Strafflagen för Europeiska Unionen — Fakta och fiktion Särskilt efter 1999 har en gemensam brottsbekämpning varit ett centralt område inom EU:s verksamhet. Flera åtgärder som på sikt kan innebära realiseringen av en gemensam europeisk strafflag har vidtagits. Hur långt skall man gå för att utforma en gemensam kriminalpolitik och genomföra en gemensam ”europeisk” brottskontroll. Är en strafflag för EU ett viktigt och riktigt mål för en sådan politik? De två huvudargument som ofta anförs som stöd för detta (”brottsligheten utgör ett allt allvarligare hot” och ”vi kan kombinera de bästa nationella erfarenheterna och skapa en optimal Europeisk lösning”) är inte övertygande. För en framgångsrik kriminalpolitik krävs väl övervägda åtgärder som är rationella, koherenta och humana. SvJT 2002 s. 345 Av: PER OLE TRÄSKMAN Ladda ner PDF
EG-domstolen och de grundläggande rättigheterna I artikeln, som delvis bygger på författarens anförande vid ett av Kammarrätten i Göteborg anordnat riksmöte i Särö den 26–28 september 2001, redogörs för den allt större betydelse som medborgarnas grundläggande rättigheter har fått i EG-domstolens rättstillämpning. SvJT 2002 s. 363 Av: OLLE ABRAHAMSSON Ladda ner PDF
En, två, ett par eller flera? — Föräldraskap i det 21:a århundradet Hänsynen till barnets bästa kräver i en tid av ständigt förändrade familjeformer att den rättsliga regleringen rörande tillerkännande av rättslig status som förälder betraktas ur nya synvinklar och i nya sammanhang. Barn i homosexuella familjer aktualiserar en sådan omprövning av den traditionella synen på familj och föräldraskap. Homosexuella pars möjlighet att adoptera under samma förutsättningar som heterosexuella par är för närvarande föremål för riksdagens behandling. En möjlighet till assisterad befruktning för lesbiska par har ansetts kräva ytterligare överväganden innan den kan lagfästas. Med utgångspunkt i betänkandet Barn i homosexuella familjer (SOU 2001:10) diskuteras i denna artikel hur vi ser på samkönat föräldraskap och barnets bästa ur ett rättsligt perspektiv och vilka aspekter som kan tillmätas betydelse vid avgörandet av hur givarinsemination i lesbiska parförhållanden skall regleras. SvJT 2002 s. 377 Av: ANNA SINGER Ladda ner PDF
Litteratur CivilrättAtt äga sin lägenhet. Betänkande av 2000 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2002:21, 343 s.). Ersättning vid flygolyckor (Ds 2002:2, 227 s.). Hans Frostell och Edmund Gabrielsson Kommentar till försäkringsrörelselagen m.m. (3 uppl. SvJT 2002 s. 407 Ladda ner PDF
Aktuella frågor InledningAtt vara part i ett tvistemål kan, vare sig man är kärande eller svarande, vara förenat med avsevärda ekonomiska risker. Enligt huvudregeln skall den part som förlorar målet utge full ersättning för motpartens rättegångskostnad (18 kap. SvJT 2002 s. 413 Av: Olle Abrahamsson Ladda ner PDF
Notiser Nyheter från Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet Hedersdoktor Professorn och ledamoten av Højsteret i Danmark, Henrik Zahle, kommer att utses till hedersdoktor vid vårens doktorspromotion den 31 maj 2002. Disputation Görel Granström disputerade den 12 april 2002 på en avhandling i rättshistoria med titeln ”Värnpliktsvägran. En rättshistorisk studie av samvetsfrihetens gränser i debatten 1898–1925.” SvJT 2002 s. 436 Ladda ner PDF