Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland. I tredje häftet av tidskriftens löpande årgång domineras uppsatsavdelningen av en omfattande, i följande häfte fortsatt rättshistorisk utredning av docenten RAGNAR HEMMER om 1734 års lags civilrättsliga stadganden om bin. Fjärde häftet innehåller i övrigt bl. a. en artikel av jur. dr Bo PALMGREN rörande möjligheterna att inskränka användandet av rättegångsfullmakter. Förf. förordar att en reform i denna riktning genomföres utan avvaktan på den allmänna processreformen. Vad angår de egentliga domstolsmålen föreslår han, att alla rättsbildade rättegångsombud (eller eventuellt endast de som tillhöra advokatorganisationen) befrias från att förete rättegångsfullmakt såvida icke rätten av särskild anledning finner skäl ålägga dem att legitimera sig. Även i vårt land torde det finnas ett starkt behov av lättnader i detta avseende, men det är tydligt att frågan är av långt större räckvidd i Finland. Medan man i Sverige för länge sedan frånfallit kravet på legitimation i ansökningsärenden upprätthålles nämligen på andra sidan Bottenhavet detta krav med stor stränghet. Bl. a. fordras fullmakt för lagfartsansökningar och testamentsbevakningar. I fråga om ansökningsärendena föreslår förf., att fullmaktskravet helt avskaffas liksom redan skett i Sverige. — Femte häftet innehåller bl. a. en artikel av prof. S. R. BJÖRKSTEN, i vilken givas några kommentarer till de nya neutralitetsbestämmelser, som utfärdats i anslutning till en av de nordiska länderna i maj 1938 gemensamt undertecknad deklaration i ämnet.

E. A.

 

    Defensor Legis. I h. 6—7 för innevarande år har GUSTAF NORRMÉN i en uppsats med titeln »Kampen mot den illojala konkurrensen» redogjort dels för vissa bestämmelser i den år 1930 tillkomna finska lagstiftningen mot sådan konkurrens, dels ock för den efter svensk förebild inrättade »Opinionsnämnden mot illojal konkurrens», vilken nämnd stiftades vid ett handelskammarmöte i Åbo 1937. Det har sitt intresse att taga del av förf:ns redogörelse för de rättsfall, i vilka nämnden utlåtit sig. I h. 8—9 behandla rBERTIL GODENHIELM frågan : »Bör Finlands Advokatförbund ansluta sig som medlem till en 'Union internationale des Avocats' benämnd internationell sammanslutning av advokatförbund?» Förf., som bl. a. lämnar en historisk redogörelse för sammanslutningssträvandena på förevarande område och därvid särskilt uppehåller sig vid Sveriges Advokatsamfunds antagande till medlem i Unionen 1937, besvarar den uppställda frågan jakande, och hans framställning utmynnar i en uttrycklig hemställan till Finlands Advokatförbund om vidtagande av åtgärder för åvägabringandet av dess anslutning.

N. D—n.