Ny justitiekansler och ny justitieminister i Finland. På grund av uppnådd avgångsålder avgick justitiekanslern Olavi Honka d. 7 april 1961 (Se om honom SvJT 1956 s. 206 f). Till hans efterträdare utnämndes d. 21 april förutv. justitieministern, justitierådet Antti Hannikainen. Denne hade d. 14 april lämnat justitieministerposten och efterträtts av andre finansministern, regeringsrådet Pauli Lehtosalo.
    Justitiekanslern Hannikainen är född 1910. Han avlade högre rättsex. 1934 och jur. kand.ex. 1935 samt blev v. häradshövd. 1936 och jur. dr 1948 med en avhandling om retentionsrättens uppbyggnad. Sin tjänstgöring på domarbanan började han i Viborgs hovrätt, sedermera Östra Finlands hovrätt, där han 1949 blev assessor. Han var medlem av lagberedningen 1947 -1950 och utnämndes 1950 till justitiekansleradjoint. År 1956 blev han justitieråd. Dessutom har han sedan 1950 varit docent i civilrätt vid Helsingfors universitet och under olika tider t. f. professor i statsrätt och i rättshistoria. Sedan 1959 hade han varit justitieminister.
    Justitieministern Lehtosalo är född 1910. Han blev jur. kand. 1937 och v. häradshövd. 1939. Han var sekr. hos riksdagens justitieombudsman 1945—51, blev 1951 medlem av lagberedningen och utnämndes 1953 till regeringsråd i lantbruksministeriet och dess kanslichef. Han blev lantbruksminister 1958 och andre finansminister 1959. Han har anlitats för åtskilliga lagstiftnings- och andra kommittéuppdrag.

B. P-n

 

    Helsingfors universitet. Den efter prof. Bruno Salmialas avgång lediga professuren i straffrätt har återbesatts. Till innehavare av professuren ut- 

 

nämndes d. 29 mars 1961 docenten Inkeri Anttila. Därmed har Finland och även Norden fått sin första kvinnliga juris professor.
    Prof. Anttila är född 1916. Hon avlade högre rättsex. 1936, blev jur. kand. 1937 och jur. dr 1946 samt dessutom pol. kand. och pol. lic. 1954. Hon blev docent i straffrätt vid Helsingfors universitet 1949 och har dessutom meddelat undervisning vid socialhögskolan i Helsingfors och inom statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Åren 1955—58 var hon chef för utbildningen av fångvårdstjänstemän. Hon har varit sekr. i ett par betydelsefulla statskommittéer och har företrätt Finland vid åtskilliga konferenser och kongresser på kriminologins och kriminalpolitikens område.
    I sin doktorsavhandling behandlade hon den förorättades samtycke såsom grund för gärningens rättsenlighet. Hennes senare större arbeten angår det egentliga oredlighetsbrottet (1948), den unge lagöverträdaren (1952), fångvårdens grunder (1954), sedlighetsbrotten mot minderåriga (1956), medelbart gärningsmannaskap (1958) och villkorlig dom (1960).
    Prof. Anttila har flitigt deltagit i de nordiska kriminalistföreningarnas och kriminologseminariernas arbete. För det nordiska kriminalistmötet i Oslo 1957 hade hon för Finlands del utarbetat en framställning om skatteförsnillning såsom kriminalpolitiskt problem.

B. P-n