Defensor legis. H. 10 innehåller en uppsats av S. R. BJÖRKSTEN om Finlands tullgränser i Saltsjön. I h. 11 polemiserar ALARIK HERNRERG mot en i föregående häfte intagen uppsats på finska av Ilmari Caselius angående jämkning av avtalat vite. Enligt H. är vitesavtalet endast en överenskommelse om »avtalsintressets presumtiva belopp, uppskattat i penningar, för undvikande av vansklig bevisföring därom i process». Vitesavtalet utgör därför intet hinder för en jämkning av moraersättningen uppåt eller nedåt, därest bevisning föres om att avtalsintresset är större eller mindre än vitet, och vitesavtalet innebär sålunda endast en överflyttning av bevisbördan på den med vitesbeloppet missnöjde kontrahenten. Att avtalsvite principiellt icke får utdömas till högre belopp än avtalsintresset beror enligt H. därpå, att det överskjutande vitet skulle sakna varje civil rättsgrund och deviera »utom privatautonomien in på straffrättens område, som behärskas av statsmaktens lagstiftningsorgan».

H. N.

 

    Statsvetenskaplig tidskrift h. 4 och 5. Bland innehållet i det fjärde häftet för år 1929 märkes en uppsats av prof. AXEL BRUSEWITZ »Vad menas med parlamentarism?», där förf. lämnar ett bidrag till tolkningen av detta lika använda som mångtydiga begrepp. Docenten GEORG LANDBERG behandlar ett författningshistoriskt ämne av stor betydelse för tolkningen av 1809 årsR. F. i sin här intagna provföreläsning om »Makten över utrikespolitiken i sengustaviansk författningsspekulation». Byråchefen BERTIL NYSTRÖMS redogörelse för »Besparingssträvandena inom den officiella statistiken ur organisatorisk synpunkt» torde säkert erbjuda intresse för varje förvaltningsjurist. Slutligen märkas de sedvanliga goda granskningarna av nyutkommen litteratur. — Det femte och sista häftet för år 1929 har att uppvisa ett rikhaltigt och intressant innehåll. Doc. G. HESSLÉN behandlar i en klart disponerad uppsats »Folkförbundssekretariatets rekrytering» striden mellan små och stora folkförbundsmakter i fråga om den fasta förbundspersonalens internationella rekrytering. I anslutning till ett fynd av ett par protokoll från år 1816 över statsrådsberedningens förhandlingar ämnar fil. kand. G. HECKSCHER under titeln »Till frågan om statsrådsberedningens uppkomst» en väl dokumenterad historik över denna institutions uppkomst och tidigare arbetsformer. Kammarrådet E. SCHALLING behandlar i en uppslagsrik studie »Kommunal skatteutjämning och rättssäkerhet» en hittills tämligen förbiseddsida av det svårlösta problemet om förhållandet mellan statsförvaltning och självförvaltning. Häftet avslutas med de vanliga litteraturgranskningarna samt ett avtryck av sakkunnigeutlåtanden avgivna vid återbesättandet av professuren i statskunskap vid Göteborgs Högskola.

G. B.