Ny rättskomparativ tidsskrift

LITTERATURNOTISER 439 Ny rättskomparativ tidskrift. För kort tid sedan utkom i Österrike första numret av Zeitschrift für Rechtsvergleichung (Manzsche Verlags- und Universitätsbuchhandlung, Wien), en kvartalstidskrift som utges av Wien-professorn FRITZ SCHWIND. Tidskriften skall ägnas inte endast åt utländsk lagstiftning och jämförande rättsforskning utan även åt behandling av kollisionsnormerna på civil- och straffrättens område. Man ämnar dessutom publicera alla viktigare österrikiska domstolsutslag som avser internationell privaträtt. Första häftet innehåller bl. a. en Wien-föreläsning av prof. HANS WÜRDINGER (Hamburg) »Zur Reform des Aktienrechts in Deutschland», i vilken redogörsför det mycket omdiskuterade nya tyska förslaget till aktiebolagslag, samt en uppsats av LEO SCHEUCHER (den nya tidskriftens redaktör) »Der ordre public im österreichischen Recht.»

G. S.

Ur nordiska tidskrifter
    Arkiv for Luftrett. B. 1. H 2. FINN HJALSTED,  ICAO's  tolvte generalforsamling sommeren 1959, s. 55—74. HUGO WIKANDER, Den svenska luftfartslagen, s. 75—94. Rettspraksis, s. 95—109.
  Ekonomiskt forum. PER CHR. WESTLING, Några synpunkter på fartygsinteckning som kreditobjekt, s. 35—46. LARS KRISTERSSON, Kommanditbolag, en sällan använd företagsform, s. 49—58.
  Från departement och nämnder. Nr 8. Enklare handläggning av parkeringsförseelser, s. 189—191.
  Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 1—2. INGRID GÄRDE WIDEMAR, JO-ämbetet 150 år, s. 1—4. STIG JÄGERSKIÖLD, Om ansvaret för gatubyggnadskostnadsavgifter, s. 5—23. LARS HJERNER, Betalningsförbuden i valutaförordningen, s. 24—65.
  Juristen. Nr 9. W. E. VON EYBEN, Erstatningskrav i politisager og sagsomkostninger i politi- og andre straffesager, s. 217—227. K. K. STEINCKE, Domstolenes kompetence overfor formentlig grundlovsstridige love, s. 228—231. NIELS EGMONT CHRISTENSEN, Er grundlovens § 88 en del af grundloven?, s. 231—237. OVE KJÆR, Om stille selskaber, s. 237—241. H. H. BRYDENSHOLT, Om ophævelse af tidsbestemte lejemål, der ikke er bragt til ophør ved den aftalte periodes udløb, s. 241—247. — Nr 10. W. WEINCKE, Om god og slet lovteknik i forbindelse med forslaget til lov om ophavsret, s. 249—253. ERNEST HARTWIG, Forretningsoverdragelse, s. 253—268. — Nr 11. NIELS HARBOU, Omkring to straffelovsbetænkninger, s. 269—282. HENNING BOEG TORFING, Vildskud i varemærkeretten, s. 282—290. FL. TOLSTRUP, Tilliden til landinspektørerne, s. 290—292. — Nr 12. RUDOLF SAND, Køb af større københavnsk beboelsesejendom, s. 293—317. FR. VINDING KRUSE, Til forfatter- og kunstnerretten, s. 318—319,och Tilliden til landinspektørerne, s. 320—322.
  NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 1. ÅKE V. ZWEIGBERGK, Europeisktsamarbete på patentområdet, s. 1—11. EGIL HAXTHOW, Filmen, filmatiseringen og »le droit moral», s. 12—22. BENGT AVELLAN-HULTMAN, Föranvändarrätten, s. 23—35. Ur dansk, finsk, norsk och svensk praxis, s. 49—68.
  Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Vol. 29. Fasc. 4. H. BAHR, Arbeidet med ny luftfartslov, s. 303—329. K. R. SIMMONDS, »Good offices» and the Secretary-General, s. 330—345. GUSTAF PETRÉN, The Nordic Council: a unique factor in international law, s. 346—362.
  Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 1. KNUD SAND, Retslægerådet gennem 50 år, s. 4—14. ACHILLES WESTLING, Om kriminella efterverkningar av krigstidens barnförflyttningar, s. 15—26. WOLFF FELDMAN, Forsøg med familiebehandling i gruppeform, s. 27—44. BERTEL SCHWINDT, Finska domar i brottmål 1951—57, s. 44—52. PER ANCHERSEN samt VILHELM AUBERT och THOMAS MATHIESEN, Norske rettspsykiatriske erklæringer 1930—53, s. 53—55. VICTOR PÜSCHEL, Om forræderilovens og værnemagerlovens tilbagevirkende kraft, s.56—59.
  Norsk Retstidende. Nr 1—4. NIKOLAI HOFF, Krenkende omtale i kriminalreportasjer, s. 1—12. — Nr 13—16. ALBERT MØRKVED, Har et medlem av

440 LITTERATURNOTISERnavngitt handelsselskap rett til å kreve likvidasjon av selskapet?, s. 193—198.
    Pris- och kartellfrågor. Nr 2. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 129—136.
    Sociala meddelanden. Statistisk information nr 5. BENGT SJÖBERG, Ungdomsvårdsskolorna år 1959, s. 153—158.
    Svensk skattetidning. H. 2. ÅKE GRANLUND, Regeringsrättsutslag 1959, s. 1—112. — H. 3—4. BERTIL WENNERGREN, Förfarandet i kammarrätten, s. 87—116. CARL W. U. KUYLENSTIERNA, Anteckningar i anslutning till en doktorsavhandling om periodiskt understöd och underskott (Hellner), s. 117—147.
    Statistisk tidskrift. Nr 5. Brott som kommit till polisens kännedom s. 306—307, 310—311.
    Svenska stadsförbundets tidskrift. H. 1. HÅKAN STRÖMBERG, Va-lagen och de kommunala va-reglementena, s. 1—5. E. G. WESTMAN, Angående tolkningen av va-lagens 12 §, s. 6—7. — H. 4. F. A. LEEMANS, PER LANGENFELT, Kommunal självstyrelse i U. S. A., s. 119—126. — H. 6. SIGURD RIETZ, Expropriationslagen tarvar översyn, s. 181—184. A. F. LEEMANS, Kommunal självstyrelse i U. S. A., s. 185—191. — Nr 8. GUNNAR BOALT, GUSTAV JONSSON, Varför har vi ungdomsproblem?, s. 254—261. SVEN AF GEIJERSTAM, Den nya barnavårdslagen och den förebyggande ungdomsvården, s. 270—276.
    Tiden. Nr 1. STIG GUSTAFSSON. Utomäktenskapliga barns arvsrätt, s. 36—41.— Nr 4. NILS ELOWSSON, En effektivare fångvård, s. 224—229.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 1. KARL-ERIK TÖRNQVIST, Fångvård och brottsprofylax, s. 1—10. GUNNAR TIMELIN, Angående behandlingen av postverketsfordringar uppkomna genom brottsliga handlingar, s. 11—13.   Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 1. K. ROLL MATTHIESEN, Noen ekspropriasjonsspørsmål, særlig ved ekspropriasjon efter bygningsloven, s. 6—28. EDVARD HAMBRO, Asylrett og utleveringsplikt, s. 29—58. ALLAN PHILIP, Duplik om den ægteskabelige formueordning i international ægteskabsret, s. 59—61. BERTEL SCHWINDT, Från högsta domstolen i Finland, s. 62—68. — H. 2. TRYGVE LEIVESTAD, Fengslet i sosiologisk søkelys, s. 102—110. BERNHARD GOMARD, Skøn og regel i erstatningsretten, s. 111—130. KRISTEN ANDERSEN, Professor Bernhard Gomard og min erstatningsrett, s. 131—133. PETROS G. VALLINDAS, Om önskvärdheten av en internationell rättsvetenskap, s. 134—157. BIRGER STUEVOLD LASSEN, En snekker på galeien — og to malerier i arresten (En dom om inndragning av åndsverkkopier), s. 158—173.
  Ugeskrift for Retsvæsen. H. 2. HARDY ANDREASEN, Reklamens ophavsretlige stilling, s. 1—7. — H. 4. K. LUND KRISTENSEN, Modregning i retsforhold med det offentlige, s. 9—14. MOGENS MUNCH, Nogle legislative betragtninger vedrørende den fulde dividenderet i konkursboer, s. 14—20. — H. 5. NIELS CHR. BITSCH, Børnelovsforslagene, s. 25—29. — Nr 7. ALLAN PHILIP, Om begrænsning af rederansvaret i den internationale privatret, s. 33—38. KURT NIELSEN, Om tinglysning eller notering i tingbogen af administrativt fastsatte rådighetsindskrænkninger over fast ejendom, s. 38—44. — H. 9. PETER RØRDAM, Nogle spørgsmål om forholdet mellem straffelovens bestemmelser om bedrageri, mandatsvig og skyldnersvig, s. 49—55. — H. 14. E. SELIGMANN, En kommentar til den nye fællesmærkeslov § 5, s. 73—75. C. G. LILLIENSKIOLD, Om »særlige boer» og skifte med »mellemdøde» børn, s. 75—82. ERIK CHRISTENSEN, Om bedrageri, mandatsvig og skyldnersvig, s. 82—88. — Nr 17. KNUD ILLUM, Den faste Voldgiftsret gennem 50 år, s. 89—99. — Nr 19. FL. TOLSTRUP, Koncessionslovgivning, s. 101—110. HENRIK SCHAUMBURG, Om begrænsning af rederansvaret i den internationale privatret, s. 110—114. — Nr 21. FR. VINDING KRUSE, Midstrømslinjen, s. 117—118. HARDY ANDREASEN, Fællesmærkelovens § 5, s. 118—120. — Nr 23. JØRGEN HANSEN, Mekanikeres ansvar for skade förvoldt under prøvekørsler o. 1., s. 133—137. — Nr 25. ALLAN PHILIP, Om domstolenes anvendelse af fremmed ret. s. 149—166. PETER RØRDAM, Mere om bedrageri, mandatsvig og skyldnersvig, s. 166—171.

C. H.