LEO A. DAMM. Opfinderrettens Genstand. København 1937. Busck. 284 s. Kr. 20.00.

    Den knapphändiga litteraturen i de nordiska länderna angående det industriella rättsskyddet har under de senaste åren fått en välbehövlig för

slärkning. Utom till RAGNAR KNOPHS i slutet av 1936 utkomna stora verk »Åndsretten» kan i detta avseende främst hänvisas till ovanstående arbete, som skaffat sin författare den tekniska doktorsgraden vid Danmarks Tekniske Højskole.
    DAMM är både ingenjör och jurist och har därmed särskilda förutsättningar att behandla patenträtten, där tekniska och juridiska moment äro invävda i varandra. Han har upptagit ett centralt patenträttsligt spörsmål, nämligen vad som kan vara föremål för patent. Efter en inledande och historisk avdelning, där man särskilt med intresse tager del av en utförlig dansk patenträttshistorik, är arbetet väsentligen ägnat de båda för patenträtten grundläggande begreppen uppfinning och nyhet. Särskilt det förstnämnda har i litteraturen givit anledning till mångahanda spekulationer. Damm har i huvudsak givit framställningen en refererande karaktär och behandlar för sig doktrin och praxis i vissa länder, nämligen Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, England, U. S. A. och Frankrike. För vart och ett av dessa länder genomgås för sig det allmänna uppfinningsbegreppet, vad som enligt patentlagarna i princip hör till det patenterbara området (Damm kallar detta det speciella uppfinningsbegreppet), särskilda undantag från patentskydd för vissa slag av uppfinningar samt patentlagarnas fordringar beträffande uppfinnings nyhet.
    Uppdelningen av framställningen på de olika länderna har nog sina praktiska fördelar, men den förefaller ur systematisk synpunkt mindre tillfredsställande och har lett till vissa upprepningar samt för övrigt knappast kunnat strängt genomföras. Särskilt har detta blivit förhållandet genom att varje avsnitt börjar med de nordiska länderna, där litteratur och rättspraxis varit mindre rikt givande, för att sedan övergå till de stora industriländerna. Det är helt naturligt, att skildringen av läget i sistnämnda länder kommit att bliva tyngdpunkten i arbetet. Författaren har här med stor flit genomgått det rika materialet och sökt åstadkomma ett koncentrat med många hänvisningar till källorna. Den så givna framställningen torde komma att bli till icke ringa praktisk nytta i de nordiska länderna som en lättöverskådlig uppslagstext.
    Arbetet har alltså till stor del karaktär av och värde som materialsamling. Avslutningsvis ger dock författaren på ett 20-tal sidor en översikt över de regler, som enligt hans mening böra vara utslagsgivande för uppfinnings patenterbarhet, och här framföras åtskilliga av praktisk sans präglade synpunkter, även om man kanske icke i allo kan instämma i det anförda.
    Till sist må sägas, att arbetet har en hel del av intresse att bjuda den, som i sin versamhet har beröring med de patenträttsliga frågorna.

Å. v. Z.