LOTTA WESTERHÄLL-GISSELSSON. Kvinnor och rätt. Sthlm 1979. Liber. 213 s.

 

Kvinnoforskning skall vara emancipatorisk, alltså syfta till frigörelse. Det slås fast i det första numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift, som nyligen har kommit ut.
    Hur stämmer det syftet med kvinnoforskningen i boken Kvinnor och rätt?
    Författaren är universitetslektor i Lund. Boken handlar om "kvinnorätt". Kvinnorätt förklaras vara "den del av rättsvetenskapen som studerar sammanhangen mellan kvinnokön och rättsreglerna".
    Det officiella jämställdhetsarbetet ägnas knappt 16 sidor. Jämställdhetsbegreppet avfärdas som vagt och sägs knyta an till den traditionella könsrollsproblematiken utifrån en mansdominerad teoribildning.
    Återstoden av boken behandlar kvinnor och utbildning, kvinnor och försörjning, kvinnor och barn samt kvinnor som sexualobjekt. Innehållet

 

är till stora delar rent deskriptivt och återger gällande regler om bidrag, skatter, försäkringar, socialhjälp, bosättningslån, giftorätt och pensioner.
    Enligt författaren är "kvinnorättens" arbetsmetoder av dels rättsteoretisk, dels rättspolitisk natur. Om en deskriptiv analys av rättssystemet visar att vissa rättsregler är till men för kvinnan är det kvinnorättens uppgift att genom rättspolitisk argumentering verka för kvinnovänliga reformer. Ett typiskt exempel på författarens sätt att argumentera är hennes kritik av familjelagssakkunnigas förslag att slopa den obsoleta bestämmelsen i GB 5: 5. Där stadgas att make under äktenskapets bestånd av domstol kan förpliktas utge bidrag till familjens underhåll. Författaren anför:

 

Det är alltså utredarnas mening att först den kvinna som är tillräckligt stark att begära äktenskapsskillnad ev kan bli berättigad till ett lagstadgat underhåll. Det säger sig självt att för en hemarbetande kvinna utan egen inkomst detta många gånger inte är ett lätt steg att ta. Lagförslaget är en reglering med den "starka" kvinnan som förebild.

 

Argumenteringen förefaller märklig. Skulle en "svag" hemarbetande kvinna komma på tanken att hos domstol kräva underhåll av sin make, som hon skall fortsätta att leva i äktenskap med?
    Även om jämställdhetsbegreppet är vagt syftar jämställdhetsarbetet till frigörelse från fastlåsta roller. Den kvinnoforskning som kommer till uttryck i boken Kvinnor och rätt har uppenbarligen inte det syftet. "Kvinnorätt" behöver inte vara mansfientlig.

Anitha Bondestam