Standardavtalen NL 17, NLM 19 och NLS 19 — vilka är de viktigaste nyheterna och skillnaderna? För ett tag sedan genomförde Teknikföretagen tillsammans med dess systerorganisationer inom teknikindustrin i övriga nordiska länder en revision av NL-kontrakten. Revisionen har resulterat i nya versioner av standardavtalen NL, NLM och NLS . De tre standardavtalen publicera-des under 2018 och 2019. I denna artikel redogör vi för våra reflektioner kring de nya standardavtalen — med fokus på NL 17 och NLM 19. Tanken med artikeln är inte att ge en uttömmande beskrivning av alla nyheter och skillnader jämfört med den äldre versionen av respektive standardavtal utan snarare att belysa de viktigaste ändringarna. Preprint25-10-2020 Av: CHRISTIAN HYBBINETTE och MICHAEL NEVINSON
Litteratur MAREK KELLER, Konkurs och process, Iustus 2020. 832 s. Preprint25-10-2020 Av: MIKAEL MELLQVIST
Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (II) I en tidigare artikel har författarna beskrivit hur EU:s straffrätt fått en allt större betydelse för domstolarnas handläggning och dömande i en svensk förundersökning och rättegång i brottmål (preprint i SvJT 2020-10-12, https://svjt.se/content/europeiska-unionens-straffratt-i-allman-domstol-i). I denna artikel ligger fokus på det gräns-överskridande straffrättsliga samarbetet inom EU som domstolarna har att hantera utan koppling till en svensk förundersökning eller rättegång i brottmål. Preprint12-10-2020 Av: ULF WALLENTHEIM och JOAKIM ZETTERSTEDT
Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (I) EU:s straffrätt får allt större betydelse för svenska domstolar. Det gäl-ler både vid tillämpningen av nationell straff- och straffprocessrätt och i det gränsöverskridande samarbetet med andra EU-länder. Be-hovet av kännedom och kunskap om rättsområdet hos domstolarna har blivit större. I två artiklar beskriver författarna några praktiska frågor som kan förekomma i domstolarnas verksamhet. Denna artikel behandlar frågor som kan aktualiseras under en svensk förundersökning och rättegång i brottmål. Kommande artikel behandlar ärenden om straffrättsligt samarbete som domstolar prövar utan koppling till en svensk förundersökning eller rättegång. Preprint12-10-2020 Av: ULF WALLENTHEIM och JOAKIM ZETTERSTEDT
Avtalsbrott och skadestånd — skuldprincipen i svensk avtalsrätt Sedan länge är skuldprincipen den rådande huvudregeln i svensk rätt i fråga om skadestånd till följd av avtalsbrott. Detta innebär att svensk avtalsrätt bygger på ett oaktsamhetskrav. Det skriver författarna i denna replik till Christina Ramberg (SvJT 2020 s. 589). Preprint23-09-2020 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON
Göta hovrätts domstolsbyggnad — ett framtida nationellt rättsmuseum Notiser Bortsett från kyrkor och försvarsanläggningar är Göta hovrätts domstolsbyggnad den byggnad i Sverige som inrymt samma verksamhet under längst tid. Sedan 1650 har överrätten i Jönköping prövat och dömt av mål i en och samma byggnad.[1] Andra lokaler ha... Preprint31-08-2020 Av: SAMUEL HOLMEDAL
Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen Enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) ska noterade bolag offentliggöra insiderinformation så att allmänheten får tillgång till samma information samtidigt. I bolagsstyrningsdebatten har emellertid en annan fråga avseende bolagens informationsgivning kommit att aktualiseras — huruvida informationsutbyte med vissa utvalda aktieägare strider mot aktiebolagslagen. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning sådan selektiv informationsgivning strider mot det aktiebolagsrättsliga kravet på likabehandling. Slutsatsen är att styrelsen bör anses ha utrymme att föra riktade dialoger med vissa aktieägare när det är motiverat av sakliga skäl. Preprint24-08-2020 Av: ERIK LIDMAN
Konkursförvaltarens nyttomaximering och något om vårdplikten — replik Advokaterna Hans Andersson och Lars Ehrstedt har i SvJT (preprint 2020-04-28) replikerat på den del av min artikel i SvJT 2019 s. 50 som berör vårdplikten för tredje mans lösöre. Beträffande deras syn på nämnda vårdplikt lämnar jag nedan några kommentarer. Repliken synliggör även en grundläggande tolkningskonflikt avseende förvaltaruppdraget, nämligen om den generella handlingsnormen i 7 kap. 8 § första stycket konkurslagen (KL) innebär att förvaltaren ska sträva efter maximal utdelning i absoluta tal (tillgångsmaximering) eller maximal utdelning i procent av konkursfordringarna (utdelningsmaximering). Med det senare synsättet, som företräds av Andersson och Ehrstedt men inte av mig, skulle arbete med att försöka nedbringa konkursgäldenärens fordringar kunna vara ersättningsgillt med arvode i konkursen, även när sådant arbete sker utan stöd i en särskild bestämmelse. Vilken tolkning ska utgöra gällande rätt? Preprint23-08-2020 Av: JOSEPH ZAMANI
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidan Europakonventionens skydd för rätten till frihet och till privatliv enligt artiklarna 5 och 8. Avslutningsvis diskuteras i vad mån det svenska systemet ger ett tillfredsställande rättighetsskydd. Preprint23-06-2020 Av: MATTIAS HJERTSTEDT och LENA LANDSTRÖM
Om hur de svenska domstolarna blev självständiga – eller om hur det egentligen var och senare blev!? Vad gäller de svenska domstolarnas självständighet, så finns det en rad besvärande omständigheter, vilka underminerar dessas förtroende. Själva regeringsformen attraherar numera mindre kritik, utan felen finns på andra håll såsom i nämndemannasystemet, i domarnas karriärer via kanslihuset, i Domstolsverkets roll och i domarnas utbildning och klassiska bildning — vilka båda är väsentliga för domarnas oväld i en värld med agendasättande myndigheter förutom populistiska rörelser av diverse slag. Det duger alltså inte att då börja uppfinna hjulet på nytt under varje domstolsförhandling, vilket kan undvikas med litet klassisk bildning. Att betydande förändringar måste till för att garantera domstolarnas självständighet och domarnas oväld framstår som välgrundat. Preprint18-05-2020 Av: GÖRAN LYSÉN
(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddas genom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas. Preprint04-05-2020 Av: JONATAN SCHYTZER och OLOF WADELL
Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden* I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer — när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade. SvJT 2020 s. 747 Av: HENRIK BELLANDER och NIKLAS BERNTORP Ladda ner PDF
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt Sedvanans betydelse för modern förmögenhetsrätt är ganska oklar. I Girjasdomen har Högsta domstolens majoritet uttryckt sig på ett sätt som riskerar att användas långt bortom målets egentliga område (nyttjanderätt till mark och vatten) och som riskerar att minska betydelsen av sedvanan och den på sedvanan grundade sedvanerätten. I artikeln anförs argument varför sedvanan och sedvanerätten både är och bör vara viktiga element även i den moderna förmögenhetsrätten. SvJT 2020 s. 770 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Tillitsfullmakten — en replik Av ”Asistan Turistik” NJA 2013 s. 659 och ”Chefen för Alvestadivisionen” NJA 2014 s. 684 följer att vid sidan av fullmakt grundad på huvudmannens viljeförklaring kan en fullmakt uppstå genom ett annat beteende av huvudmannen och då utan att det är hans avsikt, nämligen när den tredje mannen på grundval av beteendet med fog trodde att fullmaktssyfte förelåg (tillitsfullmakt). Enligt det senare avgörande förutsätter en sådan tillitsfullmakt i regel att huvudmannen måste ha insett risken för att hans beteende skulle verka tillitsskapande. I en artikel i denna tidskrift (SvJT 2020 s. 323) skriver Torgny Håstad att avgörandet i den delen är ”oriktigt”. Hur det förhåller sig med det diskuteras i denna artikel. Slutsatsen är att Håstads påstående är oriktigt. SvJT 2020 s. 785 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Om tillhandahållande av allmänna handlingar i dispositiva tvistemål I rättegångsbalken finns en förhållandevis okänd bestämmelse som reglerar hur en domstol kan besluta att allmänna handlingar ska tillhandahållas när de har betydelse som bevis. Regleringen möjliggör för en part att få ut handlingar som han eller hon annars hade varit förhindrad att ta del av på grund av regler om sekretess. Reglerna om tillhandahållande av allmänna handlingar har likheter med dem som gäller för edition av privata handlingar, men ger ändå upphov till vissa särskilda frågor som både ombud och domare bör känna till. SvJT 2020 s. 798 Av: LINUS ÖRNULF Ladda ner PDF
Litteratur När folkmordet kom till Sverige — om en advokats dilemma, Norstedts 2019, 232 s. SvJT 2020 s. 816 Ladda ner PDF
Hur ska rätten sitta? På grund av den covid-19-pandemi som drabbat världen detta år har frågan uppkommit om rätten helt eller delvis kan närvara på distans eller inte. Enligt författarens mening kan hela rätten, men inte enskilda ledamöter, ibland närvara vid en huvudförhandling på distans. Enskilda ledamöter kan dock delta i överläggningar på distans om det är lämpligt. SvJT 2020 s. 641 Av: SIMON GÖRANSSON Ladda ner PDF
Vårdplikt för tredje mans lösöre vid konkurser — en replik Bankjuristen Joseph Zamani har i en artikel i SvJT 2019 s. 50 (Konkursförvaltaruppdragets normer — om arvode, skadestånd och vård av annans lösöre) utvecklat sin syn på konkursförvaltarens och konkursboets vårdplikt och därmed anknytande separationsrätts- och arvodesfrågor (fortsättningsvis benämnt ”Artikeln”). Syftet med denna replik är att lämna några kommentarer till sakinnehållet i Artikeln. SvJT 2020 s. 649 Av: HANS ANDERSSON och LARS EHRSTEDT Ladda ner PDF
Konkursförvaltarens nyttomaximering och något om vårdplikten — replik Advokaterna Hans Andersson och Lars Ehrstedt har i SvJT 2020 s. 649 replikerat på den del av min artikel i SvJT 2019 s. 50 som berör vårdplikten för tredje mans lösöre. Beträffande deras syn på nämnda vårdplikt lämnar jag nedan några kommentarer. Repliken synliggör även en grundläggande tolkningskonflikt avseende förvaltaruppdraget, nämligen om den generella handlingsnormen i 7 kap. 8 § första stycket konkurslagen (KL) innebär att förvaltaren ska sträva efter maximal utdelning i absoluta tal (tillgångsmaximering) eller maximal utdelning i procent av konkursfordringarna (utdelningsmaximering). Med det senare synsättet, som företräds av Andersson och Ehrstedt men inte av mig, skulle arbete med att försöka nedbringa konkursgäldenärens fordringar kunna vara ersättningsgillt med arvode i konkursen, även när sådant arbete sker utan stöd i en särskild bestämmelse. SvJT 2020 s. 660 Av: JOSEPH ZAMANI Ladda ner PDF
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidan SvJT 2020 s. 665 Av: MATTIAS HJERTSTEDT och LENA LANDSTRÖM Ladda ner PDF
Brister i en studie av domstolarnas bevisvärdering avseende mål om olaga hot och våldtäkt I SvJT 2018 s. 327 presenterades en studie enligt vilken bevisning som är tillräcklig för en fällande dom i våldtäktsmål inte är tillräcklig för en fällande dom i mål om olaga hot. Det finns dock flera problem med studien som sammantagna innebär att det inte finns stöd för påståendet att bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte är tillräcklig i mål om olaga hot. Ett första problem är att de kriterier som har använts för att välja ut domar är otillräckliga för att utesluta att skillnader i andelen fällande domar beror på något annat än just brottstypen. Ett andra problem är att man vid tolkningen av resultatet inte har beaktat relevanta skäl för varför rätten har kommit fram till en friande eller fällande dom. SvJT 2020 s. 692 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
Även våldtäktsdomar bör undersökas vetenskapligt Författaren bemöter den kritik som Linnea Wegerstad framför mot studien i SvJT 2018 s. 327. Enligt författaren framställer Wegerstad det rättsfallsmaterial som ingår i studien på ett missvisande sätt. SvJT 2020 s. 712 Av: CHRISTIAN DAHLMAN Ladda ner PDF
Empiriska studier av bevisvärdering måste utföras och presenteras på ett vetenskapligt korrekt sätt Det signifikanstest som Dahlman hänvisar till visar inte att det föreligger ett orsakssamband mellan brottstyp och domslut och det utesluter inte att andra omständigheter än brottstypen, som inte har undersökts i studien, inverkar på domslutet. För att kunna nå slutsatsen att det är brottstypen som orsakar domslutet krävs statistiska analyser som Dahlman inte har använt. SvJT 2020 s. 719 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
Brottstyp är en faktor som påverkar om det blir fällande eller friande dom Det starka statistiska sambandet mellan brottstyp (våldtäkt/olaga hot) och domslut (fällande/friande) som framkom i studien i SvJT 2018 s. 327 visar att brottstypen är en faktor som (tillsammans med andra faktorer) påverkar om det blir fällande eller friande dom, skriver författaren i denna slutreplik. SvJT 2020 s. 725 Av: CHRISTIAN DAHLMAN Ladda ner PDF
(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddas genom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas. SvJT 2020 s. 726 Av: JONATAN SCHYTZER och OLOF WADELL Ladda ner PDF
Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer.1 Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet. SvJT 2020 s. 515 Av: THOMAS BULL och ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Om beredning, kungörelse och ikraftträdande av författningar i kristid Under början av 2020 har ett stort antal författningar beslutats för att anpassa regelverket till den kris som den globala spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat. Gemensamt för flera av dessa författningar är att det har varit bråttom för regelgivarna att se till att de träder ikraft. Regelgivarnas strävan efter att de nya reglerna ska få genomslag så snabbt som möjligt har medfört att man ibland både nått och passerat gränsen för hur snabbt en författning kan träda ikraft. I artikeln redogörs för regler om beredning, kungörelse och ikraftträdande i kristid. Sedan diskuteras några exempel på författningar som, genom att innehålla ingrepp mot enskilda, är särskilt intressanta ur ett konstitutionellt perspektiv. SvJT 2020 s. 534 Av: JOHAN DIBB Ladda ner PDF
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802 Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vid Lunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober SvJT 2020 s. 546 Av: ALEXANDER HARDENBERGER Ladda ner PDF
Rättssubjektet för renskötselrätten enligt svensk rätt och reindriftsretten enligt norsk rätt* Sedan urminnes tider bedrivs samisk renskötsel i Sverige och Norge med grund i samiska traditioner och enligt nationella regler, och då främst genom bestämmelserna i den svenska rennäringslagen och den norska reindriftsloven. Rennäringslagens bestämmelser om renskötselrätten och reindriftslovens bestämmelser om reindriftsretten uppvisar både likheter och skillnader. Den största skillnaden berör siidan som är en traditionell samisk sammanslutning inom renskötseln. Enligt reindriftsloven är siidan ett rättssubjekt som bl.a. kan inneha rättigheter till särskilda betesarealer, medan den inte är ett rättssubjekt enligt rennäringslagen, trots att siidor även förekommer inom renskötseln i Sverige. Artikeln har en kritisk blick på rennäringslagen och argumenterar för att den svenska lagstiftaren bör reformera rennäringslagen och överväga att ta in bestämmelser om siidan i den. SvJT 2020 s. 571 Av: KRISTINA LABBA Ladda ner PDF
Skadestånd vid avtalsbrott Denna artikel handlar om när en avtalsbrytande (kontraktsbrytande) part kan undgå skadeståndsansvar. Åsikterna i litteraturen går isär och HD har tecknat en motstridig bild. I artikeln hävdas att brott mot ett avtalsåtagande medför skadeståndsskyldighet i och för sig — oavsett om det är fråga om ett omsorgs-, resultat- eller garantiåtagande. I artikeln hävdas vidare att frågan om en avtalsbrytande part i undantagsfall kan undgå skadeståndsansvar ska bedömas med stöd av en analys som ligger nära 36 § avtalslagen med inspiration från lagregler om force majeure och kontrollansvar, soft law-regler om hardship samt förutsättningsläran.1 SvJT 2020 s. 589 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Om hur de svenska domstolarna blev självständiga — eller om hur det egentligen var och senare blev!? Vad gäller de svenska domstolarnas självständighet, så finns det en rad besvärande omständigheter, vilka underminerar dessas förtroende. Själva regeringsformen attraherar numera mindre kritik, utan felen finns på andra håll såsom i nämndemannasystemet, i domarnas karriärer via kanslihuset, i Domstolsverkets roll och i domarnas utbildning och klassiska bildning — vilka båda är väsentliga för domarnas oväld i en värld med agendasättande myndigheter förutom populistiska rörelser av diverse slag. SvJT 2020 s. 605 Av: GÖRAN LYSÉN Ladda ner PDF
Författningsberedskap i praktiken Den 16 april 2020 fattade riksdagen beslut om att anta lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).1 Lagen är tillfällig och ska upphöra att gälla den 30 juni 2020. Bakgrunden till lagens tillkomst är behovet av att snabbt kunna fatta beslut för att stävja spridningen av Coronaviruset, eftersom det befintliga normgivningsbemyndigandet i smittskyddslagen inte har ansetts fylla det behov av föreskrifter som pandemin kan komma att kräva. Det finns flera principiella anledningar till att uppmärksamma lagen.2 Denna kommentar fokuserar på lagen som ett belysande exempel på det som i svensk krishantering kallas författningsberedskap3 och som är en av de viktigaste förklaringarna till varför vi inte har ett i grundlag reglerat undantagstillstånd i fredstida kriser. SvJT 2020 s. 377 Av: ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Artificiell Intelligens — rättsordning och rättstillämpning Artikeln inventerar möjliga samband och förhållanden mellan Artificiell Intelligens (AI) och valda delar av den svenska rättsordningen och rättstillämpningen, och konstaterar att det föreligger ett starkt behov av forskning för att ingående kartlägga och analysera en komplex problematik bl.a. på områdena straffrätt och processrätt. Inom straffrätten aktualiseras vad som konstituerar en straffbar gärning och hur prövningen av skuld bör ske när AI har varit involverat i händelserna, t.ex. ett självkörande fordon. SvJT 2020 s. 382 Av: ULF LUNDQVIST Ladda ner PDF
Kan otillåtna omfattningsvillkor tillåtas av försäkringstekniska skäl? Försäkringsbolag är i regel fria att bestämma vilka risker de försäkrar, men inte hur de försäkrar dem; försäkringsbolag får som utgångspunkt inte utforma omfattningsvillkor (dvs. villkor som stipulerar den försäkrade risken) som begränsar försäkringstagarens rätt till ersättning i strid med den senares så kallade biförpliktelser. Stundom uttalas emellertid att undantag från detta förbud får göras om det föreligger (vägande) s.k. ”försäkringstekniska skäl”. SvJT 2020 s. 416 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen* I januari i år avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området. SvJT 2020 s. 429 Av: CHRISTINA ALLARD och MALIN BRÄNNSTRÖM Ladda ner PDF
Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis Det är möjligt att prejudikatinstanser någon gång avstår från att göra behövliga praxisändringar på grund av plenireglernas krav på att samtliga justitieråd ska medverka vid en tungrodd beslutsprocess. Det kan finnas ett påtagligt behov av att de högsta instanserna avviker från tidigare prejudikat genom förtydliganden och tillägg som är oförenliga med dessa prejudikat. Om detta ändringsbehov inte blir tillgodosett kommer en äldre och oklar praxis att kvarstå. Stabilitetsmålsättningen och kravet på förutsebar rättstillämpning utgör inte skäl för att en oklar praxis ska förbli oförändrad. Utvecklingen mot utförligare och mera komplicerade domskäl i prejudikat som avser svårlösta rättsfrågor medför en risk för att antagna rättsgrundsatser och lagtolkningar inte blir lämpliga i alla avseenden. Det uppkomna ändringsbehovet kan i ökad utsträckning komma att tillgodoses genom tillkomsten av vanliga prejudikat. SvJT 2020 s. 453 Av: Lars Heuman Ladda ner PDF
Personalnotiser Carina Gabrielsson Tolke att vara hovrättslagman i Göta hovrätt (2020-0409), Anna Graninger att vara hovrättslagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2020-04-09), Ulrik... SvJT 2020 s. 513 Ladda ner PDF
Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom Prövningar av frågor om återkrav efter medelsöverföring har på senare tid behandlats bl.a. i ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Avgörandena har uppmärksammats i flera artiklar, bl.a. i denna tidskrift, men inte tidigare kommenterats på ett systematiserat sätt av författaren. I ett försök att få logisk ordning och reda på argumenten presenteras ett förslag till prövningsordning som ger en klarare bedömningsstruktur, till undvikande av sammanblandning av materiella regler och bevisregler. SvJT 2020 s. 297 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Påföljdsyrkanden i brottmålsprocessen — några personliga reflektioner baserade på praktiska erfarenheter Den här texten innehåller några personliga reflektioner kring effekterna av ett konkret påföljdsyrkande i brottmålsprocessen. De baseras på mina erfarenheter i tingsrätt i administrativa marknadsmissbruksmål, där denna ordning praktiseras. Slutsatsen är att konsekvensen av ett påföljdsyrkande blir att dynamiken i rättegången förändras och att strukturella element i brottmålsprocessen påverkas. SvJT 2020 s. 315 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Befogad och obefogad tillit i fullmaktsläran Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 659 och 2014 s. 684 meddelat två domar med ambitionen att förnya fullmaktsläran. I domarna har vad som tidigare benämnts särskild ställningsfullmakt, toleransfullmakt eller kombinationsfullmakt ersatts med en lära om fullmakt grundad på befogad tillit. I det senare rättsfallet har en indelning gjorts i fullmakter grundade på huvudmannens viljeförklaring eller vilja (uttrycken varierar) och fullmakter grundade på tredje mans befogade tillit. Den senare domen har kritiserats av Ola Svensson och Konrad Lundberg.1 Jag har tidigare kortfattat och i en källa med begränsad spridning uttalat en uppfattning som i allt väsentligt överensstämmer med Ola Svenssons och Konrad Lundbergs.2 Jag utvecklar nu min mening. SvJT 2020 s. 323 Av: TORGNY HÅSTAD Ladda ner PDF
