Skogsvärdering. Svensk lantmäteritidskrift, häfte 5—6/1958. Specialnummer för skogsvärdering.
    Under 1958 anordnade lantmäteristyrelsen på uppdrag av K. M ::t två skogsvärderingskurser för expropriationsdomare och expropriationstekniker. I kurserna deltog även lantmätare samt tjänstemän från domänstyrelsen, skogsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen m. fl. verk och institutioner. De föreläsningar som hölls vid kurserna behandlade dels ämnen av mera allmänt intresse vid skogsvärdering, dels vissa expropriationsspörsmål. I föreliggande tidskriftsnummer har föreläsningarna publicerats. Bland behandlade ämnen kan nämnas Värdering av skogsmark och växande skog av prof. TH. STREYFFERT, Kombinationsproblem vid värdering av skogsmark och jordbruksjord av prof.G. LARSSON, Skogsvärdering vid fastighetsreglering av byråchef H. WALLNER samt Ersättning vid expropriation och Intrångsersättning vid expropriation av hovrättsrådet V. KÖRLOF.

C. H.

 

    Ur nordiska tidskrifter 1959
    Defensor legis. Nr 1—2. HANS SAXÉN, Förslaget till lag om fordringspreskription, s. 9—30.
    Från departement och nämnder. Nr 1. HUGO DIGMAN, Förslag till uranlag,s. 1—3.
    Juristen. Nr 1. A. VINDING KRUSE, Kontrakt og delikt, s. 1—13. — THØGER NIELSEN, Landsskatteretten, s. 13—18. Nr 2. FR. VINDING KRUSE, Om ændring af tinglysningsloven, § 40, s. 21—25. — K. A. FRØBERT, En lovkritisk teknik, s.26—31. — HENNING BOEG TORFING, Nogle bemærkninger om forslaget til nyvaremærkelov, s. 32—38. Nr 3. M. C. A. BJERRE, Lægens erstatningsansvar, s.39—50. — FR. VINDING KRUSE, Afsluttende bemærkning om T. L. § 40, s. 50—51. Nr 4. P. BJØRN SALTORP, Sagsomkostninger ved ekspropriation, s. 59—67. —JØRGEN JACOBSEN, Det borgelige jævnmål — et begreb fra juraens overdrev,s. 67—71. Nr 6, Juridisk litteratur i juli og oktober kvartal 1958, s. 108—115.
    Juristnytt. Nr 2. MICHAEL VON KOCH, Underrättsorganisationen, s. 27—30. —BERTIL ADÉLL, Intet annat än sanningen, s. 31—32. — BERTIL VOSS, Straff och försoning, s. 34—35. Nr 4. CARL SVENNEGÅRD, Reformer i stället för resurser, s. 71—73. — MICHAEL VON KOCH, Underrättsorganisationen, s. 75—77.
    Nordisk försäkringstidskrift. H. 1. L. VOGEL, Konkurrenslagstiftning och försäkringsväsendet, s. 13—28.
    Pris- och kartellfrågor. H. 1. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 66—84.
    Sociala meddelanden. Statistisk information, februari. ARNE TRYGGED, Medling vid hemskillnadsärenden i Göteborg, s. 45—48.
    Statistisk tidskrift. Nr 2. Brott som kommit till polisens kännedom, s. 92, 98—99.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 1. Värmlandsnummer, s. 9—131.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 1. FR. VINDING KRUSE, Håndpanteret i varelager, s. 9—13. — ALBERT MØRKVED, Ett og annet om norske samvirkelag og danske andelsforeninger, s. 14—38. — J. TROLLE, Betragtninger omkring den internationale privatrets regler om det ægteskabelige formueforhold, s.39—53. — KURT GRÖNFORS, Sjörätt och lufträtt. Till frågan om rättsanalogiens betydelse, s. 54—79. — BERTEL SCHWINDT, Från högsta domstolen i Finland 1955 och 1956, s. 80—90.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 3. KNUD ILLUM, Om ligestillede Haandpanterettigheder, s. 1—4. — A. C. KREBS, Beskyttelsen for den personlige Frihed, s.4—8. — J. TROLLE, Lægeansvaret, s. 8—14. Nr 6. NIELS HARBOU, Lodtrækningog ombudsmand, s. 17—24. — ALF ROSS, En grundlovstridig dom? (rättsreglers ikraftträdande), s. 24—30. Nr 7. HARDY ANDREASEN, Konkurrencebegrænsning og illoyal konkurrence, s. 33—50. Nr 10. MOGENS GLISTRUP, Aktieselskabsskattereform?, s. 53—63. — STEPHAN HURWITZ, Et spørgsmål om ombudsmandens kompetence m. v., s. 63—64. Nr 12. R. PRYTZ, Dommere og sagførere,s. 69—72.

C. H.