Strafflagsreformen. Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anförde i statsråd d. 8 juni 1945:
    »Vid reformarbetet på straffrättens område har, alltsedan tanken att på en gång tillskapa en ny strafflag övergavs för de partiella reformernas väg, arbetet på en förändrad och förbättrad utformning av straffsystemet samt frågan om en översyn av bestämmelserna om de särskilda brotten bedrivits jämsides.
    Vad angår straffsystemet har Kungl. Maj:t den 15 december 1944 uppdragit åt strafflagberedningen att upptaga frågan om en allmän översyn

 

1 Se andra lagutskottets utlåtande 1945 nr 76 s. 29.

FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 705av det straffrättsliga reaktionssystemet i dess helhet. I direktiven för detta utredningsarbete ha angivits åtskilliga spörsmål som vid utredningen borde beaktas, varjämte uttalats, att beredningens förslag till lagstiftning i de ämnen som avsåges borde, om och i den mån det befunnes ändamålsenligt, givas sådan form, att de kunde intagas i en ny strafflag eller straffbalk.
    Frågan om en reformering av bestämmelserna om de särskilda brotten har varit anförtrodd straffrättskommittén. Ar 1942 genomfördes på grundval av ett av kommittén avgivet förslag ändrad lagstiftning i fråga om förmögenhetsbrotten, varigenom strafflagens 20—23 kap. erhöllo helt ny lydelse. I ett den 30 november 1944 dagtecknat betänkande har kommittén framlagt förslag till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten, vari föreslagits upphävande av bl. a. 7 kap. strafflagen samt ny lydelse av 8—13, 19, 24 och 25 kap. strafflagen. Förslag till lagstiftning i ämnet bör såvitt möjligt föreläggas 1946 års riksdag. Genomföres en dylik lagstiftning, kommer därmed revisionen av strafflagens speciella del att vara slutförd utom såvitt angår de i 14—18 kap. strafflagen upptagna bestämmelserna, som huvudsakligen avse brott mot person.
    Det är uppenbarligen angeläget att jämsides med den åt strafflagberedningen anförtrodda utredningen rörande det straffrättsliga reaktionssystemet arbetet på en reformering av straffrättens speciella del slutföres. Sedanså skett och ställning tagits jämväl till frågan om straffsystemets utformning och vad därmed sammanhänger, torde det böra övervägas att låta 1864 års strafflag helt avlösas av en modern strafflagstiftning. Det kan därvid ifrågasättas att, liksom i 1734 års lag de straffrättsliga bestämmelserna voro fördelade på en straffbalk och en missgärningsbalk, upptaga föreskrifterna om straffsystemet och dess utformning, å ena, samt bestämmelserna om de särskilda brotten jämte därmed sammanhängande allmänstraffrättsliga bestämmelser, å andra sidan, i var sin lag eller balk.
    Enligt min mening bör straffrättskommittén erhålla i uppdrag att, sedan kommittén färdigställt de ändringsförslag i fråga om strafflagen för krigsmakten och i fråga om ämbetsbrott av präst som föranledas av kommitténs senast avgivna betänkande, göra en översyn av straffbestämmelserna i 14—18 kap. strafflagen om brott mot person. Kommittén bör därvid upptaga till övervägande även sådana till strafflagens allmänna del hörande spörsmål, som äga samband med nämnda bestämmelser, exempelvis frågan om s. k. objektiva överskott. I samband härmed torde kommittén böra erhålla uppdrag att framlägga förslag till de ändringar i fråga om den systematiska uppställningen av straffbestämmelserna för såväl ifrågavarande som andra brott, vilka synas önskvärda för bestämmelsernas inpassande i en ny strafflag eller i en ny brottsbalk. I den mån kommittén härvid finner sig böra till behandling upptaga jämväl allmänstraffrättsliga frågor bör kommittén söka samråd med strafflagberedningen angående fördelningen mellan kommittén och beredningen av dylika frågor. Kommittén bör vid upprättandet av sitt förslag vara obunden av den gällande strafflagens uppställning och systematik.
    I avbidan å resultatet av strafflagberedningens utredning synes kommittén vid sitt arbete böra bygga på det för närvarande bestående systemet av reaktionsåtgärder. I direktiven för strafflagberedningens fortsatta ar-

 

45 —457004. Svensk Juristtidning 1945.

706 FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.bete har jag uttalat bl. a., att beredningen i fråga om de tidsbestämda frihetsstraffen borde undersöka huruvida icke en förenkling med fördel kunde ske genom att fängelse och straffarbete sammanfördes till en straffart samt att det jämväl borde övervägas om skäl funnes att inrätta en särskild strafform med mildare behandling för vissa slags brottslingar (custodia honesta). I samband med utredningen angående frihetsstraffen borde vidare jämväl bötesstraffet och dess tillämpningsområde underkastas en omprövning. Det är uppenbart, att resultatet av beredningens arbete i dessa avseenden måste inverka på den slutliga utformningen av straffskalorna för de särskilda brotten. Kommittén synes böra eftersträva att givade av kommittén utarbetade straffbestämmelserna en sådan form, att ändringar i straffsystemet av nyss antydda innebörd icke i större omfattning återverka på grupperingen eller omfattningen av de olika brottstyperna. Den överarbetning av den nytillkomna lagstiftningen om de särskilda brotten, som med hänsyn till ändringar i straffsystemet kan bliva erforderlig innan en ny strafflag eller brottsbalk utfärdas, bör anstå tills frågan om straffsystemets uppbyggnad upptages till avgörande.
    På grundval av det anförda får jag hemställa, att straffrättskommittén erhåller uppdrag att, med beaktande av de synpunkter jag framhållit, verkställa en översyn av straffbestämmelserna rörande brott mot person jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att framlägga förslag till lagstiftning om de särskilda brotten och därmed sammanhängande allmänstraffrättsliga frågor, ägnad att efter erforderlig överarbetning med avseende å straffskalornas utformning inpassas i en ny strafflag eller i en brottsbalk.»
    Vad departementschefen sålunda hemställt blev av K. M:t bifallet.