En objektiv domstol i en modern tid Att vissa domstolar valt att delta i Stockholm Pride och andra pridefestivaler är förenligt med den självklara och nödvändiga förutsättningen att domstolarna är objektiva och opartiska, skriver författarna i en replik till Daniel Bergströms artikel med kritiska synpunkter (https://svjt.se/content/domstolarnas-deltagande-i-pridefestivalen-kritiska-konstitutionella-synpunkter). Preprint16-10-2018 Av: GUDRUN ANTEMAR, MARIE-JEANETTE AXÉLIUS FRIBERG, KATARINA GRÉN, STEFAN HOLGERSSON, CECILIA KLERBRO, JOHAN KVART, PER LENNERBRANT, BJÖRN LINDÉN, YLVA NORLING JÖNSSON OCH INGER SÖDERHOLM
Obefogad hävning av uppdrag: Något om förmedlarens skada Förmedlingsrätten omfattar ett antal förmedlare som dels agerar inom ramen för befintlig reglering, dels är oreglerade. Frågan om förmedlarens, och särskilt den oreglerade mäklarens, rättsliga ställning har hittills varit oklar. En övergripande metodologisk utmaning är frågan om i vilken mån vägledning kan hämtas från konsumentskyddande lagstiftning, som t.ex. fastighetsmäklarlagen eller agentsskyddande lagstiftning som lagen och handelsagentur. I denna artikel analyseras en av de mest kontroversiella frågorna i den oreglerade förmedlingsrätten, nämligen frågan om förmedlarens rätt till skadestånd vid uppdragsgivarens obefogade hävning av förmedlingsuppdraget. Preprint14-10-2018 Av: ANTONIA KRZYMOWSKA
Domstolarnas deltagande i Pridefestivalen — kritiska konstitutionella synpunkter Att domstolar ska vara politiskt opartiska är en självklar utgångspunkt i en rättsstat. I artikeln argumenteras för att domstolarnas deltagande i Pridefestivalen under inga omständigheter kan vara förenligt med kravet på opartiskhet, eftersom Pridefestivalen måste uppfattas som en politisk meningsyttring. I botten ligger möjligen en felaktig syn på vad som bygger förtroende för samhällsinstitutioner, liksom ett förbiseende av att domstolarna inte är myndigheter bland andra. Preprint02-10-2018 Av: DANIEL BERGSTRÖM
En fullmaktslära i förändring — reflektioner kring NJA 2014 s. 684 I rättsfallet NJA 2014 s. 684 introducerade Högsta domstolen en ny fullmaktstyp i svensk rätt, den så kallade tillitsfullmakten. I artikeln behandlas frågan om vad som definierar en tillitsfullmakt och hur en sådan skiljer sig från en fullmakt som grundas på huvudmannens viljeförklaring. Preprint06-09-2018 Av: OLLE WÄNNSTRÖM
EU:s arvsförordning EU:s arvsförordning (650/2012) trädde i kraft 2015-08-17. Samma dag trädde även den svenska kompletterande lagen (2015:417) om arv i internationella situationer (IAL) i kraft. Preprint06-09-2018 Av: ULF BERGQUIST
14 dagar av ostoppbar terror Ansvarsregleringen på yttrandefrihetsrättens område ger fortsatt upphov till svåra avvägningar mellan olika intressen. I artikeln hävdas att det senaste förslaget till reglering vilar på en orimlig avvägning, där de etablerade mediernas intresse tillåtits slå ut yttrandefrihetsrättens traditionella syn på ansvariga utgivare och att effekterna kan bli potentiellt farliga. Preprint03-09-2018 Av: MÅRTEN SCHULTZ
Samebyars avtalsrätt I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats. Preprint14-06-2018 Av: EIVIND TORP
Måste man verkligen följa reglerna? Angående override-regelns plötsliga tillämpande i svensk revision Skärningen mellan redovisnings- och revisionsrätt utgör ett område som juridiskt inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Framför allt vore det välkommet med ett tydligare juridiskt perspektiv byggt på rättsdogmatisk metod inom detta område. Jag ska i denna artikel argumentera för att avsaknaden av juridisk metod kan medföra tveksamma rättsliga utfall. Argumentationen utgår från ett aktuellt fall där begreppet rättvisande bild givits en juridisk innebörd som inte förefaller vara förenlig med implementering av EU-direktiv och heller inte förefaller ha stöd utifrån en rättsdogmatisk analys. Preprint08-06-2018 Av: JESPER FAGERBERG
Misstagsbetalning av annans skuld Norska Høyesterett har i två avgöranden uttalat sig om regressfrågor i anslutning till att ett försäkringsbolag av misstag ersatt en skada som inte täckts av villkoren, men som täckts av en försäkring hos ett annat bolag. Det senaste avgörandet meddelades i december 2017. Av domen följer att den egentlige försäkringsgivaren är skyldig att kompensera det bolag som betalat och att regressansvaret inte bortfaller därför att ansvaret prekluderats i förhållande till försäkringstagaren. De norska domarna illustrerar att risken för vad som skulle kunna kallas misstagsinterventionsbetalningar inte är försumbar i försäkringssammanhang. Problemet kan uppstå även i Sverige. I ljuset av 2017 års Høyesteretts-avgörande undersöks hur frågan om regress mellan försäkringsbolagen bör lösas i svensk domstol. SvJT 2018 s. 641 Av: ALEXANDER UNNERSJÖ Ladda ner PDF
En enhetlig unionsrättslig prejudikatbildning i våra domstolar Det har i olika sammanhang påpekats att prejudikat behövs när det gäller ”unionsrättsliga frågor”. Den här artikeln tittar på prejudikatdispens i våra högsta domstolar och hur den förhåller sig till några avgöranden från EU-domstolen angående skyldigheten att begära förhandsavgörande. Rättsutvecklingen visar att det inte längre är tillräckligt att bara tillämpa Cilfit-kriterierna när dispensfrågan prövas för att avgöra om målet ska hänskjutas till EU-domstolen. Slutsatsen är att det finns goda förutsättningar att bättre integrera europarättslig prejudikatbildning i domstolarnas löpande verksamhet, främst vid dispensprövning inför prövningstillstånd. En förutsättning för att detta ska ske är att lagstiftare, underrätter och överrätter ser EU-domstolen som den huvudsakliga prejudikatinstansen i dessa sammanhang, tillsammans med bl.a. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, som spelar en annan roll i vårt rättsväsende. SvJT 2018 s. 658 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Grannelagsrättsligt skadeståndsansvar Begreppet grannelagsrätt är för många jurister sannolikt antingen helt okänt eller betraktas främst som en rättshistorisk föregångare till den miljörättsliga regleringen av miljöskador. De grannelagsrättsliga reglerna är emellertid i högsta grad gällande. Även om merparten av bestämmelserna i jordabalkens kapitel om grannelagsrätt sällan åberopas uttryckligen utgör de ett relevant komplement till miljöbalkens regler för relationer mellan grannar. Bestämmelserna kan i vissa fall ligga till grund för skadeståndsansvar. Sådant skadeståndsansvar baseras primärt på en kontraktsliknande skyldighet att visa skälig hänsyn mot sina grannar. En avgörande fråga blir därmed vad som ligger i begreppet skälig hänsyn. Är ansvaret strikt, eller förutsätts culpa och hur bestäms i så fall aktsamhetsnormen? SvJT 2018 s. 674 Av: JONAS DU RIETZ Ladda ner PDF
Tredje mans ställning vid ett tåglägesavtals eventuella ogiltighet Ogiltighetspåföljden är vid störningar i den avtalsmekanism som leder till ett tåglägesavtal av praktiska skäl ointressant för parterna i avtalet, men desto mera intressant för en utomstående tredje man. Tredje man möter dock processuella hinder när denna försöker göra gällande ogiltighet av annans tåglägesavtal. I artikeln diskuteras i vad mån tredje man över huvud taget kan göra gällande ett tåglägesavtals ogiltighet, samt hur det civilprocessrättsliga och det förvaltningsprocessrättsliga regelverket samspelar för att uppnå vissa regleringstekniska effekter. SvJT 2018 s. 695 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Litteratur federal and regional legislation. The main rights are usage rights to reindeer pasture, some hunting and fishing privileges. Within federal law, there is also a possibility to establish territories of traditional nature use (but not done yet). SvJT 2018 s. 730 Ladda ner PDF
Personalnotiser Hovrätterna Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Johan Holmquist till hovrättsassessor (2018-09-01). ... SvJT 2018 s. 732 Ladda ner PDF
Förbud mot konfessionella skolor? I denna uppsats diskuteras möjligheterna att förbjuda konfessionella friskolor — eller att på andra sätt begränsa möjligheterna att ha konfessionella inslag i utbildningen — i ljuset av europakonventionen. SvJT 2018 s. 523 Av: LOTTA LERWALL Ladda ner PDF
Självkostnadsprincipen enligt AB 04 och ABT 06 Vad ska beställare av entreprenader betala för ändringar när parterna inte kan enas om ett fast pris? Vilka kostnader är ersättningsgilla i entreprenader som i sin helhet utförs på löpande räkning? Vad gäller när entreprenörens krav på ersättning baseras på ett bristfälligt kostnadsunderlag? För majoriteten av svenska entreprenadprojekt där beställaren inte är konsument regleras dessa frågor genom självkostnadsprincipen i standardavtalen AB 04 och ABT 06. Ersättningsmodellen är central i standardavtalen och har mycket stor praktisk betydelse. Dess närmare innebörd är emellertid oklar i flera hänseenden, vilket skapar tillämpningsproblem. I artikeln diskuteras ett antal frågor avseende självkostnadsprincipen och hur den bör tillämpas. SvJT 2018 s. 542 Av: ANDERS INGVARSON och MARCUS UTTERSTRÖM Ladda ner PDF
Challenge of arbitrators under the Swedish Arbitration Act — procedure and reappointment A number of practically important issues regarding the challenge and reappointment of arbitrators remain uncertain under Swedish arbitration law. These issues include (i) whether the tribunal should try an early challenge against a party-appointed arbitrator before or after a chairman has been appointed; (ii) whether the appointing party has a right to accept an early challenge, withdraw its choice and appoint another arbitrator; and (iii) whether the parties are free to agree on the procedure for reappointment after a challenge based on pre-existing circumstances has been made. These issues all have implications for arbitrators, parties and counsel. This article discusses these issues from a practical perspective and seeks to suggest possible solutions. The issues discussed are also related to the ongoing revision of the SvJT 2018 s. 565 Av: RASMUS LÜNING Ladda ner PDF
Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del III)* Detta är tredje delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I den första delen tog jag ett brett grepp om det hela samt behandlade vissa grundläggande frågeställningar. Den andra delen innehöll sedan en praxisgenomgång samt övergripande reflektioner gällande den utveckling som framträdde genom den genomgången. Med slutsatserna från de två föregående delarna i ryggen återkommer jag i denna del till den övergripande frågeställningens kärna med en fördjupad behandling av prövningens ingångar (lagprövning respektive grundlagskonform lagtolkning) och den stegvisa prövningen som sådan. Till sist redogörs för mina avslutande reflektioner på framställningen som helhet. SvJT 2018 s. 579 Av: OSCAR SÖDERLUND Ladda ner PDF
Litteratur FREDRIK SJÖVALL, SAMUEL RUDVALL, De europeiska civilprocessförordningarna. En kommentar. Norstedts Juridik, 2018, 593 s. Den internationella civilprocessrätten, såvitt gäller förhållandet mellan EU:s medlemsstater, har numera till helt övervägande del... SvJT 2018 s. 630 Ladda ner PDF
Osolidariskt ansvar När två eller flera tar ett lån gemensamt blir de ofta solidariskt ansvariga för hela skulden. Presumtionsregeln innebär att tidigare makar, sambor och vänner fortsatt svarar för varandras skulder även när den nära och tillitsfulla relationen som var orsaken till skuldsättningen tagit slut eller rent av förbytts i bitter ovänskap. Rättsreglerna om solidariskt ansvar är i stort utformade som om gäldenärerna saknade annan relation än den som skulden skapar och den interna tilliten tillmäts ingen egentlig betydelse i det yttre förhållandet till borgenären. Frågan är om detta är ett önskvärt tillstånd eller om det solidariska ansvaret bör omprövas. SvJT 2018 s. 423 Av: TORBJÖRN INGVARSSON Ladda ner PDF
Bevistalan – åklagarsynpunkter på regelverket när våra allra yngsta begår allvarliga brott Inte minst från samhällets sida finns starka skäl att få klarhet i hur särskilt allvarliga brott har gått till. Det gäller även om den misstänkte inte är straffmyndig. Frågan som ställs i artikeln är om dagens regelverk svarar upp mot dessa krav, eller om det bör skapas större utrymme för att väcka bevistalan i domstol och på så sätt fullfölja en reform som tidigare genomförts på området. SvJT 2018 s. 439 Av: PER LINDQVIST Ladda ner PDF
Fördragskonform tolkning av MR-traktat Begreppet fördragskonform tolkning har gäckat den svenska rättsvetaren en längre tid. Orsaken till den något tvetydiga relationen till denna ofta användbara tolkningsprincip visar sig vara att den i huvudsak har två olika betydelser: en stark form med koppling till Europarätten och en svag form kopplad till den allmänna folkrätten. Den här uppdelningen blir tydlig vid den studie av domstolspraxis som redovisas i denna artikel. SvJT 2018 s. 450 Av: MARIA GRAHN-FARLEY Ladda ner PDF
Duty to mitigate and intentional breaches of contract Intentional breaches of contract are not as uncommon as one might imagine. Given the fact that they reflect the non-performing party’s wilful disregard of the aggrieved party’s rights under the contract, in stark conflict with the fundamental principle of pacta sunt servanda, many legal systems as well as international instruments have set forth special rules and principles that puts the aggrieved party in a more favourable position than what otherwise would be the case. It is considered that a normal application of contract terms or optional legislation would lead to objectionable and morally unfair results in cases of intentional wrongdoings. The particular effects of intentional breaches are often related to, and have their greatest significance for, damages claims. In the present article, the author examines the interface between intentional misconduct and the duty to mitigate loss. SvJT 2018 s. 464 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del II)* Detta är andra delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I den första delen tog jag ett brett grepp om det hela samt behandlade vissa grundläggande frågeställningar. Denna andra del innehåller för det första en metodisk genomgång av överrättspraxis under perioden 1980 t.o.m. 2015. För det andra övergripande reflektioner kring den utveckling som framträder vid ett studium av den genomgången. Det huvudsakliga syftet är att lägga en grund för den fördjupade analys av proportionalitetsprövningens ingångar och den stegvisa prövningen som kommer följa i framställningens tredje del. SvJT 2018 s. 475 Av: OSCAR SÖDERLUND Ladda ner PDF
Truman and the Fat Man (Bokförlaget Thales, 2017) kritiskt granska doktrinen om dubbel... SvJT 2018 s. 515 Av: SOFIA JEPPSSON Ladda ner PDF
Varför är bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte tillräcklig i mål om olaga hot? En typ av stödbevisning som förekommer i bland annat våldtäktsmål och mål om olaga hot är vittnesmål om målsägandens agerande i anslutning till den påstådda gärningen. Det kan t.ex. vara ett vittnesmål från en nära vän som målsäganden anförtrott sig åt. I många fall består åklagarens bevisning enbart av målsägandens berättelse i kombination med sådan stödbevisning. Denna artikel redovisar en kvantitativ studie av rättspraxis i mål där bevisläget ser ut på detta sätt, och jämför våldtäktsmål med mål om olaga hot. I 90% av våldtäktsmålen ansågs bevisningen uppfylla beviskravet. I målen om olaga hot ansågs beviskravet uppfyllt i bara 18% av fallen. Visar detta att domstolarna tillämpar ett lägre beviskrav i våldtäktsmål? Artikeln diskuterar möjliga förklaringar till den observerade diskrepansen mellan de båda måltyperna. SvJT 2018 s. 327 Av: Christian Dahlman och Andreas Korths Aspegren Ladda ner PDF
Om den s.k. ungdomsreduktionen Artikeln behandlar den s.k. ungdomsreduktionen vid straffmätningen enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken och de ideologiska skäl som kan anses ligga bakom bestämmelsen. Särskilt diskuteras intresset av straffrättslig proportionalitet som ett sådant skäl. Vidare berörs viss empirisk forskning som kan anses ge indikationer om till vilken ålder särbehandlingen bör bestå. I viss utsträckning kommenteras även direktiven till den utredning som regeringen tillsatte i december 2017 och som rör ett avskaffande av ungdomsreduktionen såvitt avser lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år. SvJT 2018 s. 343 Av: Axel Holmgren Ladda ner PDF
Bevisbördans placering i fordringsmål — en rättsfallsstudie ”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras. SvJT 2018 s. 360 Av: ALEXANDER HARDENBERGER Ladda ner PDF
Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del I) Detta är första delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I denna första del tar jag ett brett grepp om det hela samt behandlar vissa grundläggande frågeställningar medan de två efterföljande delarna är tänkta att ge ytterligare underlag och djup i centrala delar. SvJT 2018 s. 375 Av: Oscar Söderlund Ladda ner PDF
Litteratur HENRIK BELLANDER, Rättegångskostnader — Om kostnadsbördan i dispositiva tvistemål (akad. avh.), Iustus Förlag 2017, 545 s. SvJT 2018 s. 415 Ladda ner PDF
Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras. SvJT 2018 s. 225 Av: GUSTAF ALMKVIST och ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Den nya allmänna dataskyddsförordningen — några anmärkningar När EU:s allmänna dataskyddsförordning ersätter den svenska personuppgiftslagen i maj 2018 kommer det innebära påtagliga förändringar. Redan rättsformen EU-förordning utgör en relevant förändring, samtidigt som flera konceptuella nyheter införs. Hur dataskyddsförordningen faktiskt kommer att tillämpas i samtliga medlemsstater kan dock vid denna tidpunkt inte sägas definitivt, då den ger utrymme för många olika tolkningsmöjligheter. Den här artikeln analyserar några utvalda bestämmelser i dataskyddsförordningen och försöker att i det sammanhanget diskutera eventuella frågor. SvJT 2018 s. 240 Av: HAJO MICHAEL HOLTZ Ladda ner PDF
Om aktieägares lojalitetsplikt Joint adventurers, like copartners, owe to one another, while the enterprise continues, the duty of the finest loyalty. /…/ Not honesty alone, but the punctilio of an honor the most sensitive, is then the standard of behavior. Benjamin N. Cardoz SvJT 2018 s. 265 Av: JESSICA ÖSTBERG Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen hösten 2017 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2017. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. SvJT 2018 s. 304 Av: MONICA HALL och BENGT BILLQUIST Ladda ner PDF
Notiser Personalnotiser Ny rikspolischef Regeringen har den 1 februari 2018 utsett generaldirektören vid Säkerhetspolisen Anders Thornberg till rikspolischef. Se mer om Anders Thornberg i Ss. 645 (med porträtt). Nytt justitieråd tillika ordförande i Högsta förvaltningsdo... SvJT 2018 s. 324 Ladda ner PDF
Skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen — den nya lagstiftningen Uppsatsen redogör översiktligt för en omfattande ändring av skadeståndslagen (SkL), som träder i kraft den 1 april 2018. Genom lagstiftningen införs särskilda regler om skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen, vilka till stor del — men inte helt — stämmer med en rättspraxis som utvecklats i Högsta domstolen på senare år. SvJT 2018 s. 93 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
