Riksdagens arbetsformer. Frågan om en reform av riksdagens arbetsformer (jfr SvJT 1948 s. 222) är numera såtillvida avgjord som riksdagen antagit vilande grundlagsförslag i ämnet.
    På grundval av de sakkunnigas förslag framlade justitieministern en proposition (nr 244/1948). Däri var sakkunnigförslaget jämkat bl. a. så, att riksdagen skulle kunna fortsätta sitt arbete under våren t. o. m. d. 15 juni,

 

om riksdagsarbetet beräknades kunna slutföras under den tiden. Bestämmelserna om möjlighet att tidsbegränsa anföranden i kamrarna medtogos inte. Den urtima riksdagen bibehölls, varigenom propositionens förslag till lagtexter kom att beröra ett vida mindre antal paragrafer i RF och RO än sakkunnigbetänkandets.
    För behandling av ärendet i riksdagen tillsattes ett särskilt utskott (ordf. landshövdingen K. J. Olsson). Utskottet upptog ånyo förslaget att slopa urtima institutionen, undvek begreppet riksdagsferier och införde i stället beteckningarna vårsession, höstsession och extra session. I övrigt följde utskottsförslaget propositionen, dock med bl. a. den avvikelsen att stadganden om tidsbegränsning av anföranden i kamrarna medtogos.
    Riksdagens beslut innebär, att utskottsförslaget antagits med den ändringen att bestämmelserna om tidsbegränsning uteslutits. Eftersom jämte utskottsförslaget också några reservationsvis framförda förslag antagits som vilande, kan det vid riksdagsbehandlingen 1949 möjligen slutligen bli ytterligare några jämkningar i utskottsförslaget.

B. L.