Professor Björling om Alménöversättningen. Under rubrik Ett äreminne åt Tore Almén, Svensk rättsvetenskap presenterad för världspubliken, skriver professor C. G. Björling i Sydsvenska Dagbladet Snällposten för d. 2 juni 1923 följande:
    När i höstas jurister från Nordens alla riken samlats till möte i Norges huvudstad, överlämnades i ordförandens händer det första exemplaret av ett nyutkommet arbete i tre band, "Das skandinavische Kaufrecht", tillägnat det tolfte nordiska juristmötet. Det var resultatet av en svensk forskares möda, som med hjälp av storslagen svensk frikostighet nu gjorts tillgängligt för en läsekrets av kontinentalt mått. Det var ett bland de viktigaste styckena i den nya samfällt skandinaviska lagstiftningen, som nu i mönstergill framställning skulle göras känt och uppskattat av jurister utanför Nordens gränser. Ett äreminne åt den alltför tidigt bortryckte författaren, justitierådet Tore Almén, är rest i detta sakkunnigt och samvetsgrant utförda översättningsarbete, beaktansvärt icke minst därför, att det nära nog kan sägas vara det första i sitt slag.
    Svensk rättsvetenskap har hittills varit i det väsentliga okänd utanför det skandinaviska språkområdet. Sedan våra rättslärare i mitten av förra århundradet upphörde att använda latinet för sina avhandlingar, är det — frånsett en och annan uppslagsboks översikt av vårt rättssystem, en och annan kortare anmälan av något juridiskt arbete — egentligen blott vår straffrätt med hjälp-

 

vetenskaper, som genom skrifter av Naumann, Olivecrona och Thyrén i vissa stycken gjorts bekant för jurister på Europas fastland. All övrig svensk juridik är skriven på svenska och således tillgänglig blott för ett ringa fåtal utlänningar. Det är egentligen endast några franska och tyska rättshistoriker, som förstått uppskatta den nordiska rättens framstående plats i den germanska kulturutvecklingen och därför gjort sig mödan att övervinna det hinder, som språket lagt i vägen, för att få ösa ur våra rika gamla rättskällor. Lyckligtvis har det dock funnits åtminstone en tysk jurist till, som verkligen förstår svenska, professorn i Heidelberg Geheimer Hofrat F. K. Neubecker. Han är det, som har utfört det här omtalade översättningsarbetet, och han har gjort det förträffligt. Det är sålunda Alméns eget verk "Om köp och byte av lös egendom", som nu föreligger i den nya tyska språkdräkten, utan sådana omskrivningar och "förbättringar^", som översättare ibland ge sina läsare på köpet. Icke så, som skulle Neubecker ha undandragit sig att av sitt oerhört omfattande kunskapsförråd dela med sig för att underlätta studiet av boken; men de egna anmärkningarna äro med prisvärd grannlagenhet samlade i ett särskilt tilläggsband, ägnat, kan det sägas, åt den jämförande rättsvetenskapen. Här framhållas överensstämmelser och åtskillnader mellan svenskt, danskt och norskt rättsspråk, här meddelas de skandinaviska lagtexterna med ordagrann tysk översättning, men jämförelsen och sammanställningen har utsträckts till snart sagt alla europeiska folks rättsspråk, och jämväl en rad texter från Englands och dess koloniers lagstiftning har här fått plats.
    Med den överensstämmelse, som råder mellan de skandinaviska rättsreglerna och rättslärorna angående köpet, är det givet, att ett översättningsarbete sådant som det nu ifrågavarande väcker intresse inom hela den skandinaviska juristvärlden. Från norskt håll hade också tanken på denna översättning allra först uttalats, och en dansk rättslärd (professor Frantz Dahl i Berlingske Tidende) har redan för sina landsmän påpekat det "Fremstød", nordisk rättsvetenskap gjort i och med arbetet. Främst ha vi svenskar anledning att glädja oss åt, att det är en svensk mans forskargärning, som bäres fram, och att känna tacksamhet mot den landsman, vars frikostiga gåva gjort saken möjlig. Givaren är legationsrådet Harry Ax:son Iohnson. Med sin storartade donation av 25,000 kr. till en fond för rättsvetenskaplig forskning har han icke blott lagt den ekonomiska grundvalen till det nu fullbordade översättningsarbetet, utan även öppnat möjligheter för fortsatt fruktbärande växelverkan mellan svensk och utländsk rättsvetenskap. Envar, som inser vådan av vår rättsvetenskaps isolering och uppskattar den betydelse, ett utbyte av impulser från skilda håll bör kunna medföra för vår rättskultur, skall också villigt erkänna värdet av det kraftiga stöd, som denna fått i den om vidsynt, fosterländskt sinne vittnande donationen.