Förslag till ny kommunallagstiftning. 1946 års kommunallagskommitté, som tidigare avgivit förslag till vissa partiella reformer av kommunallagstiftningen, har nu slutfört en allmän översyn av denna lagstiftning såvitt angår de borgerliga primärkommunerna. Uti ett i maj i år avgivet betänkande (SOU 1952:14) föreslår kommittén, att en ny kommunallag, gemensam för hela landet utom Stockholm, skall ersätta nu gällande lagar av år 1930 om kommunalstyrelse på landet, respektive i stad. Den nya lagen avser även att träda i stället för 1946 års lag om kommunal fondbildning.
    Förslaget innebär, att för samtliga kommuner, landskommuner, köpingar och städer, skola gälla enhetliga regler; de allra största städerna lämnas dock möjlighet till viss avvikelse i fråga om ledningen för den kommunala förvaltningen. De nuvarande benämningarna på kommunernas viktigaste organ, kommunalfullmäktige och kommunalnämnd på landet samt stadsfullmäktige och drätselkammare i stad, bibehållas. Efter kommunindelningsreformens genomförande har fullmäktigsystemet blivit obligatoriskt praktiskt taget överallt. Kommittén föreslår nu, att föreskrifterna om kommunalstämma och allmän rådstuga skola utmönstras ur lagstiftningen. De uppgifter, som på grund av nuvarande bestämmelser i vissa fall ankomma på stämman respektive rådstugan även i kommuner, där fullmäktige finnas, ha i allmänhet överflyttats å fullmäktige. Detta gäller bl. a. val av nämndemän, skiftesgodemän samt elektorer för utseende av ägodelningsoch vattenrättsnämndemän.
    I fråga om den kommunala förvaltningen föreslår kommittén, att på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren skall erhålla ställningen av kommunens verkliga centralorgan, dess styrelse. För de största städerna lämnas möjlighet att med bibehållandet av drätselkammaren såsom specialorgan på det finansiella området inrätta en kommunal överstyrelse, kallad stadskollegium. K. M:ts tillstånd erfordras dock härför. Som en sammanfattande benämning för kommunalnämnd och drätselkammare, respektive stadskollegium användes i lagtexten namnet kommunens styrelse. Det tillkommer styrelsen att å fullmäktiges vägnar leda förvaltningen av kommunens

 

angelägenheter och att ha inseende över för särskilda förvaltningsoch verkställighetsbestyr utsedda nämnders verksamhet. Styrelsen skall vara obligatorisk beredningsinstans i så måtto, att styrelsen städse skall lämnas tillfälle att yttra sig över ärende, som beretts annorledes än av styrelsen. I den mån förvaltningen av kommunens egendom och verkställighet av fullmäktiges beslut icke uppdragits åt specialorgan skola dessa uppgifter ankomma på styrelsen. I kommun utan stadskollegium skall styrelsen alltid handhava kommunens drätsel.
    En viktig principiell nyhet innebär för magistratsstädernas del kommitténs förslag att magistratens befattning med den kommunala förvaltningen skall upphöra och magistraten utgå ur den kommunala organisationen. Kommittén framhåller, att flera av magistratens kommunala befogenheter under utvecklingens gång kommit att te sig såsom alltmer formella och betydelselösa och därför kunna upphöra, medan i fråga om andra kommunala bestyr föreslås, att de skola överflyttas till kommunens styrelse. I de nuvarande magistratsstäderna bör — såsom fallet redan är i landsrättsstäderna — en fullständig skilsmässa åvägabringas mellan förvaltning och rättsskipning samt rättsväsendet övertagas av staten. Frågan om en överflyttning av magistratens befattning med valen och av dess rent statligt administrativa uppgifter bör därför snarast upptagas till prövning. Valbestyren skulle kunna övertagas av valnämnder, och magistratens övriga administrativa funktioner utskiftas å redan bestående statliga och kommunala organ. Då en utredning av nu berörda frågor icke ansetts ingå i kommitténs uppdrag, har kommittén icke utarbetat förslag härom. I en vid betänkandet fogad promemoria har kommittén emellertid framlagt sina synpunkter på hur magistratens statligt administrativa uppgifter skulle kunna överflyttas till andra organ, i vissa fall till länsstyrelsen, polismyndigheten och andra statliga myndigheter och i andra till kommunens styrelse eller annan kommunal nämnd.
    I landsrättstäderna fullgöres flertalet av de statligt administrativa magistratsfunktionerna av kommunalborgmästaren. På motsvarande sätt som i magistratsstäderna böra dessa enligt kommitténs mening överflyttas till andra organ och kommunalborgmästarens ställning såsom statlig myndighet sålunda upphöra. I anslutning härtill föreslås, att kommunalborgmästarbefattningen skall upphöra såsom en i lag reglerad institution.
    Bland övriga sakliga nyheter må framhållas en för fullmäktige och de kommunala nämnderna gemensam jävsregel. I stället för de nuvarande bestämmelserna om att vissa kommunala tillkännagivanden skola kungöras i kyrka föreslås en regel om anslag på en å lämplig plats inom kommunen anordnad anslagstavla, kallad kommunens anslagstavla. Å denna skola anslås kallelse till fullmäktigsammanträde samt tillkännagivanden om justering av fullmäktiges och nämnders protokoll. Anslagsdagen bildar utgångspunkt för besvärstid. I fråga om

 

ansvar och skadeståndsskyldighet för ledamot i kommunens styrelse och övriga nämnder hänvisas till vad som gäller enligt allmänt lag; det särskilda garantiansvar, som nu stadgas för ledamöter i kommunalnämnd, har sålunda icke medtagits.
    De nu på spridda ställen förekommande bestämmelserna om den kommunala finansförvaltningen ha sammanförts i ett kapitel om kommunens drätsel. Härvid ha vidtagits åtskilliga sakliga ändringar i förhållande till nu gällande regler, bl. a. beträffande skydd för den kommunala förmögenheten, fondbildning, lånerätt och medelsförvaltning.
    I fråga om besvärsreglerna föreslås vissa ändringar i syfte att vinna klarhet och enhetlighet. Besvär må anföras hos länsstyrelsen icke blott, såsom nu är uttryckligen stadgat, över beslut av fullmäktige, kommunalnämnd och drätselkammare utan även över övriga nämnders beslut i den mån klagorätten icke är annorlunda reglerad för de i specialförfattningar avhandlade nämnderna. Besvärstiden har bestämts till tre veckor. För att möjliggöra en omprövning på materiella grunder av nämnds beslut rörande tjänstetillsättning och vissa andra frågor, som angå kommunens befattningshavare, må kommun tillsätta en särskild besvärsnämnd, för vilken K. M:t skall fastställa reglemente.
    Den nya lagen föreslås skola träda i kraft d. 1 januari 1955. Vissa frågor, som sammanhänga med ikraftträdandet, regleras i en särskild lag om införande av kommunallagen. Sven-David Sanne.