188 HILDING EEKPOUL ANDERSEN. Dansk Statsforfatningsret. Kbhvn 1954. Gyldendal.
XIX + 809 s. Dkr. 48,00.
I början av 1946 tillsattes i Danmark en författningskommission med uppgift att utarbeta en ny Grundlov. Denna såg dagen 1953 och medförde bland annat en sänkning av rösträttsåldern till 23 år, tvåkammarsystemets avskaffande som följd varav den danska folkrepresentationen numera består endast av Folketinget, parlamentarismens lagfästande, införande av låt vara icke särskilt långtgående nya bestämmelser om folkomröstning, grundlagskrav på domstolsprövning av frihetsberövanden utanför straffrättsskipningen m. m. En ny Tronfølgelov inskränker tronföljdsrätten till avkomlingar till Christian X och drottning Alexandrine men ger å andra sidan kvinnor arvsrätt till Danmarks tron.
Prof. POUL ANDERSEN, som 1944 utgav första delen av en »Dansk Statsforfatningsret», var därefter både sysselsatt med att fullfölja det litterära verket och delaktig i förarbetena till den nya grundlagen. Resultatet har blivit ett helt nytt arbete »Dansk Statsforfatningsret», som på en gång har företrädet av att vara en s. a s. ugnsfärsk produkt av en initierad grundlagsfader och ger uttryck åt de väl övervägda tankegångarna hos en erfaren och mångkunnig vetenskapsman på den offentliga rättens område. Verket behandlar systematiskt hela den danskastatsrätten med undantag för medborgarskapsrätten och reglerna om statsterritoriet. De historiska sammanhangen belysas och jämförelser dragas med främmande, särskilt nordisk rätt. Problemen ställas klart och de besvaras efter ingående juridisk analys. Betydande utrymme ägnas frihetsrättigheterna, vilkas plats i statsrättens system motiveras sålunda: »Det kan tænkes, at de demokratisk legitimerede Magthavere vil give Love og træffe andre Beslutninger, som kompromitterer Demokratiets Forudsætninger . . . Det er da en yderligere Udbygning af Demokratiet, hvis en Grundlov indeholder Bestemmelser, der udelukker saadanne Love og Beslutninger . . . » (s. 102).
För den som har att vetenskapligt sysselsätta sig med statsrättsliga frågeställningar är Poul Andersens stora verk av värde helt allmänt, alltså inte bara som en källa till kunskap om dansk rätt. Man kan exempelvis peka på den inträngande behandlingen av expropriationsrätten (s. 717—794). Rent praktiskt får den danska grundlagsreformen och inte minst den rättsvetenskapliga sammanfattningen av dess resultat också betydelse ur svensk synpunkt, nämligen om en revision av de svenska grundlagarna till sist skall framträda ur den i Sverige pågående livliga diskussionen bland lärd och lekt kring hithörande problemkomplex. Omsorgen om den enskilde medborgarens intressen drivs i Danmark långt. Poul Andersens redogörelse i skilda sammanhang för domstolarnas lagprövningsrätt (s. 450—477), den dömande maktens ställning i allmänhet (s. 562—586) och domstolarnas uppgifter i samband med frihetsberövanden (s. 610—619) ger åtskilliga uppslag att ta fasta på. De danska reglerna om folkomröstning sakna icke heller intresse för oss och det sätt, varpå parlamentarismens principer införlivats med grundlagstexten, ger också jämförelsematerial åt den svenske grundlagstiftaren. På en punkt måste ur svensk synpunkt en gensaga göras mot Poul Andersens framställning. Han gör gällande (s. 454), att i Sverige