CSCAR PLATOU. Forelæsninger over Norsk sjøret. 2 Utg. ved JACOB AARS. Bind I. Oslo 1925, 1929. Aschehoug. XII + 419 s. Inb. kr. 28.00.

 

    Platous år 1900 utkomna, flitigt begagnade »Forelæsninger over Norsk Sjøret» hava som bekant sedan länge varit utgångna ur bokhandeln och mycket svåra att antikvariskt uppbringa till någorlunda rimligt pris.
    Vid detta förhållande, och då arbetet självfallet under den tid, som gått sedan sekelskiftet, hunnit att i många avseenden bliva föråldrat, är det synnerligen tacknämligt, att Aars tagit på sig uppgiften att ombesörja en ny upplaga därav. Aars omnämner i arbetets förord, att Platou, då han senast höll föreläsningar över sjörätt, gjorde en »række notater», som begagnats vid utgivandet av den nya upplagan, och att han kunnat konferera med Platou under dess utarbetande.
    Det nu utkomna bandet omfattar: inledning, i vilken, bland annat, ingående behandlas enhetssträvanden och internationell rätt, ett kap. om redande i fartyg, ett om befälhavaren, ett kap. om besättningen (vilket dock inskränker sig till en uppräkning av i ämnet gällande författningar) samt ett kap. om fraktavtalet. Enligt ett i förordet till bokens första häfte lämnat meddelande är Aars' avsikt att i ett andra band lämna en framställning av återstående delar av sjörätten med undantag av sjöförsäkringsrätten.
    Avsikten med arbetet är — framhåller Aars — i första rummet att föra boken à jour med senare norsk lagstiftning samt nordisk rättspraxis och litteratur. Vid sidan därav har emellertid beaktats sjörättslitteraturen även i andra länder. Den sålunda uppställda avsikten synes även i allmänhet hava blivit uppnådd. Såvitt en mera flyktig granskning giver vid handen, synas icke vare sig litteratur eller prejudikat av större vikt hava lämnats obeaktade. Det är sålunda ett i hög grad nyttigt och värdefullt arbete, som Aars presterat; och man måste uttala en livlig förhoppning, att fortsättningen av arbetet skall följa.
    En helt annan sak är, att tilläggen understundom komma att verka som ny klut på gammalt kläde. Detta är emellertid oundgängligt, när med ett på 1890-talet författat verk skall införlivas vad som hänt under 25 à 30 år på ett område sådant som sjörättens. Problemställningen har i viss mån förändrats och den litteratur, som nu företrädesvis rådfrågas, är en helt annan än den, som stod i främsta rummet på 1890-talet. Huru omfattande tilläggen äro, framgår för övrigt redan därav, att framställningen av fraktavtalet utökats med ett fyrtiotal sidor.
    Synnerligen erkännansvärt är, att Aars icke låtit avskräcka sig från utgivandet av en ny upplaga genom den onekligen stora risken att boken till väsentlig del snart blir antikverad. Sjörätten befinner sig, som ofta påpekats, för närvarande i ett tillstånd av brytning och oro. Internationaliseringssträvandena inom sjörätten hava under åren efter världskrigets slut avsatt så omfattande resultat, att med avseende å ett nu utkommet arbete i sjörätt måste räknas med möjligheten, att inom en kort tid ny lagstiftning på området blir gällande. Erinras må allenast därom, att reglerna om redareansvar och sjöpanträtt ju nyligen införlivats med skandinavisk sjörätt, ehuru den nya lagstiftningen ej ännu trätt i kraft i Norge och Sverige. Så snart densamma sättes i kraft, blir sålunda arbetet beträffande dessa betydande delar av sjörätten föråldrat. Detsamma blir även i viss utsträckning fallet med befrakt-

ningsrätten, därest 1924 års konossementskonvention införlivas med den nordiska sjörätten. I ännu högre grad blir detta händelsen, om det föreliggande, av de nordiska sjölagstiftningskommittéerna utarbetade förslaget till nytt befraktningskapitel upphöjes till lag. Huruvida och när detta kommer att ske, är emellertid ovisst. I allt fall har en samvetsgrann redogörelse för den nu gällande rätten sin stora betydelse ej minst för avgörandet av frågan, huruvida densamma lämpligen bör ersättas genom en ny lagstiftning.
 

H. W.