FRITZ VON HIPPEL. Die Perversion von Rechtsordnungen. Tübingen 1955. J. C. B. Mohr (Paul Siebeck). 213 s. DM 15,80.
I en av sina fabler berättar La Fontaine om ett lamm som av vargen döms till döden för att ha förorenat vattnet för honom. Lammet hade druckit ur bäcken nedanför vargens plats. För den som har ond vilja är det lätt förvandla svart till vitt. Äger han makten i samhället, uppstår en perverterad rättsordning.
Freiburg-professorn FRITZ VON HIPPEL, civilrättslärare och rättsfilosof, har ägnat en liten läsvärd bok åt den förvridning och förvrängning av rättsbegreppen som uppstår i en sådan rättsordning. Han börjar med exempel tagna från gamla och nya diktverk, men hamnar snabbt i vår generations upplevelser. Tredje rikets lagstiftning och rättstillämpning bildar för honom en nästan outtömlig källa för citat.
»Rätt är vad som är till det tyska folkets gagn» var där den officiella definitionen av rättsbegreppet. Vad som var till gagn avgjordes av det nazistiska partiet. Rättsmedvetandet såsom rättskälla eller såsom hinder mot rättsmissbruk uteslöts genom Görings ord »Vårt samvete är der Führer». Stred någon rättstillämpning eller lagtolkning så starkt mot rättskänslan att folkopinionen inom- eller utomlands reagerade, så gjorde man gällande att en gärning var rättsligt befogad såsom nödvärnshandling eller att den nazistiska rättsutvecklingen var »zwangsläufig» (ett nästan oöversättligt favorituttryck av Hitler).
Förf. låter följa citat efter citat, exempel efter exempel, för att visa den nazistiska rättsperversionen, men han öser ofta även ur andra källor, gamla och nya staters lagstiftning eller rättspraxis. Han vill visa att rättens pervertering nästan är lika gammal som rätten. På många sidor finns mer noter än text.
Detta skrivsätt försvårar tyvärr icke endast läsningen av den förtjänstfulla boken utan torde även eljest vara ofördelaktigt. Visserligen