Aktuellt tema
Påföljdssystemet under utveckling
Läs temanumret om ”det straffrättsliga påföljdssystemet under utveckling”, sammansatt efter ett symposium i september 2024 kring aktuella utredningar och förslag som den pågående Straffreformutredningen (Ju 2023:14).

preprint05 Dec 2025

Ett snävt aktiebolagsrättsligt perspektiv eller en bred utgångspunkt om likabehandling av lika fall?

Ingrid Arnesdotter och Jakob Heidbrink har i denna tidskrift kommenterat De inlösta preferensaktierna NJA 2024 s. 689. Genom avgörandet klargjorde HD att en aktieägares rätt till beslutad men ännu inte förfallen utdelning in dubio upphör om aktien inlöses av bolaget enligt ett inlösenförbehåll i bolagsordningen. Domen formuleras av tre justitieråd. Två skiljaktiga röstade för en motsatt utgång. Ett budskap i Arnesdotters och Heidbrinks kommentar är att majoriteten baserade sina domskäl på en ensidigt aktiebo-lagsrättslig analys medan minoriteten utgick från ett fordringsrättsligt per-spektiv. Ett annat budskap är att det finns anledning att rikta allvarlig kritik mot majoritetens domskäl. Arnesdotters och Heidbrinks kommentar är intressant läsning. Men i ett par väsentliga avseenden har de fel. Som jag läser domskälen utgick majoriteten inte från ett snävt aktiebolagsrättsligt perspektiv utan från den betydligt bredare utgångspunkten att väsentligen lika fall ska behandlas lika. Dessutom menar jag att det borde ha varit uteslutet att komma till en annan slutsats än majoritetens, så länge man antar utgångspunkten om likabehandling av lika fall. Med denna text vill jag presentera hur jag läser domen.

AV: ALEXANDER UNNERSJÖ

preprint26 Nov 2025

Skattefjällsdomens återverkningar på dagens rättsläge

Den nuvarande diskussionen om Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) och dess verkningar har bl.a. rört en särskild fråga som länge har bekymrat intresse-rade debattörer: hur förhåller sig Girjasdomen till det tidigare ledande prejudikatet på samerättens område, skattefjällsdomen (NJA 1981 s. 1), där HD med ett mycket utförligt resonemang ogillade vissa samebyars yrkande om bättre rätt m.m. till en del fjällområden i norra Jämtland. Hur HD sett på dessa frågor i den äldre domen är inte alldeles lätt att få ett grepp om — refe-ratet i NJA omfattar 253 sidor. Vi är idag inte så många som har medverkat i skattefjällsrättegången, och det kan vara anledning att framhålla några viktiga drag i domen som inte är helt lätta att konstatera i efterhand men som har betydelse också för dagens rättsläge.

AV: BERTIL BENGTSSON

preprint26 Nov 2025

Kontraheringsplikt och skadeförsäkringsbolagens samhällsansvar

I den följande artikeln undersöks kontraheringsplikten i svensk och norsk försäkringsrätt i ljuset av en dom från norska Høyesterett, HR-2024-1184-A ”Hells Angels”. Domen handlar om möjligheten att vägra förnyelse av en ska-deförsäkring på grund av en försäkringstagares anknytning till kriminella miljöer. Domen visar hur ökade krav på social och styrningsmässig hållbarhet påverkar försäkringsbolags affärsmässiga önskemål om att avsluta vissa kundrelationer. Artikeln klargör hur kontraheringsplikten fungerar som en del av försäkringsbolagens samhällsansvar och belyser i vilken utsträckning kontraheringsplikten kan komma i konflikt med andra intressen i samhället.

AV: Stina Bratt

preprint24 Nov 2025

Fel under garantitid i AB 04 och bevisbörda

Den processrättsliga innebörden av entreprenörens ansvar för fel som framträ-der under den s.k. garantitiden i en utförandeentreprenad (AB 04 kap. 5 § 5) är inte okomplicerad. Underrättspraxis spretar och praxis från Högsta domstolen saknas. Rättsläget är således oklart och syftet med artikeln är att dela några tankar om hur bevisbördan för s.k. garantifel rätteligen bör förde-las. Artikeln innehåller en redogörelse för det entreprenadrättsliga felbegrep-pet. Det görs även en utblick mot köprätten och fördelningen av bevisbördan vid köprättsliga fel (såväl i allmänhet som i situationer då säljaren lämnat en garanti). Slutsatsen av analysen är att det bör vara beställaren som har bevisbördan för fel — såväl vid slutbesiktningen som under garantitiden.

AV: Jacob Frank

preprint30 Oct 2025

”Enligt grunderna” — Om vikten av att skilja på tolkning och analogier Tolkningen och analogin i Högsta domstolens prejudikat och i metodlitteraturen (Del II av II)

Tolkningar och analogilösningar är vanligt förekommande i domstolarnas rättstillämpning. Metodverktygen tolkning och analogi används emellertid ofta utan närmare reflektion. Juristen behöver dock bl.a. av konstitutionella skäl kunna skilja tolkningen från analogin. Medan tolkningen av en rättsregel möjliggör en precisering av dess innehåll utan att regeln ändras utgör analogin en form av rättsbildning. Att svenska jurister har givits en möjlighet att bilda rätt får dock inte missbrukas. Juristerna riskerar annars att bli lagstiftarens konkurrent. Inom ramen för två artiklar undersöks därför skillnaderna mellan rättstolkningen och analogin ur olika perspektiv. Den här artikeln utgör del 2. I den undersöks hur tolkningar och analogier har hanterats i rättsfall från Högsta domstolen samt hur skillnaden mellan de två förfarandena har beskrivits i samtida juridisk metodlitteratur. Artikeln avslutas med ett avsnitt med sammanfattande slutsatser som baseras på innehållet i både artikeldel 1 och 2.

AV: Adam Croon och Mathias Nilsson

preprint19 Oct 2025

Sanktionsavgifter enligt arbetstidslagen

I artikeln analyseras ansvarskonstruktionen och beloppsbestämningen vid påförande av sanktionsavgifter enligt arbetstidslagen. Analysen visar att tillämpningen präglas av förutsebarhets- och proportionalitetsproblem samt att kopplingen till arbetstids-reglernas skyddssyfte i vissa fall är svag. Mot denna bakgrund diskuteras möjligheten att komplettera sanktionssystemet i arbetstidsärenden med ytterligare påföljdsformer.

AV: SABINA HELLBORG

preprint17 Oct 2025

Uppdragsunderskridanden och feltolkning av processhandlingar

17 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) omgärdas av omfattande begrepps- och teoribildning. Som exempel har det skrivits tre svenska avhandlingar med bestämmelsen som huvudtema. Det är en omdebatterad fråga i vad mån civilprocessens begrepps- och teoribildning bör tillämpas analogt i skiljeförfaranden enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF). LSF har ingen uttrycklig bestämmelse som motsvarar 17 kap. 3 § RB. Däremot förekommer det inte sällan att svenska domstolar hänvisar till bestämmelsen i klanderdomar, dvs. vid ställningstaganden till om det förekommit uppdragsöverskridanden eller handläggningsfel enligt 34 § LSF. I den följande artikeln analyseras två särskilda frågor på det aktuella temat. Den första frågan rör ramarna för skiljenämnds tolkning av parternas processhandlingar. Den andra frågan rör klassificeringen av förfarandefel bestående i underlåten sakprövning.

AV: ALEXANDER HARDENBERGER

preprint13 Oct 2025

Om straffrätten, kulturen och naturen

Texten diskuterar juridiken som fenomen i ljuset av begreppsparet natur och kultur. Det ligger nära till hands att se juridik som ett exempel på förfining; ett uttryck för kultur och civilisation. Men kan inte juridiken — och i synnerhet straffrätten med dess på en gång symboliska och våldsamma innehåll — ibland också förstås som en kanalisering av en ursprunglig otämjd natur? Dessa mer allmänna frågor sätts i samband med samtidens rättspolitiska verklighet och några av Straffreformutredningens (SOU 2025:66) förslag.

AV: Axel Holmgren

preprint13 Oct 2025

Anmälan av Torbjörn Ingvarsson, Obehörig vinst

AV: MÅRTEN SCHULTZ

preprint10 Oct 2025

”Enligt grunderna” — Om vikten av att skilja på tolkning och analogier

Tolkningar och analogilösningar är vanligt förekommande i domstolarnas rättstillämpning. Metodverktygen tolkning och analogi används emellertid ofta utan närmare reflektion. Juristen behöver dock bl.a. av konstitutionella skäl kunna skilja tolkningen från analogin. Medan tolkningen av en rättsregel möjliggör en precisering av dess innehåll utan att regeln ändras utgör analogin en form av rättsbildning. Att svenska jurister har givits en möjlighet att bilda rätt får dock inte missbrukas. Juristerna riskerar annars att bli lagstiftarens konkurrent. Inom ramen för två artiklar undersöks därför skillnaderna mellan rättstolkningen och analogin ur olika perspektiv. Den här artikeln utgör del 1, i vilken betydelsen av att skilja mellan tolkningen och analogin sätts in i ett rättshistoriskt och konstitutionellt sammanhang. I del 2 illustreras den teoretiska betydelsen av att skilja mellan tolkning och analogier med exempel ur rätts-praxis och juridisk metodlitteratur.

AV: ADAM CROON och MATHIAS NILSSON

preprint27 Sep 2025

Det rättsliga skyddet för statssymboler och andra officiella symboler

Staten har — inte minst med tanke på det förändrade omvärldsläget — god anledning att vara tydlig i kommunikationen, så att statens institutioner inte förväxlas med privata verksamheter. Detta gör att det rättsliga skyddet för statssymboler blir en viktigare fråga än tidigare. Men regelverket avseende svenska statssymboler och andra officiella symboler (såsom kommunvapen) är ganska svåröverskådligt. Denna artikel ska bidra med en översikt över regelverket och en inventering av den praxis, främst myndighetspraxis, som finns på området. Det finns ett antal typfall där tillstånd att använda statssymboler brukar ges, men det saknas ett ordentligt mandat för någon myndighet att se till så att eventuella villkor följs och som beivrar eventuell användning utan att tillstånd har sökts eller meddelats.

AV: MARTIN SUNNQVIST

preprint27 Sep 2025

När aktiebolagsrätt möter fordrings-rätt: Högsta domstolens dom 14 november 2024, mål nr T 7245-23 de inlösta preferensaktierna

I denna artikel granskas Högsta domstolens avgörande i mål T 7245-23 De inlösta preferensaktierna. Det konstateras att majoriteten i domstolen skilde sig från minoriteten i att majoriteten såg frågan i målet som en aktiebolagsrättslig, medan minoriteten såg den som en fordringsrättslig fråga. I artikeln ansluter vi oss till minoritetens linje och förklarar, varför majoritetens syn på frågan leder till fordringsrättsliga självmotsägelser i det aktiebolagsrättsliga sammanhanget. Artikeln avslutas med en reflektion över vikten att hålla ihop det rättsliga systemet i dess olika specialiserade delar.

AV: INGRID ARNESDOTTER & JAKOB HEIDBRINK

preprint10 Sep 2025

Hatbrott och andra straffrättsliga särregleringar för brott mot särskilda offergrupper

De senaste åren har det genomförts flera kriminalpolitiska reformer vars syfte har varit att skärpa straffen för, eller på annat sätt särreglera, brott mot offer tillhörande särskilda grupper. Sådana grupper kan vara exempelvis förtroendevalda, tjänstemän eller kvinnor. Vissa av dessa reformer har berört den så kallade hatbrottslagstiftningen, medan andra har rört regler som inte omfattas av hatbrottsbegreppet. I denna artikel uppmärksammas och jämförs några nyare straffrättsliga reformer rörande denna typ av bestämmelser i syfte att närma sig principiella frågor relaterade till hatbrott och liknande särregleringar. Vilken betydelse har det att en viss grupp tillerkänns ett skydd i hatbrottslagstiftningen när allt fler offergrupper omfattas av särregleringar? Och hur kan särregleringar av detta slag motiveras när straffrättssystemet ytterst bygger på ideal om likhet?

AV: MARIA RASMUSSEN

preprint30 Jul 2025

Frågor om kontradiktion vid skiljeför­farande om klander av styrelseval

Sedan NJA 2015 s. 466 gäller att den gamla styrelsen företräder ett aktiebolag när aktieägare väcker klandertalan mot bolaget i fråga om valet av ny styrelse. Kontradiktionen tryggas genom andra aktieägares rätt till intervention. Skulle en aktieägare som står bakom den gamla styrelsen väcka klandertalan mot bolaget kan en aktieägare bakom den nya styrelsen intervenera i processen. Åtminstone i allmän domstol. Skulle däremot samma bolags bolagsordning föreskriva att tvister mellan bolaget och aktieägare ska slitas genom skiljeförfarande uppstår en rad frågor. Vilken styrelse företräder bolaget då? Finns det någon rätt till intervention i ett sådant skiljeförfarande? Hur upprätthålls annars kontradiktionsprincipen?

AV: ERIK OREHALL

preprint30 Jul 2025

Utrymmesbrist — om straffet för mord

I förarbeten och rättsfall talas det upprepat om vikten av att använda hela straffskalan vid straffmätningen för mord. Även om det kanske vanligen är ett sätt att uppmana till att i högre utsträckning skärpa de tidsbestämda straffen, finns det goda skäl för att anamma uppmaningen som den ordagrant lyder. Mot den bakgrunden kan det ses som märkligt att utvecklingen i praxis har lett till att tidsspannet 16–18 år som straff för mord har ”suddats bort”.

AV: MIKAEL MELLQVIST

preprint21 Jul 2025

Regeringens insättande av Försvarsmaktens cyberförsvarsförband i fred, kris och krig

Cyberangrepp utmanar vår traditionella uppfattning om väpnade hot — när servrar slås ut, samhällsfunktioner lamslås och angriparen förblir anonym suddas gränsen mellan fred och väpnad konflikt ut. Hoten kommer utan förvarning och utan fysiskt våld, men kan ändå slå direkt mot rikets suveränitet och motståndskraft. I denna nya säkerhetspolitiska verklighet växer kravet på att snabbt kunna sätta in militär cyberförmåga — även i fredstid. Artikeln granskar de konstitutionella ramar som styr regeringens handlingsutrymme, med särskilt fokus på den rättsliga gråzon som hybridkrigföring och cyberangrepp kan medföra.

AV: MAGNUS SANDBU

preprint21 Jul 2025

Om den enskilda individens rättsstatsskydd i svensk rätt (del II av II)

I föregående artikel (del I) behandlades vissa konstitutionella och generella principer ägnade att garantera rättsstatsskydd åt enskilda individer. I denna artikel (del II) undersöks det rättsstatsskydd som består i åligganden ex officio för de offentliga organen och inskränkningar av deras åtgärder (andra pelaren) samt tillhandahållande av rättsliga medel till den enskildes för-fogande (tredje pelaren). Dessa båda är av särskild betydelse när lagstiftaren befinner sig i den riskzon där valet mellan samhällsfridens rättstrygghet och den rättsstatliga ställs på sin spets. Avslutningsvis skall något sägas om utlänningar rättsstatsskydd enligt svensk rätt.

AV: ÅKE FRÄNDBERG

preprint21 Jul 2025

Om den enskilda individens rättsstats-skydd i svensk rätt (del I av II)

Rättsstatsideologin hävdar värdena rättslikhet, rättssäkerhet (i betydelsen förutsebarhet i rättsliga angelägenheter), rättstillgänglighet och rättstrygghet, vilka alla vilar på iakttagande av legalitetens krav. Vad rättstryggheten beträffar uppträder den i två former, samhällsfridens rättstrygghet – den enskilda individens skydd mot övergrepp utövade av andra enskilda individer – och den rättsstatliga rättstryggheten – den enskilda individens skydd mot statens otillbörliga våldsutövning inom ramen för statens våldsmonopol. I denna artikel hävdas att staten äger ett vidare tvångsmonopol än enbart våldsmonopolet. Och om så är fallet måste den enskilda individens rättsstatliga skydd innebära att restriktioner läggs på statens agerande inom ramen för detta mer omfattande monopol. Den enskilda individens rättsstatsskydd vilar på tre ”pelare”: Konstitutionella och generella principer, åligganden ex officio för de offentliga organen och inskränkningar av deras åtgärder samt tillhandahållande av rättsliga medel till den enskildes förfogande. Denna artikel (del I) behandlar konstitutionella och generella principer.

AV: ÅKE FRÄNDBERG

preprint06 Jul 2025

Entreprenörens omsorgsplikt och bevisbördan för påståenden om brister i denna m.m.

Peter Westberg har i en nyligen publicerad artikel argumenterat i frågan om vem av parterna i ett entreprenadkontrakt som ska få bära de negativa konsekvenserna av att ett mål, där beställaren gör gällande omsorgsbrister hos entreprenören, avgörs under osäkerhet eller i ovisshet om vad som verkligen har hänt inom ramen för parternas avtalsrelation i entreprenaden. Närmare bestämt har Peter Westberg argumenterat i frågan om bevisbörda i den angivna situationen; vem av entreprenören och beställaren ska förlora på att domstolen eller skiljenämnden inte med tillräcklig säkerhet vet vad som har hänt ifråga om de omsorgsbrister beställaren gör gällande? Förevarande artikel utgör en replik på Westbergs framförda synpunkter.

AV: JACOB FRANK

preprint27 Jun 2025

Auroramålet och vikten av att ta  processuella rättigheter på allvar

Regeringsformen (RF), Europakonventionen (EKMR) och unionsrätten upprätthåller på olika sätt grundläggande rättigheter i form av tillgång till domstolsprövning, rättvis rättegång och effektiva rättsmedel. En på senare tid omdebatterad fråga är hur nämnda regelverk förhåller sig till utrymmet för att inför svensk domstol föra en fastställelsetalan jämlikt 13 kap. 2 § rättegångsbalken (RB). En särskild fråga är i vad mån svensk processrätt lämnar utrymme för fastställelse av att en rättighetskränkning skett, utan att kränkningen uttryckligen knyts till en viss rättsföljd. Frågan har stor betydelse inte minst för möjligheten att driva olika former av klimatprocesser i svensk domstol. Genom två nyligen meddelade beslut i mål Ö 7177-23 (Klimattalan) och mål Ö 438-24 (Regionens medgivande) har Högsta domstolen presenterat två delvis olika lösningar på problemet. I den följande uppsatsen diskuterar vi skillnaderna mellan de olika lösningarna och vad de innebär för utrymmet att i framtiden ta klimatanspråk till svensk domstol.

AV: ALEXANDER HARDENBERGER, XAVIER GROUSSOT och SANJA BOGOJEVIĆ

preprint26 Jun 2025

Förutsägbart om förutsebarhet

I juridisk argumentation ses ofta referenser till intresset av förutsebarhet (eller förutsägbarhet). Några kolleger på Juridicum i Stockholm har diskuterat förutsebarhet. De slogs av hur intresset av förutsebarhet visar sig på olika sätt i olika rättsområden; hur det i vissa rättsområden sker ständiga hänvis¬ningar till förutsebarhetsintresset och hur det i andra knappt nämns. Det visade sig också att vad de menar med förutsebarhet varierar, liksom hur de använder det som argument. I följande text bidrar de sex författarna med fristående avsnitt på temat förutsebarhet, som tillsammans sammanfattar diskussionerna. Förutsebarheten är skuren på olika ledder för att identifiera i vilka rättsområden den är särskilt viktig och av vilken anledning. Syftet är att skapa bättre medvetenhet om hur man kan argumentera med stöd av förutsebarhetsintresset.

AV: AXEL HOLMGREN, MARIE JARNESAND, CAROLINE NORDKLINT, FRANTZESKA PAPADOPOULOU, CHRISTINA RAMBERG, MICHAELA RIBBING, ERIK SINANDER & ALEXANDER UNNERSJÖ

preprint26 Jun 2025

”Där rättegångarna upphör, inträder kriget”

I år är det 400 år sedan publiceringen av holländaren Hugo Grotius epokgörande verk, De jure belli ac pacis. Hugo Grotius var advokaten och karriärpolitikern som länge beskrevs som folkrättens fader. I denna artikel presenteras innehållet i De jure belli ac pacis, utifrån en levnadsteckning över Hugo Grotius med ett visst fokus på hans verksamhet som advokat.

AV: ANDERS LUNDBERG

preprint07 Jun 2025

Medborgarnas möjligheter att föra talan i domstol mot staten i miljöpolitiska frågor

Under senare år har enskilda och sammanslutningar väckt talan mot stater i syfte att staterna ska åläggas att avbryta verksamhet som anses bidra till för-sämring av miljön eller att vidta åtgärder för att bromsa denna försämring. I artikeln redogörs för staternas rättsliga förpliktelser rörande miljöskydd, fram-för allt 2015 års Parisavtal och Europakonventionen. Exempel ges på fall då sådan talan förts vid domstol i olika länder. En redogörelse ges för det s.k. Auroramålet, i vilket miljöaktivister hade väckt talan mot svenska staten vid Nacka tingsrätt och yrkat att tingsrätten skulle fastställa att staten var skyldig att vidta vissa åtgärder för att motverka klimatförändringarna. I detta mål uppkom viktiga konstitutionella frågor och frågor avseende Sveri-ges förpliktelser enligt internationella fördrag. Högsta domstolen beslöt i febru-ari 2025 att målet inte kunde tas upp till prövning i domstol.

AV: MÅNS JACOBSSON

preprint27 May 2025

Tio år av besynnerligheter

För tio år sedan diskuterades, i fem nummer av denna tidskrift förhållandet mellan de svenska grundlagarna och unionsrätten. Inledningen till diskussionen var frågan om våra konstitutionella grundvalar överhuvud-taget var relevanta inom ramen för EU-samarbetet. Det finns med anledning av den tid som förflutit skäl att blicka tillbaka och systematisera den praxis från EU-domstolen som vuxit fram under den gångna perioden. Slutsatsen blir att det saknas skäl att provocera fram en normkonflikt på konstitutionell grund inom ramen för EU-samarbetet. De flesta konflikter kommer gå att lösa inom ramen för de områden där beslutanderätten överlämnats, under förutsättning att den svenska rättsordningen tillåter detta.

AV: MAGNUS SCHMAUCH