Lagstiftningsfrågor inför Nordiska rådet. Vid Nordiska rådets andra session, som avhölls i Olso d. 9—18 aug. 1954, förelågo 35 olika ärenden till behandling. Då åtskilliga ärenden innehöllo flera olika frågor, var antalet ämnen betydligt större; i allt avgåvos under sessionen 50 utskottsutlåtanden. Rådet antog sammanlagt 30 rekommendationer. Åtskilliga av dessa rörde juridiska frågor, som kunna påräkna ett allmänt intresse.
    Från den första sessionen kvarstod som en viktig punkt på dagordningen frågan om nordisk medborgares rättsställning vid vistelse i annat nordiskt land än hemlandet.¹ Materialet i denna fråga utgjordes framför allt av dels ett av den svenska regeringen framlagt förslag om ökad rättslig likställighet för nordiska medborgare, vari bl. a. behandlades frågorna om rösträtt vid vistelse i annat land än hemlandet, om skyldighet att fullgöra värnplikt i mer än ett land, om rätten att driva näring och om patentsamarbetet, dels rapporten från en av rådet vid första sessionen tillsatt kommitté för frågan (rådets likställighetskommitté). Denna hade tagit upp ytterligare åtskilliga spörsmål, bl. a. rörande sjömansbeskattning och rekvisition av straffregisterutdrag.
    Flertalet av de detalj spörsmål, som ingingo i den s. k. likställighetsfrågan, hänvisades av rådet till dess juridiska utskott (därjämte funnos ett kulturutskott, ett socialpolitiskt och ett ekonomiskt utskott). På förslag av det juridiska utskottet antog rådet åtskilliga rekommendationer avseende likställighetsfrågor. Regeringarna anbefalldes att överväga på vad sätt medborgare i ett nordiskt land, som har sitt hemvist i annat nordiskt land, kan bibehålla sin rösträtt i hemlandet. Lösningen av denna fråga blir förmodligen beroende av genomförandet av en annan rekommendation, som syftade till att göra Norden till ett område i folkbokföringshänseende. Patentsamarbetet fördes vid sessionen ett steg framåt, i det rådet rekommenderade regeringarna att snarast söka genomföra ett system med nordiska patent. Vidare antogos rekommendationer om uppmjukning av villkoren för utlänning för att kunna erhålla tillstånd att driva näring m. m, om en konvention med gemensamma regler för debitering av skatt för sjöfolk, om rätt till fritt fiske av icke yrkesmässig natur i allmänt vatten, om upphävande av nationalitetskravet beträffande befäl och manskap på (handelsfartyg och om en överenskommelse för undvikande av dubbel värnplikt, allt såvitt avser medborgare i nordiskt land.
    Det juridiska utskottet hade vidare att behandla ett förslag om genomförande av direkt skriftväxling mellan myndigheter i de nordiska länderna

 

¹ Se härom SvJT 1953 s. 524.

 

efter mönster av den sedan 1818 mellan Norge och Sverige gällande ordningen. I stor utsträckning gäller det här endast att formellt bekräfta vad som redan tillämpas i praxis. Rådet antog en rekommendation härom och dessutom en rekommendation i en näraliggande specialfråga, nämligen rörande skyldighet för de nationella straffregistermyndigheterna att på begäran av domare eller åklagarmyndighet i annat nordiskt land direkt utlämna straffregisterutdrag. Sådan skyldighet har i anledning av rekommendationen redan ålagts den isländska straffregistermyndigheten av landets justitieminister.
    På grundval av den verksamhetsberättelse, det av regeringarna tillsatta, sedan 1946 arbetande nordiska utskottet för lagstiftningssamarbete (NUL) avgivit, togs i juridiska utskottet upp frågan om det nordiska lagstiftningssamarbetets organisation. En viss effektivisering ansågs önskvärd, men man var icke beredd att taga definitiv ställning till detta spörsmål omedelbart. Ärendet uppsköts därför till rådets tredje session för närmare utredning.
    En folkrättslig fråga hade förts fram från isländskt håll och gällde det berättigade i de av Island vidtagna åtgärderna för att skydda sina fiskebankar. Åtgärderna ha grundats på att Island ansett sig kunna tillämpa fyramilsgränsen runt sina kuster. Rådet ansåg sig emellertid icke kunna taga någon ställning till den folkrättsliga frågan.
    Slutligen kan nämnas, att rådet i en rekommendation förordade, att möjligheter öppnades för tjänstemän inom centraladministrationen att få tjänstgöra i annat nordiskt land under viss icke alltför kort tid.
    Rådets tredje session kommer att hållas i Stockholm med början d. 28 jan. 1955. 

G. P.