Lagstiftaren i en internationaliserad värld Artiklarna i detta nummer av SvJT återspeglar de inlägg som gjordes vid ett rättssymposium den 18 och 19 november 1999 på Häringe slott. Symposiet var det första i förhoppningsvis en rad tvärdisciplinära rättsliga symposier som är avsedda att arrangeras i samarbete mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna och institutionerna samt Svensk Juristtidning. En tanke bakom arbetet är att för symposierna välja ämnen som går tvärs över de juridiska disciplinerna och därigenom skapa ett forum för diskussion på ett bredare plan än vad som är brukligt i den juridiska miljön. SvJT 2000 s. 205 Ladda ner PDF
Lagstiftning och rättsvetenskap i framtiden I denna artikel återges de idéer och syften som låg bakom rättssymposiet. Vidare innehåller artikeln kortfattade beskrivningar av de föredrag som förekom. Avslutningsvis lyfter författaren fram och kommenterar ett antal av de frågeställningar som diskuterades vid symposiet. SvJT 2000 s. 206 Av: Torbjörn Andersson Ladda ner PDF
Lagstiftning och nationell identitet Författaren ställer två frågor. Först undersöker han vad som utmärker EU jämfört med andra unioner. ’Dubbel asymmetri’, sammanfattar han. Till skillnad från riktiga förbundsstater råder inom EU varken något likformigt förhållande mellan makt och ansvar eller mellan normgivningsmakten och finansmakten. Sedan frågar han vad som krävs för att vidmakthålla denna bristande likformighet i två olika avseenden. SvJT 2000 s. 218 Av: Sverker Gustavsson Ladda ner PDF
Konstitutionella och internationella begränsningar av lagstiftningsmakten I artikeln konstaterar författaren att såväl det i regeringsformen successivt utbyggda fri- och rättighetsskyddet som det ökade internationella samarbetet, särskilt Sveriges EU-medlemskap, inneburit betydande begränsningar av det nationella lagstiftningsutrymmet. SvJT 2000 s. 230 Av: Göran Schäder Ladda ner PDF
Lagstiftningsprocessen i en internationaliserad värld — problem och möjligheter I artikeln diskuteras några problem och möjligheter som följer med europeiseringen och internationaliseringen av lagstiftningsprocessen. Utvecklingen inom de viktigaste områdena av civilrätten beskrivs. Det diskuteras hur lagstiftningsarbetet kan anpassas till utvecklingen. Därvid framhålls att de viktigaste faktorerna i det europeiska och det internationella lagstiftningsarbetet ofta är andra än i en nationell process. SvJT 2000 s. 236 Av: Göran Lambertz Ladda ner PDF
Lagstiftningsprocessen i en internationaliserad värld — förarbetenas förändrade roll Lagstiftningsarbetet domineras alltmer av implementering av EU-instrument. Propositioner i sådana ärenden får en annan karaktär än ”vanliga” lagstiftningspropositioner. De kan göras kortare och mera tekniska, eftersom det politiska åtagandet redan är gjort i Rådet. Propositionens roll som rättskälla bli också svagare. SvJT 2000 s. 250 Av: Fredrik Wersäll Ladda ner PDF
Kommentarer angående lagstiftningsprocessen Vid varje välskött symposium är det naturligt att man bland andra bjuder in en äldre, något rigid ämbetsman, vars melankoliska uttalanden kommer övriga deltagares glada och framtidsinriktade inställning att framstå i desto klarare ljus. En blick på deltagarlistan visar att det är jag som fått denna ansvarsfulla uppgift, och jag skall nu försöka fullgöra den. SvJT 2000 s. 256 Av: Bertil Bengtsson Ladda ner PDF
Utstationering av arbetstagare Utstationeringsdirektivet lägger fast regler som skall respekteras av utländska arbetsgivare som för begränsad tid sänder arbetskraft till Sverige. Den svenska lagstiftningen bygger på enahanda grund. Det är min tes i denna artikel att den svenska lösningen vad gäller minimilöner innehåller luckor i rättsskyddet för utländska arbetstagare. SvJT 2000 s. 260 Av: Ronnie Eklund Ladda ner PDF
IT-utvecklingen, det nationella handlingsutrymmet och behovet av internationell reglering Detta papper, som i lätt redigerad form återger mitt inlägg vid rättssymposiet på Häringe, fokuserar på frågan om den svenske lagstiftarens handlingsfrihet och behov av handlingsfrihet på IT-området. Syftet är framför allt att påvisa att handlingsfriheten inte bör ses som ett enkelt, överordnat värde. I många fall kan det tvärtom vara så att en strävan efter bevarad handlingsfrihet kan motverka andra och viktigare intressen. SvJT 2000 s. 270 Av: Peter Seipel Ladda ner PDF
IT-utvecklingen och det nationella handlingsutrymmet från ett lagstiftarperspektiv Av departementsrådetJag tänkte inte så mycket kommentera Peter Seipels intressanta och skarpsinniga analys utan snarare komplettera med några reflexioner över frågan om . SvJT 2000 s. 277 Av: Henrik Jermsten Ladda ner PDF
Internationell familjerätt Internationella familjerättsfrågor har sedan slutet av 1950-talet varit föremål för samarbete inom EG/EU. En ny fas inleddes genom Amsterdamfördragets ikraftträdande. Gemensamma regler (förordningar) planeras beträffande alla sådana frågor som kan anses ha betydelse för den fria rörligheten av personer inom unionen. Denna utveckling är inte enbart positiv för Sveriges del. SvJT 2000 s. 281 Av: Maarit Jänterä-Jareborg Ladda ner PDF
Internationell familjerätt i en internationaliserad värld Som kommentator till ett tidigare anförande måste man acceptera att huvudtalaren redan har plockat russinen ur kakan och sagt det mesta av det som är värt att säga. Denna korta kommentar skall därför bara ta upp två, endast löst sammanhängande, funderingar rörande de aktuella utvecklingstendenserna inom den internationella privat- och processrätten på familjerättens område, nämligen den europeiska rättsintegrationens allmänna inverkan och behandlingen av de nya familjeformerna (registrerade partnerskap och samborelationer). SvJT 2000 s. 299 Av: Michael Bogdan Ladda ner PDF
Framtida lagstiftningsarbete på köprättens område I denna artikel diskuteras bl.a. om det i framtiden kommer att finnas ett behov av nationell köprättslig lagstiftning och vilken inriktning framtida lagstiftningsinsatser inom området bör ha. Det konstateras att internationellt lagstiftningssamarbete, särskilt mellan de nordiska länderna, utgör en del av traditionen på det köprättsliga området. SvJT 2000 s. 306 Av: Johnny Herre Ladda ner PDF
Avslutande kommentarer Av advokaten Jag har blivit ombedd att så här i slutet av symposiet säga några ord med utgångspunkt i de diskussioner som förts. SvJT 2000 s. 319 Av: Claes Beyer Ladda ner PDF
Avslutande kommentarer Av rättschefen OLLEABRAHAMSSON När EG-domstolen var på officiellt besök i Sverige sommaren 1997 sade dess ordförande Rodríguez Iglesias att han funnit oss svenskar så väl medvetna om vad EG-rätten innebär att vi borde sluta upp med att ursäkta våra inte alltför frekventa misstag med... SvJT 2000 s. 323 Av: Olle Abrahamsson Ladda ner PDF