Hem

Huvudmeny

  • Arkiv
  • Om föreningen
  • Kontakt
  • Prenumeration
Rss Twitter
  • Stäng menyn
  • Glömt lösenordet?
  • Skapa nytt konto
  • Logga in
Logga in

Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä

3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa.

Preprint
27-07-2022
Av: MIKAEL MELLQVIST

Abandonering — en insolvensrättslig essä

I denna essä presenteras ett sätt att se på frågan om abandonering i konkurs som inte stämmer överens med vad som vanligen anses vara givet. Även om angreppssättet är teoretiskt annorlunda, för det dock knappast med sig några omvälvningar i praktiken.

Preprint
27-07-2022
Av: MIKAEL MELLQVIST

CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligence-ansvar i hållbarhetsfrågor

Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar.

Preprint
27-07-2022
Av: MAGNUS SCHMAUCH

I kärnan eller därefter? Kontrakts- och processrättsliga aspekter på fel som framträder under garantitid enligt AB 04.

Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda.

Preprint
07-07-2022
Av: ANDERS INGVARSON och KRISTIN EICKHOFF

Straffnivå och två sorters proportionalitet

En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå.

Preprint
05-07-2022
Av: AXEL HOLMGREN

Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk

När en och samma skada omfattas av två olika försäkringar föreligger i många fall så kallad dubbelförsäkring. I Försäkringsavtalslagen regleras förhållandet mellan de två försäkringsgivare som meddelat försäkring som täcker skadan ifråga genom att den försäkringsgivare som ersatt skadan ges en regressrätt mot den andre försäkringsgivaren. Regleringen av hur fördelningen av försäkringsersättningen mellan de två försäkringsgivarna ska beräknas kan vid första anblick framstå som okomplicerad, men det tycks vara ett sken som bedrar.

Preprint
04-07-2022
Av: PAULA BÄCKDÉN

Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet*

Titt som tätt diskuteras om det är möjligt att införa klädkoder på en skola. Eftersom en människas sätt att klä sig kan vara ett uttryck för dennes yttrandefrihet uppkommer en spänning mot skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Än mer komplicerad blir situationen om en klädkod tagits fram och någon bryter mot den. Är det då möjligt att vidta någon rättsligt acceptabel åtgärd?

Preprint
22-06-2022
Av: MARIA REFORS LEGGE

Stig Strömholm, den personliga integriteten och rättighetskatalogen

Denna artikel bygger på det anförande som författaren höll i anledning av Stig Strömholms 90-års dag. Den handlar om jubilaren och den personliga integriteten — ett ämne som tidigt fångade Stig Strömholms intresse. Han behandlade den personliga integriteten som en konstitutionell fråga i flera sammanhang i början av 1970-talet. Detta var framsynt, eftersom integritetsområdet ju allt sedan dess blivit så centralt också som en fråga om regeringsformens innehåll och dess tillämpning. Texten ska ses som en födelsedagshyllning och har därför fått behålla mycket av sin karaktär av muntligt framförande.

Preprint
21-06-2022
Av: JOHAN HIRSCHFELDT

Integritetsskydd för var och en — på lika villkor?

I denna hyllningsartikel med anledning av Stig Strömholms 90-årsdag diskuteras personrättsliga frågor, särskilt vem som har rätt att efterge integritetsskydd och hur integritetsskyddet samspelar med ett ställföreträdarskap.

Preprint
21-06-2022
Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA

Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd

Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten 2021, där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken.

Preprint
21-06-2022
Av: JOHANNA CHAMBERLAIN

Förargelseväckande beteende med koran

Det har på sistone blivit uppenbart att man kan förarga många i samhället genom att bränna koranen. Det är kanske lika uppenbart att vi har en långtgående yttrandefrihet. Men det är dock långt ifrån uppenbart att denna yttrandefrihet hindrar ingripanden mot personer som bränner koranen.

Preprint
17-06-2022
Av: REIDAR EDVINSSON

Brottsofferersättningarnas utveckling — reflektioner utifrån ett exempel

Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomförs flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer. Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin.

Preprint
17-06-2022
Av: MÅRTEN SCHULTZ

Arrendenämnderna 50 år

Med anledning av att arrendenämnderna fyller 50 år skildras här hur dagens arrenderätt har utvecklats, arrendenämndernas föregångare och tillkomsten av arrendenämnderna. I texten besvaras också frågan vem som har haft störst betydelse för dagens arrenderätt: Mauritz Bäärnhielm eller Falstaff, fakir.

Preprint
17-06-2022
Av: CARL OLOF NILSSON ÖHRNELL

Litteratur

MARIA SCHÜLER, Der institutionelle Regulierungsrahmen für die europäische Energie-wirtschaft (Studien zum Internationalen Wirtschaftsrecht/Studies on Inter¬national Economic Law 22), Nomos, Baden-Baden 2019, 399 s. PHILIP STOMBERG, Governance-Strukturen im Energierecht (Schriften zum Deutschen und Europäischen Infrastrukturrecht, Band 11), Duncker & Humblot, Berlin 2019, 241 s.

Preprint
31-05-2022
Av: DAN HANQVIST

Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler

Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tillämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt.

Preprint
31-05-2022
Av: WALTER GULDBRANDZÉN och ESTER HERLIN-KARNELL

Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen?

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde i ett beslut i plenum den 4 mars 2022 en fråga om rättegångskostnader i samband med byte av efternamn. HFD var starkt oenig (9–6) och avgörandet väcker frågor kring bland annat rätten till rättvis rättegång, förhållandena mellan lagstiftare och prejudikatsinstanser och mellan de båda högsta domstolarna, samt vissa processuella frågor. Den här kommentaren kommer att fokusera på de konstitutionellt relevanta frågorna i målet.

Preprint
12-04-2022
Av: OLOF WILSKE

Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn

Ekonomisk verksamhet förutsätter alltid ett visst mått av planering. Planering av hela samhällsekonomin har visat sig ha katastrofala följder för människors och naturens välfärd. Planering inom företagen fungerar emellertid väl inom ramen för en marknadsekonomi. Som en del av effektivisering av värdekedjan är det ofta lämpligt att uppdra åt andra att utföra uppgifter för företaget. Detta gäller också för företag inom den finansiella sektorn. Som ett specifikt fall av "utkontraktering" (outsourcing) är detta föremål för reglering — men olika reglering — avseende olika slags företag inom sektorn. Artikeln diskuterar de olika regleringsvarianterna och analyserar behovet av att också i den offentligrättsliga regleringen relativisera de yttre gränserna för företagens juridiska organisationer för att optimera den ekonomiska verksamheten.

Preprint
12-04-2022
Av: DAN HANQVIST
Häfte 5-6 2022

Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans

Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta...

SvJT 2022 s. 419
Av: ANDERS EKA och Johnny Herre
Ladda ner PDF

Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område

Under de 50 år som Högsta domstolen har varit en renodlad prejudikatinstans har mycket hänt vad gäller domstolens prejudikatbildande verksamheten på det straffrättsliga området. Utvecklingen diskuterades under det panelsamtal som hölls med anledning av 50 års jubileet.

SvJT 2022 s. 421
Av: HANNA HALLONSTEN och PETTER ASP
Ladda ner PDF

Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen

Högsta domstolen firar i år 50 år som prejudikatinstans. I artikeln gör jag några reflektioner över min roll som riksåklagare och framför allt min roll som åklagare i Högsta domstolen med betoning på den prejudikatbildande verksamheten.

SvJT 2022 s. 432
Av: PETRA LUNDH
Ladda ner PDF

Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring?

I denna artikel behandlar jag advokatens roll i Högsta domstolen, och då företrädesvis i brottmål, kompletterat med en utblick till hur regelverket fungerar i några av våra närliggande länder. Avslutningsvis delar jag med mig av tankar kring hur en alternativ ordning skulle kunna se ut.

SvJT 2022 s. 442
Av: GHITA HADDING WIBERG
Ladda ner PDF

Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de?

Artikeln behandlar betydelsen av Högsta domstolens ställningstaganden i sådana straffrättsliga frågor som ligger vid sidan av prejudikatfrågorna i de vägledande avgörandena. Den övergripande frågeställningen gäller vilket avseende som underrätterna bör fästa vid det som Högsta domstolen uttalar i de delar som domstolen inte har angett som prejudikatintressanta. Författaren blickar även framåt och resonerar kring hur Högsta domstolen kan göra det lättare för läsaren av ett prejudikat att förstå vad som är avsett att vara vägledande och vad som rättstillämparen inte behöver fästa lika stort avseende vid.

SvJT 2022 s. 450
Av: CATHARINA MÅNSSON
Ladda ner PDF

Prejudikatbildning i straffvärdefrågor

De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.

SvJT 2022 s. 464
Av: GUSTAF ALMKVIST
Ladda ner PDF

Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren

Högsta domstolens vägledande avgöranden innehåller ofta generella uttalanden om gällande rätt. Dessa fungerar som komplement till lagstiftningen. På det hela taget fungerar samspelet med lagstiftaren utomordentligt väl. I vissa fall har dock lagstiftaren visat sig ha en annan uppfattning än Högsta domstolen om hur lagstiftningen bör tillämpas. Lagstiftaren har därvid använt sig av olika tekniker för att påverka praxis.

SvJT 2022 s. 474
Av: ANDERS PERKLEV
Ladda ner PDF

Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område

Med utgångspunkt i den diskussion som vid seminariet fördes om domstolens verksamhet på förmögenhetsrättens område behandlas i artikeln bland annat frågor om domstolens normbildande verksamhet på detta område och dess domskrivningsteknik.

SvJT 2022 s. 483
Av: CECILIA ANDGREN och SVANTE O. JOHANSSON
Ladda ner PDF

Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten

Artikkelen beskriver Høyesteretts virke og noen sentrale utviklingstrekk, herunder utviklingen av rollen som prejudikatdomstol og det økende antall saker som involverer tolkningen og anvendelsen av internasjonale traktater som

SvJT 2022 s. 491
Av: KRISTIN NORMANN
Ladda ner PDF

Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv

Några år efter att Högsta domstolen i Sverige gjordes till en mer renodlad prejudikatinstans genomfördes en liknande reform i Finland. Det rådande läget leder till intressanta diskussioner om rollfördelningen mellan de högsta domstolarna och såväl lagstiftaren som rättsvetenskapen.

SvJT 2022 s. 504
Av: JUHA HÄYHÄ
Ladda ner PDF

Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då

Genom en jämförelse av förmögenhetsrättsliga HD-avgöranden under de fyra åren närmast före fullföljdsreformen 1971 och dagens avgöranden klargörs likheter och skillnader i hur domar och beslut skrivs. Skillnaden är tydlig, och utvecklingen leder till såväl risker som möjligheter.

SvJT 2022 s. 513
Av: CHRISTER DANIELSSON
Ladda ner PDF

Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat?

Denna korta artikel handlar om HD:s roll som regelskapare (normgivare). HD har under de senaste 50 åren utvecklat denna roll på ett mycket värdefullt sätt. I det följande betonas de problem som kvarstår med att förstå och tilllämpa HD:s normgivning.

SvJT 2022 s. 519
Av: CHRISTINA RAMBERG
Ladda ner PDF

Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol?

Efter påpegning af nogle sider af HD’s procesform, som adskiller sig fra processen ved den danske Højesteret (bl.a. i relation til de appeltilladelser, der i Sverige betegnes som prövningstillstånd), diskuterer forfatteren, hvordan præjdikatdomstole i almindelighed bør optræde, bl.a. ved fortolkning og udfyldning af skreven lovgivning og i den retsskabende virksomhed på ulovregulerede områder.

SvJT 2022 s. 523
Av: MADS BRYDE ANDERSEN
Ladda ner PDF

Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen?

Frågan om det är en fördel eller en nackdel med att ha flera domstolar som ansvarar för prejudikatbildningen diskuteras med jämna mellanrum. Flera tänkvärda synpunkter i detta ämne fördes fram av panelen under jubileumsseminariet. Denna uppsats försöker sammanfatta synpunkterna och samtidigt belysa frågeställningen med utgångspunkt i några andra länders domstolssystem. Därutöver problematiseras den svenska ordningen som innebär att Mark- och miljööverdomstolens och Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i vissa fall inte får överklagas alls och i andra fall endast om domstolen bedömer att prejudikatbildningen kräver det (s.k. ventil).

SvJT 2022 s. 536
Av: HENRIK JONSSON och THOMAS BULL
Ladda ner PDF

Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol?

Rättskipningen och prejudikatbildningen har sedan lång tid varit uppdelad mellan civil- och straffrätten å ena sidan och förvaltningsrätten å den andra. Det innebär en risk för att prejudikatbildningen i vissa fall kan bli motstridig. Frågan är om det finns skäl att motverka den risken genom en sammanslagning av domstolar.

SvJT 2022 s. 547
Av: HELENA JÄDERBLOM
Ladda ner PDF

Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden

En övergripande fråga vid 2021 års symposium om Högsta domstolen var om det finns för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen. I den här artikeln görs en kort genomgång av Högsta domstolens rättstillämpning från senare tid inom tre rättsområden där det finns avgöranden också från domstolar med särskild kompetens inom området. De tre rättsområdena är mark- och miljörätten, arbetsrätten och hyresrätten. Slutsatsen i artikeln är att Högsta domstolen har lagt ett stort ansvar på de särskilda domstolarna men samtidigt tagit en aktiv del i rättsbildningen.

SvJT 2022 s. 554
Av: GUDMUND TOIJER
Ladda ner PDF

Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning?

Den 1 september 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen som en särskild domstol inom ramen för Svea hovrätts organisation. I denna artikel diskuteras vad den reformen inneburit för prejudikatbildningen. Hur har den påverkat Högsta domstolens prejudikatbildning? Kan det dras några slutsatser om den har förbättrat eller försämrat förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning? Avslutningsvis görs också några korta jämförelser med förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildningen på det hyresrättsliga och arbetsrättsliga området.

SvJT 2022 s. 564
Av: CHRISTINE LAGER
Ladda ner PDF

Utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol

I artikkelen blir det først gjort rede for den historiske utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol. Deretter blir det diskutert hvilke forhold som kan danne grunnlag for å fravike en rettsoppfatning som Høyesterett tidligere har uttalt. Som følge av at Norges Høyesterett er blitt en tilnærmet rent prejudikatsdomstol, har domsskrivingsteknikken utviklet seg betydelig i løpet av de siste tiårene. I Norge er det bare én høyesterett. I artikkelen blir det til slutt påpekt at flere høyesteretter innenfor et land i alle fall gir et potensial for en svekket prejudikatfunksjon.

SvJT 2022 s. 571
Av: JENS EDVIN A. SKOGHØY
Ladda ner PDF

Reformen år 1971 och en framåtblick

I ett avslutande samtal med Anders Eka blickade två av domstolens tidigare ordförande, Johan Munck och Stefan Lindskog, framåt. Är det bra som det är eller behövs det ytterligare reformer?

SvJT 2022 s. 580
Av: DAG MATTSSON
Ladda ner PDF

Några aspekter på prejudikatnytta och prejudikatbildning

I den avslutande framtidsspaning som Anders Eka ledde med Johan Munck och mig och som har refererats av Dag Mattsson diskuterades vissa möjligheter att förstärka Högsta domstolens roll som prejudikatinstans. På uppmaning följer här några ytterligare synpunkter, då på det självvalda temat prejudikatnytta. Den grundläggande tesen är att prejudikatnytta är det samhälleliga värdet av prejudikatbildningen, och att en högsta domstols främsta uppgift är att åstadkomma största möjliga prejudikatnytta med givna resurser. Tesen bildar utgångspunkt för vissa funderingar kring hur domstolens resurser på mest effektiva sätt kan användas för en samhällsrelevant prejudikatbildning.

SvJT 2022 s. 590
Av: STEFAN LINDSKOG
Ladda ner PDF

Tankar om HD:s dispensprövning

Var det bättre förr? Kan dispensprövningen vässas, och borde verksamheten i HD renodlas än mer? Eller är det kanske redan bäst som det är?

SvJT 2022 s. 602
Av: JOHAN MUNCK
Ladda ner PDF
Häfte 4 2022

Aggressionsbrottet — ett brott i tiden

Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ger domstolen jurisdiktion över de internationella brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Vad gäller sistnämnda brott trädde domstolens jurisdiktion inte i kraft förrän då brottet definierats. Så skedde genom de så kallade Kampalaändringarna antagna vid en statspartskonferens i Kampala på försommaren 2010. Men domstolens jurisdiktion över brottet sköts härefter upp och trädde inte i kraft förrän i juli 2018 och då med flera begränsningar. Dessa begränsningar och det begränsade antalet stater som valt att ratificera Kampalaändringarna gör att domstolens roll för aggressionsbrottet sannolikt blir mindre än vad många hoppats på.

SvJT 2022 s. 303
Av: CARL HENRIK EHRENKRONA
Ladda ner PDF

Svenska trupper i internationell styrka under fransk ledning i Mali — några folkrättsliga frågeställningar

Sverige har på senare år deltagit i flera internationella militära insatser som haft sin folkrättsliga grund i något annat än ett beslut av FN:s säkerhetsråd — senast inom ramen för Task Force Takuba i Mali. I fallet Task Force Takuba utgjorde Malis inbjudan grunden. Då uppstår frågor kring den folkrättsliga giltigheten av en inbjudan och om giltigheten kan påverkas av utvecklingen i det aktuella landet. Inte mycket rubbar en inbjudan visar det sig. En annan fråga rör straffansvarets gränser för svensk militär personal vid användning av våld under internationella insatser. Svaret är komplicerat och får fortsatt sökas i folkrätten. Någon svensk lag blev det inte till slut.

SvJT 2022 s. 319
Av: INGER ÖSTERDAHL
Ladda ner PDF

Bevisvärdering i busshållplatsmordet

I december 2021 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett brottmål — här benämnt busshållplatsmordet — där tingsrätten funnit bevisningen tillräcklig för att fälla en man för mord medan hovrätten gjort motsatt bedömning. Prövningstillståndet riktade in sig bl.a. på frågan om bevisvärdering. I artikeln formuleras tre avgörande frågor som Högsta domstolen har att ta ställning till, och två olika sätt att avgöra dem ur ett bevisvärderingsperspektiv. I artikeln argumenteras för att, och visas också hur, Bayesianska nätverk kan användas som ett hjälpmedel vid avgörandet av målet.

SvJT 2022 s. 339
Av: CHRISTIAN DAHLMAN
Ladda ner PDF

Tvångsmedel, legalitet och samtycke

Medicinska åldersbedömningar utgör ett exempel på kroppsliga undersökningar som det allmänna vidtar mot enskilda. Under vilka förutsättningar sådana undersökningar är tillåtna varierar, men två vanliga kravkonstruktioner är legalitet — att det i lagtexten uppställs ett antal förutsättningar — och samtycke — att den enskilde själv disponerar över om undersökningen genomförs. I denna artikel illustreras dessa två konstruktioner genom en analys av den rättsliga regleringen av medicinska åldersbedömningar i straffprocessen (legalitet) och asylprocessen (samtycke). Därvid jämförs de båda processformerna med avseende på innehåll, problematik och förhållande till tvångsmedelsbegreppet.

SvJT 2022 s. 361
Av: MATTIAS HJERTSTEDT och MARTINA REINIUS
Ladda ner PDF

Mindre reklamationsplikt — mer ”allmän passivitetsverkan”?

Högsta domstolen (HD) har i ett nytt avgörande, ”Svartöns pris”,2 berört frågan om en konsument har en skyldighet att reklamera mot ett oskäligt pris, dvs. en reklamationsplikt liknande 47 § köplagen. HD har besvarat frågan nekande, men samtidigt konstaterat att konsumenten, genom passivitet, kan förlora sin rätt att återkräva det redan erlagda (påstått oskäliga) priset. Avgörandet reser frågor om bl.a. den allmänna inomkontraktuella reklamationspliktens omfattning. Därtill vidareutvecklar HD principen om ”allmän passivitetsverkan”, som domstolen sjösatt under framförallt senare tids praxis. I denna rättsfallsanalys diskuteras avgörandet med avstamp i dessa frågeställningar.

SvJT 2022 s. 386
Av: JAKOB ANDERSSON
Ladda ner PDF

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2022.

SvJT 2022 s. 400
Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor
Ladda ner PDF

Litteratur

nudging. Nudge på engelska betyder ”puffa” och nudging kan exempelvis användas för att få människor att fatta beslut som är bättre för miljön eller för deras hälsa eller ekonomi.

SvJT 2022 s. 408
Ladda ner PDF
Häfte 3 2022

Är det väsentligt att grunden är väsentligen densamma?

Enligt rättegångsbalken 13:3 st. 1 p. 3 får en kärande framställa ett nytt yrkande bl.a. om det stödjer sig på väsentligen samma grund som det tidigare yrkandet. I doktrinen finns olika uppfattningar om hur rekvisitet ska förstås och av Högsta domstolens hittillsvarande praxis kan det inte utläsas någon uttrycklig generell ”formel” eller ”metod” som kan användas vid tillämpningen av detta. I NJA 2021 s. 193 (”Bröstarvingarnas taleändring”) lanserar dock domstolen begreppet ”samma saksammanhang” i samband med en taleändring enligt nyssnämnda bestämmelse. I den här artikeln diskuteras framför allt innebörden av begreppet och vilken räckvidd prejudikatet har.

SvJT 2022 s. 211
Av: MIKAEL PAULI
Ladda ner PDF

Tvistlösningens normativitet: Konsumentprocess i tre varianter*

Artikeln redogör för en konsumentprocessuell fallstudie där prövning i sak i allmän domstol jämförs med utgångspunkterna för förlikningsförhandling i domstol samt utgångspunkterna för ett Online Dispute Resolution (ODR)förfarande i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet med artikeln är att synliggöra hur processformerna på olika sätt påverkar konsumenträttens genomslag i samhället samt att synliggöra eventuella spänningar mellan de dubbla målsättningarna om individuellt konsumentskydd respektive marknadseffektivitet på övergripande nivå.

SvJT 2022 s. 230
Av: ERIK BJÖRLING
Ladda ner PDF

Aktuellt

2021-HD-symposium-5_Avslutning

2021-HD-symposium-5_Avslutning

HD 50 år som prejudikatinstans - Avslutande diskussioner

12-01-2022

2021-HD-symposium-4_Session3.mp4

2021-HD-symposium-4_Session3.mp4

HD 50 år som prejudikatinstans - Session 3

12-01-2022

2021-HD-symposium-3_Session2.mp4

2021-HD-symposium-3_Session2.mp4

HD 50 år som prejudikatinstans - Session 2

12-01-2022

2021-HD-symposium-2_Session1.mp4

2021-HD-symposium-2_Session1.mp4

HD 50 år som prejudikatinstans - Session 1

12-01-2022

20211130 - HD50 - Introduktion

20211130 - HD50 - Introduktion

HD 50 år som prejudikatinstans - Introduktion

12-01-2022

Fler videoklippAlla notiser

Mest lästa artiklar

Myndigheter, domare och deltagande i opinionsbildande verksamhet
SvJT 2019 s. 159
Rättegångsförfarandet i brottmål i Kanada
SvJT 1980 s. 424
Ny steriliseringslag.
SvJT 1941 s. 563

Bokmärken

För att bokmärka sidor eller ladda ner artiklar som pdf-filer måste du skapa ett konto och logga in. Det är gratis och går jättesnabbt! Du gör det i menyn brevid login-knappen ovan.


 

Hänvisning till preprints

Hänvisa gärna till artiklar som har förhandspublicerats på webbplatsen - s.k. preprints - på följande sätt:

Förnamn Efternamn, "Artikelns titel", http://svjt.se/content/xxxxxxxx (preprint i SvJT 2018-XX-XX).

(Ange i stället för http://svjt.se/content/xxxxxxxx artikelns fullständiga webbadress och i stället för 2018-XX-XX det datum då artikeln publicerades på svjt.se.)


 

Aktuellt tema

Högsta domstolen — 50 år som prejudikatinstans

1971 begränsades möjligheten att få mål prövade i Högsta domstolen, i syfte att renodla domstolens roll som prejudikatinstans. I november 2021 uppmärksammade Högsta domstolen och SvJT att det hade gått 50 år sedan reformen genom att arrangera ett symposium där olika frågor hänförliga till Högsta domstolens prejudikatbildande uppgift diskuterades. Inspelningar från diskussionerna finns att se på SvJT:s hemsida. Häfte 5–6 av SvJT 2022 utgör ett temanummer med anledning av symposiet. Artiklarna i numret är strukturerade så att de följer samma tematiska ordning som anförandena vid symposiet, med en sammanfattande och kommenterande text som inledning och medverkande talares artiklar i den ordning talarna framträdde vid evenemanget. 

Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans
SvJT 2022 s. 419 Läs mer
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område
SvJT 2022 s. 421 Läs mer
Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen
SvJT 2022 s. 432 Läs mer
Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring?
SvJT 2022 s. 442 Läs mer
Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de?
SvJT 2022 s. 450 Läs mer
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
SvJT 2022 s. 464 Läs mer
Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren
SvJT 2022 s. 474 Läs mer
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område
SvJT 2022 s. 483 Läs mer
Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten
SvJT 2022 s. 491 Läs mer
Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv
SvJT 2022 s. 504 Läs mer
Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då
SvJT 2022 s. 513 Läs mer
Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat?
SvJT 2022 s. 519 Läs mer
Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol?
SvJT 2022 s. 523 Läs mer
Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen?
SvJT 2022 s. 536 Läs mer
Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol?
SvJT 2022 s. 547 Läs mer
Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden
SvJT 2022 s. 554 Läs mer
Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning?
SvJT 2022 s. 564 Läs mer
Utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol
SvJT 2022 s. 571 Läs mer
Reformen år 1971 och en framåtblick
SvJT 2022 s. 580 Läs mer
Några aspekter på prejudikatnytta och prejudikatbildning
SvJT 2022 s. 590 Läs mer
Tankar om HD:s dispensprövning
SvJT 2022 s. 602 Läs mer
Litteratur om HD som prejudikatinstans
SvJT 2022 s. 605 Läs mer
Fler teman

Arkiv av utgåvor

Arkiv av utgåvor

SvJT 202212345
SvJT 20211234578910
SvJT 20201234578910
SvJT 20191234578910
SvJT 20181234578910
SvJT 20171234578910
SvJT 2016Festskrift12345-678910
SvJT 20151234578910
SvJT 201412345-678910
SvJT 201312345-678910
SvJT 201212345-678910
SvJT 201112345-678910
SvJT 201012345-678910
SvJT 200912345-678910
SvJT 200812345-678910
SvJT 200712345-678910
SvJT 200612345-678910
SvJT 2005123458910
SvJT 200412345-678910
SvJT 200312345-678910
SvJT 200212345-678910
SvJT 200112345-678910
SvJT 200012345-678910
SvJT 199912345-67910
SvJT 199812345-678910
SvJT 1997123478910
SvJT 199612345-67910
SvJT 199512345-678910
SvJT 199412345-678910
SvJT 199312345-678910
SvJT 199212345-678910
SvJT 199112345-678910
SvJT 199012345-678910
SvJT 19891
SvJT 19881
SvJT 19871
SvJT 19861
SvJT 19851
SvJT 19841
SvJT 19831
SvJT 19821
SvJT 19811
SvJT 19801
SvJT 19791
SvJT 19781
SvJT 19771
SvJT 19761
SvJT 19751
SvJT 19741
SvJT 19731
SvJT 19721
SvJT 19711
SvJT 19701
SvJT 19691
SvJT 19681
SvJT 19671
SvJT 19661
SvJT 19651
SvJT 19641
SvJT 19631
SvJT 19621
SvJT 19611
SvJT 19601
SvJT 19591
SvJT 19581
SvJT 19571
SvJT 19561
SvJT 19551
SvJT 19541
SvJT 19531
SvJT 19521
SvJT 19511
SvJT 19501
SvJT 19491
SvJT 19481
SvJT 19471
SvJT 19461
SvJT 19451
SvJT 19441
SvJT 19431
SvJT 19421
SvJT 19411
SvJT 19401
SvJT 19391
SvJT 19381
SvJT 19371
SvJT 19361
SvJT 19351
SvJT 19341
SvJT 19331
SvJT 19321
SvJT 19311
SvJT 19301
SvJT 19291
SvJT 19281
SvJT 19271
SvJT 19261
SvJT 19251
SvJT 19241
SvJT 19231
SvJT 19221
SvJT 19211
SvJT 19201
SvJT 19191
SvJT 19181
SvJT 19171
SvJT 19161