1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutredning har nyligen avgivit betänkande med förslag till omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna m. m. (SOU 1939:9.)
    Enligt förslaget skola landsfiskalerna alltjämt handhava såväl åklagar- och polisgöromål som utsöknings- och indrivningsärenden. Utredningen har dock räknat med att en avsevärd lättnad i fråga om arbetet med skatteindrivning skall inträda i samband med genomförande av 1936 års uppbördskommittés förslag.
    Utredningen föreslår indragning av sammanlagt 81 landsfiskalsdistrikt. Dessutom föreslås, att de mindre städerna, tillsammans 66 stycken, skola upphöra att vara egna åklagardistrikt. I sådan stad blir landsfiskalen allmän åklagare och polischef. Även den åtalsrätt som nu tillkommer särskilda åklagare i vissa köpingar föreslås skola överflyttas på landsfiskalerna.
    I de städer som enligt utredningens förslag skola utgöra egna åklagardistrikt skall stadsfiskalen vara allmän åklagare och i regel också polischef. För de största städernas del förutsättes emellertid, att polischefskapet utövas av polismästare, som även skall kunna vara stadsfiskal. Något förstatligande av stadsfiskalsorganisationen föreslås icke.
    Lands- och stadsfiskalernas åtalsrätt blir enligt förslaget i huvudsak oförändrad, dock med en mindre jämkning beträffande gränsen mellan dessa åklagares och landsfogdarnas åtalsrätt.
    I fråga om landsfiskalerna innehåller betänkandet även ett förslag till lönereglering, som grundar sig på en indragning av alla nu utgående sportler, förbud mot bedrivande av privat verksamhet m. m. För behörighet till landsfiskalstjänst föreslås avsevärt skärpta fordringar; utredningen anser, att krav på studentexamen bör uppställas samt att landsfiskalsaspirant efter praktisk tjänstgöring bör genomgå en kurs om 2 1/2 år vid polisskolan i såväl juridiska som polistekniska ämnen.
    Enligt förslaget skall landsfiskalernas behov av biträde i tjänsten tillgodoses genom anställande dels i vissa större distrikt av landsfiskalsassistenter, dels av kanslibiträden och skrivbiträden. Alla dessa tjänstebiträden skola vara statsanställda.
    Utredningens ledamöter ha varit borgmästaren Th. Bergquist, ordförande, samt lagbyråchefen i justitiedepartementet E. Leche, landsfogden H. Enhörning, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist och ledamoten av riksdagens II kammare Per Persson i Norrby. Som utredningens sekreterare har tjänstgjort byråchefen B. Lassen.

Th. B

 

    Från riksdagen. Följande kungl. propositioner i lagfrågor ha under nedannämnda dagar slutbehandlats av riksdagen:
    efter utlåtande av första lagutskottet:
    8 febr.: nr 7 med förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 2 juni 1911 om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar (just. dep., utl. 3), bifallen;

 

    nr 8 med förslag till lag om ändrad lydelse av lagen d. 15 juni 1934 ang. anteckning om innehav av fordringshandling på grund varav inteckning beviljats i fast egendom m. m. (just.dep., utl. 4), bifallen;
    22 febr.: nr 19 med förslag till lag om ändring i vissa delar av stadsplanelagen d. 29 maj 1931 (just. dep., utl. 5), bifallen;
    nr 14 med förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 18 juni 1925 om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (just.dep., utl. 6), bifallen;
    nr 4 med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken (just.dep., utl. 9), bifallen;
    nr 11 med förslag till lag ang. ändring i lagen d. 11 juni 1920 om barn i äktenskap m. m. (just.dep., utl. 10), bifallen;
    8 mars: nr 68 med förslag till lag ang. fortsatt giltighet av lagen d. 16 febr. 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m. (hand.dep., utl. 14), bifallen;
    nr 35 med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § förordningen d. 16 maj 1884 ang. patent (hand.dep.; utl. 16), bifallen;
    15 april: nr 76 med förslag till lotteriförordning (hand.dep., utl. 17 och mem. 18, se SvJT 1938 s. 529), riksdagen fann allenast anledning till vissa erinringar;
    nr 138 med förslag till förordning ang. tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel (hand.dep., utl. 20), bifallen;
    22 april: nr 148 med förslag till lag ang. vissa ändringar i lagen d. 9 dec. 1910 om reglering av prästerskapets avlöning (eckl.dep., utl. 21), bifallen;
    nr 160 med förslag till förordning med vissa bestämmelser ang. utrotande av berberis inom nationalparker och såsom naturminnesmärken fridlysta områden (just.dep., utl. 22), bifallen; efter utlåtande av andra lagutskottet:
    11 febr.: nr 6 med förslag till lag om ändrad lydelse av 52 § sinnessjuklagen d. 19 sept. 1929 (soc.dep., utl. 1), bifallen;
    nr 10 med förslag till lag om statlig krigsförsäkring m. m. och lag ang. ändring av 35 § lagen d. 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete (hand.dep., utl. 2), bifallen;
    15 febr.: nr 5 med förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 12 maj 1917 om expropriation m. m. (just.dep., utl. 3), bifallen;
    22 febr.: nr 29 med förslag till lag ang. ändrad lydelse av 10 § lagen d. 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län (just.dep., utl. 12), bifallen;
    nr 45 med förslag till lag ang. ändrad lydelse av 65 § lagen d. 14 juni 1918 om fattigvården m. m. (soc.dep., utl. 13), bifallen;
    15 mars: nr 9 med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen (just.dep., utl. 20, se SvJT 1937 s. 885), bifallen;
    nr 20 med förslag till tuberkulosförordning m. m. (soc.dep., utl. 21), bifallen med viss ändring;
    15 april: nr 122 med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 11 för-

 

ordningen d. 11 juni 1918 ang. en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall (soc.dep., utl. 22), bifallen;
    nr 126 med förslag till lag ang. ändrad lydelse av 1 och 7 §§ lagen d. 25 april 1930 om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning m. m. (just.dep., utl. 23), bifallen;
    3 maj: nr 114 med förslag till lag om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av trolovning eller äktenskap m. m. (soc.dep., utl. 26), bifallen.
    Riksdagen har vidare beslutat följande skrivelser till K. M:t i lagfrågor. Efter utlåtande av första lagutskottet har riksdagen anhållit:
    att K. M:t ville låta verkställa utredning om ändrade bestämmelser i syfte att i vidgad utsträckning bereda möjlighet till ersättning till biträde i överrätt i fri rättegång (utl. 7);
    att K. M:t ville låta verkställa en översyn av lagen d. 22 juni 1923, innefattande bestämmelser ang. kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag, i dess helhet (utl. 8);
    att K. M:t ville till lagberedningen för att tagas under övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag att revidera jordabalken överlämna en inom andra kammaren väckt motion ang. införande av möjlighet att inskriva gruvrätt i protokoll, fört av inskrivningsdomare, och därefter inteckna samma rätt, jämte däröver avgivna yttranden (utl. 23);
    att K. M:t måtte låta verkställa utredning av frågan på vad sätt svensk konstslöjd kan såväl inom som utom landet beredas effektivare skydd (utl. 24).
    Efter utlåtande av andra lagutskottet har riksdagen anhållit:
    att K. M:t ville till fortsatt utredning upptaga frågan om utvidgad försäkring för olycksfall i arbete (utl. 18);
    om förutsättningslös och allsidig utredning rörande möjligheten och lämpligheten av att i vidgad omfattning bereda innehavare av offentliga förtroendeuppdrag ersättning för skada i följd av olycksfall i samband med uppdragets fullgörande (nr 19);
    att K. M:t ville låta verkställa en allsidig utredning rörande lämpligheten av att i vårt land genomföra högertrafik (utl. 24);
    att K. M:t ville låta verkställa utredning ang. ändring av lagen om förenings- och förhandlingsrätt i syfte att närmare bestämma begreppet föreningsrätt (utl. 25).
    Bland avslagna motioner märkas följande
    av första lagutskottet behandlade:
    ang. fullständigare lagbestämmelser till skydd för konkursegendom, särskilt i vad avser konkursförvaltares rätt till arvoden ur konkursboets tillgångar (utl. 12);
    ang. revision av bestämmelserna om firmaregistrering (utl. 13);
    ang. användningen av allmänna arvsfondens medel för att dessa i större utsträckning än hittills måtte användas dels som direkt stöd åt barnrika familjer, dels som stipendier för studier och yrkesutbildning (utl. 15);
    av andra lagutskottet behandlade:
    om utbytande av vissa helgdagar mot andra ledighetsdagar (utl. 5);
    om rätt till barnbidrag för trolovningsbarn (utl. 6).

I. S.