Juridiska fakulteten vid universitetet i Paris. I en till styrelsen för Harry Ax:son Johnsons fond för rättsvetenskaplig forskning ingiven berättelse meddelar e. o. hovrättsnotarien Håkan Nilsson, som på grund av ett honom av styrelsen tilldelat stipendium idkat handelsrättsliga studier i Frankrike, bland annat följande: En dominerande ställning i Frankrikes akademiska juridiska liv intages av La faculté de droit de Paris. Under år 1923 ventilerades där 204 doktorsavhandlingar. Motsvarande siffra för de fjorton universitetsstäderna i landsorten var sammanlagt 146. Fakulteten räknar 43 professorer. Under hösten 1925 höllos var vecka långt över 100 föreläsningar, varje föreläsning om en hel timme. Fakultetens bibliotek innehåller c:a 110,000 volymer; den årliga nyanskaffningen uppgår till omkring 5,000 volymer. Sedan det napoleonska lagverkets individualistiska, av revolutionstidens idéer påverkade syn på privaträtten alltmer undanträngts av uppfattningen om rättens sociala karaktär och sedan den under större delen av 1800-talet härskande

 

bokstavstolkningen av lagens »texte sacré» fått vika för en vetenskapligare, mera fruktbärande metod, hava nya vidder öppnats för den franska doktrinen. Ett vackert exempel på dess dådkraft och ett för den nya skolan (l'Ecole scientifique) i motsättning till den gamla (l'Ecole de l'Exégése) representativt verk är professor Demogue's under utgivning varande monumentala arbete »Traité des obligations en général», vars fem hittills utkomna volymer på omkring 3,500 sidor behandla läran om fordringsrättigheters uppkomst (sources des obligations). Fakultetens berömdaste professorer förutom Demogue äro Capitant, Lévy-Ullmann och Wahl. Föreläsningssalarna äro oftast överfulla, så att golvet och katederestraden få tjänstgöra som sittplatser. Icke bara före och efter utan också mitt under föreläsningen applåderas det; för en särskilt populär professor eller efter en mer än vanligt spirituell fras taga applåderna ofta form av stormande ovationer. Med samma impulsivitet ger man även sitt missnöje tillkänna. För alla eventualiteters skull brukar en vaktmästare i frack och med en guldglänsande kedja över bröstet övervara föreläsningen vid professorns sida. Den franske professorn är ofta en vältalare av högsta rang. Hur högt vältaligheten skattas kan man förstå av att de unga jurisrernas retoriska utbildning omhuldas genom kurser i talteknik vid fakulteten under ledning av framstående lärare från Théatre francais.