Domarkårens isolering — en enkät
Under de senaste åren har i skilda sammanhang, både i pressen och från annat håll, gjorts gällande att domarkåren är isolerad från den del av samhället som inte direkt har med arbetet i domstolarna att göra, "sitter med näsan över sina akter och tittar aldrig ut genom fönstret". Man har bland annat påstått, att domarna saknar kontakt med rådande uppfattningar inom samhället och ej äger tillräcklig kännedom om andra områden av samhällslivet än det dömande.

526 Carl Hamilton    Domarkåren är givetvis starkt medveten om vikten av att känna opinionerna inom samhället och förhållandena där. Även om nämndemannainstitutionen utgör en viktig förbindelselänk och en viss garanti för att rådande uppfattningar beaktas i domstolarnas arbete, och även om domarna i sin verksamhet, genom den dagliga kontakten med allmänheten, får en djup inblick i beteendemönster och betraktelsesätt i samhället, måste naturligtvis en ingående kännedom om olika områden av samhällslivet vara av största värde i domarnas arbete. I den mån kontaktytan med dessa områden kan breddas bör så ske.
    Man har emellertid från domarhåll satt ifråga, om verkligen inte kontaktytorna redan nu är ganska breda. Det har sålunda gjorts gällande, att utöver de kontaktmöjligheter som följer av domarnas dagliga arbete många inom domarkåren deltar i annan samhällelig verksamhet, som ledamöter av statliga och kommunala församlingar, styrelser och nämnder, genom deltagande i offentliga utredningar av olika slag, såsom aktivt arbetande inom kulturell, idrottslig eller annan ideell verksamhet eller på annat sätt. Det borde därför undersökas om påståendet om domarkårens bristande engagemang i samhällslivet utanför domstolarna verkligen är riktigt.
    Tingsrättsdomarföreningen, som representerar landets underrättsdomare, har med anledning härav gjort ett försök att undersöka hur det förhåller sig med detta domarnas samhällsengagemang. Föreningen har därför under 1972 gått ut till sina medlemmar med en förfrågan, där man bett dem meddela i vilka nämnder och styrelser m. m. de suttit som ledamöter under de senaste 10 åren. Resultatet av denna undersökning föreligger nu. Svaren har avlämnats anonymt och behandlats konfidentiellt.
    Någon vetenskaplig uppläggning av undersökningen har icke varit avsedd och har icke gjorts. Avsikten har endast varit att få en allmän uppfattning om i vilken utsträckning domarna är samhälleligt engagerade, inte att göra en statistiskt vattentät undersökning. När det gällt att avgränsa arten av uppdrag har föreningen valt att endast fråga om styrelseuppdrag. Motivet härför har varit att enbart medlemskap i en förening icke alltid innebär en nära kontakt med övriga medlemmar eller ett aktivt handlande, lika litet som röstning i ett val behöver innebära ett aktivt politiskt engagemang.
    Uppdragen har delats in i fyra grupper. Den första gruppen omfattar ledamotskap i statliga eller kommunala förtroendevalda församlingar eller i av dessa tillsatta styrelser och nämnder. Den andra gruppen omfattar ledamotskap i andra statliga styrelser och nämnder m. m. med olika samhälleliga uppgifter. Den tredje gruppen omfattar styrelseuppdrag i bankinstitut, i enskilda föreningar på arbetsmarknaden eller hyresmarknaden eller inom föreningar med idrottsliga, kulturella eller motsvarande uppgifter. Till den fjärde gruppen slutligen har hänförts ledamotskap i andra föreningars styrelse, varvid specifikation begärts.
    Antalet tillfrågade domare har varit 426. Av dessa har 41 ej svarat, medan återstående 385, motsvarande 90,3 % av de tillfrågade, lämnat uppgifter till undersökningen.
    31 av dem som svarat har förklarat, att de inte har eller inom 10-årsperioden haft något efterfrågat uppdrag. Alla övriga 354 som svarat har alltså eller har haft något eller några uppdrag.

Domarkårens isolering 527    Inom första gruppen har uppdragen fördelat sig sålunda:

Riksdagen                                                                                                                         2
Landsting                                                                                                                         11
Kommun- eller kyrkofullmäktige                                                                              39
Kommunstyrelse eller kyrkoråd                                                                                33
Kommunal nämnd                                                                                                      109
Kyrkomöte, kyrklig styrelse (nämnd)                                                                       19

    Antalet domare som redovisat uppdrag inom denna grupp är 138.
    Inom andra gruppen har uppdragen fördelat sig sålunda:
Övervakningsnämnd                                                                                                   129
Utskrivningsnämnd, omsorgsnämnd                                                                        85
Hyresnämnd, arrendenämnd, servitutsnämnd                                                     105
Vägnämnd, vägsynenämnd                                                                                          37
Domkapitel                                                                                                                        8
    Antalet domare som redovisat uppdrag inom denna grupp är 226.
    Inom tredje gruppen har uppdragen fördelat sig sålunda:
Sparbank, annat bankinstitut                                                                                      48
Fackförening, hyresgästförening, bostadsrättsförening                                        89
Idrottsförening                                                                                                               54
Konstnärlig förening                                                                                                     69
Humanitär förening                                                                                                       54
Föräldraförening                                                                                                            62

    229 domare har redovisat uppdrag inom denna grupp.

 

    Beträffande fjärde gruppen har 226 av de 385 som svarat uppgivit styrelseuppdrag i diverse föreningar och angivit vilka föreningar det gällt. Många har redovisat flera sådana uppdrag; sammanlagda antalet uppdrag uppgår till över 500. Sammanställningen av svaren ger en riklig förteckning över olika föreningar: här finns miljövårdsföreningar, övervakarföreningar, nykterhetsföreningar, scoutföreningar, reservofficers- och civilförsvarsföreningar och hembygdsföreningar, här redovisas intresseföreningar, såsom juristklubbar och kriminalistföreningar, här finns föreningar av närmast hobbynatur, såsom sångkörer, filatelistföreningar och ornitologiska föreningar, och här finns föreningar med humanitär och ideell verksamhet på programmet. Här finns också politiska föreningar och studieförbund. Och många andra slag av föreningar. På det hela taget en representativ uppräkning av det nutida Förenings-Sverige.
    Till slut några sammanfattande ord. Någon vetenskaplig undersökning har det som tidigare sagts inte varit fråga om, endast ett försök att få någorlunda klarlagt huruvida domarkåren är så att säga placerad vid sidan av samhället. Om man skall våga sig på en analys av undersökningsresultatet förefaller det motiverat att säga, att domarkåren i relativt stor utsträckning tycks delta i aktiviteter i samhället utanför domstolsarbetet. I direktiven för den nu arbetande domarutredningen framhålls värdet av att domarkåren får en ökad samhällsorientering, och givet är att domarkåren instämmer i att detta är mycket önskvärt. I den debatt som uppkommiti samband med framför allt publicerandet av domarutredningens direktiv har ibland gjorts gällande tankegångar som närmast synes innebära påståenden om att domarna är mindre samhällsengagerade än andra motsvaran-

528 Domarkårens isoleringde yrkesgrupper. Det är nog befogat att på grundval av tingsrättsdomarföreningens undersökning påstå att så inte är fallet.
 

Carl Hamilton