302 LitteraturnotiserPAUL SZÖLLÖSY. L'évaluation du dommage résultant de l'invalidité dans divers pays européens. Publication du Service des sinistres de la Compagnie Suisse de Réassurances, Zürich. Zürich 1974. Schulthess Polygraphischer Verlag AG. LIX + 529 s.
    Szöllösys bok om hur ersättning för invaliditet bestäms i olika europeiska länder har nu kommit ut i en fransk version, som samtidigt kan betraktas som en utvidgad och aktualiserad andra upplaga av den tyska versionen (recenserad i SvJT 1971 s. 212). Som standardverk när det gäller personskadeersättning har den ytterligare stärkt sin ställning. Innehållet spänner över ett vidare fält än titeln antyder. Man får informationer om hur personskadeersättning bestäms i allmänhet. Det bör påpekas att bestämmelserna i de skandinaviska länderna sammanfattas på ett så överskådligt och sakkunnigt sätt att en skandinavisk jurist knappast hittar någon motsvarighet på sitt eget språk. En annan förtjänst som bör uppmärksammas är de kompletta litteraturförteckningar som verket innehåller och som måste vara till mycket god vägledning för den som vill sätta sig in i personskadefrågorna.
E. S.

 

 

 

GERHARD STRUCK. Topische Jurisprudenz. Frankfurt am Main 1971. Athenäum Verlag. Studien und Texte zur Theorie und Methodologie des Rechts, Band 9. 118 s.

 

I omkring ett årtionde har "topik" varit en moderiktning eller åtminstone ett modeord på rättsfilosofiska kongresser och i rättsfilosofiska skrifter. Viehweg och Perelman har varit vägröjarna för denna riktning, men trots vältaliga presentationer har det inte varit helt lätt att konkretisera vad den moderna topiken — som argumentationsmetod motsatt den formallogiska eller axiomatiska modellen — egentligen innebär. Strucks lilla bok kan ses som en tilllämpningsövning, i vilken man bland annat finner ett försök till "toposkatalog", d. v. s. en uppräkning av grundläggande praktiska och allmänt vedertagna argument och erfarenhetssatser, med vilkas stöd en rättslig argumentation kan byggas upp. Författaren uppräknar ej mindre än 64 sådana topoi, ett förfarande som fyller högt ställda krav på konkretisering men alltjämt lämnar läsaren med frågan om det verkligen var allt. Katalogen är så omfattande, att den rådvillhet som tidigare bestod i fråga om topikens reella vägledande förmåga snarast ökar.
S. S.

 

 

 

GERARD BRAUNTIIAL. The West German Legislative Process. A Case Study of two Transportation Bills. Ithaca och London 1972. Cornell University Press. 290 s.

 

Braunthals arbete är en detaljerad case study — närmast efter amerikanska mönster — av en tysk lag om transportväsendets finansiering, som tillkom år 1955. Efter en fyllig genomgång av den ekonomiska, politiska och administrativa bakgrunden följer författaren steg för steg lagstiftningsarbetets gång genom ministerier, förbundsdag och förbundsråd, utskott och massmedier.

 

Litteraturnotiser 303Lobby-väsendet diskuteras på olika stadier. Ingående studier av intresse- och kraftspelet kring en lagprodukts tillblivelse är förhållandevis ovanliga i Europa, och även om Braunthals framställning avser en speciell och komplicerad lag — intressegrupperingen torde ha varit särskilt komplex, då både federala, delstatliga, statsfinansiella och privata intressen av stor slagkraft var involverade — är den ett intressant bidrag till studiet av det legislativa kraftspelet och dess resultat.
S. S.