Norsk retstidende, som med 1930 påbörjat sin 95:te årgång, har av denna utgivit h. 1 — 36. Av de hittills under året publicerade uppsatserna behandla de flesta spörsmål angående tolkningen av olika norska lagar. Sålunda undersöker cand. jur. FREDRIK SEJERSTED norsk rätts ställning till frågan om aktieägares företrädesrätt till teckning av aktier vid nyemission. Reglerna om jordägares jakträtt undersökas av overrettssakfører JAKOB E. VIK. Høiesteretts kompetens i frågor rörande straffmätningen är föremål för diskussion mellan lagmann NYGAARD och høiesterettsjustitiarius H. SCHEEL, inledd av den förre redan i föregående årgång. Till en annan artikel i samma årgång, om forlagspant av ekspedisjonschef Per Augdahl, anknyter slutligen cand. jur. SVERRE KNUTSEN några anmärkningar. — S. 69 ff. är intaget ett föredrag av G. ASTRUP HOEL, i vilket denne, återgivande några av grundtankarna i sin bok »Risiko og ansvar», under kritik av hittills härskande åskådningar på skadeståndsrättens område framlägger grunddragen av en reform av hela »ersättningsrätten», inklusive försäkringsrätten. Förf. framhåller bl. a., hurusom den utveckling av det objektiva, av culpa oberoende skadeståndsansvaret, som under senaste årtionden ägt rum framför allt såvitt angår s. k. farlig verksamhet, i verkligheten uppbäres av försäkringsmässiga överväganden, och söker med utgångspunkt häri grundvalen för en reform av skadeståndsrätten i en utvidgning av försäkringstanken. I stället för skadeståndsplikten i det särskilda fallet skulle träda en allmän förpliktelse att sörja för en försäkring, varur den skadelidande kunde erhålla sin ersättning. — Slutligen må även nämnas en uppsats av HANS LUTKEN om »legalarvingers godkjennelse av ugyldige testamenter», vari förf. kritiserar en av professor Knoph utvecklad åsikt, enligt vilken eljest ogiltiga testamenten i vidsträckt omfattning kunna erhålla giltighet genom godkännande av testamentsgivarens närmaste arvingar.
 

Ph. H.

 

    Statsvetenskaplig Tidskrift. Årets 2:dra häfte innehåller en intresseväckande uppsats av kanslerssekreteraren OTTO CRONEBORG: »Grundlag och krigsberedskap». Förf. påvisar, att anordnandet av en ändamålsenlig förvaltning under krigstid försvåras av regeringsformens stadganden om statsrådets sammansättning och formerna för försvarsärendenas beredning. Hans förslag går ut på, att en lätt omredigering av ett par grundlagsparagrafer sker redan i fredstid. Härigenom skulle den förvaltningsorganisation, som ett krigstillstånd nödvändiggör, framstå som fullt rättsenlig och något intrång på rättsordningens huvudprinciper ej behöva befaras. — Bland de sedvanliga översikterna förtjänar en redogörelse för Englands författningsutveckling under 1900-talet att särskilt framhållas.

G. B.