Till ord. professor i sociologi vid Helsingforsuniversitet utnämnde republikens president d. 16 jan. 1948 chefen för rättsstatistiska avdelningen i statistiska centralbyrån, docenten Veli Kaarle Verkko. Professor Verkko är född i Helsingfors 1893, blev student 1911, fil. kand. 1914, fil. mag. 1919, fil. lic. 1931 och fil. dr 1932 samt docent i kriminologi och statistik 1940. — Andre aktuarie vid justitieministeriets statistiska byrå 1918, byråchef 1933, avdelningschef vid statistiska centralbyrån 1940. Omorganiserat den finska rätts- och kriminalstatistiken. — Ledamot av styrelsen för Kriminalistföreningen i Finland samt dess sekreterare från föreningens grundande 1934, ledamot av kommittén för åvägabringande av större enhetlighet i de nordiska ländernas kriminal- och fångvårdsstatistik och av redaktionen för Nordisk tidsskrift for Strafferet. Redigerat bl. a. Kriminalistföreningens i Finland årsbok sedan 1934 samt Finlands andel i de nordiska kriminalistföreningarnas årsbok.
    Arbeten på finska: Brotten mot liv och misshandelsbrotten. Om bestämmandet av dessas utvecklingsriktning och nivå. En statistisk metodologisk undersökning. I. Akad. avh. (1931). Samma arbete, II delen (1931). Av det förstnämnda arbetet har år 1937 utkommit en förkortad översättning på tyska. — De biologiska faktorernas inverkan på brotten mot liv och misshandelsbrotten (1933). — Våldsbrottslighetens beroende av folklynne och andra etniska faktorer (1936). — På svenska: Alkohollagstiftningens inverkan på brottsligheten i Finland (1944). — Artiklar i De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1936—45, Svensk Juristtidning 45, Statsvetenskaplig tidskrift 46, Tirfing 38, Nordisk Tidsskrift for Strafferet 1928—47, Menneske og Miljø 46, Finsk Tidskrift 47, Psykisk Hygien 36, Lakimies 24, Suomalainen Suomi 45, Allgemeines Statistisches Archiv 43.
    Helsingfors universitet är den första bland Nordens högskolor, som meddelat undervisning i sociologi. Redan år 1890 utnämndes Edvard Westermarck till docent i sociologi. Han blev sedermera professor i praktisk filosofi vid samma universitet, men han föreläste inom ramen av detta ämne ofta sociologi och i kurslitteraturen förekom rikligt sociologisk litteratur. Hans efterträdare professor Rafael Karsten var även huvudsakligen sociolog, men mellan sociologien och den praktiska filosofien skedde dock en viss bodelning. Westermarcks lärjungar Gunnar Landtman och Rudolf Holsti blevo utnämnda till docenter i sociologi och Landtman blev år 1927 personell extraordinarie professor i sociologi. Från denna tid har sociologien som ett särskilt studie- och tentamensämne varit representerat vid historisk filologiska sektionen. Efter professor Landtmans år 1940 inträffade död har professor Karsten jämte egen tjänst ända till år 1945 meddelat undervisning i sociologi och verkställt förhör i detta ämne för dem, som tidigare under professor Landtmans ledning börjat sina studier. Det må nämnas, att vid de båda högskolorna i Åbo samt vid den sociala högskolan i Helsingfors upprättats lärostolar i sociologi.
    Då inrättandet av en statsvetenskaplig fakultet vid Helsingfors univer-

 

sitet planerades, observerades redan i första utkastet behovet av sociologisk undervisning och forskning, och genom konsistoriets slutliga utlåtande föreslogs inrättande av en ny ordinarie professur i sociologi. Efter det riksdagen beviljat erforderliga medel inrättades den genom förordning av den 7 juni 1945 i den nya fakulteten och tjänsten blev från samma höst interimistiskt besatt. I förordningen angående professuren i sociologi intogs såsom en särskild punkt att dess undervisningsområde närmast bör omfatta utforskningen av kultursamhällets sociala liv. Enligt denna bestämmelse kommer huvudvikten, enligt vad prof. Verkko på förfrågan meddelat red., i framtiden att fästas vid den moderna sociologien. De seminarieövningar, som f. n. hållas, omfatta närmast kriminologi och annan socialpatologi.