Avtal om apport
Av jur.kand. JOHANNA WICKENBERG∗
Avtal om apport kan ingås för att åstadkomma att apportegendom skall tillskjutas bolaget vid bolagsbildningen eller vid senare tillfälle, såsom vid apportemission. För att reglera förhållanden mellan intressenterna i en emission är det många gånger nödvändigt att sluta apportavtal. Då aktiebolagslagen uppställer krav på bland annat formen avseende aktieteckningen uppstår frågan vad som krävs för att parterna skall åstadkomma ett obligationsrättsligt och bolagsrättsligt giltigt avtal.
1. Inledning
När ett aktiebolag bildas skall det tillföras tillgångar som minst motsvarar aktiekapitalet. Sådana tillgångar kan tillskjutas i form av kapital eller apportegendom. Behov att skjuta till ytterligare kapital eller egendom till bolaget kan även uppstå efter bolagsbildning, vilket bland annat kan ske med apport genom nyemission.1 Det är vanligt med avtal som ingås mellan potentiella aktietecknare att ett visst antal aktier skall tecknas vid bolagsbildning, nyemission eller vid sammanslagning av bolag, för att säkerställa att aktier tecknas i framtiden.2 Även om den bolagsrättsliga rättshandling som möjliggör apport är ett beslut på stämman eller i styrelsen, förutsätter sådana beslut ofta avtal med den som skall apportera. Avtal om apport av egendom kan träffas vid olika tidpunkter och med olika partskonstellationer.
Bestämmelserna om apport är i sig komplexa. Om apporten regleras i ett apportavtal uppkommer dessutom svåra frågor om avtalets giltighet och olika parters bundenhet. Dessa frågor har bara översiktligt behandlats i rättskällorna. Betydelsefullt för de flesta aktörer, inte minst för att skydda dem som är i behov av skydd, är att de uppställda reglerna är tydliga och anpassade för att inte motverka legitima transaktioner eller något av aktiebolagsrättens ändamål.3
∗ Författaren är gästlärare i civilrätt vid Uppsala universitet och har varit verksam som jurist på Anticimex AB. Tack till professor Jan Andersson och juris doktor Daniel Stattin för värdefulla synpunkter på artikeln. Artikeln baseras på författarens examensarbete (Avtal om apport, Uppsala, 2006) — tack också till advokat, jur.lic. Carl Svernlöv som var handledare för examensarbetet. 1 Med nyemission avses kontantemission, kvittningsemission och apportemission. Nyemission med apportegendom kommer att benämnas apportemission. 2 Karlgren, H., Om stiftelseurkund och aktieteckning, Lund, 1930, s. 59 not 12. 3 I doktrinen har det ställts upp tre övergripande ändamål: Att främja aktiebolagens förmåga att attrahera olika typer av riskkapital, att underlätta näringsverksamhet och att bidra till ökad omsättning på varor och tjänster. Se vidare Andersson, J., Om vinstutdelning från aktiebolag, Uppsala, 1995, s. 129; Stattin, D., Företagsstyrning. Styrinstrument och ansvarsföljder i ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, Uppsala, 2005, s. 41.