694 LITTERATUR.Domsagorna i Sverige. Sthm 1944. Igo-förlaget. 872 s. Inb. kr. 105.00.

 

    Förankrad i ett flertusenhövdat porträttgalleri av svenska nämndemän jämte häradshövdingar och tingsdomare upptagande 665 sidor i stor kvart, framlägges i ovanstående praktband en liten gedigen samling artiklar om Sveriges domsagor, om sammanlagt 90 sidor, det hela på ett högst imponerande sätt belysande den roll som häradsrätten spelat och spelar i svensk rättskultur. Idén att resa detta monument över en av rättshistoriens originellaste skapelser är briljant. Dess utförande vittnar om de starka krafter varöver våra häradsrätter disponerar.
    Artikelserien inledes som sig bör av en rättshistorisk exposé: Häradsrätt och häradsnämnd, av professor HENRIK MUNKTELL. Av utomordentlig vikt har den insats varit, som gjorts av nämnden, säger förf. Nämnden har utgjort det i hög grad demokratiska inslaget i svensk rätt. Den har genom sin auktoritet och sitt inflytande i hög grad bidragit till att den svenska rätten bibehållit sitt folkliga drag.
    I en följande artikel, Om häradsnämnden, dess tillsättning och funktion, lämnar häradshövdingeföreningens ordförande häradshövding GUSTAF LINDSTEDT en ofta på svårtillgängligt material grundad, utmärkt redogörelse för nämndens arbetsförhållanden under tiden efter ikraftträdandet av 1734 års lag. Förf. försummar inte att omnämna även häradsdomar institutionen, denna värdefulla påminnelse om att nämndemannen är häradshövdingens med domare. Det må vara tillåtet att här uttala önskemålet om en allmän tillämpning av seden att, där nämnden är indelad i fasta 8- à 9-mannaavdelningar, i spetsen för varje sådan sättes en häradsdomare med uppgift särskilt att såsom nämndens ordningsman vaka över ledamöternas ordentliga bevistande av sammanträdena. När nämndemännens antal växer, blir häradsdomarna en delegation av nämnden med vilken häradshövdingen ofta kan ha anledning att samråda i organisatoriska frågor: om nämndemännens fördelning mellan avdelningarna m. m. Liksom man talar om »Hovrättsrådet Anderssons division», säger man då lämpligen »Häradsdomare Börjesons nämnd». - Jag finner i artikeln icke någon uppgift huruvida häradsrätternas domböcker ordentligt redovisar de i varje måls handläggning deltagande nämndemännen. Att så bör vara förhållandet ligger i sakens natur.
    Utrymmet medger allenast ett omnämnande av övriga artiklar: NILS EDLING, Några drag ur våra äldsta häradsrättsdomböcker; ERNST LECHE, Om tingsställen och tingshus, med ett förträffligt bildmaterial; BENGT LASSENÅklagarväsendet vid häradsrätterna, i den biografiska avdelningen illustrerad av porträtt med biografier av samtliga landsfogdar, landsfiskaler, stadsfiskaler och assistenter; OLOF ODENCRANTS, Ägodelningsrätterna och deras bisittare.
    Den biografiska avdelningen erbjuder ett kunskapsmaterial av stort intresse rörande nämndemännens yrken, meriter, tjänsteålder m. m.
 

K. J. S.