Lauri Cederberg †. Den 15 november 1943 avled professorn vid Helsingfors universitet Lauri Cederberg efter en kort sjukdom i sitt hem i Helsingfors. Han var född i Hausjärvi den 20 april 1881, där hans fader den sedermera såsom kyrkohistoriker kände prosten Antero Cederberg då var kyrkoherdeadjunkt. Hans moder Minna Elisabeth Hjelt var dotter till medicine professorn Otto Edvard August Hjelt, känd även i vårt land som författare av bl. a. Svenska och finska <tu>medicinalväsendets historia samt för sin forskning rörande Linné såsom läkare och sitt arbete om Linnés betydelse för den medicinska vetenskapen i Sverige. Lauri Cederbergs föräldrar flyttade efter några år till Nystad, där fadern blev kyrkoherde, och sedermera till Tohmajärvi i Nedre Karelen, där denne utnämndes till kontraktsprost. Lauri Cederberg var den äldste av fjorton syskon. De djupa intryck han under sin uppväxt mottog av den finska naturens skönhet — den idylliska Östersjökustens vid Nystad och det mäktiga karelska landskapets — gjorde honom till naturälskare. Den sista sommaren tillbragte han i Ekenäs vackra skärgård och han njöt av att där — såsom han skrev i ett brev daterat den 6 november — genom skärgårdslandskapet påminnas om sin »barndoms paradis» i Nystad.
    Lauri Cederberg blev student 1900, juris utriusque kandidat 1908, licentiat 1915 och samma år juris doktor efter disputation på avhandlingen om Prokura enligt finsk rätt. Efter tjänstgöring i Viborgs hovrätt, i domsaga och i Åbo hovrätt blev han assessor 1918 i sistnämnda hovrätt. Han hade emellertid redan 1917 förordnats till ledamot i lagberedningen. 1924 blev han den förste innehavaren av den genom Alfred Kordelins stiftelse bekostade, nyinrättade professuren i handelsrätt vid Helsingfors universitet och var 1926—1936 juridiska fakultetens dekanus.
    Cederbergs ungdom inföll under en för hans fosterland ödesmättad tid och år 1917, då han låg sjuk hos en släkting på en lantgård, svepte orosvågen fram över gården men genom bevarat sinneslugn och några skämtsamma ord förekom han den farliga tillspetsning av situationen som lätt kunnat uppstå.
    När Finland 1918 trädde in i de självständiga nordiska staternas krets, var Cederberg bland de finska jurister, vilka kommo att representera Finland i det samarbete på lagstiftningens område som från denna tid omfattade, förutom Sverige, Danmark och Norge, jämväl Finland. Ingen annan finsk jurist torde hava i så stor omfattning som han deltagit i detta samarbete. Cederberg var sålunda en av de delegerade för Finland, som 1918—1924 medverkade, tillsammans med den svenska försäkringsavtalskommittén samt delegerade för Danmark och Norge, i utarbetandet av förslag till lag om försäkringsavtal. 1928 förordnades han att i propositionsform avfatta finskt förslag i ämnet, vil-

ket förslag ligger till grund för den finska lagen den 12 maj 1933 om försäkringsavtal. 1928—1930 deltog han i det nordiska samarbetet för lagstiftning om upplagshus och upplagsbevis. Då i Sverige beslut fattades om utredning och utarbetande av förslag till ny lagstiftning på aktiebolagsrättens område och 1934 hänvändelse gjordes till de övriga nordiska länderna om deltagande i utredningsarbetet, var det givet att Cederberg skulle möta såsom representant för Finland. Han hade redan 1933 erhållit uppdrag att utarbeta lagstadganden angående minoritetsskydd i aktiebolag. Vid de nordiska överläggningarna om reformer inom aktiebolagslagstiftningen gjorde Cederberg inlägg i diskussionen, som voro värdefulla ej blott på grund av den förtrogenhet med ämnet han ägde såsom professor i handelsrätt och de studier han bedrivit i främmande, särskilt engelsk aktiebolagsrätt och domstolspraxis, utan också på grund av den personliga kontakt han erhållit med finskt aktiebolagsväsen under en betydande konsulterande verksamhet. Cederbergs uppdrag innefattade icke utarbetande av förslag till ny finsk lag om aktiebolag. Den finska lagen om aktiebolag av den 2 maj 1895 är Finlands första aktiebolagslag och — om det bortses från vissa delar som varit föremål för ny lagstiftning — är den vid jämförelse med de svenska, danska och norska aktiebolagslagarna ålderdomlig. Utarbetandet av en ny aktiebolagslag måste följaktligen framstå såsom en mycket genomgripande åtgärd. Cederbergs uppdrag omfattade därför endast framläggande av förslag till tillägg och ändringar i vissa delar av den gällande aktiebolagslagen. Ett sådant av Cederberg under de nordiska överläggningarna upprättat förslag har sedermera varit föremål för bearbetning, och det är synnerligen beklagligt, att han gått bort före slutförandet av detta arbete. Medan det aktiebolagsrättsliga samarbetet pågick, har Cederberg utarbetat bl. a. förslag som ligga till grund för lagar om utlänningars samt vissa sammanslutningars rätt att äga och besitta fast egendom och aktier samt om bulvanförhållande i fråga om aktier.
    Som vetenskaplig författare var Cederberg verksam huvudsakligen på finska språket. Hans doktorsavhandling, som bar titeln Prokura Suomen lain mukaan, torde hava haft stor betydelse för finsk praxis, liksom hans senare arbeten av vilka ett är översatt till svenska under titeln Om revision enligt finsk aktiebolagsrätt, 1941. På svenska språket har Cederberg publicerat åtskilliga större och mindre uppsatser. Bland dessa märkas särskilt Försäkringsgivarens regressrätt och Aktiebolags förvärv av egna aktier (Juridiska föreningens i Finland tidskrift 1923 och 1942), Minoritetsskydd i aktiebolag (15 nord. juristmötets förhandlingar 1931) och Generalklausulen i finsk aktiebolagsrätt (Tidsskrift for Rettsvitenskap 1937). Även denna tidskrift står i tacksamhetsskuld till Cederberg för många värdefulla bidrag, särskilt för de av honom under flera år lämnade redogörelserna för utkommen finsk juridisk litteratur.
    Lauri Cederberg hade en stark känsla för den rättskultur, som är gemensam för de nordiska folken. Han var en varm vän av nordiskt samarbete, nordisk sammanhållning. På grund av sitt deltagande i nordiskt lagstiftningsarbete och sina inlägg vid de nordiska juristmötena —

han var sedan 1919 ledamot i den finska bestyrelsen för dessa möten — var han väl känd inom de nordiska ländernas juristkretsar. Genom sitt försynta, älskvärda väsen, som även rymde en stilla humor, vann han många vänner. Och hans medarbetare i nordisk lagstiftning komma att med aktning, tillgivenhet och saknad bevara minnet av den fine mannen och trofaste vännen Lauri Cederberg.
    Under stor anslutning och i traditionell, värdig form ägde Lauri Cederbergs jordfästning rum den 19 november i den s. k. gamla kyrkan i parken med hjältegravarna från 1918 i Helsingfors. Kistan bars ur kyrkan av den avlidnes broder professor Arno Cederberg, f. d. professorn, domaren i Haagdomstolen Rafael Erich, presidenten Castrén och professorerna vid juridiska fakulteten i Helsingfors Haataja, Kaira, af Hällström, Caselius och Kauppi. Vid kistan uttalades ett tack av bl. a. justitieministern Lehtonen för de många tjänster Lauri Cederberg gjort statsmakten genom att ställa sin sakkunskap till dess förfogande. Vidare tillkännagav professor Haataja att juridiska fakulteten till hedrande av den avlidnes minne stiftat Lauri Cederbergs fond för befrämjande av handelsrättsliga studier. Till denna fond hade belopp överlämnats av bl. a. republikens president, justitieministeriet, Finska vetenskapsakademien, Alfred Kordelins stiftelse, åtskilliga andra institutioner samt av bolag och enskilda personer i stället för blomsterhyllning. Efter jordfästningen gravsattes kistan å nya begravningsplatsen i Helsingfors.

Einar Stenbeck.