Rostock-Jensen, K. Om Betydningenaf »god Tro» i Forsikringslovens § 9.NFT s. 196-208.
Rygh, Per. »Allemandsrettigheders»stilling overfor ekspropriationsberettigede foretagender efter norskret. TfR s. 161 -189.
Skovgaard-Petersen, Kay. Om Fautfragt og Dødfragt. ND s. 241—244.
Strandgaard, Knud. Nye Lovbestemmelser om Befragtning. Sø & HR s. 143—148.
Ussing, Henry. Den nye Checklov. UfR s. 303—305.
Ussing, Henry. Litteratur om Veksel- og Checkloven. UfR s. 313-319.
Ussing, Henry. Et Par Ansvars- og Forsikringsproblemer. UfR s. 177—186.
Ang. samma ämne A. SKIBSTED s. 247—249.
STRAFFRÄTT
(inkl. kriminalteknik m. m.).
Arnskov, L. Th. Beruselsesforbrydelser efter den nye danske Straffelov. NTfS s. 325—338.
Ekelund, Erik. Om kriminalistikens möjligheter att mäta den faktiska brottsligheten. NTfS s. 270—286.
Goll, Aug. Straffelov og kriminalbiologi. NTfS s. 22—46.
Haskin, E. Preussens Reform af Straffuldbyrdelsen. NTfS s. 47—73.
Kampmann, Erik. Nogle Bemærkninger om Fængselsvæsenets Organisation m. m. efter Straffeloven af 1930. UfR s. 281 — 290.
Kampmann, Erik. Særanstalter for Psykopater. NTfS s. 213—224.
Kampmann, Erik. Ungdomsfængslet i Danmark. NTfS s. 168—187.
Karsten, Rafael. Samhällets straffrätt. JFFT s. 198—228.
Renwall, Jarl L:son. Kultur- och kriminalpolitiska betraktelser rörande »huliganismens» bekämpande. DL s. 47-61.
Renwall, Jarl L:son. Några kriminal-psykologiska spörsmål. DL s. 301-315, 331- 340.
Riis, Anker. Ubevidste Motiver. NTfS s. 131—158.
Skadhauge, Poul. Rationalisme og Metafysik i Fængselsvidenskaben.NTfS s. 188—203.
PROCESSRÄTT.
Augdahl, O. Nogen bemerkninger om bevisbyrdelæren, foranlediget ved professor Skeies process. NR s. 801—808.
Bang, C. Auktionsrekvirentens Udgifter. UfR s. 161—165.
Ang. samma ämne J. DAMSGAARD s. 237—241 och M. C. A. BJERRE s. 241-246.
Carlsson, B. C. Om rådstuvurättsprocessens i tvistemål brister och dessas avhjälpande. JFFT s. 1—38.
Godenhielm, B. Om advokatinstitutetsuppkomst och utveckling genom svensk-finsk lagstiftning före tillkomsten av 1734 års lag. DL s. 117— 138.
Godenhielm, B. Några särdrag ur den franska advokatverksamheten. DL s. 237 —251.
Granfelt, O. Hj. I frågan om civildoms subjektiva rättskraft vid vissa fall av borgen och växelgäld. JFFT s. 98—112.
Granfelt, O. Hj. Straffprocessreformen i Finland. NTfS s. 103—130.
Hansson, Michael. Selskapens verneting i relasjon till kreditorer, aksjonærer og obligasjonseiere. TfR s. 296—312.
Hansen, Victor. Ændringerne i Retsplejeloven. UfR s. 213—232.
Hansen, Victor. Ændringerne i den danske Strafferetspleje. NTfS s. 291 — 324.
Hellström, Hjalmar. Advokatens yrkesbenämning. DL s. 200—212.
Hurwitz, Stephan. Om Anke af Edsdomme. UfR s. 200 — 206.
Kjerschow, P. Har en ikke mistenkt person i straffesak plikt til atla sig legemlig undersøke? NR s. 897—904.
Larsen, A. P. Landboakkorder. JT s. 34—45.
Lotinga, Aage. Den italienske Strafferetspleje-Reform. NTfS s. 225—234.
Munch-Petersen. H. Tysk Civilprocesudkast. UfR s. 193—200.
Santesson, Per. Riktlinjerna för den svenska straffprocessens ombildning. NTfS s. 1 — 21.
STATSRÄTT.
Brusewitz, Axel. Utrikesnämndensuppkomst och utformning. ST s. 285-320.
Brusewitz, Axel. Utrikesnämnden i rätt och praxis. Dess uppgifter och befogenheter (RF § 54). ST s. 393-429.
Jascenko, A. Der Souveränitetsbegriff im Zusammenhang mit der Definition des Staates und der Staatenverbindungen. ASJG s. 3—27.
Keilhau, Wilhelm. Forspillet til vetostriden i Norge. NT s. 203—219.