Hatbrott och andra straffrättsliga särregleringar för brott mot särskilda offergrupper

De senaste åren har det genomförts flera kriminalpolitiska reformer vars syfte har varit att skärpa straffen för, eller på annat sätt särreglera, brott mot offer tillhörande särskilda grupper. Sådana grupper kan vara exempelvis förtroendevalda, tjänstemän eller kvinnor. Vissa av dessa reformer har berört den så kallade hatbrottslagstiftningen, medan andra har rört regler som inte omfattas av hatbrottsbegreppet. I denna artikel uppmärksammas och jämförs några nyare straffrättsliga reformer rörande denna typ av bestämmelser i syfte att närma sig principiella frågor relaterade till hatbrott och liknande särregleringar. Vilken betydelse har det att en viss grupp tillerkänns ett skydd i hatbrottslagstiftningen när allt fler offergrupper omfattas av särregleringar? Och hur kan särregleringar av detta slag motiveras när straffrättssystemet ytterst bygger på ideal om likhet?

Sanktionsavgifter enligt arbetstidslagen — konstruktion och tillämpning

I artikeln analyseras ansvarskonstruktionen och beloppsbestämningen vid påförande av sanktionsavgifter enligt arbetstidslagen. Analysen visar att tillämpningen präglas av förutsebarhets- och proportionalitetsproblem samt att kopplingen till arbetstidsreglernas skyddssyfte i vissa fall är svag. Mot denna bakgrund diskuteras möjligheten att komplettera sanktionssystemet i arbetstidsärenden med ytterligare påföljdsformer.

Auroramålet och vikten av att ta processuella rättigheter på allvar

Regeringsformen (RF), Europakonventionen2 (EKMR) och unionsrätten upprätthåller på olika sätt grundläggande rättigheter i from av tillgång till domstolsprövning, rättvis rättegång och effektiva rättsmedel. En på senare tid omdebatterad fråga är hur nämnda regelverk förhåller sig till utrymmet för att inför svensk domstol föra en fastställelsetalan jämlikt 13 kap. 2 § rättegångsbalken (RB). En särskild fråga är i vad mån svensk processrätt lämnar utrymme för fastställelse av att en rättighetskränkning skett, utan att kränkningen uttryckligen knyts till en viss rättsföljd. Frågan har stor betydelse inte minst för möjligheten att driva olika former av klimatprocesser i svensk domstol. Genom två nyligen meddelade beslut i mål Ö 7177-23 (Klimattalan) och mål Ö 438-24 (Regionens medgivande) har Högsta domstolen presenterat två delvis olika lösningar på problemet. I den följande uppsatsen diskuterar vi skillnaderna mellan de olika lösningarna och vad de innebär för utrymmet att i framtiden ta klimatanspråk till svensk domstol.

Regeringens insättande av Försvarsmaktens cyberförsvarsförband i fred, kris och krig Konstitutionella förutsättningar m.m.

Cyberangrepp utmanar vår traditionella uppfattning om väpnade hot — när servrar slås ut, samhällsfunktioner lamslås och angriparen förblir anonym suddas gränsen mellan fred och väpnad konflikt ut. Hoten kommer utan förvarning och utan fysiskt våld, men kan ändå slå direkt mot rikets suveränitet och motståndskraft. I denna nya säkerhetspolitiska verklighet växer kravet på att snabbt kunna sätta in militär cyberförmåga — även i fredstid. Artikeln granskar de konstitutionella ramar som styr regeringens handlingsutrymme, med särskilt fokus på den rättsliga gråzon som hybridkrigföring och cyberangrepp kan medföra.

”Enligt grunderna” — Om vikten av att skilja på tolkning och analogier Rättshistoriska och konstitutionella utgångspunkter (Del I av II)

Tolkningar och analogilösningar är vanligt förekommande i domstolarnas rättstillämpning. Metodverktygen tolkning och analogi används emellertid ofta utan närmare reflektion. Juristen behöver dock bl.a. av konstitutionella skäl kunna skilja tolkningen från analogin. Medan tolkningen av en rättsregel möjliggör en precisering av dess innehåll utan att regeln ändras utgör analogin en form av rättsbildning. Att svenska jurister har givits en möjlighet att bilda rätt får dock inte missbrukas. Juristerna riskerar annars att bli lagstiftarens konkurrent. Inom ramen för två artiklar undersöks därför skillnaderna mellan rättstolkningen och analogin ur olika perspektiv. Den här artikeln utgör del 1, i vilken betydelsen av att skilja mellan tolkningen och analogin sätts in i ett rättshistoriskt och konstitutionellt sammanhang. I del 2 illustreras den teoretiska betydelsen av att skilja mellan tolkning och analogier med exempel ur rättspraxis och juridisk metodlitteratur.

När aktiebolagsrätt möter fordringsrätt: Högsta domstolens dom 14 november 2024, mål nr T 7245-23 De inlösta preferensaktierna

I denna artikel granskas Högsta domstolens avgörande i mål T 7245-23 De inlösta preferensaktierna. Det konstateras att majoriteten i domstolen skilde sig från minoriteten i att majoriteten såg frågan i målet som en aktiebolagsrättslig, medan minoriteten såg den som en fordringsrättslig fråga. I artikeln ansluter vi oss till minoritetens linje och förklarar varför majoritetens syn på frågan leder till fordringsrättsliga självmotsägelser i det aktiebolagsrättsliga sammanhanget. Artikeln avslutas med en reflektion över vikten att hålla ihop det rättsliga systemet i dess olika specialiserade delar.

Personalnotiser

Litteratur

Från lagstiftningsarbetet