REINHOLD EILARD. Svensk exekution i lagstiftning och rättstillämpning. Borås 1960. 284 s. Inb. kr. 34,00.

    »Men om en outsider dristar sig att — visserligen på behörigt avstånd — nalkas förgårdarna till Justitias tempelbyggnad, får han vara beredd på en åthutning av de höga tempeltjänarna och snubbor av arbetarna i vingården.»
    Med dessa pessimistiska rader slutar f. d. stadsfogden EILARD förordet till sin nya bok. Den som läst hans tidigare arbeten är van att där träffa på uttryck för hans blygsamhet — men också att finna blygsamheten obefogad. Hans huvudverk hittills, Exekution i lön, och dess föregångare med andra titlar måste betecknas som en stor insats: en grundläggande handbok på ett viktigt rättsområde.¹ Även hans samling Exekutionsrättsliga uppsatser har rönt mycken uppskattning, både som bidrag till debatten i åtskilliga frågor och som handledning i det praktiska rättslivet.² Vad som givit hans juridiska författarskap en särskild prägel är främst att han med sina gedigna teoretiska kunskaper förenar en sällsynt omfattande praktisk kännedom om den exekutiva vardagsverksamheten.
    Denna särskilda prägel kommer i hög grad till synes i hans nya bok. Enligt vad som anges i förordet syftar han till att lämna en översikt av »vardagsexekutionens skiftande områden». Han bygger därvid i huvudsak på opublicerade rättsfall från de senaste 10—12 åren. Rättsfallen ordnas »efter en summarisk redogörelse för lagstiftningen i rättshistorisk belysning». Framställningen är systematiskt upplagd: i olika av- 

 

¹ Jfr anmälningar i denna tidskrift 1942 s. 623 av G. DANIELSON och 1955 s. 114 av G. BOÉTIIIUS.
² Se WELAMSON i denna tidskrift 1960 s. 32.

 

snitt behandlas exekutionsmyndigheterna, exekutionstitlar, exekutionsanspråk, exekutionsärendets anhängiggörande, verkställighet, handräckning, utmätning, exekutionsärendets avslutning. Konkursrätten beröres endast i förbigående. Även införselinstitutet är knapphändigt behandlat. Tyngdpunkten läggs — naturligt nog — vid institutet utmätning.
    Som förf. själv förutsett inbjuder arbetets allmänna uppläggning i viss mån till kritik. Ganska stort utrymme har ägnats åt rättshistoriska redogörelser, främst rörande förarbetena till utsökningslagen. Dessa redogörelser är väl i och för sig av intresse, men de saknar ofta verkligt samband med framställningen i övrigt, helst som de i flera avsnitt placerats efter redogörelserna för gällande lagregler och aktuella rättsfall. Vad man i stället gärna skulle ha velat finna är hänvisningar till den juridiska litteraturen. Särskilt gäller detta på punkter, där förf. uttalar en mening som avviker från den andra författare redovisat.
    Såsom tidigare antytts har förf. uppenbarligen sett som sin huvuduppgift att samla ihop, ordna och referera förut opublicerade rättsfall från hovrätterna. Han har här mycket intressant att visa fram. Möjligen kan anmärkas, att han bort ägna större uppmärksamhet åt redan publicerade rättsfall. Så har han t. ex. bland sina redogörelser för opublicerade fall råkat få med hovrättsavgörandena i NJA 1955 s. 509³ och 1958 s. 254. Ibland önskar man, att referaten gjorts något utförligare. Och genomgående önskar man, att förf. närmare identifierat avgörandena, genom att ange hovrättsavdelning och nummer.
    Trots dessa reservationer kan det till slut sägas, att förf. även denna gång åstadkommit ett arbete, som bör bli till god nytta för det praktiska rättslivet och dessutom har åtskilligt att ge de teoretiskt intresserade. Bokens användning som uppslagsbok underlättas av ett utförligt rättsfallsregister. De som sysslar med utsökningsrättsliga problem kommer säkerligen ofta ha anledning att se efter i det registret — detta oavsett om de är höga tempeltjänare eller endast arbetare i vingården.

I. Ulveson