Juridisk litteratur i Finland 1962—63
Lagsamlingar. Finlands Juristförbund har med statsbidrag utgivit den svenskspråkiga lageditionen »Finlands lag» (sammanställd av referendarierådet NILS H. SUNDBERG under medverkan av jur. kand. PER LINDHOLM. 1963. XXXII + 1828 s. + bihang 11 s.). Den utgör en motsvarighet till den finskspråkiga »Suomen laki», som utkommer i två delar, en del varje år. Den svenskspråkiga lagboken innehåller — systematiskt ordnade — de viktigaste författningarna inom såväl den privata som den offentliga rätten. Materialet är mera begränsat än i den finska editionen, nedskärningarna gäller främst olika grenar av förvaltnings- och finansrätten, sålunda har skatterätten, som genomgår snabba förändringar och som tidvis brukar sammanställas separat, utelämnats. Viktigare delar av civilrätten samt av straff- och processrätten har försetts med hänvisningar till rättspraxis. Boken avslutas med ett kronologiskt och ett alfabetiskt register. Lageditionen, som planlagts av ett redaktionsråd med prof. Bo Palmgren som ordförande, tillgodoser mycket väl behovet av en aktuell svensk lagbok. En sådan har man saknat ända sedan den enligt andra grunder redigerade svenska lagboken, Finlands lagverk I—III, utkom åren 1953—58. Också för kännedomen om finländsk rätt i de övriga nordiska länderna är lagboken av betydelse.
Av övriga lagsamlingar — samtliga finskspråkiga — må nämnas en för näringslivet och för studerande vid handelshögskolorna avsedd sammanställning av viktigare författningar huvudsakligen från civil- och arbetsrättens områden (»Talouselämän lakikirja». 1963. XI + 518 s., redigerad av professorerna AIMO O. AALTONEN, P. J. MUUKKONEN och K. A. TELARANTA) samt en edition upptagande de år 1961 tillkomna lagarna om pension för arbetstagare samt därtill ansluten lagstiftning (»Työsuhde-eläkelait». 1962. 110 s., redigerad av justitiesekreteraren ERKKI AILIO och vice häradshövding ERKKI MÄKELÄ).
Allmän civilrätt. Adekvansproblemet i skadeståndsrätten har behandlats i en av hovrättsrådet, docenten HANS SAXEN skriven monografi »Adekvans och skada» (Acta Academiae Aboensis. Humaniora. XXV. 2. 1962. 189 s.). Arbetet, i vilket förf. belyser såväl allmänna riktlinjer för bedömningen av adekvansfrågorna som olika typsituationer i anslutning till praxis, har recenserats i SvJT 1963 s. 360 (prof. Jan Hellner).
Obligationsrätt. Hovrättspresidenten, jur. dr Y. J. HAKULINENS år 1958 på finska utgivna första del av obligationsrätten (se SvJT 1960 s. 552) har utkommit i svensk språkdräkt utarbetad av förf. (»Obligationsrätt I. Allmänna läror». 1962. XX + 412 s.). Sedan det finska originalarbetet utkom har en del nya lagar tillkommit, bl. a. hyreslagen och vattenlagen samt lagen om upphovsrätt, varför framställningen i många punkter omarbetats. Samtidigt har arbetet i viss utsträckning fullständigats. Recension (av prof. Knut Rodhe) ingår i SvJT 1963 s. 25.
Sakrätt. Professor SIMO ZITTING och förutvarande professorn, häradshövdingen MARTTI RAUTIALA har påbörjat utgivandet av en lärobok i sakrätt. Särskilt med tanke på den akademiska undervisningen finnes ett starkt behov av en ny lärobok. R. A. Wredes omfattande arbete »Grunddragen av sakrätten», vars andra upplaga (kompletterad av prof.I. Caselius) utgavs 1947, har länge varit föråldrad främst på grund av omfattande nyare lagstiftning. Den nya lärobokens första del har numera utkommit (»Esineoikeuden oppikirja. Yleinen osa». 1963. XVI + 279 s.). Den innehåller sakrättens allmänna läror. Efter ett inledande avsnitt, som bl. a. redogör för indelningen i sakrätt och obligationsrätt, behandlar förf. i särskilda kapitel olika typer av saker, offentlighetsprincipen, dess betydelse och tillämpning genom besittning och inskrivning samt äganderätten. I det sista kapitlet behandlas bl. a. samäganderätt och fastighetsköp samt olika sidor av det rättsskydd som ansluter sig till äganderätten och till äganderättens övergång. I dessa och i andra avsnitt följer framställningen moderna tankegångar inom civilrätten.
Köprätt. Den sparsamma köprättsliga litteraturen har berikats med numera docenten GÖRAN PORTINS doktorsavhandling »Om köpares dröjsmål med särskild hänsyn till mora accipiendi». (Ekonomi och samhälle, Skrifter utgivna av Svenska Handelshögskolan Nr 7. 1962. 309 s.). Recension i SvJT 1963 s. 215 (prof. Matti Ylöstalo).
Professor AIMO O. AALTONEN har utgivit en i många punkter kompletterad och reviderad upplaga av den lärobok i köprätt som han 1958 utgav tillsammans med professor A. R. Heikonen (»Irtaimen kauppa». 2 omarb. uppl. 1963. XX + 263 s.). I den nya upplagan har som bilaga införts Sveriges köplag på originalspråket och i finsk översättning.
Bolagsrätt. Inom detta rättsområde har flera specialundersökningar publicerats, främst har aktiebolaget behandlats. En starkt bidragande orsak härtill har otvivelaktigt varit att den finländska aktiebolagsrätten är föråldrad och ofullständig (ABL av år 1895), varför ett klarläggande av både teoretiska och praktiska spörsmål är påkallat.
I sin doktorsavhandling har numera biträdande professorn ALLAN HUTTUNEN behandlat enmansbolaget (»Yhdenmiehen osakeyhtiöstä». 1963. XXXII + 230 s.). Inledningsvis har förf. haft att taga ställning till den i finländsk rätt omdebatterade frågan huruvida det är rättsligt möjligt för ett aktiebolag med blott en eller två aktieägare att bestå eller huruvida bolaget måste upplösas. Såsom resultat av en ingående undersökning av bl. a. lagens förarbeten fastslår förf. att enmansbolaget visserligen bör upplösas, men om detta icke sker, utgör den enda sanktionen att de, som ingår förbindelser för bolaget, personligen svarar för dessa förbindelser jämte bolaget. En rättslig möjlighet att direkt framtvinga bolagets upplösning förefinnes sålunda icke. Framställningen begränsas icke till det rena enmansbolaget — formellt en enda aktieägare — utan förf. uppmärksammar även de fall då det utöver en verklig aktieägare finnes en eller flera skenbara aktieägare (bulvaner) eller då en aktieägare har så många aktier, att han ensam behärskar bolaget (kvasienmansbolag). Slutligen behandlas rätt ingående oli-
ka problem som gäller enmansbolagets uppkomst, bolagets organisation och verksamhet samt ansvarigheten för bolagets förbindelser och identifikationsspörsmålet även som enmansbolagets upplösning.
Jur. dr JUHANI KYLÄKALLIO har i sin doktorsavhandling behandlat ett annat centralt aktiebolagsrättsligt tema, nämligen de materiella förutsättningarna för styrelsens ansvarighet mot bolaget (»Osakeyhtiön hallituksen vastuu. Osakeyhtiöoikeudellinen tutkimus yhtiöön kohdistuvan siviiliperusteisen vastuun aineellisista edellytyksistä». 1963. XXVII + 296 s.). I inledningen redogör förf. summariskt för rättsutvecklingen och för lagstiftningen i några främmande länder samt för vissa specialfrågor rörande styrelsens medlemmar — kvalifikationer, mandatperiod och jäv. Huvudsakligen ägnas framställningen skadeansvarets grund, varvid förf. i överensstämmelse med den indelning som framträder i ABLs stadganden om ansvarigheten mot bolaget skiljer mellan de fall då styrelsen handlat i strid med lag, bolagsordning eller beslut av ett bolagsorgan och de då vårdnadsskyldigheten åsidosatts. Framställningen rör sig sålunda kring tillämpningen av culparegeln i styrelsens verksamhet. Förf. behandlar även olika slag av styrelsebeslut, varvid även formerna för fattande av beslut samt frågan om ogiltiga beslut beröres, samt det ansvar som följer av att en styrelsemedlem omfattat eller verkställt ett beslut. Arbetsfördelningen inom styrelsen och dess inverkan på ansvarigheten granskas även utförligt. Till sist berör förf. några specialfrågor.
Aktiebolagets ansvarighetsproblem har, oberoende av den förenämnda undersökningen, behandlats av prof. L. E. TAXELL i »Ansvar och ansvarsfördelning i aktiebolag» (Acta Academiae Aboensis. Humaniora XXVII. 2. 1963. 266 s.). Avsikten har varit att utreda och systematiskt sammanfatta de normer i stöd av vilka man enligt finländsk rätt har att bedöma det aktiebolagsrättsliga skadeansvaret i dess olika riktningar. Som bakgrund för framställningen av de olika sidorna av skadeansvaret har förf. behandlat några allmänna fakta och grundsatser rörande aktiebolaget, främst aktieägarnas rättsställning och bolagets organisation. Detaljundersökningen omfattar ansvarigheten mot bolaget, mot aktieägarna och mot tredje man. Härvid observeras såväl de förvaltande instanserna som aktieägarnas ansvar samt i fråga om ansvarigheten utåt jämväl bolagets ansvar. I de två sista kapitlen redogör förf. för solidaritet, regress och jämkning samt för befrielse från ansvar genom beslut om ansvarsfrihet eller samtycke av bolagsstämma eller förvaltningsråd.
En kortfattad för de akademiska studierna avsedd framställning av det öppna bolaget (handelsbolaget) och kommanditbolaget har utarbetats av jur. lic. OLAVI HYVÖNEN i samråd med professor ILMARI CASELIUS (»Avoin yhtiö ja kommandiittiyhtiö». 1963. 109 s.).
En reviderad och i någon mån kompletterad upplaga av professor Lauri Cederbergs på 1930-talet utgivna framställning av minoritetsskyddet i aktiebolag har utgivits på försorg av professor MATTI YLÖSTALO (»Vähemmistön oikeuksien turvaamisesta osakeyhtiössä». 3 förn.uppl. 1962. 62 s.).
Konkurrensrätt. I »Finska Föreningen för Industriellt rättsskydd, Årsskrift 1961» (utg. 1962) ingår, utöver några uppsatser, referat (huvudsakligen finska) av de utlåtanden som åren 1956—60 givits av »Opinionsnämnden mot illojal konkurrens».
Ekonomisk rätt. Inom olika områden, särskilt sådana som regleras av nyare lagstiftning, har finskspråkiga kommentarer utgivits. Här må nämnas lagen om enskilda vägar (ARVID VIIALA, »Yksityiset tiet». 1962. 243 s. och P. G. KOSKI, »Laki yksityisistä teistä selityksineen». 1963. 157 s.), jaktlagen (ENSIO KYTÖMAA, »Uusi metsästyslainsäädäntömme selityksineen». 1963. 148 s.), lagen om enskilda skogar (TAUNO VILJO, »Yksityismetsälaki selityksineen». 1963. 212 s.) samt byggnadslagstiftningen (O. LARMA, »Rakennuslaki ja -asetus». 1963. XXVIII + 752 s.).
Arbetsrätt. Docenten TORE MODEEN har utarbetat en redogörelse för 1962 års lag om medling i arbetstvister (»Lagstiftningen om medling i arbetstvister. Kortfattad orientering». 1963. 43 s.).
Arbetsdomstolens domar för perioden 1958—60 (1963. 226 s.) har utgivits (på finska med ett refererande register även på svenska) av domstolens sekreterare ANTTI KAURINKOSKI.
Straffrätt. Häradshövdingen, jur. dr TAPIO NOUSIAINEN har i ett arbete benämnt utdömande av straff klarlagt olika specialfrågor av både straff- och processrättslig innebörd (»Rangaistuksen tuomitsemisesta. Käytännöllisiä ohjeita tuomareille virkavirheiden välttämiseksi». 1963. XX + 191 s.). Arbetet avser närmast att ge domarna vägledning vid handläggningen av kriminella mål och för straffmätningen.
Prof. BRYNOLF HONKASALO har fortsatt sin bearbetning av de särskilda brotten med resultat att en ny del av den brett upplagda undersökningen utkommit (»Suomen rikosoikeus. Erityinen osa III». 1962. XIII + 290 s.). Densamma omfattar redogörelser för de brott som enligt den systematiska indelning som begagnas i Finland, betecknas såsom brott mot statens existens och grundvalar (bl. a. lands- och högförräderi), mot statens auktoritet (t. ex. uppror, egenhandsrätt, rubbande av utmätt gods) samt mot statsförvaltningen (bl. a. falsk angivelse, avgivande av osann utsaga, olika tjänstemannabrott).
Processrätt. Utsökningsrätten har ingående bearbetats av prof. TAUNO ELLILÄ, som utgivit ett stort systematiskt arbete om utsökningsrättens allmänna läror (»Ulosotto-oikeuden yleiset opit». 1962. XLIV+ 545 s.). I första hand riktar sig arbetet till de studerande vid de juridiska fakulteterna, men samtidigt kan detsamma, främst på grund av framställningens nära anknytning till rättspraxis, tjäna som en handbok i utsökningsrätt. Arbetet som grundar sig på akademiska föreläsningar, fyller mycket väl en lucka i den finländska processlitteraturen— R. A. Wredes systematiska arbete om utsökning har trots sina stora förtjänster och trots att lagstiftningen icke mycket utvecklats, länge varit föråldrat. Huvudvikten har fästs vid utsökningsrättens systematik och vid de ledande principerna samt vid grunderna för organisationen, verkställighetsåtgärderna och förfarandet. Förf. har även bemödat sig om att anställa jämförelser mellan å ena sidan utsökning, å andra sidan rättegång och förvaltning.
Allmän förvaltningsrätt. En elementär systematisk framställning av Finlands stats- och förvaltningsrätt ges i prof. V. MERIKOSKIS från finska översatta lärobok »Grunddragen av Finlands offentliga rätt» (I—II. Översatt av vice häradshövding C.-H. Lundell. 1962—63. XII + 387, XIV + 344 s.). Arbetet framträder såsom en väsentligen omarbetad och utökad upplaga av en tidigare lärobok, som utkom i svensk översättning i början av 1950-talet. I den förra delen behandlas grunddragen av statsförfattningen samt grundlinjerna av förvaltningsmaskineriet, inklusive den kommunala självstyrelsen, samt tjänstemannarätten. Den senare delen omfattar en redogörelse för förvaltningsverksamheten, rättsskyddet inom förvaltningen och förvaltningstvånget samt för den offentliga hushållningen. I första hand är arbetet avsett att användas som lärobok.
I tidigare utgiven litteratur nästan helt förbisedda organisationsrättsliga problem behandlas av jur. dr JAAKKO UOTILA i en doktorsavhandling om delegering av beslutanderätt inom Finlands statsförvaltning; i underrubriken betecknas arbetet som en studie rörande den rättsliga bakgrunden till centralisering och decentralisering (»Päätösvallan siirtäminen Suomen valtionhallinnossa. Sentralisaation ja desentralisaation oikeudellista taustaa koskeva tutkimus». 1963. XXIV + 256 s.). I den första avdelningen redogör förf. för vissa grundbegrepp och för några främmande rättssystem. Avhandlingens huvudavsnitt omfattar först en undersökning av de olika former i vilka överföring av beslutanderätt kan ske och de allmänna synpunkter som är relevanta för bedömningen av huruvida en delegering är tillåten, varefter förf. klarlägger i vilken utsträckning en delegering enligt gällande rätt kan ifrågakomma med avseende på republikens president, statsrådet, ministerierna, de centrala ämbetsverken, länsstyrelserna och länsmännen. De viktigaste förvaltningsmyndigheterna har sålunda behandlats. Förf. har förbigått olika speciella förvaltningsinstanser. I ett avslutande avsnitt upptas till behandling några allmänna problem som ansluter sig till en delegering — rättsföljderna av en otillåten delegering och vissa ansvarighetsfrågor.
Kommunalrätten har behandlats av docenten TORE MODEEN i tre arbeten.
Doktorsavhandlingen »Det kommunala förtroendeuppdraget enligt kommunallagens allmänna stadganden» (Acta Academiae Aboensis. Humaniora XXV. 1. 1962. XII + 420 s.) utgör en brett upplagd undersökning rörande det kommunala förtroendeuppdragets rättsliga grund och dess utformning enligt Finlands kommunallag. Arbetet har recenserats i SvJT 1963 s. 120.
I en kompletterande undersökning har docenten Modeen behandlat de i speciallagstiftning ingående reglerna rörande kommunala förtroendeuppdrag »Det specialreglerade kommunala förtroendeuppdraget. Avgränsning från andra uppdrag särskilt med hänsyn till gränsdragningen mellan kommunala och statliga nämnder» (Acta Academiae Aboensis. Humaniora XXVII. 1. 1963. 89 s.). Ett centralt spörsmål i sammanhanget är att från varandra avgränsa statliga och kommunala instanser, vilket i många fall är vanskligt med hänsyn till att de stat-
liga och de kommunala uppgifterna ofta griper in i varandra. Förf. framhåller, att verksamhetens »natur» icke erbjuder någon hållbar grund för en gränsdragning mellan statliga och kommunala nämnder, utan bör avgörande vikt fästas vid nämndens formella anknytning till kommunen. I detalj undersöker förf. sedan vilka kriterier som betingar olika nämnders kommunala karaktär.
En utredning av kommunens kompetens har docenten Modeen presterat i en undersökning benämnd »Kommunens allmänna kompetens särskilt med hänsyn till kommunens rätt att bevilja understöd för enskild verksamhet och åt enskilda personer» (1962. 42 s.). Förf. har föresatt sig att utreda innebörden av det grundläggande stadgandet i § 4 av kommunallagen därom att kommun äger inom de gränser som lag utstakar, »vårda sina gemensamma hushållnings-, ordnings- och övriga angelägenheter». Vid bestämmandet av kommunens kompetens måste hänsyn tagas till ett flertal omständigheter som av förf. sammanfattats i kvantitets-, allmänintresse-, lokaliserings- och specialitetsprinciperna. Framställningen belyses med rättsfall, och förf. uppehåller sig särskilt vid förbudet att understöda spekulativ samt politisk verksamhet.
Den kommunala biblioteksförvaltningen enligt 1961 års bibliotekslag har behandlats av regeringsrådet RAGNAR MEINANDER (»Yleisten kirjastojen hallinto». 1963. 90 s.).
Socialrätt. Prof. V. MERIKOSKIS lärobok i socialrätt har utgivits i en ny omarbetad upplaga, som även utkommit i svensk översättning (»Föreläsningar i socialrätt». 2 omarb. uppl. 1963. 155 s. Översatt av docenten Tore Modeen). Arbetets egentliga syfte är att tjäna som lärobok för jurisstuderande. I boken klarlägges överskådligt och systematiskt de allmänna riktlinjerna för den sociala lagstiftningen och de olika grenarna av denna. Bokens huvudavsnitt behandlar socialvårdens organisation, vårdtagarna, vårdåtgärderna och förfarandet i socialvårdsärenden.
Skatterätten har fortfarande varit föremål för ett starkt intresse framför allt beroende på den stora praktiska och ekonomiska betydelse som detta rättsområde har.
Prof. OLLI IKKALA har i ett större specialarbete behandlat de naturliga avdragen och företagsinkomsten (»Luonnolliset vähennyksetja liiketulo. TOL 25 §:n tulkintaa». 1962. XXV + 450 s.). Framställningen är uppbyggd kring § 25 i lagen om inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilket lagrum vid uppskattning av inkomst avdrag må ske för kostnader för »inkomstens förvärvande och bibehållande». Undersökningen, som nära anknutits till Högsta förvaltningsdomstolens praxis, behandlar en mycket viktig sida av affärsföretagets inkomstbeskattning och ger en fyllig bild av de många olika arter av avdrag som kan ifrågakomma. Av specialfrågor, som förf. klarlagt, må nämnas avdragsrätt i fråga om index- och kursförluster, skatter och avgifter, reklamkostnader, medlemsavgifter samt kostnader för forskningsarbete.
Förvaltningsrådet, jur. dr LASSI KILPI har behandlat den brännande frågan om sammanslutningars och deras medlemmars dubbelbeskattning (»Yhteisön ja sen jäsenen kahdenkertainen verotus». 1962. XXIV+ 300 s.). Huvudvikten fästes vid beskattning av dividend och annan
utdelning i aktiebolag, även andelslaget behandlas. Särskilt uppehåller sig förf. vid olika former av förtäckt utdelning. Också i dessa frågor har det varit möjligt att bygga på ett vidlyftigt rättsfallsmaterial, som likväl icke är enhetligt.
Den omdebatterade sambeskattningen av makar har rättsligt utretts av jur. dr ANTTI SUVIRANTA (»Puolisoiden yhteisverotus». 1962. XXIX + 334 s.). I det första avsnittet redogör förf. detaljerat för de olika lagstadganden som i ett eller annat avseende påverkar sambeskattningen, varvid han även klarlägger frågor rörande beskattningen av makar som på grund av söndring lever åtskilda. Det senare avsnittet behandlar förutsättningarna för sambeskattning, bl. a. när äktenskapets ingående och upplösning påverkar beskattningen. Arbetet klarlägger i detalj sambeskattningens mångahanda juridiska aspekter.
En omfattande och gedigen doktorsavhandling författad av EDWARD ANDERSSON, numera tillförordnad professor, behandlar »Resultatutjämning vid inkomstbeskattningen. En undersökning av den skatterättsliga avskrivningen av anläggningstillgångar, särskilt inom sjöfartsnäringen» (1962. XXXII + 422 s.). Avhandlingen har anmälts i SvJT 1964 s. 122 (prof. Leif Mutén).
Folkrätt. I inbjudningsskriften till Juridiska fakultetens vid Helsingfors universitet doktorspromotion 1963 ingår en av prof. ERIK CASTRÉN skriven avhandling om folkrättens utvecklande eller kodifiering (»Kansainvälisen oikeuden kehittämisestä eli kodifioimisesta». 1963. 36 s., sammandrag på svenska).
Övriga skrifter. Finlands juristförbund anordnar årligen s. k. juristdagar vid vilka något aktuellt rättsområde behandlas i föredrag och diskussioner. I de huvudsakligen finskspråkiga »Protokoll» som publicerats åren 1962 och 1963 (XII Juristdagarna 1961, 182 s., och XIII Juristdagarna 1962, 101 s.) behandlas olika skatterättsliga frågor, bl. a.rörande beskattningslagens praktiska tillämpning, centralskattenämndens avgöranden och omsättningsskattens beräknande samt vissa arbetsrättsliga spörsmål, såsom rättegången vid arbetsdomstolen, medling i arbetstvister och den nya pensionslagstiftningen. — Dessutom har i tryck utgivits det »Protokoll» som tillkommit vid en av Juristförbundet och Finlands advokatförbund anordnad kurs vid vilken temat var »advokaten i blickpunkten» (1963, 143 s.).
För att hedra förutvarande professorerna Ilmari Caselius och Aarne Rekola, som samma dag fyllde 70 år, utgav den finska juristföreningen, »Suomalainen lakimiesyhdistys», en festskrift (»Juhlajulkaisu Ilmari Caseliuksen ja Aarne Rekolan 70-vuotispäivänä 29.4.1963». 1963. 309 s.). Festskriften innehåller, utöver sedvanliga hyllningsartiklar, tjugufyra finskspråkiga uppsatser huvudsakligen inom civil- och finansrätten men även från andra rättsområden.
Juridiska Föreningen i Finland, som 1962 fyllde etthundra år, har sammanställt tre nummer av sin tidskrift (JFT 1962:1—3) till en särskild festskrift (»Juridiska Föreningen i Finland 100 år». 1962. 355 s.). Däri ingår huvudsakligen svenskspråkiga artiklar från olika rättsområden skrivna av finländska och skandinaviska författare.
L. E. Taxell