Nytt tingshus i Uppsala. I K. brev d. 11 juli 1946 förordnades att Uppsala läns norra domsagas tingsställe skulle flyttas från Örbyhus till Uppsala. Kort därpå lyckades de tingshusbyggnadsskyldiga förvärva en välbelägen tomt vid Österplan i Uppsala och arkitekt S. A. R. Bengt Kocken fick i uppdrag att upprätta ritningar till nytt tingshus. Arbetet med tingshusbyggets utformning kom emellertid att vila under lång tid, främst med anledning av att fråga uppkom rörande omreglering av länets domsagor. År 1955 återupptog Kocken emellertid arbetet med ritningarnas färdigställande och på hösten 1957 var tingshuset i sådant skick att kansliarbetet kunde förläggas dit, varpå K. M:t beslöt att tingsstället med ingången av år 1958 skulle vara i Uppsala. Först på hösten 1959 var den konstnärliga utsmyckningen av tingssalen färdig varför de tingshusbyggnadsskyldiga till d. 26 nov. sagda år uppsköt att underställa länsstyrelsen frågan om de kunde anses ha fullgjort sin lagliga skyldighet att hålla lokaler m. m. för domsagans behov. Till den visning av tingshuset som då skedde hade inbjudits representanter för länsstyrelsen med landshövdingen Olof Rylander i spetsen, domsagans förutvarande häradshövding Nils Edling, representanter för tidigare i domsagan tjänstgörande notarier, för länets domarkårer samt för advokaterna i Uppsala och Gävle, ävensom landsfiskalerna, nämndemännen och kanslipersonalen. Efter visningen gavs middag och såväl efter visningen som vid middagen gavs goda vitsord åt bygget.
    Tingshuset är uppfört i vinkeln mellan Storgatan och Järnbrogatan. De för kansliarbetet avsedda lokalerna ha utformats så att de kunna motsvara behov, som kan antagas uppkomma vid en domsagoreglering. I en särskild avdelning har inrymts samlingsrum för nämnden, matsal, kök och överliggningsrum. Åt den konstnärliga utsmyckningen har ägnats mycken omsorg. Väggen bakom domarbordet prydes av en utav konstnärinnan Tyra Lundgren utförd polykrom stengodsrelief i storlek 4 x 2 meter. Den visar kung Salomo i all sin visdom och härlighet skiljande mellan de två om barnet tvistande kvinnorna. Skapandet av konstverket tog en tid av ett och ett halvt år men den långa väntan på tingssalens slutliga färdigställande fick sin belöning i ett konstverk som ger den känsla av värdighet och lugn som bör råda i en lokal där rätt skipas. I förhallen finnes en staty i brons på marmorsockel av Justitia, utförd av konstnären Staffan Östlund och donerad av Bostads- & Industribyggnads Aktiebolaget, som varit entreprenör för bygget. Vidare har till utsmyckning av tingshuset gåvor erhållits från ett flertal personer och sammanslutningar varav särskilt kan nämnas advokatkårerna i Uppsala ochi Gävle.

K.-F. P.

 

    Citykansli åt lantdomsaga. Centralt i huvudstadens mitt, med förträffliga kommunikationer, har Stockholms läns västra domsaga fått utvidgade och nyrenoverade tings- och kanslilokaler. I tre våningsplan Kungsgatan 35, 2, 5 och 7 tr., ha till rationalisering av domsagoarbetet inrymts moderna arbetslokaler, däribland en rymlig fastighetsavdelning och en välproportionerad

 

NOTISER 75tingssal, till grundformen femkantig. Det unika läget och den nära kontakten med advokater och andra anses spara åtskillig tid åt de rättssökande. Detta stycke gammal upplandsbygd — med småsamhällen sådana som Sigtuna, Märsta, Upplands Väsby, Vallentuna och nya storflygplatsen Stockholm-Arlanda — har inom egna gränser ingen dominerande tätort och avsikten är att kansli och tingsställe »under just nu överskådlig tid» skola ha kvar sin gynnsamma belägenhet. Vid invigningen, som förrättades av hovrättspresidenten Herman Zetterberg, hade representanter mött upp från rådhusrätten och övriga domstolar i hela Storstockholmsområdet: häradsrätterna i Södra Roslags, Solna, Sollentuna-Färentuna, Södertörns och Svartlösa. Även förutvarande häradshövdingarna i domsagan Johan Hagander, Ove Hesselgren och Sven Nyström funno sig — liksom nuvarande hövdingen Gösta Thulin —synbarligen väl till rätta i de ljusa och trivsamma lokalerna.

G. T.