Den rättsvetenskapliga forskningens roll — Vad bör den rättsvetenskapliga forskningen syssla med och varför? Under två dagar samlades jurister från Justitiedepartementet, landets juridiska fakulteter och institutioner på Häringe slott för att diskutera rättsvetenskapens roll. Den första dagens tema var ”i vilket syfte och till vilken nytta skrivs rättsvetenskapliga arbeten”. SvJT 2002 s. 217 Av: Ulf Petrusson Ladda ner PDF
Banbrytare, tekniker, iakttagare — den nordiske rättsvetenskapsmannens roller I denna översikt har jag för avsikt att granska den nordiska rättsvetenskapens betydelse för rättsutvecklingen från 1700-talet fram till senare delen av 1900-talet. För åskådlighetens skull använder jag mig av tre ’idealtyper’ av rättsvetenskapsmän, som jag kallar ’banbrytare’, ’tekniker’ och ’iakttagare’. SvJT 2002 s. 235 Av: Lars Björne Ladda ner PDF
Rationalitet och värderingar Med en ofullständig definition kan en rättsvetenskapsman — eller en rättsvetenskapare om beteckningen görs könsneutral — sägas vara en person som bedriver rättsvetenskap. Innebörden av definitionen beror på vad man menar med rättsvetenskap — eller kan mena med det. SvJT 2002 s. 243 Av: Anders Agell Ladda ner PDF
Nyttig och onyttig rättsvetenskap Nyttig rättsvetenskaplig forskning är normalt bättre än onyttig. Det verkar självklart. Men många forskare skriver inte under på tesen. Enligt författaren till denna artikel kan ett forskningsprojekts nytta bestämmas utifrån framför allt inriktningen, ämnet och kvaliteten. SvJT 2002 s. 261 Av: Göran Lambertz Ladda ner PDF
I vilket syfte och till vilken nytta skrivs rättsvetenskapliga arbeten? Jag förstår att avsikten är att polarisera i denna fråga, och vi rättsvetare förväntas väl hävda rättsvetenskapens totala frihet från nyttokrav. Göran Lambertz’ korta punkter inför diskussionen ger onekligen stoff till en riktigt polariserad debatt. SvJT 2002 s. 279 Av: Madeleine Leijonhufvud Ladda ner PDF
Rätt eller vetenskap? Till frågan om rättsvetenskapens nytta Ovanför entrén till observatoriet på Ven lät — har det sagts — astronomen Tycho Brahe hugga en devis med innebörden, att makt och rikedom förgår; endast konst och vetenskap består. Hur skulle han ha besvarat frågan om nyttan av vetenskap? Det förefaller inte alldeles omöjligt att Tycho Brahes svar skulle bestå i en indignerad motfråga: Varför skulle vetenskapen vara nyttig? SvJT 2002 s. 282 Av: Marie Sandström Ladda ner PDF
Syfte och nytta med En framställning om rättsvetenskapliga arbetens syfte och nytta bör utgå från ett någorlunda tydligt redovisat antagande om vad som avses med rättsvetenskap. Uppgiften blir då genast komplicerad. Rättsvetenskapen som företeelse är mycket mångfacetterad och om man studerar verksamheten lite mer detaljerat kan de arbeten som presenterats under beteckningen rättsvetenskap ge ett splittrat intryck. SvJT 2002 s. 293 Av: Peter Wahlgren Ladda ner PDF
Samverkan mellan rättsvetenskapen och lagstiftaren — problem och Lagstiftning är eller — som kanske någon skulle vilja uttrycka det — bör vara en kunskapsbaserad verksamhet. Ingenstans i vårt samhälle finns kunskap om rätten och rättens natur så samlad och koncentrerad som inom rättsvetenskapen. Det är således inte att förvåna att vi som arbetar med lagstiftning kastar lystna blickar mot denna rättsvetenskapliga kunskapsmassa. SvJT 2002 s. 304 Av: Fredrik Wersäll Ladda ner PDF
Rättsvetenskap och lagstiftningsarbete Jag kommer i det följande att försöka säga någonting om i vilken utsträckning rättsvetenskapen på olika sätt bör delta i lagstiftningsarbete. Det kan måhända finnas skäl att nämna att anledningen till att jag har blivit ombedd att göra detta inlägg torde vara att jag, som har en ganska renodlad universitetsbakgrund, under ett drygt år arbetade med bl.a. lagstiftningsarbete på Justitiedepartementets straffrättsenhet. SvJT 2002 s. 311 Av: Petter Asp Ladda ner PDF
Rettsforskernes medvirkning i Rettsforskernes medvirkning i lovgivningsarbeidet er et tema som i seg selv kan være gjenstand for forskning. Både omfanget av og betingelsene for rettsforskernes deltakelse, og deres innflytelse på lovgivningens form og innhold, er spørsmål som det har interesse å få belyst. Min tilnærming i dette innlegget vil være mer impresjonistisk enn forskningsbasert, med utgangspunkt i erfaringer med lovgivningsarbeid som professor ved Universitetet i Oslo og som sjef for Lovavdelingen i det norske Justisdepartementet. SvJT 2002 s. 319 Av: Inge Lorange Backer Ladda ner PDF
Rättsvetenskapen och lagstiftningsarbetet Jag skall närma mig diskussionens tema genom ett schema av rätten som jag under de senaste tio femton år har försökt att utveckla i mina rättsteoretiska skrifter och boken Critical Legal Positivism. Schemat beror på två grundläggande distinktioner: en som gäller vad jag kallar för rättens två ansikten och en som beträffar vad jag kallar för rättens tre nivåer. Rätten kan granskas, för det första, som en symbolisk-normativ företeelse, som en rättsordning; det är denna rättens aspekt med vilken vi jurister såsom spontant identifierar rätten. SvJT 2002 s. 330 Av: Kaarlo Tuori Ladda ner PDF
En Herrens tjänare, eller några Herrans tjänare? Vilken roll har den rättsvetenskapliga forskningen i relation till det rättsliga beslutsfattande som sker i praktiken? För granskningen av denna fråga är det nödvändigt att först placera tre av de centrala aktörerna på scenen: lagstiftaren (parlamentet och dess hjälporgan främst justitieministeriet), rättstillämparen (domstolarna, men också andra organ med domsmakt) och den rättsvetenskapliga forskaren. SvJT 2002 s. 333 Av: Per Ole Träskman Ladda ner PDF