxford 1979. Clarendon Press: Oxford U. P. 292 s. SvJT 1980 s. 614 Av: Åke Frändberg
Anm. av ARVID FRIHAGEN: Forvaltningsrett. ARVID FRIHAGEN. Forvaltningsrett. I. 1. utgave. Bergen 1977. Universitetsforlaget. 364 s. Nkr. 127,00. — Forvaltningsrett II. 4. utgave Bergen 1977. Universitetsforlaget. 256 s. Nkr. 98,00. — Forvaltningsrett III. 3. utgave. Bergen 1977. Universitetsforlaget. 264 s. Nkr. 98,00. SvJT 1980 s. 618 Av: Göran Regner
En sjörättslig bok The Marine Sulphur Queen ([1970] 2 Lloyd's Rep. 285) the 'uncontrollable causes'." 40—803359. SvJT 1980 s. 619 Av: Lars Gorton
Bevisbördan för föreningsrättskränkning? arbetsgi- @@PAGEBREAK@@ 631varen tilldelades bevisbördan för "saklig grund" i lagen om anställningsskydd. SvJT 1980 s. 630 Av: Leif Bylund
Ekonomiska övergrepp mot åldringar dels rent slentrianmässigt i samband med intagning på sjukhus, ehuru hjälp av god man skulle varit tillfyllest, dels för att slippa ta ställning till framställningar om ekonomiskt bidrag till planerad yrkesverksamhet. SvJT 1980 s. 638 Av: Per Ryding
Ett gränsdragningsspörsmål Ett kärvt statsfinansiellt läge motiverar sparsamhet med det offentligas utgifter. Därom torde enighet råda. Att statlig verksamhet bedrivs effektivt och rationellt är således förvisso något att ständigt sträva efter. SvJT 1980 s. 643 Av: Krister Thelin
Några reflektioner kring problemet angående återkrav av obehörigen uppburna bostadsbidrag rättsliga åtgärder får vidtagas? Bestämmelserna i 7 § inkassolagen medger dock undantag från detta tvång, om det föreligger "särskilda skäl" att frångå vad som föreskrivs i lagens 5 och 6 §§. Av 5 § framgår bl. a. SvJT 1980 s. 645 Av: Bengt Lion
När är det rätt att inte följa lagen? Jag skall i denna artikel ställa den allmänna frågan under vilka omständigheter det kan rättfärdigas att inte följa lagen. Jag utesluter från frågan sådana problem som moralfilosoferna sysslat med: om det är rätt att bryta mot lagen för att inte döda, etc. SvJT 1980 s. 647 Av: Åke Gustafsson
Folkdomstolar i Moçambique Folkdomstolar inrättasFör att frigöra sig från den kolonialt ärvda processrätten har man så småningom även börjat bygga upp ett nytt domstolsväsen. SvJT 1980 s. 650 Av: Stefan Noreén
Europeiskt justitieministermöte i Aachen Den 29 augusti 1979 hölls ett europeiskt justitieministermöte i Aachen. Detta möte hade en mindre officiell karaktär än vad som vanligen är fallet i fråga om de europeiska justitieministermötena. SvJT 1980 s. 653 Av: M. J.
International Congress Procedural Law Ny rigspolitichef i DanmarkRigspolitichef E. Heide-Jørgensen, der har beklædt embedet som rigspolitichef siden 1952, har trukket sig tilbage og er pr. 1. oktober 1980 afløst af afdelingschef i justitsministeriet Ivar Boye. SvJT 1980 s. 654 Av: P.O.E.
Folke Schmidt † Folke Schmidt †. Folke Schmidt kom tidigt att inta en central ställning inom arbetsrätten. Som rättsvetenskapsman och universitetslärare, som läroboksförfattare och samhällsdebattör gjorde Folke Schmidt insatser vilkas betydelse knappast kan överskattas. SvJT 1980 s. 655 Av: Hans Stark
Kronofogdemyndigheterna. Inga-BrittTömell har utnämnts att fr. o. m. d. 1 juli 1980 vara jämställdhetsombudsman. Inga-Britt Törnell är född i Brunflo församling, Jämtlands län, 1927. Hon avlade stud. ex. 1947 och jur. kand.ex. i Uppsala 1952. SvJT 1980 s. 656 Av: ??
Några nyttjanderättsregler 36 § avtalslagenEnligt den s. k. generalklausulen i 36 § avtalslagen far avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i... SvJT 1980 s. 657 Av: BROR RITTRI
Polisens oreglerade ingreppsbefogenheter och RFAv jur. dr För att fullgöra sina uppgifter för den allmänna ordningens och säkerhetens upprätthållande enligt 2 § polisinstruktionen 8 september 1972 (nr 511) måste polisen i stor utsträckning använda tvång av olika slag. SvJT 1980 s. 666 Av: ERIK SJÖHOLM
Återtaganderättsförbehåll Allmän bakgrundAvbetalningsköpet är en form av köp, som för köparen möjliggör anskaffande av en kapitalvara innan han har de nödvändiga ekonomiska resurserna disponibla. Säljaren får säkerhet i godset för sin fordran med anledning av köpet. SvJT 1980 s. 670 Av: MAGNUS WIDEBECK
Anm. av AULIS AARNIO: Denkweisen Denkweisender Rechtswissenschaft. Av samme författare har den internationella vetenskapliga gemenskapen redan tidigare haft tillfälle att ta del av två större verk på engelska, On Legal Reasoning (1976) och Legal Point of View. Six Essays on Legal Philosophy (1977). SvJT 1980 s. 689 Av: Stig Strömholm
OSKAR EDLBACHER. Namensrecht. Wien 1978, Verlag Manz. 216 s.Edlbacher har med sitt grundliga arbete om personnamnrättens skilda problem gjort en betydelsefull insats för att göra denna rättsliga disciplin känd inte bara bland de tjänstemän och domare, som kommit i beröring med namnfrågor, utan även för... SvJT 1980 s. 694 Av: Stig Hiljding
NILS REGNER. Svensk juridisk litteratur III. C. A. Institutet för rättsvetenskaplig forskning (C). Sthlm 1980. Norstedts. XV+263 s. Kr 195,00.Vid sin bortgång 1978 (se SvJT 1978 s. 238 f) höll Nils Regner på att utarbeta ett nytt supplement till sitt stora arbete Svensk juridisk litteratur (se SvJT 1958 s. SvJT 1980 s. 695 Av: H. D-s
BERNARD MALIGNIER. Les fonctions du médiateur. H. D-s Paris 1979, Presses Universitaires de France (Travaux et recherches de l'Université d'économie et de sciences sociales de Paris). 231 s.I sitt företal till B. SvJT 1980 s. 696 Av: S.S.
Anm. av MARC PIERRE JACCARD. Computersimulation in der Gesetzesplanung. LJACCARD. Computersimulation in der Gesetzesplanung. Zürich 1978. Schulthess Polygraphischer Verlag AG (Computer und Recht, bd 8). 168 s.Datorernas segertåg på det juridiska området har troligen knappt ens börjat. SvJT 1980 s. 697 Av: S. S.
Vem äger beställt skepp under byggnad? Speciellt problem på allmän grund 1. BakgrundenFöre 1973 års sjölagsändringar sades det ofta att ett fartyg, som var under byggnad för en beställare, var leverantörens egendom intill leveransen; det var beställningsköpet man då kommenterade, inte arbetsbetinget eller... SvJT 1980 s. 698 Av: Christer Rune
Om bankomatmissbruk någon till handling eller underlåtenhet. Automater, datorer och annan teknisk apparatur kan således enligt lagtexten inte vilseledas. I 1977 års fall dömde HovR för stöld utan att i sin dom ägna någon närmare uppmärksamhet åt tillgreppsrekvisitet. SvJT 1980 s. 707 Av: Per-Edwin Wallén
Katja of Sweden-målet och svensk internationell konkursrätt forum domicilii och inte de vid den tiden kända olika andra fora (allmänt förmögenhetsforum för tvister rörande betalningsskyldighet existerade inte då). SvJT 1980 s. 710 Av: Michael Bogdan
Några reflexioner om behandling av unga lagöverträdare i Sverige i Sverige mycket dålig rättssäkerhet i barnavårdsprocessen, kanske inte formellt men reellt. För ungdomar under 18 år sker den verkliga rättegången — utom i bevisfrågor — i barnavårdsnämnden eller sociala centralnämnden (respektive distriktsnämnd). SvJT 1980 s. 713 Av: Ylva Häckner-Gille
Indexreglering av synebrister vid jordbruksarrende arrendestället försämras men blott om detta sker till följd av att han eftersätter vad som åligger honom i fråga om vård och underhåll. Denna regel säger entydigt att ersättningsskyldighet kan utlösas blott av fysisk försämring och blott om arrendatorn vållat denna. SvJT 1980 s. 714 Av: Rolf Moberg
Brottsmålsjuryn i England Jury Trials4. Vidare har på sistone ett par sensationella rättsfall fäst uppmärksamheten vid vissa juryproblem, främst avseende proceduren vid jävandet av potentiella jurymedlemmar, rapporteringen i massmedia från den preliminära brottmålsproceduren (committal trials... SvJT 1980 s. 716 Av: Lars Bennich
Moderna rättsuppfattningar tema för rättsfilosofisk världskongress Vid månadsskiftet augusti—september 1979 höll internationella föreningen för rätts- och socialfilosofi sin nionde världskongress i Basel. SvJT 1980 s. 725 Av: Aleksander Peczenik
SvJT:s rättsfallsavdelning upphör Redaktionen för SvJT har beslutat att publiceringen i tidskriften av rättsfall från hovrätterna skall upphöra med årgång 1980. Skälet är att domstolsverket har startat en särskild publikation med hovrättsavgöranden, som skall komma ut med fyra nummer årligen. SvJT 1980 s. 727 Av: A. K.
Svenska kriminalistföreningen 728 NotiserArbetsrättsliga föreningen höll ordinarie årsmöte 5 december 1979. Vid styrelsevalet omvaldes till föreningens ordf. justitierådet Hans Stark, som är ordf. i Arbetsdomstolen. Till styrelseled. i övrigt valdes dir. SvJT 1980 s. 728 Av: ??
Föreningen Sveriges kronofogdar Bankjuristernas förening sammanträdde under 1979 fyra gånger. Dessutom arrangerade föreningen 1979 års nordiska bankjuristmöte. Vid föreningens sammanträden behandlades följande ärenden. Dir. Sven Åvall, Ackordscentralen, Stockholm, talade om juridiken vid obestånd. Dir. SvJT 1980 s. 729 Av: ??
Föreningen radikala jurister 730 NotiserFöreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråers styrelse har haft följande sammansättning. Adv. Kaj-Åke Johansson, Umeå, ordf., adv. Arne Bertman, Helsingborg, adv. Bengt Lundblad, Stockholm, sekr., och adv. Bo Bengtsson, Göteborg, suppl. SvJT 1980 s. 730 Av: ??
Gustaf Ragnar Ekdahl Notiser 731Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet publicerar sedan 1976 en skriftserie inom sitt ämnesområde. Skrifterna består av tillämparuppsatser inom ramen för jur. kand. examen, uppsatser av forskare samt sammanställningar av dokumentation. SvJT 1980 s. 731 Av: ??
Torsten Martin Allard 732 DödsfallKnut Emil Söderwall avled 14 jan. 1980. Han var född 14 dec. 1874 i Ronneby, avlade stud.ex. 1892 och blev juris utriusque kandidat i Lund 1897. Efter tingstjänstgöring inträdde han i hovrätten över Skåne och Blekinge där han blev adjungerad ledamot 1903. 1916 blev han tf. SvJT 1980 s. 732 Av: ??
Anders Björklund Döäsfall 733Sven Harald Timelin avled 12 april 1980. Han var född 23 april 1901 i Lycksele, avlade stud.ex. 1921 och jur. kand. ex. i Lund 1931. Efter tingstjänstgöring kom han in på åklagarbanan och tjänsgjorde som landsfogde bl. a. i Kristianstads och Malmöhus län. SvJT 1980 s. 733 Av: ??
Ivar Arnold Andersson 734 DödfallHenrik Birger Brandt avled 24 juli 1980. Han var född 3 okt. 1903 i Torsåker, Södermanlands län, avlade stud.ex. 1921 och jur. kand. ex. i Uppsala 1925. Efter tingstjänstgöring kom han som assessor till Stockholms rådhusrätt 1938. 1950 blev han rådman där. SvJT 1980 s. 734 Av: ??
Tingsrätterna. Bertil Kallner att vara sekr. samt hovr.ass. Henning Isoz och dep.sekr. Lars Magnusson att vara experter i utredningen med uppdrag att utreda frågor om äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus, 25 sept. 1980 forordnat hovr.rådet i hovr. f. SvJT 1980 s. 735 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Curt Norén att vara chef för allm. adv.byrån i Södertälje, 23 okt. 1980 förordnat adv. Bo Bengtson att vara chef för allm. adv.byrån i Gbg samts. d. förordnat adv. Mats Ardhe att vara chef för allm. adv.byrån i Uppsala. Polisväsendet. Regeringen har 18 sept. SvJT 1980 s. 736 Av: ??