Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen hösten 2021

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2022.

 

Statsrätt
Ändringar i vallagen syftar till att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen samt skyddet för valhemligheten. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut samtliga valsedlar i val- och röstningslokalerna. Valmyndigheten ges ett uttryckligt ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet. Det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen, om det är av väsentlig betydelse för genomförandet av röstmottagningen. Det förtydligas också att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i enskildhet. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna finns utlagda ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna. En sådan väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne med detta. Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2022 (SFS 2021:1328).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
En ändring i offentlighets- och sekretesslagen innebär att uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av två svenska medborgare i utlandet, Dawit Isaak och Gui Minhai (SFS 2021:1184).

 

Allmän fastighetsrätt och fastighetsbildning
I syfte att stärka skyddet för hyresgäster har riksdagen gjort ändringar i bl.a. jordabalken och bostadsförvaltningslagen. Lagändringarna innebär ett mer effektivt ingripande vid misskötsel av hyreshus genom att det införs en möjlighet för hyresnämnden att förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen. Lagändringarna innebär också ett stärkt skydd för hyresgäster när en bostadslägenhet förstörs genom t.ex. en brand. Hyresgästen ska i en sådan situation erbjudas ett nytt hyresavtal av hyresvärden, förutsatt att det är skäligt. Erbjudandet ska avse den förstörda lägenheten i återställt skick eller en annan likvärdig lägenhet som är tillgänglig för upplåtelse. Hyresnämnden ska

även kunna förelägga hyresvärden att erbjuda hyresgästen ett hyresavtal. En samtidig ändring i lagen om uthyrning av egen bostad innebär att regeln om kostnadsbaserad hyra vid privatuthyrning kompletteras med en möjlighet att bestämma hyran efter lägenhetens bruksvärde. (Se SFS 2021:1097 m.fl.)

 

Konkurrensrätt
Ändringar i bl.a. lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet syftar till ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). Det nya regelverket omfattar även sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bl.a. hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. För dessa höjs direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter ska inte heller behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp. Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2022 (SFS 2021:1110 f.).

 

Finansmarknadslagstiftning
Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om gräsrotsfinansiering. EU:s förordning om gräsrotsfinansiering syftar till att främja gränsöverskridande finansiering av företag genom gräsrotsfinansieringstjänster. Gräsrotsfinansiering kan beskrivas som en metod för att finansiera projekt, där mindre belopp samlas in från ett större antal personer. (Se SFS 2021:899.) Riksdagen har antagit en ny lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete. Den nya lagen innebär att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av ett sådant preliminärt stöd. Genom en samtidig ändring i lagen om stöd vid korttidsarbete införs ett nytt förfarande vid sena anmälningar om avstämning. (Se SFS 2021:937.) I syfte att anpassa svensk rätt till EU:s åtgärdspaket för kapitalmarknadernas återhämtning har det gjorts ändringar i bl.a. lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering. Det handlar bl.a. om regellättnader på värdepappersmarknaden i fråga om informationskrav, produktstyrning och handel med råvaruderivat. Samtidiga ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden görs med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. En stor del av ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden trädde i kraft den 28 februari 2022. (Se SFS 2021:967 m.fl.) Som en följd av EU:s gröna taxonomiförordning har det gjorts ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken, årsredovisningslagen, lagen om värdepappersfonder och lagen om värdepappersmarknaden. Genom lagänd-

ringarna införs ytterligare krav på vilken information finansmarknadsaktörer ska lämna i t.ex. informationsbroschyrer och årsberättelser och vissa större företag ska lämna i hållbarhetsrapporter. Fondförvaltare ska även lämna information i enlighet med EU-förordningen för att få ingå avtal med Pensionsmyndigheten. (Se SFS 2021:1215 f.) Det har gjorts en ändring i försäkringsrörelselagen som innebär att vissa försäkringsföreningar som tidigare drivit verksamhet som understödsföreningar ska få meddela tjänstepensionsförsäkringar för egenföretagare. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2022 (SFS 2021:1322).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Ändringar i vägsäkerhetslagen och lagen om säkerhet i vägtunnlar syftar till att genomföra ett EU-direktiv på området. Lagändringarna innebär i första hand att vägsäkerhetslagens tillämpningsområde utvidgas från det transeuropeiska transportnätet (TEN-T-vägnätet) till att omfatta även det nationella stamvägnätet och motorvägar. Lagändringarna innebär också bl.a. att regleringen av kartläggning och bedömning av vägar i bruk, samt uppföljningen av resultatet, förändras i fråga om struktur och delvis i fråga om innehåll. Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2022 (SFS 2021:1093 f.).
    Det har gjorts en ändring i järnvägslagen som syftar till en tillfällig nedsättning av banavgifter med anledning av covid-19-utbrottet. Genom lagändringen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela undantag från lagens krav på avgiftsuttag (SFS 2021:1090).

 

Arbetsrätt och diskrimineringslagstiftning
I syfte att genomföra EU:s s.k. visselblåsardirektiv har riksdagen antagit en ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och gjort ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen ersätter den tidigare lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Den nya regleringen innebär bl.a. att fler personer omfattas av skyddet för visselblåsare, att det införs krav på vissa verksamhetsutövare att inrätta interna rapporteringskanaler, att det införs en ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess (SFS 2021:890 och 898).

 

Miljörätt, jordbruk, jakt och hälsoskyddslagstiftning
Det har gjorts ändringar i miljöbalken i fråga om producentansvar och straffansvar för nedskräpning. Lagändringarna genomför i huvudsak EU:s s.k. avfallsdirektiv och engångsplastdirektiv. Genom lagändringarna utvidgas bl.a. flera bemyndiganden i miljöbalkens 15 kap. om avfall, och det införs även nya bemyndiganden. Dessutom slopas undantaget för ringa brott när det gäller nedskräpningsförseelse, vilket in-

nebär att nedskräpningsförseelse ska kunna medföra straffansvar även om gärningen är ringa (SFS 2021:881).
    Ändringar i dels lagen om kontroll av ekologisk produktion, dels lagen om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden syftar till att anpassa svensk lagstiftning till en ny EU-förordning på området. Lagändringarna innebär bl.a. att Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets möjlighet att delegera uppgifter till kontrollorgan utvidgas (SFS 2021:892 f.).

 

Straffrätt
Ändringar i bl.a. brottsbalken, rättegångsbalken och lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser syftar bl.a. till att Sverige ska kunna tillträda de s.k. Kampalaändringarna avseende aggressionsbrott och vissa andra ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Genom lagändringarna kriminaliseras s.k. aggressionsbrott i svensk rätt. För aggressionsbrott ska dömas den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga. Straffet ska vara fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år eller på livstid. Lagändringarna innebär vidare att lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt förtydligas, moderniseras och anpassas till folkrätten (SFS 2021:1014 f.).
    Genom ändringar i brottsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare slopas straffrabatten för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Innebörden är att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Detsamma ska gälla om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare. Vidare ska de särskilda ungdomspåföljderna i princip vara förbehållna personer som inte fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Den som är över 18 år ska få dömas till någon av ungdomspåföljderna endast om det finns särskilda skäl för det. Dessutom ska vissa allvarliga brott inte kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som fyllt 18 år. Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022 (SFS 2021:1103 f.).
    Ändringar i brottsbalken och lagen om kontaktförbud syftar till skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer. Lagändringarna innebär att straffen skärps för fridskränkningsbrott och överträdelser av kontaktförbud, att förtalsbrott ska kunna ingå som ett led i fridskränkningsbrotten och i olaga förföljelse, att utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning

som en förstahandsåtgärd och att det s.k. väsentlighetskravet för kontaktförbud avseende en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort (SFS 2021:1108 f.).

 

Ordning och säkerhet
Ändringar i polislagen innebär att polisen får en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus (SFS 2021:1013).
    I syfte att stärka skyddet för Sveriges säkerhet har riksdagen beslutat om ändringar i bl.a. säkerhetsskyddslagen. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet. Vidare ska verksamhetsutövare ingå säkerhetsskyddsavtal i fler situationer som innebär att en annan aktör kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Verksamhetsutövare ska också göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva lämpligheten av utkontrakteringar och liknande förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal, samt i vissa fall samråda med tillsynsmyndigheten. Om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt ska tillsynsmyndigheten få besluta att det inte får genomföras och även ingripa i ett pågående förfarande. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om vitesföreläggande mot och sanktionsavgift för den som inte följer säkerhetsskyddslagstiftningens krav (SFS 2021:952).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordningar om Schengens informationssystem och gjort ändringar i bl.a. utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna syftar till att anpassa svensk rätt till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem (SIS). Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2021:1187 f.).

 

Processrätt
Ändringar i rättegångsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare syftar till att brottmål i tingsrätt och tvistemål i hovrätt ska kunna handläggas på ett så ändamålsenligt och effektivt sätt som möjligt. Genom lagändringarna kommer fler av dessa mål att kunna avgöras på handlingarna (SFS 2021:1095 f.).
    Andra ändringar i rättegångsbalken syftar till att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Lagändringarna innebär att möjligheterna att använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör utökas. Bevisning kan därmed i större utsträckning tas upp och läggas fram på det sätt som är lämpligast i varje enskilt fall. Det handlar bl.a. om utökade möjligheter att tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis, att ta upp bevis i domstol före en huvudförhandling och att använda s.k. vittnesattester som bevis (SFS 2021:1107).

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Riksdagen har antagit en ny lag om statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19. Enligt den nya lagen ska staten betala ersättning för personskada som med övervägande sannolikhet har orsakats av godkänt vaccin mot covid-19 som tillhandahållits i Sverige. Detta gäller endast i den utsträckning Läkemedelsförsäkringen inte betalar försäkringsersättning för skadan. Eftersom det i ärenden enligt lagen kan komma att inhämtas känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden har det även införts en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. (Se SFS 2021:1070 f.) Ändringar i bl.a. lagen om handel med läkemedel syftar till bättre uppföljning av läkemedel för djur. Regleringen innebär bl.a. att den som bedriver öppenvårdsapotek ska lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten vid expedieringar av förskrivningar som avser läkemedel för behandling av djur. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas till E-hälsomyndigheten (SFS 2021:1126).

 

Socialrätt
Ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innebär att Försäkringskassan och kommunerna får lagstöd för att neka en assistansberättigad person utbetalning av ersättning för personlig assistans som har utförts inom en yrkesmässig verksamhet som saknar erforderligt tillstånd. Det införs också en skyldighet för Försäkringskassan och kommunerna att informera Inspektionen för vård och omsorg när en enskild kan antas bedriva verksamhet för personlig assistans utan tillstånd (SFS 2021:877 f.).
    Det har gjorts ändringar i socialförsäkringsbalken som syftar till att förtydliga bedömningarna av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete i sjukförsäkringen. Lagändringarna innebär att bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Ändringarna gäller sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall. Lagändringarna träder i kraft den 1 september 2022 (SFS 2021:990).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken gäller indragning av underhållsstöd och syftar till att underlätta för föräldrar att komma överens i frågor som rör barnets försörjning samt stärka tryggheten i situationer där det bör undvikas att föräldrarna har kontakt. Lagändringarna innebär att underhållsstöd ska dras in om den bidragsskyldiga föräldern har fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan under minst tolv månader i följd. Den tid som den bidragsskyldiga föräldern ska fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan innan underhållsstödet kan dras in förlängs därmed med sex månader. Om det finns särskilda skäl ska underhållsstöd ändå lämnas. Ett beslut om underhållsstöd på grund av

särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år. Efter att en tidsperiod med underhållsstöd på grund av särskilda skäl har löpt ut ska underhållsstöd lämnas med stöd av det underliggande beslutet om att bevilja underhållsstöd (grundbeslutet) om förutsättningarna för sådant stöd fortfarande är uppfyllda (SFS 2021:991).
    Ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om sjuklön innebär bl.a. ett höjt inkomsttak i sjukförsäkringen samt höjda garantinivåer för sjukersättning och aktivitetsersättning. Ändringarna innebär vidare nya undantag i sjukförsäkringen vid inställd vård eller rehabilitering, ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov samt tydligare regler vid deltidssjukskrivning. Ändringarna om nya undantag i sjukförsäkringen vid inställd vård eller rehabilitering, ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov samt tydligare regler vid deltidssjukskrivning trädde i kraft den 1 februari 2022. (Se SFS 2021:1240 f.) Tillkommande ändringar i socialförsäkringsbalken innebär ett höjt bostadskostnadstak inom bostadstillägget för pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning samt ett höjt konsumtionsstöd för pensionärer (SFS 2021:1244).
    Ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen innebär att garantipension och garantipension till omställningspension kan fortsätta att betalas ut till personer bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Schweiz, Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland till utgången av september 2022. Därmed förlängs de tillfälliga regleringar som gäller sedan tidigare med ytterligare nio månader (SFS 2021:1245 f.).
    Ytterligare ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att underhållsstödet höjs för barn som är sju t.o.m. tio år. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2022 och avser tid fr.o.m. augusti 2022 (SFS 2021:1268).
    Riksdagen har antagit en ny lag om avtal om social trygghet mellan
Sverige och Japan. Genom lagen införlivas avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan av den 11 april 2019. Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension (för svensk del sjuk- och aktivitetsersättning). Lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2021:989).
    Med anledning av covid-19-pandemin har det gjorts ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Lagändringarna innebär en tillfällig minskning av antalet karensdagar från sex till två. Den tillfälliga ändringen i karensvillkoret gäller för ansökningar om arbetslöshetsersättning som avser tidsperioden fr.o.m. den 3 januari

2022 t.o.m. den 1 januari 2023. Vidare gäller enligt ordinarie regler att en företagare som återupptar sin näringsverksamhet efter att den varit vilande inte har rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs, den s.k. femårsregeln. Enligt tillfälliga bestämmelser som tidigare beslutats har femårsregeln inte tillämpats för uppehåll i verksamheter som gjorts under 2020 och 2021. Genom de nu aktuella lagändringarna förlängs detta undantag, så att femårsregeln heller inte ska tillämpas för uppehåll i näringsverksamhet som görs under 2022. (Se SFS 2021:1285 f.)
Det har gjorts en ändring i socialtjänstlagen som innebär en höjning av det minimibelopp som används för att fastställa avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SFS 2021:1314).

 

Lagstiftning om utbildning
Det har gjorts en ändring i lagen om tillstånd att utfärda vissa examina (examenstillståndslagen). Lagändringen innebär att det införs ett bemyndigande för regeringen att besluta att Internationella sjöfartsorganisationen ska ha rätt att utfärda examina genom Världssjöfartsuniversitetet (SFS 2021:1227).

 

Kultur
Det har gjorts en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som innebär att public service-avgiften sänks (SFS 2021:1203).

 

Försvar
Riksdagen har antagit en ny lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och en ny lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt. Dessa ersätter lagen om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst samt lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. De nya lagarna ska tillämpas i stället för EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Det har samtidigt gjorts ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som bl.a. rör Försvarets radioanstalts internationella samarbete. (Se SFS 2021:1171 f.)

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor