Nya lagrådsutlåtanden. Förutom lagrådets utlåtande d. 30 okt. 1935 över förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap (se ovan) föreligga utlåtanden från lagrådet över följande lagförslag.
    Lagrådet har d. 9 sept. 1935 avgivit utlåtande över lagberedningens förslag till lag om skuldebrev, lag ang. vissa utfästelser om gåva m. m. SvJT skall senare återkomma med utförlig redogörelse för dessa förslag.
    Lagrådets utlåtande föreligger över d. 18 juli 1935 remitterade förslag tilldels konvention mellan Sverige och Schweiz om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar dels ock lag om erkännande och verkställighet av domsom meddelats i Schweiz. Lagrådet, där förslagen föredragits av utrikesrådet F. Malmar, har i utlåtande d. 19 sept. 1935 i allt väsentligt lämnat förslagen utan erinran. Enligt konventionen skola i princip domar som i den ena av de fördragsslutande staterna i rättegångsmål meddelas i ämnen av civil natur, däri inbegripna domar som i sådana ämnen meddelats i brottmål, gälla i andra stater. Beslut i mål ang. boskillnad, hemskillnad eller äktenskapsskillnad anses såsom dom i tvistemål, även om beslut meddelats på ansökan; beslut i förmyndarskapsärende anses däremot ej såsom dom.

 

    Lagrådsremisser. Till lagrådet hava d. 18 juli 1935 remitterats, av 1933 års sjölagstiftningskommitté utarbetade förslag till dels lag om ändring i vissa delar av sjölagen, dels ock lag i anledning av Sveriges tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konossement. Lagförslagen utgöra resultatet av det i samråd med delegerade från Danmark, Finland och Norge bedrivna arbetet för revision av befraktningsrätten och överensstämma i stort sett med inom de övriga nordiska länderna föreliggande lagutkast (jfr SvJT 1934 s. 315 och 1935 s. 102). Det förra förslaget innebär en fullständig omarbetning av sjölagens befraktningskapitel och därjämte vissa ändringar i, bland annat, sjölagens befälhavarekapitel. Det senare förslaget åter avser att möjliggöra vårt lands tillträde till konossementskonventionen. I samband med berörda lagförslag remitterades till lagrådet ett förslag till lag om ändrad lydelse av 70 § utsökningslagen.
    D. 18 juli 1935 beslöts vidare remiss till lagrådet av förslag till lag om befordran med luftfartyg. Förslaget är avfattat i nära överensstämmelse medden i Warschau d. 12 okt. 1929 avslutade konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om internationell luftbefordran. Lagförslaget har utarbetats av särskilt tillkallade sakkunniga under samråd med delegerade från de övriga nordiska länderna (SvJT 1935 s. 191 och 405).

 

    Lagförslag under utarbetande. Inom justitiedepartementet pågå utredningar rörande bl. a. följande lagförslag för remiss till lagrådet.
    Över det av prof. Nils Stjernberg, borgmästaren Jakob Pettersson och advokaten friherre Georg Stjernstedt med hovrättsassessorn Gunnar Lindskog såsom sekreterare avgivna betänkandet rörande revision av gällande lagbestämmelser om nödvärnsrätt m. m. (se SvJT 1934 s. 616) ha yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter ävensom av advokatsamfundets styrelse. Innehållet i förslaget har i stort sett vunnit gillande i yttrandena. Vissa betänkligheter ha emellertid i några av yttrandena framförts mot den föreslagna nödvärnsrätten vid ärekränkning.

 

    Inom departementet har utarbetats förslag till ändrade bestämmelser rörande verkställighet och förvandling av bötesstraff (se SvJT 1935 s. 516; statens offentl. utredn. 1935: 56). Förslaget avser dels att möjliggöra ökad betalning av böter och dels att förhindra att bötfällda, där de ej själva äro skuld till bristande bötesbetalning, nödgas undergå förvandlingsstraff. I förra hänseendet föreslås viss utsträckning av fristerna för anstånd med böters erläggande och för avbetalning av böter samt införande av bestämmelser om att för indrivning av böter må begagnas införsel. Genom viss skärpning av förvandlingsstraffet avses jämväl att åstadkomma ökad bötesbetalning. I syfte att förhindra att bötfälld som ej själv är skuld till bristande bötesbetalning nödgas undergå förvandlingsstraff, föreslås möjlighet att ådöma själva förvandlingsstraffet villkorligt. Detta medför emellertid att avgörandet härom måste överlämnas till domstolarna, vilka därför även såsom regel måste i särskilt mål upptaga frågan om förvandling av böter. Förvandlingsstraffet föreslås skärpt på det sätt att minimum höjes till tjugu dagars och maximum till nittio dagars fängelse, varjämte förutsättes att vid förvandling av omedelbart i penningar ådömda böter varje påbörjat belopp av fem kronor skall anses svara mot en dagsbot. Bötesstraff, som ådömts till belopp understigande fem dagsböter eller tjugufem kronor, skola enligt förslaget överhuvud ej få förvandlas, och böter för fylleri eller förargelseväckande beteende i samband med fylleri skola kunna förvandlas allenast då den bötfällde inom loppet av två år tre eller flera gånger fälles till ansvar för sådana förseelser. Det är också avsett att i stället för bötesförvandling i sistnämnda fall skall kunna inträda viss alkoholistbehandling.
    Den åt häradshövding Ragnar Petré m. fl. anförtrodda utredningen ang. behandlingen av förbrytare hemfallna åt alkoholmissbruk (se SvJT 1935 s. 516) beräknas bliva slutförd omkring årsskiftet.
    Tillkallade sakkunniga för revision av lagstiftningen om tvångsuppfostran samt övriga med ungdomsbrottsligheten sammanhängande frågor (hrr Wetter, Göransson, Kinberg, Strahl och Weijne med A. Lindskog som sekr., se SvJT 1935 s. 413 och 516) ha i första hand inriktat sig på att söka bringa gällande bestämmelser om tvångsuppfostran i närmare överensstämmelse med den vid årets riksdag antagna lagen om ungdomsfängelse. De sakkunniga hava även under övervägande frågan om villkorlig åtalseftergift för ungdomliga förbrytare m. m.
    Ett förslag till avskaffande av vissa straffpåföljder har utarbetats av prof. R. Bergendal och hovrättsassessorn T. Munck af Rosenschöld (se SvJT 1935 s. 413 och 516). Enligt förslaget borttagas ur lagen icke blott påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen utan även påföljderna »ovärdighet att i rikets tjänst vidarenyttjas» och »ovärdighet att föra andras talan inför rätta».
    Den åt prof. Bergendal och hovrättsassessorn G. Lindskog överlämnade utredningen angående ändringar i straffflagens speciella del i syfte att bringa strafflatituderna för olika brott i bättre överensstämmelse med brottens svårhetsgrad enligt nu rådande uppfattning (se SvJT 1935 s. 413) väntas föreligga före årets slut. De sakkunnigas förslag åsyftar bl. a. en omarbetning av 18 kap. strafflagen. Ett av medicinalstyrelsen d. 24 okt. 1935 avgivet utlåtande ang. den straffrättsliga behandlingen av homosexualiteten har remitterats till de sakkunniga.

 

    Över det betänkande som avgivits av kommittén angående statsfientlig verksamhet (se SvJT 1935 s. 189) ha yttranden inkommit från myndigheter och sammanslutningar. Frågan är nu under behandling på tredje lagbyrån med biträde av t. f. rev. sekr. O. Thulin.
    Hovrättsrådet Tage Lundquist har inom departementet utarbetat förslag till lag om slakt av husdjur. Förslaget avser förbud mot slakt av vissa husdjur utan föregående bedövning. Sålunda skulle den judiska skäktningen i sin nuvarande form icke längre bliva tillåten.
    På grundval av det förslag rörande tryckfrihetsprocessens ombildning som i dec. 1934 avgavs av tillkallade sakkunniga (se SvJT 1935 s. 101) förberedas vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen i syfte att avhjälpa de mera framträdande bristerna i fråga om förfarandet i tryckfrihetsmål. Enligt ett föreliggande departementsutkast bibehålles i grundlagen bestämmelsen att fråga huruvida tryckt skrift är brottslig skall prövas av en jury om nio medlemmar och att för den tilltalades fällande fordras minst två tredjedelar av rösterna. De sakkunnigas förslag att rätten i vissa fall skulle äga bestämma huruvida jury skulle komma till användning har icke upptagits i utkastet. Däremot skola enligt utkastet båda parterna, om de äro ense, kunna hänskjuta målet till domstolens avgörande utan prövning av jury. Utkastet innehåller allenast den jämkning i juryns nuvarande sammansättning, att antalet jurymän valda avparterna minskas från tre till två för vardera sidan, varigenom rättens jurymän ökas till fem. Dessa senare skola icke utses av domstolen för varje särskilt mål utan i stället utlottas ur större jurykårer, utsedda av domstolen för alla jurymål under en viss tidsperiod. Enligt departementsutkastet skall tryckfrihetsmål kunna upptagas av alla rådhusrätter med minst tre rättsbildade ledamötersamt av rådhusrätterna i residensstäderna. Särskilda åtgärder vidtagas för att även rådhusrätterna i Visby, Växjö, Vänersborg och Mariestad — i vilka för närvarande icke finnas tre lagfarna ledamöter — vid handläggning av jurymål komma att bestå av tre jurister. Tyngdpunkten i departementsutkastet, liksom i de sakkunnigas förslag, vilket på denna punkt allmänt tillstyrkts, ligger i införandet av en muntlig, koncentrerad huvudförhandling inför den vid rättegångens början valda juryn. Enligt utkastet skall tryckfrihetsförordningen icke belastas med alla detaljbestämmelser rörande processen, utan dessa upptagas i en särskild lag utan grundlags natur.
    Med anledning av framställning från riksdagens justitieombudsman har på andra lagbyrån utarbetats förslag till lag med vissa bestämmelser om doms avkunnande vid rådhusrätt (se justitiedep:ts promemorior 1935: 4). Lagförslaget åsyftar att införa skärpta regler i fråga om sådan domstols rätt att uppskjuta avkunnandet av dom, därvid de för häradsrätt i lagen d. 8 mars 1935 med vissa bestämmelser om häradsting givna stadgandena i huvudsak tagits till förebild.
    Efter olika framställningar från vattenrättsdomarhåll har förslag till vissa ändringar i och tillägg till vattenlagens processuella bestämmelser utarbetats. Bl. a. föreslås viss ökning av antalet vattenrättsnämndemän samt att vattenrättssekreterare skola äga taga samma befattning med vattendomstolens protokoll som domsagosekreterare med häradsrätts dombok.
    Den av årets riksdag beslutade omorganisationen av landsfogdetjänsterna ävensom särskilt tillkallade sakkunnigas d. 24 okt. 1935 avgivna prome-

 

moria ang. omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna (statens offentl. utredn. 1935: 57) föranleda vissa förslag till lagändringar. Lagrådsremiss förberedes sålunda bl. a. av förslag om indragning av nämnda befattningshavare tillkommande bötes- och beslagarandelar.
    Bland övriga lagfrågor av processuell natur märkas förslag till ändringar i rättegångsbalken i ändamål att vinna utsträckt användning av muntliga förhör i hovrätt, förslag om överflyttande från överexekutor till de allmänna underrätterna av ärenden angående lagsökning och handräckning för fordrans utfående, förslag om behörighet för häradsrätt att upptaga sjömål, åsyftande att minska olägenheten av sjöstads förenande med lantdomsaga i judiciellt avseende, samt förslag om viss utvidgning av möjligheten att erhålla resning i brottmål.
    Sedan infordrade utlåtanden inkommit över det av generaldirektören Lennart Berglöf utarbetade betänkandet ang. tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen (se statens offentl. utredn. 1935: 4), har arbetschefen vid rikets allmänna kartverk fil. lic. C. A. V. Hernlund utarbetat förslag till överflyttande av de ärenden som f. n. ankomma på fastighetsregisterkommissionen till lantmäteristyrelsen. Denna omorganisation föranleder vissa följdförfattningar, vilka äro under utarbetande.
    Närmast med anledning av det på sin tid mycket uppmärksammade s. k. Marsjömålet upptogs inom justitiedepartementet till behandling frågan om en revision av utsökningslagens bestämmelser om utmätning och försäljning av fordran. Sedan viss utredning införskaffats från överexekutorerna i riket, har inom departementet utarbetats förslag som bl. a. går ut på införande av föreskrift om indrivning av utmätt penningfordran samt åtgärder i syfte att förebygga försäljning av utmätt fordran eller rättighet till uppenbart underpris. Lagförslaget kommer inom den närmaste tiden att utremitteras till vederbörande myndigheter.
    Sedan från finsk sida gjorts framställning hos svenska regeringen om samarbete på den internationella arvsrättens område, ha överläggningar i detta ämne ägt rum mellan särskilda delegerade från de båda länderna. Svenska representanter ha därvid varit presidenten B. Ekeberg och utrikesrådet F. Malmar. Lagförslag i ämnet väntas före årsskiftet.
    Över ett inom departementet upprättat förslag till lagstiftning, åsyftande förenkling av inskrivningsförfarandet i tomträtts- och vattenfallsrättsärendensamt ärenden angående förlagsinteckning och inteckning i fartyg, ha yttranden inhämtats från myndigheter och sammanslutningar. Enligt förslaget skola dessa ärenden överflyttas från rätten till inskrivningsdomaren och skall handläggningen i stort sett följa samma regler som beträffande ärenden om lagfart och inteckning i fast egendom givits genom 1932 års inskrivningsreform. Med anledning av ett i yttrande från Svea hovrätt uttalat önskemål om förkortande av tiden för renovationers insändande å landet har en promemoria upprättats i detta ämne, vilken utremitterats till hovrätterna och föreninge nSveriges häradshövdingar.
    Frågan om tryggande av privatanställdas pensionsrätt, varöver 1927 års pensionssakkunniga på sin tid avgåvo utlåtande (statens offentl. utredn. 1929: 3) och vilken sedermera anförtrotts åt den inom socialdepartementet tillkallade kommittén angående privatanställda, har aktualiserats med anledning av en

 

skrivelse i ämnet från innevarande års riksdag. Kommittén har befriats från den fortsatta utredningen, och med hänsyn till dess nära samband i väsentliga delar med aktiebolagslagstiftningen har ärendet remitterats till lagberedningen.
    Sedan riksdagen hos K.M:t anhållit om förslag till ny lagstiftning rörande hittegods, har hovrättsassessorn G. Walin inom departementet upprättat en promemoria, däri föreslås det nuvarande lysningsförfarandets avskaffande och i dess ställe införande av skyldighet för upphittare att anmäla sitt fynd hos polismyndighet.
    Med anledning av inkomna utlåtanden över dels gruvlagstiftningskommitténs år 1923 avgivna förslag till gruvlag m. m. (statens offentl. utredn. 1924: 16) dels socialiseringsnämndens år 1927 avgivna utlåtande ang. de allmänna principerna för en ny gruvlagstiftning (statens offentl. utredn. 1927: 14) har inom departementet verkställts en överarbetning av nämnda lagförslag. Med hänsyn till lagstiftningens omfattning är det icke sannolikt att förslaget hinner framläggas för 1936 års riksdag.
    Angående förslag till avveckling av fideikommissen se efterföljande notis.
    Även från andra departement förberedes ett flertal lagrådsremisser.