Förslag till rättegångsbalk. Enligt processlagberedningens till K. M:t avgivna redogörelse för dess verksamhet under 1938 har beredningen fortsatt och slutfört genomgången av det i årsredogörelsen för 1937 (se SvJT 1938 s. 89) omförmälda förslaget till rättegångsbalk. Tillika har arbetet med uppsättande av motiv till förslaget avslutats. Vid sammanträde med beredningens rådgivande nämnd d. 31 okt.—3 nov. har förslaget jämte motiveringens allmänna del genomgåtts. I samband med sammanträdet ha nämndens ledamöter avlämnat ett skriftligt uttalande rörande förslaget. Med underdånig skrivelse d. 29 nov. har beredningen överlämnat betänkande med förslag till rättegångsbalk jämte tillhörande motiv och bilagor (Statens offentl. utredn. 1938: 43 o. 44). Vid betänkandet är fogat det av ledamöterna i den rådgivande nämnden avgivna skriftliga uttalandet. Därmed har beredningen slutfört sitt uppdrag i vad angår utarbetande av förslag till rättegångsbalk. Beredningen har nu att övergå till behandlingen av de lagstiftningsfrågor inom olika områden, som sammanhänga med införandet av den nya rättegångsbalken.
I underdånigt utlåtande d. 15 okt. 1938 har beredningen avgivit förslag rörande uppdelning av Göta hovrätt. På grund av remiss har beredningen vidare d. 15 dec. avgivit yttrande över en av Örebro stad gjord framställning rörande inrättande av en särskild, till Örebro förlagd hovrätt över Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län samt i samband därmed över återstående frågor rörande rikets indelning i hovrättsdomkretsar.
Förslag till reform av arrendelagstiftningen. 1936 års arrendeutredning (se SvJT 1936 s. 319 och 479) har avlämnat betänkande med förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (statens offentl. utredn. 1938:38).
Förslaget innebär en utvidgning av den s. k. sociala arrendelagstiftningen. Denna, som f. n. gäller beträffande brukningsdelar av viss storleksordning under bolag, ekonomiska föreningar och vissa s. k. spekulanter, skall enligt förslaget utsträckas till att avse jämväl torp eller andra arrendefastigheter, som lyda under huvudgårdar tillhöriga enskilda personer eller fideikommiss, ävensom brukningsdelar ägda av stiftelser eller ideella föreningar. Såsom villkor för tillämpligheten föreskrives dock liksom nu, att arrendefastigheten ej får omfatta större areal odlad jord än 25 har. De sociala arrendebestämmelserna skola — med de väsentliga undantag som nedan beröras — gälla även beträffande sådana småställen under hithörande ägarekategorier, vilka f. n. lyda under den s. k. allmänna arrendelagen; den nuvarande nedre arealgränsen (4 har) har borttagits.
Den sociala arrendelagstiftningen har i förslaget även erhållit ett i åtskilliga stycken nytt innehåll. Sålunda föreslås att minimiarrendetiden sättes till fem år. Härtill anknytes en särskild anordning med optionsrätt, som
innebär att arrendatorn vid arrendetidens utgång erhåller rätt till nytt arrende under fem år. Denna rätt till successiv förlängning av arrendet skall enligt förslaget icke upphöra efter något visst antal år och skall vid arrendatorns frånfälle kunna övergå å hans dödsbodelägare. Arrendatorns optionsrätt är dock ej ovillkorlig. Såsom hinder för densammas utövning upptager förslaget, att arrendatorn i avsevärd mån eftersatt sina förpliktelser enligt arrendeavtalet eller att jordägaren avser att själv bruka fastigheten eller att det eljest på grund av särskilda omständigheter måste anses för jordägaren medföra synnerligt men att arrendatorn kvarsitter å fastigheten. Kunna parterna ej enas om de arrendevillkor, som skola gälla för en ny femårsperiod, får spörsmålet härom avgöras genom skiljedom, varvid, när ej annat bestämts i arrendeavtalet, ledamöterna i jordbrukskommissionen skola vara skiljemän. — En arrendator, som förvarat sin optionsrätt, skall enligt förslaget erhålla rätt att i händelse av försäljning av fastigheten lösa till sig densamma för det pris köparen utfäst. — De nu återgivna bestämmelserna angående arrendetidens längd, optionsrätt och förköpsrätt skola dock icke äga tillämpning å s. k. huggaretorp och därmed jämförliga arbetareboställen.
Bestämmelserna om förköpsrätt skola enligt förslaget äga tillämpning jämväl å arrendeupplåtelser av förut nämnt slag, vilka ägt rum före lagens ikraftträdande. Även reglerna om optionsrätt avses skola erhålla tillbakaverkande kraft, under förutsättning att vid arrendetidens utgång arrendatorn, eller denne samt före honom någon av hans föräldrar, brukat fastigheten under sammanlagt minst tio år.
För att garantera den sociala arrendelagstiftningens efterlevnad i det praktiska livet föreslås, att jordägaren skall vara skyldig insända avskrift av arrendekontraktet till jordbrukskommissionen för granskning. Befinnes avtalet därvid innehålla någon bestämmelse, som enligt lag är utan verkan, skola jordägaren och arrendatorn underrättas därom.
Förslaget förutsätter, att den för Norrland och vissa delar av Svealand gällande särskilda arrendelagen upphäves. Emellertid ha de nuvarande stadgandena i denna lag angående rätt för arrendatorn till skogsfång och bete inarbetats i lagförslaget, varvid det hittillsvarande geografiska tillämpningsområdet för dessa bestämmelser bibehållits.
Även beträffande arrendeavtal i allmänhet föreslås vissa betydelsefulla ändringar. Sålunda skola arrendeavtal enligt förslaget ovillkorligen ha skriftlig form. Vidare avses, att legan ej längre skall få utsättas i arbete. Härigenom skall dock jordägaren ej betagas möjligheten att i arrendeavtalet göra förbehåll om skyldighet för arrendatorn att till jordägaren eller annan utgöra arbete. Ersättning för sådant arbete skall, även om parterna träffat avtal i annan riktning, utgå efter i orten gängse pris. I fråga om rätten till ersättning för förbättringar föreslås, att arrendatorn, utöver vad som för närvarande är fallet, tillerkännes gottgörelse för anläggande av cementerad gödselstad å fastigheten.
Betänkandet, till vilket vissa reservationer äro fogade, är undertecknat av hovrättsrådet Einar Anderberg, som varit utredningens ordf., ledamoten av riksdagens första kammare jägmästaren C. G. L. H:son Tamm samt leda-
möterna av riksdagens andra kammare hemmansägaren C. J. Johansson i Björnlunda, lantbrukaren A. P. Pettersson i Dahl och torparen K. H. Falk. Som utredningens sekreterare har tjänstgjort hovrättsrådet Sven Rönnquist.
S. R.