Jämkning av kommersiella avtal mellan jämbördiga parter Denna artikel förmedlar några iakttagelser från den allmänna avtalsrätten. Det handlar om tillämpningen på senare tid av den ständigt aktuella 36 § i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen alternativt AvtL) i kommersiella avtalsrelationer. Mina iakttagelser leder till slutsatsen att den starka restriktivitet i tillämpningen som förarbetena till 36 § uppmanade till inte längre gäller. Preprint28-11-2023 Av: BOEL FLODGREN
Reflektioner över svensk straffrättspolitik då och nu Hur straffsystemet bör utformas och tillämpas är en ständig diskussionsfråga. Medan många andra delar av rättssystemet är relativt trögrörliga kan straffrätten i vissa delar beskrivas som en sorts juridisk färskvara. Det gäller särskilt beträffande vilka påföljder som ska finnas och på vilket sätt de ska tillämpas. Ofta förs den straffrättspolitiska diskussionen som om vi inte hade något att lära av tidigare erfarenheter på området. I den här texten görs en tillbakablick på hur man tidigare har resonerat kring straffrätten. Tankar förs också fram kring vad som kan vara goda utgångspunkter för den reformering av straffrätten som vi nu verkar stå inför. Preprint16-11-2023 Av: MARTIN BORGEKE
Den reklamationspliktigas (faktiska) insikt om avtalsbrottet — bevisfrågor och innebörd I ”Suterränghuset på Ekerö” NJA 2021 s. 353 har Högsta domstolen (HD), veterligen för första gången i direkt bemärkelse, berört innebörden av att i reklamationssammanhang ha faktisk insikt om avtalsbrottet. Detta har betydelse för såväl reklamationsfristens startpunkt som dess längd, och möjligen även för andra passivitetsinstitut. I den här artikeln diskuteras hur kravet på faktisk insikt ska förstås i avtalsbrottsreklamationssammanhang, och till detta hörande bevisfrågor, mot bakgrund av HD:s slutsatser i nämnda avgörande. Preprint16-11-2023 Av: JAKOB ANDERSSON
Rätt rättsliga utgångspunkter för avgörande av tvist om arbetstid och konkurrerande kollektivavtal Vilka bör de rättsliga utgångpunkterna vara när domstol år 2023 ska avgöra tvist om krav på skadestånd för att ett antal arbetstagare jobbat övertid i strid med kollektivavtalet? I artikeln diskuteras om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. Artikeln tar sin utgångspunkt domen AD 2023 nr 25 där Arbetsdomstolen inte alls berör EU:s harmonisering av arbetstiden. Preprint14-11-2023 Av: ERIK SJÖDIN
Vad är hållbarhetsjuridik? Hållbarhetsjuridik är ett nytt och hastigt framväxande rättsområde. I den här artikeln skisseras en struktur för ämnet. Först beskrivs det systemdynamiska perspektiv på natur, samhälle, ekonomi och affärsverksamhet som behöver intas inom hållbarhetsjuridiken. Efter en redogörelse kring att hållbarhet i grunden är en moralisk fråga med normen om tillbörlig aktsamhet som sin grund redogörs för hållbarhetsjuridikens övergripande struktur och innehåll i form av fem nivåer av regler, från internationella deklarationer och konventioner till kontrakt. Avslutningsvis diskuteras en central fråga, nämligen förenligheten mellan EU-rättens idealbild för hållbar affärsverksamhet och den rådande tolkning av aktiebolagslagen som att företags syfte är att maximera vinsten åt aktieägarna. Preprint07-11-2023 Av: DAVID FRYDLINGER
Finns det ett behov av tydligare ramar för konkursförfarandet? Reflektioner från REKON:s utbildningsdag den 23 oktober 2023. Preprint05-11-2023 Av: JOSEPH ZAMANI
Natofrågans eventuella Plan B När detta skrivs har varken det turkiska eller ungerska parlamentet godkänt Sveriges Natoansökan. Som ett alternativ till fullvärdigt medlemskap kan en s.k. plan B bli aktuell. Den svenska ansökan har redan godkänts av 28 av Natos medlemmar och tillsammans med Finland skulle de kunna stödja Sverige på nytt — i ett multilateralt avtal som de ingår med Sverige. Vi skulle kunna bli del av en kollektiv försvarsgaranti vid sidan av Natofördraget. Solidaritetsklausulen i EU:s unionsfördrag skulle kunna användas i ett alternativt multilateralt projekt. Men denna multilateralism skulle, i likhet med Natofördraget, bli mellanstatlig och inte, som i EU, överstatlig. Varje regering skulle ta sitt beslut om vilket bistånd till en angripen stat som skulle gälla — inte nödvändigtvis militärt, kanske ekonomiskt eller administrativt. Sverige skulle därför behöva säkra upp försvarsgarantin bilateralt i förhållande till USA, Natos militära garant. Ett sådant bilateralt Defence Cooperation Agreement (DCA) är också på gång, oavsett hur det blir med det svenska medlemskapet. Preprint05-11-2023 Av: OVE BRING
Engelskförfattade vitesklausuler i avtal underkastade svensk rätt Att avtal skrivs på engelska blir allt vanligare. Det är inte heller ovanligt att dessa avtal är underkastade svensk rätt, innebärande att svenska avtalstolkningsprinciper ska tillämpas på avtalet. Men frågan om hur engelskförfattade vitesklausuler då ska tolkas, enligt svensk rätt och svenska avtalstolkningsprinciper, står i mångt och mycket obesvarad. Artikeln syftar till att utreda frågan närmare, men också att bidra till den allmänna diskussionen om vitet i svensk rätt. Bland annat argumenteras för en förtydligande terminologi vad gäller vitets syfte samt att vitet, in dubio, anses fungera ersättande. Preprint11-10-2023 Av: FILIP KARLSSON
En förändrad bestämmelse om hets mot folkgrupp Den 21 april 2023 överlämnades betänkandet ”En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp”. Det största förslaget om ändringar i lagtext är en ny formulering av brottet hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB). Enligt förslaget ska bestämmelsen förtydligas på flera sätt, men också utvidgas genom att den omfattar enskilda. Denna föreslagna förändring innebär att enskilda individer kan få status som målsägande i en brottmålsprocess. Det betyder också att enskilda kan bli berättigade till de särskilda skadestånd som brottsoffer har möjlighet att erhålla. Följande artikel syftar till att behandla de skadeståndsrättsliga följderna av en förändrad bestämmelse om hets mot folkgrupp. Frågan är om den till synes lilla förändringen i BrB kan innebära en öppning för strategiskt skadeståndsprocessande i politiskt syfte. Preprint05-10-2023 Av: KAROLINA STENLUND
Replik angående koranbränningar Det kan inte råda något tvivel om att det är brottsligt att bränna en koran i fall då handlingen faktiskt är ett uttryck för missaktning för muslimer. Och det är lätt att ge exempel där handlingen är just ett sådant uttryck. Att lagstiftaren tillåtit religionskritik vars uttrycksmedel är stötande för religiösa grupper hjälper inte, om handlingen dessutom uttrycker missaktning för gruppen muslimer. Det är bara att läsa i lagen, skriver författaren i en replik till Johannes Norrman (SvJT 2023 s. 693). Preprint04-10-2023 Av: GÖRAN LAMBERTZ
Svensk internationell domsrätt enligt EU:s insolvensförordning Artikeln belyser den svenska internationella domsrätten för insolvensförfaranden enligt EU:s insolvensförordning art. 3.1 med fokus på utvecklingen i EU-domstolens praxis de senaste fem åren. Anknytningskriteriet ”platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen” kommenteras även mot bakgrund av förordningens uttalade mål att motverka illojal forumshopping. Preprint27-09-2023 Av: ANNA WARBERG
Kollapsar skillnaden mellan fullmakt grundat på en viljeförklaring och fullmakt grundat på tillit? Reglerna om fullmakt utgör en central del av den allmänna avtalsrätten. Tidigare i år publicerade professor Joel Samuelsson en lärobok i ämnet. Utmärkande för framställningen är att den lägger stor vikt vid den allmänna rättshandlingsläran och visar hur reglerna om fullmakt kan anknytas till denna lära. I artikeln nedan ges utöver en övergripande beskrivning och kommentar till boken en vidareutveckling av en central tanke i den, nämligen att det inte behövs en särskild tillitsfullmakt utöver avtalslagens viljeförklaringsfullmakter. Detta innebär inte att institutet tillitsfullmakt ska tas bort eller liknande utan att den tillitsfullmakt som introducerats under senare år kan ses som en konkludent viljeförklaring och därmed, som Samuelsson hävdar, anknytas till den allmänna rättshandlingsläran i svensk rätt. Preprint27-09-2023 Av: OLA SVENSSON
Nödvärn mot flera (angripare) Hur ska nödvärnssituationer där flera personer deltar i det brottsliga angreppet bedömas i svensk straffrätt? Frågan har inte getts någon utförlig behandling i förarbeten, rättspraxis eller doktrin. I denna artikel identifieras och diskuteras några av de problem som aktualiseras när någon angrips av flera. Två separata rättsfrågor behöver utredas: huruvida rätt till nödvärn föreligger och huruvida nödvärnsgärningen är icke uppenbart oförsvarlig. I texten undersöks om svaret på dessa frågor står att finna genom analys av nödvärnsbestämmelsens formulering ”brottsligt angrepp mot person”. Preprint21-09-2023 Av: MARIE KAGRELL
Förtroende och effektivitet i kapitalmarknadsrätten Aktiebolag vars aktier är föremål för organiserad börshandel utgör en liten andel av det totala antalet aktiebolag. Stora värden är dock hänförliga till börsbolagen. Det är samhällsekonomiskt angeläget att marknaden för aktierna fungerar så väl som möjligt. På aktiemarknaden kan det emellertid finnas företeelser som exponerar investerarna för annat än rent kommersiella risker. Sådana företeelser kan påverka investerarnas förtroende för marknadens funktion, påverka investeringsviljan negativt och därmed medföra att marknaden inte allokerar kapital effektivt. Den aktiemarknadsrättsliga regleringen vill komma åt sådana förtroendeskadliga företeelser. I denna artikel ges en introduktion till aktiemarknadsrättens funktion, ändamål och verktyg och förklaras varför aktiemarknaden i dess sålunda reglerade form inte är ”a market for lemons”. Artikeln, i manuskript på engelska, utgjorde författarens anförande i samband med promoveringen till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet år 2023. Preprint01-09-2023 Av: ERIK SJÖMAN
”Trisskrapningarna” och efterforskningsförbudets räckvidd Högsta domstolen har i ”Trisskrapningarna” slagit fast att yttrandefrihetsgrundlagens efterforskningsförbud är tillämpligt på utpräglat kommersiella framställningar. I det aktuella fallet bedömde domstolen emellertid att en uppmaning från Konsumentombudsmannen att Svenska Spel AB skulle ge in ett eventuellt samarbetsavtal med TV4, angående skrapningar av trisslotter i programmet Nyhetsmorgon, inte stod i strid med grundlagens förbud mot att efterforska källor som skyddas av anonymitet. Utgången i målet är inte förvånande. Däremot är det överraskande att ingripanden mot rent kommersiella framställningar, som sker i grundlagsskyddad form, i princip är skyddade från efterforskningsåtgärder. En fråga som väcks är om samma skydd tillkommer personer som står bakom framställningar som innefattar brottsliga vilseledanden, såsom bedrägerier. Preprint28-08-2023 Av: MIKAEL RUOTSI
Preskription vid fördröjda skador Enligt 2 § preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. För skadeståndsfordringar löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Vid fördröjda skador finns därmed en risk för att den skadelidandes anspråk preskriberas innan någon skada har uppkommit. I en komparativ kontext sticker den svenska ordningen ut, eftersom preskriptionsfristen i övriga Norden och Europa i regel löper från den skadelidandes kännedom om skadan. I artikeln behandlas dels hållbarheten hos den vedertagna tolkningen av 2 § preskriptionslagen vid fördröjda skador, dels 2 § preskriptionslagens förenlighet med artikel 6.1 EKMR och internationellt privat- och processrättsliga regler. Preprint09-07-2023 Av: VERA BOLMGREN
Förebyggande av socialt nedbrytande beteende hos gängkriminella barn Notiser Utgångspunkter Gängkriminalitet bland unga, vilka utövar dödligt våld, torde vara ett av de största sociala problemen i Sverige idag. Gängen har vuxit fram i rekordfart under 2000-talet och skapat många svårforcerade problem. Den fråga som st... Preprint21-06-2023 Av: LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
Förtroende och effektivitet i kapitalmarknadsrätten Aktiebolag vars aktier är föremål för organiserad börshandel utgör en liten andel av det totala antalet aktiebolag. Stora värden är dock hänförliga till börsbolagen. Det är samhällsekonomiskt angeläget att marknaden för aktierna fungerar så väl som möjligt. På aktiemarknaden kan det emellertid finnas företeelser som exponerar investerarna för annat än rent kommersiella risker. SvJT 2023 s. 765 Av: ERIK SJÖMAN Ladda ner PDF
”Trisskrapningarna” och efterforskningsförbudets räckvidd Högsta domstolen har i ”Trisskrapningarna” slagit fast att yttrandefrihetsgrundlagens efterforskningsförbud är tillämpligt på utpräglat kommersiella framställningar. I det aktuella fallet bedömde domstolen emellertid att en uppmaning från Konsumentombudsmannen att Svenska Spel AB skulle ge in ett eventuellt samarbetsavtal med TV4, angående skrapningar av trisslotter i programmet Nyhetsmorgon, inte stod i strid med grundlagens förbud mot att efterforska källor som skyddas av anonymitet. Utgången i målet är inte förvånande. Däremot är det överraskande att ingripanden mot rent kommersiella framställningar, som sker i grundlagsskyddad form, i princip är skyddade från efterforskningsåtgärder. En fråga som väcks är om samma skydd tillkommer personer som står bakom framställningar som innefattar brottsliga vilseledanden, såsom bedrägerier. SvJT 2023 s. 776 Av: MIKAEL RUOTSI Ladda ner PDF
Nödvärn mot flera (angripare) Hur ska nödvärnssituationer där flera personer deltar i det brottsliga angreppet bedömas i svensk straffrätt? Frågan har inte getts någon utförlig behandling i förarbeten, rättspraxis eller doktrin. I denna artikel identifieras och diskuteras några av de problem som aktualiseras när någon angrips av flera. Två separata rättsfrågor behöver utredas: huruvida rätt till nödvärn föreligger och huruvida nödvärnsgärningen är icke uppenbart oförsvarlig. I texten undersöks om svaret på dessa frågor står att finna genom analys av nödvärnsbestämmelsens formulering ”brottsligt angrepp mot person”. SvJT 2023 s. 788 Av: MARIE KAGRELL Ladda ner PDF
Kollapsar skillnaden mellan fullmakt grundat på en viljeförklaring och fullmakt grundat på tillit? Reglerna om fullmakt utgör en central del av den allmänna avtalsrätten. Tidigare i år publicerade professor Joel Samuelsson en lärobok i ämnet. Utmärkande för framställningen är att den lägger stor vikt vid den allmänna rättshandlingsläran och visar hur reglerna om fullmakt kan anknytas till denna lära. I artikeln nedan ges utöver en övergripande beskrivning och kommentar till boken en vidareutveckling av en central tanke i den, nämligen att det inte behövs en särskild tillitsfullmakt utöver avtalslagens viljeförklaringsfullmakter. Detta innebär inte att institutet tillitsfullmakt ska tas bort eller liknande utan att den tillitsfullmakt som introducerats under senare år kan ses som en konkludent viljeförklaring och därmed, som Samuelsson hävdar, anknytas till den allmänna rättshandlingsläran i svensk rätt. SvJT 2023 s. 812 Av: OLA SVENSSON Ladda ner PDF
Replik angående koranbränningar Det kan inte råda något tvivel om att det är brottsligt att bränna en koran i fall då handlingen faktiskt är ett uttryck för missaktning för muslimer. Och det är lätt att ge exempel där handlingen är just ett sådant uttryck. Att lagstiftaren tillåtit religionskritik vars uttrycksmedel är stötande för religiösa grupper hjälper inte, om handlingen dessutom uttrycker missaktning för gruppen muslimer. Det är bara att läsa i lagen, skriver författaren i en replik till Johannes Norrman (SvJT 2023 s. 693). SvJT 2023 s. 844 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Förargelseväckande avsaknad av rättsligt resonemang Om offentlig koranbränning kan utgöra förargelseväckande beteende är en fråga som kommit i skymundan i den rättsliga debatten och möjligen även i polis och åklagares medvetande. Med tanke på hur betydelsefullt det är att avgöra om och när koranbränning är olagligt, och därför ska stoppas, behöver denna fråga tas på större allvar. SvJT 2023 s. 687 Av: REIDAR EDVINSSON Ladda ner PDF
Att bränna en koran är inte hets mot folkgrupp I en artikel i SvJT driver f.d. justitierådet Göran Lambertz tesen att det normalt sett utgör hets mot folkgrupp att bränna en koran offentligt. Lambertz slutsats bygger emellertid på en konstlad tolkning av bränningar som uttrycksmedel, och dessutom har Lambertz bortsett från viktiga systematiska hänsyn vid sin tolkning av rekvisitet ”missaktning”. Förarbetena till avkriminaliseringen av Sveriges hädelselagstiftning talar i själva verket starkt för att rättstillämpningen även framdeles ska upprätthålla en skarp gräns mellan hädelse och hets mot folkgrupp. SvJT 2023 s. 693 Av: JOHANNES NORRMAN Ladda ner PDF
Ställföreträdares behörighet i frågor av (utpräglat) personlig karaktär* I tre rättsfall år 2021 prövade HD om gode män och förvaltare kan vara behöriga att ansöka om äktenskapsskillnad för personer som själva saknar förmåga att ta ställning i frågan. Prejudikaten är betydelsefulla mot bakgrund av att en ny behörighetsbegränsning infördes år 2017 i ett tredje stycke i FB 12:2. Där framgår att dessa ställföreträdare inte är behöriga att företräda enskilda i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär. Att anta att även frågor om upplösning av äktenskap faller i samma kategori ligger nära till hands. HD fann dock att det finns situationer då gode män eller förvaltare måste vara behöriga att ansöka om äktenskapsskillnad. I denna artikel analyseras den diskrepans som därigenom uppstått mellan ställföreträdares behörighet gällande ingående respektive upplösning av äktenskap, jämte två relaterade och övergripande frågor: vad som avses med ”liknande frågor av utpräglat personlig karaktär” och därmed faller utanför ställföreträdares behörighet, samt vad behörigheten omfattar i andra frågor av personlig karaktär. SvJT 2023 s. 700 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
Preskription vid fördröjda skador Enligt 2 § preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. För skadeståndsfordringar löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Vid fördröjda skador finns därmed en risk för att den skadelidandes anspråk preskriberas innan någon skada har uppkommit. I en komparativ kontext sticker den svenska ordningen ut, eftersom preskriptionsfristen i övriga Norden och Europa i regel löper från den skadelidandes kännedom om skadan. I artikeln behandlas dels hållbarheten hos den vedertagna tolkningen av 2 § preskriptionslagen vid fördröjda skador, dels 2 § preskriptionslagens förenlighet med artikel 6.1 EKMR och internationella privat- och processrättsliga regler. SvJT 2023 s. 725 Av: VERA BOLMGREN Ladda ner PDF
Om medlemskap i sameby Begreppet sameby benämner dels en associationsrättslig sammanslutning av medlemmar, dels ett geografiskt område för att bedriva renskötsel. I detta sammanhang behandlas de rättsliga reglerna som gäller för att ansöka om medlemskap i sameby. Bakgrunden är ett nyligen avgjort rättsfall som ger intryck av att det föreligger tvivel om hur rättsreglerna ska tillämpas i sådana ärenden. SvJT 2023 s. 743 Av: Eivind Torp Ladda ner PDF
Bunden och fri utfyllning eller bara avtalstolkning? Tolkning och utfyllning är alltjämt ett kontroversiellt avtalsrättsligt tema.2 Att blunda för de svårigheter som finns är dock ingen lösning. I denna artikel ger författaren sin syn på hur problemen kan hanteras, mot bakgrund av kritik som nyligen riktats mot möjligheten att skilja mellan tolkning och utfyllning. SvJT 2023 s. 615 Av: NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF
”Husqvarnas skiljeavtal” och tolkningsprinciper för skiljeavtal — har pendeln svängt igen? Högsta domstolen (HD) har i det nyligen meddelade beslutet ”Husqvarnas skiljeavtal”2 tagit ställning till frågan om en skiljeklausul i ett ramavtal ingånget år 2007 kunde tillämpas på framtida tvister avseende beställningar som skett 13 år senare, genom avropsavtal ingångna år 2020. Frågan besvarades jakande och eftersom tvisten skulle prövas av skiljedomare avvisades kärandens talan. Avvisningsbeslutet ligger rent utgångsmässigt i linje med det omskrivna avgörandet i klanderdomen ”Belgor”3 som också behandlar frågan om ett skiljeavtals objektiva omfattning. Både ”Belgor” och ”Husqvarnas skiljeavtal” innefattar ställningstaganden av HD bl.a. i den centrala frågan om ett skiljeavtal kan omfatta rättsförhållanden som ännu inte har uppkommit när skiljeavtalet ingås.4HD:s beslutsskäl i ”Husqvarnas skiljeavtal” går dock att ifrågasätta bl.a. mot bakgrund av den formulering och avfattning som HD:s domskäl fick i ”Belgor”. ”Belgor” har i sin tur kritiserats för att vara oförenligt med den praxis som fanns före ”Belgor”. I artikeln behandlas frågan hur ”Husqvarnas skiljeavtal” förhåller sig till såväl ”Belgor” som tidigare praxis. SvJT 2023 s. 623 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
Prisjustering i entreprenadavtal vid kostnadsändring Under det senaste året har inflationstakten såväl nationellt som internationellt ökat flagrant. Inflationen har inte minst påverkat kostnaden för byggmaterial vilket plötsligt aktualiserat tillämpningen av AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3. Bestämmelsen behandlar frågan om justering av avtalat pris till följd av kostnadsändring. I ljuset av nyssnämnda händelseutveckling avser denna artikel att analysera hur risken för under avtalstiden förändrade omständigheter fördelas i långvariga avtalsrelationer, särskilt beträffande avtal som införlivar AB 04 och ABT 06. SvJT 2023 s. 633 Av: JULIA GUSTAVSSON Ladda ner PDF
Extraordinära rättsmedel i unionsrättslig belysning Den 20 december 2022 meddelade Högsta domstolen (HD) ett beslut (”AstraZenecas tilläggsskydd”) där domstolen tydligt slår fast att bestämmelsen i artikel 267 FEUF om förhandsavgöranden från EU-domstolen är en normerande regel för domstolsförfaranden. När den åsidosätts eller tillämpas felaktigt måste detta ses som ett rättegångsfel, som kan vara grovt. SvJT 2023 s. 652 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Litteratur och respektera hans psykiska och fysiska integritet. Hur går den ekvationen ihop — går den ihop? Syftet med den här anmälan är att introducera Lindkvists bok för en rättsvetenskaplig läsekrets och därigenom inspirera till nya infallsvinklar och perspektiv på barnrättsliga frågor. SvJT 2023 s. 667 Ladda ner PDF
Notiser Förebyggande av socialt nedbrytande beteende hos gängkriminella barn SvJT 2023 s. 671 Ladda ner PDF
Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer Den 1 och 2 december 2022 anordnades konferensen Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer... SvJT 2023 s. 423 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD, TORBJÖRN INGVARSSON och LUDWIG IRVELAND Ladda ner PDF
Praktiska erfarenheter från BankID Det är fullt möjligt att kraftigt minska antalet bedrägerier som bygger på obehörig användning av e-legitimationer. Artikeln tar upp flera praktiska förslag och tips för att motverka obehörig användning. SvJT 2023 s. 429 Av: PETTER DAHL Ladda ner PDF
Är BankID för helt olika användningsområden en dunderblunder? I det digitala kontosamhället har regleringsintentionen varit att skilja mellan olika nivåer av risk för att på så vis begränsa riskerna. Trots denna intention har e-legitimationen BankID kommit att användas för så olika förhållanden som bank, Swish och buss. SvJT 2023 s. 445 Av: CLAES MARTINSON Ladda ner PDF
ARN och obehöriga transaktioner Allmänna reklamationsnämnden (ARN) avgör varje år ett antal tvister mellan konsumenter och banker gällande ansvarsfördelningen vid påstått obehöriga transaktioner. SvJT 2023 s. 457 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Bevisfrågor i tvister om obehörig användning av e-legitimation Denna uppsats behandlar bevisproblem i betaltjänsttvister mellan en kontohavare och hans bank då kontohavaren blivit utsatt för ett kontobedrägeri och banken gör gällande att kontohavaren ska bära ett ekonomiskt ansvar. SvJT 2023 s. 470 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Prosessbyrdeproblemet Når en bankkunde sin eID misbrukes til å flytte penger ut av kundens konto, har banken normalt en plikt til å tilbakeføre beløpet til kunden. Plikten følger av betalingstjenestedirektivene og er gjennomført i både Norge og Sverige. SvJT 2023 s. 499 Av: VEBJØRN WOLD Ladda ner PDF
Aftaleretlig hæftelse ved misbrug af digital signatur i dansk ret På baggrund af praksis fra den danske Højesteret redegør artiklen for, hvornår en tredjeparts misbrug af en digital signatur kan medføre aftalebinding for signaturindehaveren. SvJT 2023 s. 511 Av: HENRIK UDSEN Ladda ner PDF
Obehörig användning av e-legitimation och avtalsbundenhet i finsk rätt Artikeln belyser hur man i finsk rätt förhåller sig till en obehörig användning av bland annat bankkoderna som e-legitimation med utgångspunkt i den finska högsta domstolens avgörande HD 2016:73. I Finland är användningen av bankkoder omfattande och sedan 2013 har även överlåtelser av fastigheter kunnat ske på elektronisk väg. I finsk rätt är det inte ovanligt att den rätta innehavaren av e-legitimationen blir avtalsrättsligt bunden av missbrukarens rättshandling. SvJT 2023 s. 523 Av: JOHAN BÄRLUND Ladda ner PDF
Låneavtalet med Svea Ekonomi E-legitimationernas intåg på lånemarknaden har lett till både utmaningar och oklarheter i mötet mellan de moderna tillvägagångssätten och den klassiska avtalsrätten. Med sin dom i mål T 930–21 den 9 december 2021 (NJA 2021 s. 1017, Låneavtalet med Svea Ekonomi) har Högsta domstolen bidragit till att lösa upp några sådana oklarheter. Frågan är emellertid hur mycket vägledning avgörandet egentligen ger vid liknande, men inte så gott som identiska, omständigheter och därmed vilken räckvidd avgörandet har. SvJT 2023 s. 541 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Bevisfrågor vid användning av avancerade elektroniska underskrifter — har Högsta domstolen missat halva poängen? Att ingå avtal på elektronisk väg har i många sammanhang blivit standardförfarandet. Det är därför centralt att samhällets olika aktörer har förtroende för elektroniska underskrifter, samtidigt som konsumenter och mindre näringsidkare inte får lämnas med endast illusoriska möjligheter att göra invändningar mot komplicerade tekniska lösningar. eIDAS-förordningen2 kom till med syfte att harmonisera regelverket för hur avtal ingås elektroniskt på EU:s inre marknad, men genom NJA 2017 s. 1105 skapade SvJT 2023 s. 562 Av: MATHIAS A. BJERKHAUG Ladda ner PDF
E-legitimation som verktyg för ekonomiskt våld Användning av e-legitimation förenklar många vardagliga uppgifter. Vid utformningen har användarvänlighet prioriterats före skydd mot obehörig användning och det skydd som finns tar sikte på bedrägerier utförda av en utomstående. SvJT 2023 s. 579 Av: ANN-SOFIE HENRIKSON, LARS EVERTSSON och CHARLOTT NYMAN Ladda ner PDF
Nordiska konsumenträttsliga principer under omförhandling Konsumenträtten i de nordiska länderna har utvecklats till ett dynamiskt rättsområde. Genom att kombinera olika typer av reglering, där offentlig rätt, civilrätt och marknadsrätt samverkar, uppnås en hög grad av konsumentskydd. Målet med reglerna är det för konsumenten skäliga avtalet och frågan är om inte även drömmen om det goda livet finns invävd i den nordiska modellen. Utvecklingen på de finansiella marknaderna och önskan att skapa ett gemensamt rättsområde utan hinder för att erbjuda tjänster inom EU, gör att den nordiska modellen är under omförhandling. Detta krävande möte mellan rättskulturer och synsätt gör det nödvändigt att ompröva och bereda plats för nytt. SvJT 2023 s. 597 Av: TORBJÖRN INGVARSSON Ladda ner PDF
Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet Frågan om medvetenhetskravets omfattning och betydelse prövades senast av Högsta domstolen i NJA 2020 s. 169 (Vanföreställningen). Rättsfallet har uppmärksammats för sin extensiva formulering av kravet, i motsats till det mer snävt formulerade i NJA 2012 s. 45 (Samurajsvärdet). Dessa två förståelser av medvetenhetskravet har på olika sätt förekommit i både HD- och hovrättsavgöranden sedan brottsbalkens inträde och på så sätt utgjort två växlande spår i svensk praxis. I artikeln behandlas skillnaden förståelserna emellan och Vanföreställningens betydelse för rättsutvecklingen.2 Frågan är om Vanföreställningen innebär en bestående och tillräknelighetsbetonad utvidgning eller om praxis åter kommer att svänga mot en snävare förståelse av medvetenhetskravet. SvJT 2023 s. 301 Av: EBBA RIBERDAHL Ladda ner PDF
Bränna Koranen är hets mot folkgrupp Att bränna Koranen i offentligheten är, tvärtemot vad som ofta anges vara fallet, normalt hets mot folkgrupp. Detta framgår tydligt av tillgängliga rättskällor. Yttrandefriheten i detta fall skyddas inte av vare sig regeringsformen eller Europakonventionen och det kan, menar författaren, diskuteras om inte SvJT 2023 s. 312 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
