UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER.

    Tidsskrift for Retsvidenskab har av sin 29:de årgång — 1916 — utsänt första och andra häftet, ett dubbelhäfte. Detta inledes med en artikel av prof. Jul. Lassen »Til Læren om Kjøb» (s. 1— 27), innefattande en synnerligen välvillig anmälan av justitierådet ALMÈNS kända kommentar till lagen om köp och byte. Bland ämnen, som här beröras, äro att nämna begreppen handelsbruk, distansköp, casus och mora accipiendi, gränsen mellan genus- och speciesköp vid beställningar, försändande mot efterkrav eller postförskott, upphörandet av säljares stoppningsrätt enligt 39 § samt klausulerna »fritt å banvagn» och »kontant mot konnossement». — Häftet innehåller vidare »Meddelelser fra den danske Højesterets Praxis» av V. Schau (s. 28—58); av särskilt aktuellt intresse äro de s. 51—55 refererade sjöförsäkringsmålen. Följer så »Oversigt over de nordiske Landes Lovgivning i 1915» (s. 59—137), avseende bl. a. så viktiga legislativa nyheter som den danska grundloven av 5 juni 1915 och vallagen av 10 maj s. å. (s. 67—82), de nya norska »barnelovene» (s. 116—120) och1915 års svenska lagar på familje-, obligations- och processrättens område (s. 122—133). Den svenska översikten är signerad B. W. (justitierådet B. Wedberg). En »Oversigt over fremmed Lovgivning i 1914» (s. 138—183) ger tillfälle att följa »krigslagstiftningens» utveckling i de stora kulturländerna, men fäster även uppmärksamheten på andra viktiga lagstiftningsåtgärder såsom den franska inkomstskattelagstiftningen (s. 145—146), de engelska lagarna om medborgarrätt (s. 149—150) och om bötesstraff, minderåriga förbrytare m. m. (s. 152—153), lagen om självstyrelse för Irland (s. 157—160), revisionen av den österrikiska civillagen (s. 166) och den nya österrikiska konkurslagstiftningen (s. 167—168). Slutligen anmäler Christian Geill Lærebok i Retsmedicin av FRANCIS HARBITZ (s. 184—187). och departementschef Frantz Dahl tecknar en minnesruna överavlidna röttslärda, bland dem den kände kriminalisten Hans Gross (s. 188—192).

    Norsk Retstidende, nr 15—30, innehåller — förutom domsreferat — bl. a. följande: høiesteretsadvokat Georg Lous, Om konstitution i embeder (s.225—241), professor Fredrik Stang, Omregning av fremmed mynt, Svar til prof. Jæger (s. 305—351). Red. av Sv. J. T. hoppas bliva i tillfälle att återkomma till sistnämnda intressanta avhandling.

    Ugeskrift for Retsvœsen, nr 13—22, innehåller i »Den litterære Afdeling» bl. a. följande: Overretssagfører Karsten Meyer, Engelske Prisedomme (s. 97—99); M.-P., Anm. av ADOLF WACH: Struktur des Strafprozesses (s. 99—101); Kriminalretsassessor Oluf H. Krabbe, Nogle Bemærkninger om Lovforslaget om Fæstegodsets Overgang til Selveje (s. 106—114); Docent Axel Møller, Anm. av ALBERT KÔERSNER och CHARLES DICKSON: Moratorium, Del I (s. 118—119); cand. juris C. Bang, Nogle Bemærkninger om Børnelovens § 44(s. 121—127); cand. juris Gunnar Thorlacius, Lidt om Notering (s. 143—146); Assistent Vilhelm Boeg, Anm. av AXEL MØLLER: Erstatningsansvaretved Skibssammenstød (s. 147—151). — Svensk Juristtidning erhåller (s.134) en välvillig anmälan.
    Den danska rättegångsreformen av 1909, som hittills blott varit en lag på papperet men enligt beslut av årets riksdag efter vissa samtidigt genomförda förbättringar skall träda i kraft senast den 1 oktober 1919, har föranlett, förutom en första välkomsthälsning, »Retsplejereformen» (s. 105), tvenne artiklar: en av Højesteretssag fører N. H. Bache, Sagførerorganisationen efter Retsplejeloven (s. 129—131), och en av professor H. Munch-Petersen, Retsplejeloven og Sagførerne (s. 137—142). I sistnämnda artikel vidhåller förf. sin tidigare framförda kritik bl. a. av den svaga ställning, lagen i straffprocessenger den av parten valde försvarsadvokaten i motsats till »den beskikkede Forsvarer» ävensom av de försämringar i fråga om omedelbarheten i civilprocessen, vilka under lagarbetets gång gjorts i det ursprungliga lagförslaget. Däremot framhåller förf. mot invändningar, som kunna väntas från advokathåll, vikten av de bestämmelser, som giva domstolen makt att dels hindra onödiga uppskov, dels inkalla parterna till personligt avhörande.

    Nordisk Tidsskrift for Strafferet, 2:a hft. Överdirektören Viktor Almquist publicerar »Några erinringar i anledning av prof. Thyréns strafflagsförslag» (s. 115—126). Förf. hyser betänkligheter mot den föreslagna lakunen i straff latituden mellan tre års fängelse och sex års tukthus, vilken enligt förf:nsmening skulle hindra straffverkställighetens anpassande efter individuella grunder. Den form av obligatorisk villkorlig frigivning, som prof. Thyrén ifrågasatt i avseende å sista straffåret för envar, som dömts till minst sex års frihetsträff, finner förf. i och för sig tilltalande, men beklagar att anordningen behöft medföra ett slopande av villkorlig frigivning vid kortare tids frihetsstraff.— Prof. Chr. Keller redogör för »Dansk Aandssvage-Forsorgs Kriminal-Asylpaa Livø» (s. 127—145), och Politiassistent Hakon Jørgensen lämnaren minnesteckning av Hans Gross (s. 146—151). I ett bidrag till den i tidskriften förda diskussionen över frågan »Bør Fosterfordrivelse straffes?» polemiserar Herredsfoged S. Grundtvig (s. 152—155) emot den opinion, som påyrkar straffets borttagande. Häftet avslutas med några ord om den danska rättegångsreformen av Overretsassessor Eyvind Olrik (s. 156—160), meddelanden om danskt fängelseväsen 1915 (s. 161—170) samt anmälningar av främmande tidskrifter och annan nyutkommen litteratur.

    Juridisk Tidsskrift, København, nr 3—5. I tvenne artiklar »Om utländskcivildoms erkännande» (s. 97—116, 145—156) kritiserar dr Lage Staël von Holstein den ståndpunkt, svensk doktrin och praxis hittills intagit, då de principiellt förnekat rättskraft åt utländsk civildom och utom i vissa undantagsfall vägrat varje verkställande handräckning. Cand. polit. Sven Røgind redogör för »Alkohollovgivningen i de tre nordiske Lande» (s. 117—120, 202—217). Overretssagfører N. Cohn behandlar i anledning av en nyligen avkunnad Højesteretsdom frågan om »Forsikringsselskabers Ret til at kræve Erstatning hos Tredjemand» (s. 157—169), och Sagfører Johan Bulmer meddelar en första artikel om »Gældende Kriminalproces i Oversigt» (s. 185—201). Härutöver innehålla häftena ett stort antal »Retsafgørelser» i korta notiser ävensom »Blandede Meddelelser». Med tredje numret börjar den utlovade danska lagsamlingen utkomma såsom bilaga till tidskriften.