GABRIEL THULIN. Om mantalet. II. Sthm 1935. Norstedt. 186 s. Kr. 4.00 tillsammans med del I Kr. 6.00.
Då regeringsrådet Thulin år 1890 gav ut sin juridiska doktorsavhandling Om mantalet — i vilken han lade fram resultaten av sina forskningar inom medeltidens och vasatidens kameralväsen särskilt beträffande det i Norrland förekommande s. k. gärdemantalet — utlovade han en fortsättning på sitt arbete genom att på avhandlingens titelblad utsätta en romersk etta. Löften av detta slag svikas emellertid ofta, och de som i sin tjänst eller för studier tillgodogjort sig avhandlingen ha länge haft anledning att beklaga, att löftet om fortsättning på avhandlingen icke infriades. På samma och närliggande områden rörde sig förf., då han år 1911 utgav utredningen »Historisk utveckling af den svenska skifteslagstiftningen med särskildt afseende å frågan om delningsgrund vid skifte». Trots detta betydelsefulla bidrag till den svenska jordrättens historia, ansåg förf. sig emellertid icke fri från sitt löfte utan fortsatte sitt arbete på en andra del av doktorsavhandlingen. Under åren 1910—1920 kunde han låta trycka fyra ark, men först 1935 vid hans avgång från regeringsrådsämbetet var arbetet så långt hunnet, att den kompletta andra delen — 45 år efter den första — kunnat framläggas för offentligheten.
Den nu utkomna delen innehåller, förutom slutet på avsnittet om gärdemantalet, en redogörelse för mantalet i de forna danska och norska provinserna samt därefter en systematisk framställning av mantalets roll i rättsutvecklingen från den tid, då det utbildades, och fram till våra dagar.
Ehuru arbetet måhända har mest att giva den för kameralistik och finanshistoria intresserade, har det dock också åtskilligt att bjuda den, vars verksamhet och intressen äro inriktade på andra delar av fastighetsrätten. Både för lantmätaren och inskrivningsdomaren, som dagligen syssla med mantal, bör det ej vara utan intresse att erfara, hur detta uppstått, hur det i äldre tider varit det centrala inom skatteväsendet — såsom i våra dagar inkomsten och taxeringsvärdet — samt vidare hur det, då det förlorat sin skatterättsliga betydelse, i stället kommit att spela en roll inom den civilrättsliga fastighets-