Pinochet-målet — folkrätten och svensk rätt Lagmannen, docenten i folkrätt Brita Sundberg-Weitman har i SvJT 1999 s. 819–825 riktat en kraftig kritik mot House of Lords’ senaste avgörande angående utlämning av Pinochet till Spanien för att lagföras där enligt ett 30-tal skilda åtalspunkter avseende gärningar under åren 1972–1992. Detta inlägg är ett genmäle — och några egna betraktelser. SvJT 2000 s. 325 Av: Lars Hjerner, Ove Bring,Said Mahmoudi Ladda ner PDF
Tryckfrihetsförordningen och upphovsrättslagen i kollision Förhållandet mellan tryckfriheten och upphovsrätten har givit upphov till en omfattande debatt under den senaste tiden, vilket framför allt har föranletts av det uppmärksammade fallet med Scientologikyrkans hemliga skrift som blivit allmän handling hos svenska myndigheter. Fallet har visat att upphovsrätten har en mycket svag ställning gentemot offentlighetsprincipen. SvJT 2000 s. 340 Av: Liv Bernitz Ladda ner PDF
Europadomstolens domar — första kvartalet 2000 Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad (”Europadomstolen”) har under första kvartalet 2000 meddelat följande domar: SvJT 2000 s. 359 Av: Hans Danelius Ladda ner PDF
Några samerättsliga frågor Professor Bertil Bengtsson har skrivit en artikel i Svensk Juristtidning 2000 s. 36 med ovanstående rubrik. I artikeln diskuteras vissa frågor rörande samernas markrättigheter som aktualiserats bl.a. genom betänkandet (SOU 1999:25) Samerna — ett ursprungsfolk i Sverige avgett förra året av enmansutredaren, före detta landshövdingen Sven Heurgren. I betänkandet behandlas frågan om Sverige kan ratificera ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder och hur vår lagstiftning i så fall behöver ändras för att bli konventionsenlig. SvJT 2000 s. 394 Av: Fredrik Bonde Ladda ner PDF
En rättvis rättegång? — Rättsliga synpunkter på återkallandet av två Kammarrätten återkallade 1991 två läkares legitimationer sedan tingsrätten efter en mordrättegång hade friat läkarna från mord som de var åtalade för, men samtidigt i domskälen uttalat att det var ställt utom allt rimligt tvivel att läkarna styckat kvinnans kropp. I mitten av december 1999 lämnades en resningsansökan in till Regeringsrätten. SvJT 2000 s. 398 Av: Gunilla Edelstam Ladda ner PDF
Fastighetsmäklarens rätt till ersättning — något om självsäljarpaket En fastighetsmäklare äger rätt till ersättning för sitt arbete. I mäklarlagen har också en regel härom införts. Bestämmelsen i 21 § mäklarlagen, som i huvudsak överensstämmer med 15 § i den gamla mäklarlagen, stipulerar som huvudregel att i de fall inte annat har avtalats, skall fastighetsmäklarens ersättning beräknas efter viss procent på köpeskillingen (provision). Det anges också att mäklarens rätt till provision endast gäller om avtalet om överlåtelse har träffats genom mäklarens förmedling mellan uppdragsgivaren och någon som har anvisats av mäklaren. SvJT 2000 s. 402 Av: Claude Zacharias Ladda ner PDF
Ny juridisk litteratur Bengt Domeij Pharmaceutical patents in Europe (Kluwer–Norstedts 2000, 364 s.). Analys av praxis från Europeiska patentbyrån. Vidare belyses frågor i europeisk patenträtt som inte direkt regleras i europeiska patentkonventionen mot bakgrund av EG-rätt och nationell lagstiftning. Torgny Håstad Sakrätt avseende lös egendom. 6 uppl. (1996) med tillägg av supplement mars 2000 (Norstedts 2000, 488 s.). SvJT 2000 s. 407 Ladda ner PDF
Anm. av Lars Holmqvist, Varumärkens särskiljningsförmåga. Institutet för rättsvetenskaplig forskning [CLXV]. Lars Holmqvist spelade under många år en central roll som adjungerad professor och ansvarig för den immaterialrättsliga utbildningen vid Juridicum i Lund, som han tillförde sitt stora kunnande och engagemang. Vid sidan om den egna patentbyråverksamheten hade han nämligen hunnit med att år 1971 disputera på en tankeväckande avhandling om Degeneration of Trade Marks, dvs. om faran att använda ord som ord. SvJT 2000 s. 409 Av: Marianne Levin Ladda ner PDF
Anm. av Krister Moberg, Moderbolags ansvar för dotterbolags skulder. Aktiebolagsformens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Bolagets fordringsägare är hänvisade till att söka få betalning för sina fordringar ur bolagets tillgångar. I aktiebolagslagen finns därför en rad regler som skall garantera att en bolagsförmögenhet skapas vid bolagets bildande och att den såvitt möjligt inte försvinner under bolagets bestånd. Det handlar framför allt om bestämmelserna rörande bolagsbildning, nedsättning av aktiekapitalet, vinstutdelning och likvidation. SvJT 2000 s. 410 Av: Rolf Skog Ladda ner PDF
Anm. av Sören Öman, Hans-Olof Lindblom, Personuppgiftslagen. En kommentar Denna kommentar till personuppgiftslagen (1998:204; PUL) återger i allt väsentligt vad som förekommit under lagstiftningsarbetet. Vidare anges de bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995, som genom PUL införlivas med svensk rätt. Kommentaren ger därmed ett underlag för den som hanterar frågor om skydd för personuppgifter och de svårigheter som möter den som vill tränga in i regelverket beror inte på författarna. SvJT 2000 s. 412 Av: Per Furberg Ladda ner PDF
European Law Moot Court Competition Juridiska institutionen vid Uppsala universitet stod den 10–12 februari 2000 som värd för en av de fyra regionfinalerna i European Law Moot Court Competition. Denna rättegångstävling i EG-rätt för juris studerande i Europa arrangeras årligen av European Law Moot Court Society (ELMC Society). SvJT 2000 s. 418 Av: Henrik Matz Ladda ner PDF
Personalnotiser Hans Ragnemalm att från och med den 1 november 2000 vara regeringsråd, tillika ordförande, i Regeringsrätten. Se om Hans Ragnemalm i S s. 642 och 1992 s. 445. Hans Ragnemalm är sedan 1995 domare vid Europeiska gemenskapernas domstol i Luxemburg. SvJT 2000 s. 419 Ladda ner PDF