Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del III)*
Av jur. kand. OSCAR SÖDERLUND271
Detta är tredje delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I den första delen tog jag ett brett grepp om det hela samt behandlade vissa grundläggande frågeställningar. Den andra delen innehöll sedan en praxisgenomgång samt övergripande reflektioner gällande den utveckling som framträdde genom den genomgången. Med slutsatserna från de två föregående delarna i ryggen återkommer jag i denna del till den övergripande frågeställningens kärna med en fördjupad behandling av prövningens ingångar (lagprövning respektive grundlagskonform lagtolkning) och den stegvisa prövningen som sådan. Till sist redogörs för mina avslutande reflektioner på framställningen som helhet.
7 Tillbaka till proportionalitetsprövningens ingångar — att lagpröva eller lagtolka det är frågan
7.1 Inledning
I avsnitt 4.1 (del I) uttalades:
I förening med det svenska konkreta normprövningsinstitutet finns det därmed två möjliga ingångar till proportionalitetsprövningen. En där det prövas om en, i och för sig korrekt, tillämpning av lagregleringen i den aktuella situationen skulle leda till en oproportionerlig begränsning av någon relativ fri- eller rättighet, för vilket fall tillämpning ska underlåtas enligt RF 11:14. En annan i de fall då det är så oklart hur den begränsande lagregleringen ska tolkas i den aktuella situationen att sedvanlig lagtolkning öppnar för flera tolkningsalternativ — varefter tolkningsalternativ som skulle innebära att lagregleringen utgör en oproportionerlig begränsning undviks. Eller annorlunda uttryckt — ingångarna till proportion-
* Denna artikel har genomgått kvalitetsgranskning genom s.k. peer review (granskning av jämlike). 271 Jag vill tacka Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, det hade inte varit möjligt för mig att författa denna framställning utan det stipendium som jag tilldelades av dem. I det sammanhanget ska även stiftelsen Centrum för rättvisa tackas för det stöd och den inspiration som min placering som forskningsstipendiat hos dem gav. Slutligen vill jag tacka min mor, Elin Tidman, för hennes stöd under hela processen.