Nya docenter i Finland. Till docenter vid Helsingfors universitet utnämndes d. 20 mars 1961 jur. dr Heikki Jokela i internationell privaträtt och jämförande rättsvetenskap samt jur. dr Pertti Muukkonen i civilrätt.
    Doc. Jokela är född 1917 och disputerade 1960 med en avhandling om köp av lös egendom ur internationellt privaträttslig synpunkt. Han är sedan 1956 red. sekr. för tidskriften Lakimies. Doc. Muukkonen är född 1927 och disputerade 1958 med en avhandling om formföreskrifter vid förmögenhetsrättsliga avtal. Han har dessutom 1960 utgivit ett civilrättsligt arbete om föravtal.
    Till docent i civilprocessrätt vid Handelshögskolan vid Åbo akademi utnämndes d. 2 maj 1961 jur. dr Sanfrid Staffans. Han är född 1902 och disputerade 1956 med en avhandling om civilprocessens föremål. Han har dessutom 1960 utgivit ett arbete om grunddragen av rättegången i civila sjörättsmål i första instans.

B. P-n

 

    ECE-konvention om skiljedom i internationella handelstvister. Det sedan länge inom Förenta Nationernas ekonomiska europakommission (ECE) pågående arbetet med en allmän europeisk konvention angående skiljedom i handelstvister på privaträttens område har nu slutförts. Vid en särskilt sammankallad plenipotentiärkonferens har enighet uppnåtts om den slutliga texten till konventionen, varefter konventionen d. 21 april detta år öppnats för undertecknande.
    Konventionen kan sägas utgöra en påbyggnad på den i New York d. 10 juni 1958 undertecknade FN-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar. Den äger tillämpning på skiljeavtal avseende tvister som ha sitt upphov i internationella handelsförhållanden mellan fysiska eller juridiska personer med hemvist eller säte i olika fördragsslutande stater vid tiden för skiljeavtalets ingående ävensom på skiljemannaförfarande och skiljedomar i anledning av sådant skiljeavtal. Med skiljeavtal avses i konventionen icke blott sedvanliga skiljedomsklausuler

 

och -avtal utan även sådana överenskommelser om tvisters avgörande genom skiljedom som innehållas i brev- eller telegramväxling. Också muntliga skiljeavtal omfattas av konventionen, under förutsättning att skriftlig form icke är påbjuden i den på någondera partens viljeförklaring tillämpliga nationella lagen.
    Till sitt innehåll är konventionen tämligen begränsad. Den upptager regler om skiljenämndens sammansättning och skiljemännens utseende samt om tid och säte för framställande av invändningar rörande skiljenämndens behörighet ävensom rörande skiljeavtalets processhindrande effekt och invändningar grundade härpå. Härutöver finnas vissa regler rörande kompetensen i fråga om bestämmande av tillämplig lag, om motivering av skiljedom samt om skiljedoms ogiltighet.
    Konventionen är avsedd i första hand såsom en grundval för skiljemannaförfarande mellan parter, av vilka den ena är hemmahörande i något av de europeiska länder som enligt gängse språkbruk brukar sammanfattas under benämningen östblocket och den andra i Västeuropa. Det är därför naturligt, att under konventionsarbetet stora och delvis på politiska överväganden beroende svårigheter uppstått, framförallt vid utformningen av reglerna om sättet för skiljemännens utseende i fall, där parterna icke kunnat nå enighet härom. Vad det därvidlag gällt har främst varit frågan om sättet att trygga en likformig fördelning mellan öst och väst av inflytandet på tillsättningsförfarandet. Problemet har slutligen lösts på det sättet att, där någondera parten underlåter att utse sin skiljeman, denne kan på den andra partens begäran utses av ordföranden i vederbörande handelskammare i den tredskandes hemland. Skall endast en skiljeman utses cch kunna parterna ej enas i valet, äger käranden, om orten för skiljemannaförfarandet är bestämd, vända sig antingen till ordföranden i vederbörande handelskammare i det land där denna ort är belägen eller till ordföranden i handelskammaren i svarandens land. Är orten där skiljemannaförfarandet skall äga rum icke bestämd, kan käranden i stället vända sig till en för ändamålet särskilt inrättad kommitté med begäran om skiljemannens utseende. Denna kommitté består av tre medlemmar. Av dessa utses en av handelskamrarna i de till konventionen anslutna västländerna och en av handelskamrarna i de anslutna öststaterna. Såsom tredje man och tillika ordförande tjänstgör med rotation i tvåårsperioder en person från väst och en person från öst, utsedda på samma sätt som de båda övriga. Vad nu sagts om utseende av ensamskiljeman gäller även i fall partsutsedda skiljemän icke kunna enas i valet av tredje skiljeman eller om vissa andra för förfarandet nödvändiga åtgärder.
    Innehåller skiljeavtalet icke någon föreskrift om formen för förfarandet, äger käranden samma möjlighet som nyss sagts att vända sig till vederbörande handelskammarordförande eller till den särskilda kommittén med begäran om vidtagande av erforderliga åtgärder för skiljemannaförfarandets inledande. Handelskammarordföranden eller kommittén äger därvid antingen hänvisa parterna till viss permanent skiljedomsinstitution eller anmana dem att utse var sin skiljeman. I sistnämnda fall gäller i övrigt de regler beträffande skiljemannens utseende för vilka ovan redogjorts.
    Av övriga bestämmelser i konventionen må här ytterligare nämnas den som föreskriver att skiljemännen äga avgöra tvist såsom »amiables compositeurs», d. v. s. ex aequo et bono, endast om parterna så medgivit och

 

det kan ske enligt tillämplig lag. Den i svensk skiljedomspraxis erkända friheten för skiljemännen att beakta förhållanden, som vid en strikt judiciell bedömning måhända icke, eller i vart fall icke i samma omfattning, skulle ha tillåtits inverka på utgången, torde sålunda böra förbehållas i skiljeavtalet — även om denna frihet icke i allo är att likställa med vad som enligt kontinental terminologi avses med avgörande såsom »amiables compositeurs».
    Vidare kan nämnas, att enligt särskild föreskrift parterna skola antagas ha överenskommit, att skiljedom skall vara motiverad, såframt de icke uttryckligen förklarat motsatsen eller underkastat sig skiljedom enligt ett förfarande, som vanligen icke förutser att domen motiveras. I sistnämnda fall skola dock domskäl anges, om någondera parten så begär.
    Konventionens bestämmelser gälla endast i den mån annat ej avtalats. 
    Den av plenipotentiärkonferensen antagna texten överensstämmer i allt väsentligt med det förslag som tidigare lagts fram av ett för ändamålet särskilt tillsatt arbetsutskott under ordförandeskap av den svenske representanten hovrättsrådet G. von Sydow. Arbetsutskottet har förut utarbetat ett sedermera av ECE publicerat skiljedomsreglemnente med detaljerade bestämmelser om skiljemannaförfarandet. Reglementet är avsett att äga tillämpning i fall där avtalsparterna uttryckligen hänvisat till detsamma. Det ersätter därvid reglerna i konventionen.
    Konventionen har ännu icke undertecknats av Sverige.

C. N.