G o v e r n m e n t,  L a w   a n d  C o u r t e s  i n  t h e  S o v i e t  U n i o n  a n d  E a s t e r n  E u r o p e. General Editors: VLADIMIR GSOVSKI and KAZIMIERZ GRZYBOWSKI. London 1959. Stevens 2 vol. XXXII + 2067 s. 8 ￡ 8 sh.

    Detta arbete innehåller en redogörelse för rättsväsen och rättsordning i Sovjetunionen och övriga östeuropeiska s. k. folkrepubliker (utom Östtyskland). I boken medverkar 28 jurister, alla utbildade och tidigare verksamma i något av de berörda länderna.
    Syftet med boken har varit att belysa den enskildes rättigheter och skyddet av dem i kommunistländerna. I den första volymen lämnas för varje land en redogörelse för den kommunistiska regimen och dess uppkomst, de rättsvårdande myndigheternas organisation och uppgifter samt förfarandet i rättegång. Den andra volymen behandlar ländernas straffrätt och vissa mera centrala civilrättsliga områden. Särskild uppmärksamhet ägnas åt arbetsrättsliga frågor och åt den jordbrukande befolkningens ställning i rättsligt hänseende.

I. L.
 

BERTIL HERMANSSON, STEN BJÖRKENHED och HOLAND BJÖRKBERG. Ungdom och brott. Tre sociologiska undersökningar. Lund 1959. AB Nordiska Bokhandeln i distr. 248 s. Kr. 20,00.

    Förf:s avsikt med boken är enligt förordet att ge en skildring av den manliga brottsliga och icke brottsliga ungdomen i Göteborg. Någon lösning på problemet ungdomsbrottsligheten ges inte; man belyser främst vissa miljöfaktorer och hoppas att den belysningen skall ge impulser till fortsatt arbete.
    Boken är uppdelad i tre avdelningar. Den första, s. 9—84, har utarbetats av fil. lic. BERTIL HERMANSSON och är en statistisk-ekologisk redogörelse för ungdomsbrottsligheten i Göteborg under tiden 1910-1952. Undersökningen omfattar pojkar i åldern 5—21 år som behandlats av polisen. I fråga om brottslingsfrekvensen framgår, att den relativa ökningen av brottslingsandelen i förhållande till befolkningsunderlaget under undersökningsåren (fram till 1950) har sin tyngdpunkt i åldersgruppen 15—18 år, speciellt, och 18—21 år; ökningen i åldersgruppen 5—15 år är inte alls så markerad.
    I den andra avdelningen i boken, s. 89—154, redogör fil lic. STEN BJÖRKENHED för en undersökning som avser att belysa skillnader i attityder hos brottsliga och icke brottsliga ungdomar. Socionom ROLAND BJÖRKBERG redovisar i tredje delen, s. 159—248, en undersökning av viss gängbildning av asocial ungdom i ett av Göteborgs cityområden.

C. H.

 

Ur nordiska tidskrifter
    Defensor legis. Nr 1—2. RAGNAR HEMMER, Grágás, den isländska fristatens lagbok, s. 22—25.
    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 5—6/1959. LARS HJERNER, Rättegången i valutamål, s. 281—330. ÅKE HOLMBERG, Kartellrättsliga utvecklingslinjer, s.331—347.
    Juristen. Nr 1. JØRGEN TROLLE, Om ægtefællers ret til testation over ting, om deres udtagelsesret på skifte og om indbos fordelning på deres bodele, s. 1—

 

16. — Nr 2. C. OVE CHRISTENSEN, De københavnske politiretter i søgelyset, s. 17—24. — Nr 3. LUDVIG BING, Om de københavnske politiretter, s. 35—37.THEODOR PETERSEN, Har juryen overlevet sig selv? s. 37—45. FR. VINDING KRUSE, Justitsministeriets forslag til lov om ændringer i lov om tinglysning, s. 45—47. — Nr 4. P. SPLETH, Diskussionen om de københavnske politiretter, s. 69—71. M. JOHS. MIKKELSEN, Den retslige behandling af sager vedrørende administrativ frihedsberøvelse, s. 72—101. — Nr 5. FR. VINDING KRUSE, Lovforslaget om forfatter- og kunstnerretten, s. 103—111. POUL ANDERSEN, Kan domstolenes kompetence til at prøve loves grundlovmæssighed frakendes dem ved lov?, s. 111—119. Juridisk litteratur i oktober kvartal 1959, s. 121—126. — Nr 6. R. KOCH NIELSEN, Om »moderne» forpagtningskontrakter, s. 127—138. M. C. A. BJERRE, Mere om lægeansvar, s. 139—143. — Nr 7. JAN KOBBERNAGEL, Medicinske specialiteter i mærkeretlig belysning, s. 159—178. W. E. VON EYBEN, Tinglysningsloven § 40, s. 178—181. — Nr 8. C. OVE CHRISTENSEN, Et tilbageblik i anledning af Den faste Voldgiftsrets 50-årige beståen, s. 201—215.
    Juristnytt. Nr 1. Bo LAGERGREN, Kammarrättsprocessen i ny utformning, s. 4—5. DICK BLOMBERG, Några ungdomskriminologiska synpunkter, s. 6—9. — Nr 2. OLA NYQUIST, Barnavårdsnämnderna och rättssäkerheten, s. 34—35. — Nr 4. STIG JÄGERSKIÖLD, Om tjänstemännens förflyttning och rätt till lön, s. 75—77.
    Nordisk Administrativt Tidskrift. H. 4/1959. KJELD PHILIP, Foran tilslutningen til det ydre frihandelsområde, s. 303—321. OLAVI RYTKÖLÄ, Om individens rätt att avstå från offentliga rättigheter, s. 322—330.
    Nordisk försäkringstidskrift. H. 1. KNUT S. SELMER, Forsikringens plass i erstatningsretten, s. 1—14.
    Pris- och kartellfrågor. Nr 1. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 53—56.
    Skattenytt. Nr 3. Bo LAGERGREN, Skatteprocessen i kammarrätten, s. 59—68.
    Statistisk tidskrift. Nr 2. Brott som kommit till polisens kännedom, s. 97—101.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 1. NILS STJERNQUIST, Dubbla beslut. Till frågan om beslutsförfarandet i riksdagens kamrar, s. 1—25. TORSTEN DAHL, Om förhållandet mellan riksakten och Sveriges och Norges grundlagar, s. 26—53. STEN-STURE LANDSTRÖM, Kommunförbund i Sverige och utlandet, s. 84—92.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 1. Bo SALOMONSSON, Om ägoutbyte mellan fastigheter inom olika socknar eller andra förvaltningsområden, s. 112—124. KJELL HÅRDING, Skogsfångs- och mulbetesservitut, s. 125—129. ANDERS HANSSON, Om behandling av servitut vid ägoutbyten, s. 130—134. ERIK PETTERSSON, Fastighetsindelningen i Övre Ådalen, s. 158—163.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 4. STEN LILLIEHÖÖK, Offentlig och enskild skyddsverksamhet — några erfarenheter från utlandet, s. 49—53. KLAS LITHNER, Det sociologiska statusproblemet i några svenska fängelseskildringar, s. 54—59.
   Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 1. CARL Jacob CEDERLUND, Tilllägg till frågan om upplösning av samäganderätt, s. 24—26. ÅKE HOLMBERG, Ytterligare om kartellrätt contra varumärkesrätt, s. 27—29. Till tolkningen av begreppet god advokatsed, s. 30—65.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 6/1959. L.  E. TAXELL, Om dotterbolags rösträtt, s. 281—287. Y. J. HAKULINEN, Konventionellt föryttringsförbud, s. 288—298. OLOF RISKA, Om övergång av sjöpanträtt, s.305—325. ROLF TOLLANDER, Beskattning av köpeavtal av gåvonatur, s. 326—339. EDWARD ANDERSSON, De uppmjukade avskrivningarna och kapitalförlustbegreppet, s. 340—366. RAGNAR HEMMER, Ännu i frågan om Kristoffers landslag Tjuvabalken 1, s. 367—377. —H. 1. CURT OLSSON, Vilken verkan har ägareförbehåll då godset säljes vidare?, s. 3—12. W. A. PALME, Förvaltningen och rättskipningen i Finland och Sverige från äldre tider till våra dagar, s. 13—40. TORSTEN NILSSON, Borde möjlighet införas till internering av farlig förbrytare, som icke är återfallsförbrytare?, s. 41—47.

C. H.

23—603004. Svensk Juristtidning 1960