Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2023

 

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2023. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat anges trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2023.

 

Statsrätt
Det har gjorts en ändring i lagen om revision av statlig verksamhet m.m.
Lagändringen innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för den revision av årsredovisningar och delårsrapporter som myndigheten utför med stöd av den nämnda lagen eller för annan revision som myndigheten enligt lag ska utföra. Avgifter ska därmed fortsättningsvis enbart tas ut för den revision som Riksrevisionen får utföra av vissa aktiebolag och stiftelser. Lagändringen träder i kraft den 31 december 2023 och tillämpas första gången för revisioner som avser räkenskapsåret 2024 (SFS 2023:115).
    En ny lag med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO), ändringar i bl.a. riksdagsordningen samt vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen gäller JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Genom den nya regleringen utvidgas JO:s uppdrag att särskilt granska att objektivitetsprincipen följs till att avse all verksamhet som omfattas av JO:s tillsyn och således även privata aktörers verksamhet i den del den innefattar myndighetsutövning. JO:s uppdrag som särskild åklagare utformas så att det tydliggörs att JO har möjlighet att välja i vilken utsträckning en förundersökning ska inledas respektive åtal ska väckas i ett ärende hos JO. Vidare regleras JO:s uppdrag att bedriva internationellt arbete. Dessutom ändras mandatperioden vid val av en ny justitieombudsman från nuvarande fyra år till sex år, och vid omval bestäms mandatperioden till tre år. Det införs också en ny besluts- och kvorumregel vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Den nya lagen och ändringarna i riksdagsordningen trädde i kraft den 1 september 2023 (SFS 2023:499 f.). De vilande lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2027.

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Riksdagen har beslutat om en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringen utgör ett led i genomförandet av ett EU-direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Innebörden av lagänd-

ringen är att sekretess ska gälla hos domstolar i mål och ärenden enligt konkurrenslagen för uppgifter i förklaringar inom ramen för eftergiftsprogram och förlikningsinlagor (SFS 2023:88).
    Andra ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Vid handläggningen av sådana ärenden ska sekretess gälla till skydd för en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess ska i sådana ärenden gälla också till skydd för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att en enskild lider skada (SFS 2023:20).
    Ytterligare ändringar i offentlighets- och sekretesslagen syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift samt stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift. Genom lagändringarna införs en ny sekretessbrytande bestämmelse som ger myndigheter möjlighet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en annan myndighet som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna för den uppgiftslämnande myndighetens räkning. En uppgift får dock inte lämnas ut om det med hänsyn till omständigheterna är olämpligt. Vidare inskränks meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter (SFS 2023:335).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. EUförordningen ger de nationella behöriga myndigheterna vissa befogenheter och ålägger s.k. värdtjänstleverantörer vissa skyldigheter. Bland annat får den behöriga myndigheten utfärda en order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst, vilket denne är skyldig att göra inom en timme från mottagandet av en sådan order. Den nya lagen ger Polismyndigheten, som är behörig myndighet i Sverige, möjlighet att besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (SFS 2023:319).

 

Allmän förmögenhetsrätt
Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. EU har tillträtt 2019 års Haagkonvention, vilket medför att Sverige kommer att erkänna och verkställa privaträttsliga domar som har meddelats av en domstol i en annan konventionsstat. Genom lagändringarna införs sådana kompletterande bestämmelser i nationell rätt som behövs för att konventionen ska

kunna tillämpas i den svenska rättsordningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2023 (SFS 2023:448).

 

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering. Syftet är att hindra att juridiska personer förvärvar lantbruksegendom som är avsedd för jordbruk eller skogsbruk från fysiska personer utan att lagens bestämmelser om förvärvstillstånd blir tillämpliga (SFS 2023:142).
    Genom en ändring i plan- och bygglagen förlängs giltighetstiden för reglerna om tidsbegränsade bygglov för nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder med fem år till den 1 maj 2028. Det innebär att ett tidsbegränsat bygglov för bostäder även fortsättningsvis kan ges om platsen kan återställas och åtgärden uppfyller någon förutsättning för ett permanent bygglov (SFS 2023:173).

 

Associationsrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Genom lagen införs krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Skyldigheten gäller för sådana koncerner och företag som har årliga intäkter som överstiger 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, vilken även ska hållas tillgänglig på företagets webbplats (SFS 2023:340).

 

Näringsrätt
I syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad har riksdagen beslutat om ändringar i spellagen. Det handlar om åtgärder för att dels stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden, dels motverka manipulation av resultat inom sport, s.k. matchfixning (SFS 2023:309).
    För att genomföra EU:s elmarknadsdirektiv har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen när det gäller bl.a. leverans av el och balansansvar. Det handlar om regler om s.k. aggregeringstjänster för att möjliggöra för elanvändare att anpassa förbrukningen utifrån olika marknadssignaler, t.ex. minska elanvändningen när elnätet är hårt belastat eller öka förbrukningen när elpriset är lågt. Vidare ska vissa krav på elleverantörer som tidigare bara har gällt i förhållande till konsumenter omfatta alla elanvändare, bl.a. i fråga om innehåll i elleverans-

avtal och rutiner för klagomål. Dessutom ska små företag kunna byta elleverantör kostnadsfritt, och större elleverantörer ska kunna erbjuda avtal med dynamiska elpriser (SFS 2023:238).
    Riksdagen har antagit en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagen genomför ett EU-direktiv och syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Den nya regleringen innebär att vissa produkter och tjänster ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet, och lagen innehåller bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn. De produkter som omfattas är datormaskinvarusystem med generella användningsområden, terminalutrustning med interaktiv datorkapacitet som används vid elektronisk kommunikation eller för åtkomst till audiovisuella medietjänster, läsplattor och självbetjäningsautomater. De tjänster som omfattas är tjänster som tillhandahålls konsumenter och avser elektroniska kommunikationstjänster, e-handelstjänster, banktjänster, e-böcker, tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster samt vissa passagerartransporttjänster. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025 (SFS 2023:254).
    Genom ändringar i bl.a. naturgaslagen och lagen om certifiering av vissa naturgasföretag införs kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning. Lagändringarna innebär bl.a. att den som innehar en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad (SFS 2023:381 f.).

 

Finansmarknadslagstiftning
Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Genom lagändringarna ges Försvarsmakten samma möjlighet som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagens bestämmelser med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjs till 200 000 000 kronor (SFS 2023:253).
    I syfte att reglera fondbolagens användning av ett likviditetsverktyg som på engelska brukar benämnas swing pricing har det gjorts ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lagändringarna avser att motverka att de befintliga eller kvarvarande fondandelsägarna påverkas negativt av transaktionskostnader som uppstår för en värdepappersfond vid nettoflöden in i eller ut ur fonden (SFS 2023:234 f.).
    Med anledning av EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och lagen om värdepappersmarknaden. Förordningen ska göra det möjligt att utveckla kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och teknik för distribuerade liggare (distributed ledger technology, DLT)

samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell stabilitet och transparens bibehålls och kryphål i regelverket undviks. Lagändringarna innebär att Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen och att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom DLT (SFS 2023:93 f.).
    Det har gjorts en ändring i bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om grupptillsyn över försäkringsföretag med moderföretag utanför EES, dvs. i ett tredjeland. Ändringen innebär att Finansinspektionen ska tillämpa de bestämmelser som gäller ifall tillsynen i ett tredjeland inte är likvärdig med den tillsyn som föreskrivs i EU-regleringen om Europeiska kommissionen inte har bedömt att den tillsyn som utövas i tredjelandet är likvärdig (SFS 2023:111).
    Med anledning av att det ska inrättas en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, har riksdagen antagit bl.a. en ny lag om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten, lag om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar, lag om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och lag om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten. Utbetalningsmyndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2024 och ska bl.a. förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten ska också administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från vissa statliga myndigheter. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024 (SFS 2023:454 f.).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
I syfte att genomföra ett EU-direktiv har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Lagändringarna innebär bl.a. att hamnar ska ha en godkänd plan för mottagning och hantering av avfall från fartyg samt att de ska informera om innehållet i planen. Kommunerna ska ansvara för planens godkännande och tillsyn när det gäller fritidsbåtshamnar. Vidare justeras bestämmelserna om avgiften för att lämna avfall (SFS 2023:171).
    Som en följd av EU:s nya tågpassagerarförordning har riksdagen beslutat om ändringar i bl.a. lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter och järnvägstrafiklagen. Genom lagändringarna görs undantag från förordningen för lokala och regionala tågresor, som även fortsättningsvis ska regleras i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter. I den lagen införs även ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Detta motsvarar ett liknande undantag från järnvägsföretagens ersättningsskyldighet som har införts i tågpassagerarförordningen. Lagändringarna innebär vidare att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism också undantas från förordningens tillämpningsområde (SFS 2023:264 f.).

Ändringar i fordonslagen syftar till att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-kommissionens genomförandeförordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon. Lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om besiktningsorganens insamling och hantering av sådana uppgifter om bl.a. bränsle- och energiförbrukning vid verklig körning (SFS 2023:122).

 

Jordbruk, jakt och fiske
Ändringar i bl.a. lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård bygger på två EU-förordningar och syftar till en förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur. Genom lagändringarna införs bl.a. en skyldighet för veterinärer att lämna uppgifter till Statens jordbruksverk om användning av antimikrobiella läkemedel för behandling av djur. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om ytterligare begränsningar av eller förbud mot användning av antimikrobiella medel vid behandling av djur, utöver de som redan följer av EU-förordningarna (SFS 2023:90).

 

Straffrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete som syftar till att säkerställa att kommunerna arbetar med brottsförebyggande frågor på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt. Enligt den nya lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta ett visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion (SFS 2023:196).
    Genom ändringar i terroristbrottslagen införs ett nytt brott med beteckningen deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan är fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt är straffskalan fängelse i lägst två och högst åtta år. Har gärningsmannen lett terroristorganisationen är straffskalan i stället fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Dessutom kriminaliseras försök till det nya brottet. Det blir också straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet (SFS 2023:227).
    Riksdagen har antagit en ny lag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material och gjort ändringar i bl.a. lagen om rättspsykiatrisk undersökning. Den nya regleringen innebär att det skapas tydliga rättsliga förutsättningar för Rättsmedicinalverkets hantering av

humanbiologiskt material, att underlaget för rättspsykiatriska undersökningar och s.k. paragraf 7-intyg förbättras och att säkerheten i den rättspsykiatriska verksamheten stärks (SFS 2023:281 f.).
    Ändringar i bl.a. rättegångsbalken, brottsbalken och narkotikastrafflagen syftar till att markera allvaret i fråga om brott som begås i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser och till att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa sådan kriminalitet. Lagändringarna innebär bl.a. följande. Straffen för grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning och grov utpressning skärps. En ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella införs. En ny straffbestämmelse införs som gör det straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Straffet skärps för narkotikabrott som tar sikte på försäljning, och beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Vidare ska en presumtion för häktning gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer. (Se SFS 2023:256 f.) Det har gjorts ändringar i brottsbalken som innebär att försök till subventionsmissbruk och försök till grovt subventionsmissbruk kriminaliseras (SFS 2023:187).
    Andra ändringar i bl.a. brottsbalken syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och utövare av vissa andra samhällsnyttiga funktioner. Med detta avses hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan. Dessutom skärps straffet för allvarliga fall av brott mot tystnadsplikt genom att maximistraffet höjs för brott mot tystnadsplikt och det införs ett grovt brott mot tystnadsplikt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2023 (SFS 2023:494).

 

Ordning och säkerhet
En ändring i ordningslagen innebär att offentliga danstillställningar som äger rum på en plats som inte är offentlig ska få anordnas utan tillstånd. Ordnings- och säkerhetsaspekter ska i stället tillgodoses genom att dessa tillställningar anmäls till Polismyndigheten (SFS 2023:308).
    Det har gjorts ändringar i säkerhetsskyddslagen som syftar till att säkerställa Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal samt att säkerhetsprövningen sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Lagändringarna innebär bl.a. att Försvarsmakten ensam ska ansvara för säkerhetsprövningen av värnpliktiga, inklusive i samband med inskrivningen. Vidare ska den som är aktuell för inskrivning till grundutbildning med värnplikt, och den som har fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats, undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2023 (SFS 2023:390).

Riksdagen har antagit en ny lag om ordningsvakter som syftar till en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. Genom samtidiga ändringar i lagen om förverkande av alkohol m.m., lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. och polislagen ges ordningsvakter även fler befogenheter, t.ex. att transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024 (SFS 2023:421 och 423 f.).
    Ändringar i bl.a. vapenlagen syftar till att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Lagändringarna innebär i huvudsak följande. Kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen. Vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras. Vapenmäklarverksamhet regleras på motsvarande sätt som vapenhandlarverksamhet, och vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera misstänkta försök till transaktioner med ammunition. Dessutom utökas kraven på registrering (SFS 2023:372).
    Riksdagen har antagit en ny lag om polisiära befogenheter i gränsnära områden som syftar till att säkerställa förmågan att kontrollera utlänningars vistelserätt samt bekämpa brott i gränsnära områden. Den nya lagen ger främst polisen utökade befogenheter vid vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar. Befogenheterna innebär bl.a. utökade möjligheter att ingripa för att göra inre utlänningskontroller och för att förebygga brott. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2023 (SFS 2023:474).

 

Processrätt
Ändringar i bl.a. rättegångsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott samt säkerställa att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i dessa utredningar. Lagändringarna handlar bl.a. om följande. Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått ett brott är under 15 år. En bevistalan ska få väckas i fler fall, och det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft. Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras. Det ska också bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst (SFS 2023:311 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Som en följd av EU:s s.k. Etias-förordning har riksdagen beslutat om ändringar i bl.a. utlänningslagen. Genom lagändringarna anpassas svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2023:337).

 

Hälsoskyddslagstiftning och lagstiftning om hälso- och sjukvård
Genom en ändring i lagen om nationell läkemedelslista senareläggs kravet på anslutning till registret nationell läkemedelslista till den 1 december 2025 i stället för som tidigare beslutats den 1 maj 2023. Som en följd av detta senareläggs även E-hälsomyndighetens informationsskyldighet i vissa fall till samma datum (SFS 2023:152).
    Ändringar i patientdatalagen innebär ett tydligt rättsligt stöd för den personuppgiftsbehandling som är nödvändig vid s.k. antalsberäkning inför klinisk forskning. Sådan beräkning innebär att på förfrågan inför planerad klinisk forskning beräkna hur många personer som uppfyller vissa i förväg uppställda kriterier och som därmed kan komma att ingå i forskningen. Regleringen gäller för alla vårdgivares behandling av personuppgifter vid antalsberäkning inom hälso- och sjukvården och i nationella och regionala kvalitetsregister (SFS 2023:167).
    Ändringar i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen, lagen om handel med läkemedel och läkemedelslagen syftar till att stärka försörjningsberedskapen för hälso- och sjukvården. Genom lagändringarna förtydligas att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det, förutom att det finns den personal och de lokaler som behövs, även finnas de sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Vidare införs det dels en lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapotek, dels en leveransskyldighet för partihandlare gentemot sjukhusapotek. Det tydliggörs också att jodtabletter kan vidareutdelas vid en radiologisk nödsituation. Dessutom införs bestämmelser om en sanktionsavgift för företag som inte meddelar Läkemedelsverket att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. (Se SFS 2023:188 och 190 f.)

 

Socialrätt
Ändringar i socialtjänstlagen syftar till att öka socialnämndens möjligheter att ge stöd till ett barn även om samtycke till insatsen saknas från barnets vårdnadshavare samtidigt som situationen inte är så allvarlig att kriterierna för ett tvångsomhändertagande är uppfyllda. Den nya regleringen innebär att socialnämnden får möjlighet att besluta om öppna insatser för ett barn som har fyllt 12 år även utan vårdnadshavarnas samtycke, om det bedöms lämpligt och barnet samtycker till insatserna. Vidare får socialnämnden utan vårdnadshavarnas samtycke utse en särskild person (kontaktperson) eller en särskilt kva-

lificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år, om det är lämpligt och barnet samtycker till det (SFS 2023:292).
    Riksdagen har beslutat om ändringar i socialavgiftslagen. Lagändringarna innebär att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande utsträckning (SFS 2023:347).
    Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär att de tidigare beslutade tillfälliga lättnaderna i de s.k. arbets- och karensvillkoren ska fortsätta att gälla tills vidare, i stället för att upphöra att gälla vid utgången av 2023. Samma sak gäller den tillfälliga möjligheten till undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln (SFS 2023:412 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Det har gjorts ändringar i skollagen i fråga om gymnasieskolans nationella program och ämnen. Lagändringarna innebär att ett nytt ämne, matematik — fortsättning, införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen och att ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet. Vidare upphör hantverksprogrammet som nationellt program, och frisör- och stylistprogrammet införs som ett nytt nationellt program. Två nationella program byter namn inom den anpassade gymnasieskolan. Lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 (SFS 2023:354).
    Genom andra ändringar i skollagen införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka yrkenas attraktionskraft. Det nationella professionsprogrammet består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Det nationella meriteringssystemet innehåller meriteringsnivåer, och en av dessa nivåer förutsätter en examen på forskarnivå. Dessutom preciseras till viss del huvudmannens skyldighet enligt skollagen att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2025 (SFS 2023:393).

 

Kultur
Ändringar i radio- och tv-lagen ger regeringen möjlighet att besluta om villkor för public service-företagens sändningar och tillhandahållanden av ljudradio- och tv-program genom tråd. Det innebär att villkor

kan ställas upp för radio- och tv-program som sänds eller tillhandahålls av programföretagen på bl.a. internet. Villkoren får avse opartiskhet och saklighet, genmälen, beriktiganden samt förbud mot och villkor för reklam eller andra annonser, sponsring och produktplacering. Granskningsnämnden för radio och tv får granska om programföretagen följer de uppställda villkoren och kan även vidta vissa åtgärder om villkoren inte följs. Om villkoren för annonser, sponsrade program och produktplacering överträds kan en domstol, efter ansökan av granskningsnämnden, besluta om en särskild avgift (SFS 2023:275).

 

Försvar
Riksdagen har antagit en ny lag om viktigt meddelande till allmänheten. I den nya lagen samlas och författningsregleras grunderna för varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten. Regleringen syftar till att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö såväl i fredstid som vid höjd beredskap och ytterst krig. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2024 (SFS 2023:407).

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor