EncroChat, bevisförbud och genomsökning av mobiltelefoner EU-domstolen har historiskt varit restriktiv med att dra processrättsliga slutsatser utifrån de krav som tillämpningen av EU-rätten kan medföra. Den har i stället hänvisat till nationell processrättslig autonomi, med förbehåll för principerna om likabehandling och effektivitet. Sedan i vart fall 2003 har domstolen dock uppställt krav som i praktiken innebär ett förbud mot användning av bevis som åtkommits på ett sätt som strider mot vissa EU-rättsliga regler eller principer. Frågan har åter aktualiserats i kölvattnet av att den krypterade kommunikationstjänsten EncroChat knäckts. Även om unionsrätten tveklöst innehåller en sådan regel om bevisförbud, finns det emellertid inte något som tydligt talar för att EU-rätten kräver ett underkännande av just den bevisning som åtkommits genom att EncroChat knäckts. Däremot finns det, utifrån ett senare meddelat avgörande från EU-domstolen, anledning att ifrågasätta om bevisning som i Sverige åtkoms vid genomsökning av mobiltelefoner i brottsutredande syfte kan aktualisera den typ av regel om bevisförbud domstolen utmejslat. Preprint11-03-2025 Av: HANS SUNDBERG
Vad avses med ”kostnader” vid en tillämpning av självkostnadsprincipen i AB 04? Vid en tillämpning av självkostnadsprincipen i AB 04 har entreprenören rätt till ersättning för sina ”kostnader” jämte ett påslag. I vissa fall framstår det som klart vad som utgör entreprenörens kostnader. Men i andra fall, exempelvis när entreprenören använder egna hjälpmedel, egen personal eller har hamnat i tvist med sin underentreprenör som resulterat i en förlikning, är det inte lika klart. Artikeln diskuterar vad som närmare ska anses utgöra entreprenörens kostnader i sådana fall. Preprint06-03-2025 Av: OSKAR GENTELE
Avtalsreglering av oenighetsarbeten i entreprenader Det förekommer att parterna i ett entreprenadavtal har olika uppfattningar om ett arbetsmoment hör till entreprenörens ursprungliga åtagande eller är en ändring eller ett tillägg till detta. En konflikt om sådana ”oenighetsarbeten” kan orsaka låsningar mellan parterna och i förlängningen en försening av entreprenaden. I de svenska standardkontrakten AB 04 och ABT 06 saknas en tydlig reglering om oenighetsarbeten. Utblickar till standardkontrakten NS 8405, YSE 1998, AB 18 och FIDIC Red Book ger att konflikter om oenighetsarbeten kan regleras på ett balanserat sätt. I artikeln presenteras ett utkast till avtalsvillkor om oenighetsarbeten. Preprint05-03-2025 Av: MARCUS UTTERSTRÖM
Avtalsbundenhet och oskälighet I dagens komplexa marknadsmiljö söker sig kommersiella marknadsaktörer allt oftare till långvariga affärsförbindelser. Bestående avtal kan nämligen främja stabilitet och optimera affärsprocesser. Samtidigt medför den förlängda tidsdimensionen ett antal svårigheter och frågetecken för avtalsparterna. En aspekt som varit föga behandlad i svensk rätt är hur pass lång giltighetstid ett avtal kan ha. Förevarande artikel är avsedd att rikta ljus på denna oklarhet med särskilt fokus på i vilken utsträckning ett avtals varaktighet kan föranleda grund för jämkning enligt 36 § avtalslagen. Preprint04-03-2025 Av: ZACK NORÉN
Domstolarnas utredningsansvar vid digital manipulation I en tid där digital manipulation, som deepfakes, snabbt utmanar tillförlitligheten hos bevis som presenteras i domstol ställs rättsväsendet inför nya prövningar. Hur påverkas domstolarnas utredningsansvar och principerna för bevisvärdering när gränsen mellan sanning och illusion suddas ut? Med utgångspunkt i svensk och internationell reglering och praxis analyseras de utmaningar som rättsväsendet kan komma att stå inför i en alltmer digital värld. Preprint04-03-2025 Av: ELVIRA LANDBERG
Tolkning av upphandlade avtal Avtal kan innehålla otydligheter som gör att det blir nödvändigt med en tolkning. De kan också vara ofullständiga på ett sätt som gör att de måste fyllas ut med lagbestämmelser. Det här gäller givetvis även avtal som slutits efter att beslut om kontraktstilldelning fattats efter en genomförd offentlig upphandling. Varken upphandlingsdirektiven eller den svenska lagstift¬ningen tar ställning i frågan om hur parternas ömsesidiga förpliktelser i dessa fall ska tolkas. Frågan får bedömas genom en tolkning av avtalet och med tillämpning av de sedvanliga tolkningsprinciperna. Artikeln syftar till att analysera hur dessa tolkningsprinciper bör tillämpas vid tolkning av upphandlade avtal. Preprint04-03-2025 Av: TOBIAS INDÉN och TOM MADELL
Högsta domstolen utvecklar sin praxis om rådgivaransvar Högsta domstolen har i ett avgörande sommaren 2024, ”Strukturen” , bedömt frågan om skadeståndsansvar vid skatterådgivning. Målet rörde särskilt frågan om betydelsen av uppdragsgivarens risktagande och riskmedvetenhet. Högsta domstolens avgörande kan betraktas som rådgivarvänligt och ger viss ytterligare vägledning kring hur oaktsamhet ska bedömas då det föreligger risktagande och riskmedvetenhet hos uppdragsgivaren. Avgörandet är välkommet från rådgivarsynpunkt och ligger väl i linje med tidigare praxis men lämnar intressanta frågor obesvarade. Preprint04-03-2025 Av: TOM SUNDIN
Destinatärernas rättsliga ställning I den här artikeln diskuteras destinatärernas rättsliga ställning i en stiftelse. Vi utreder begreppet destinatär, gör en kategorisering av destinatärernas rätt utifrån en jämförelse med gåva och avtal samt diskuterar frågan om äganderätt till stiftelseegendomen. Vi kommer fram till att destinatärernas rätt är en rätt sui generis och mot bakgrund av detta diskuteras destinatärernas rättsliga krav mot stiftelsen samt stiftelsens möjlighet till återkrav från destinatären. Preprint04-03-2025 Av: HANNA ALMLÖF och KATARINA OLSSON
Domsrätten vid konkurs Artikeln bygger vidare på en nyligen publicerad artikel i SvJT om svenska domstolars prövning av domsrätten för konkurser enligt EU:s insolvensförordning. Jämfört med den tidigare artikeln anläggs nu ett något annorlunda perspektiv med fokus på prövningen när en pre-sumtion i förordningen ska frångås. En av slutsatserna i denna artikel är att det i dessa fall alltid måste göras en helhetsbedömning av de aktuella och relevanta omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra om platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen finns i Sverige. Insolvensförordningen kan inte tolkas så att det kan fastställas att den platsen finns här enbart på den grunden att gäldenären medger konkursansökan. Artikeln mynnar ut i en vidare diskussion om principen om ömsesidigt förtroende inom EU och förordningens uttalade syfte att motverka illojal forumshopping. Preprint27-02-2025 Av: ANNA WARBERG
Insolvens — ett ansikte med skiftande mimik Att begreppet insolvens — legalt definierat i konkurslagen — är centralt inom insolvensrätten är självklart inte någon överraskning. Allmänt har det i skilda sammanhang uttalats att insolvenskriteriet ska tolkas och tillämpas på enahanda sätt när det används såväl i konkurslagen som i andra lagar. Frågan som diskuteras i denna artikelserie är huruvida svensk rätt verkligen har ett enhetligt insolvensbegrepp eller om det finns anledning att ge begreppet skiftande innebörd beroende på sammanhanget. Artikelserien är uppdelade enligt följande. Del 1: Insolvensbegreppet som sådant och allmänt om frågor rörande bevisning av insolvens samt också insolvens som konkursgrund. Del 2: Insolvens som grund för återvinning enligt 4 kap. 5 § konkurslagen, företagsrekonstruktion och skuldsanering samt som rekvisit enligt lagen om redovisningsmedel. Del 3: Insolvens som brottsrekvisit och sammanfattning av de kontextuella skillnaderna vid tillämpningen av insolvensbegreppet. Preprint27-02-2025 Av: MIKAEL MELLQVIST
Alla måste ta sitt ansvar för upprätthållandet av grundläggande rättigheter och effektiva klimatåtgärder Carl Henrik Ehrenkrona uttrycker i sin artikel i SvJT 2024 s. 745 ”Utvidgningen av mänskliga rättigheter — en uppgift för övervakningsorgan och domstolar eller för lagstiftaren?” en oro för att Europadomstolen i sin roll som övervakningsorgan driver på en utvidgning av mänskliga rättigheter och frågar sig om staterna i demokratisk ordning behöver återta kontrollen över utvecklingen av fri- och rättighetsskyddet. Han påstår att domstolens tolkningsmetod går utöver Wienkonventionens (VCLT) etablerade regler, att Europadomstolen i klimatmålen överskrider sitt mandat genom att döma i politiska frågor som bör begränsas till stater, och slutligen att domstolen har utvidgat området för fri- och rättighetsskyddet under artikel 8. Denna replik avser lugna Ehrenkrona genom att visa att Europadomstolens klimatavgöranden inte har gått för långt utan har agerat inom ramen för vad som utgör övervakningsorganets mandat som är väl förankrat i demokratisk ordning. Preprint17-02-2025 Av: FRISK NORIN och ROGALSKA HEDLUND
Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen Medicinska åldersbedömningar används som underlag i brott- och asylprocesser för att bedöma huruvida personer som saknar tillförlitliga identitetshandlingar är straffmyndiga respektive underåriga. Metoden för de medicinska åldersbedömningarna i asylprocessen har utsatts för allvarlig kritik och beskyllts för att inte vara rättssäker. I den här artikeln behandlar författaren en rad processrättsliga problemställningar som bruket av medicinska åldersbedömningar medför. Relevansen i denna problematik sträcker sig utanför asylprocessens domäner. Dessutom presenteras resultat från en forskningsstudie rörande hur Migrationsverket i praktiken använder och förstår medicinska åldersbedömningar när unga personer med oklar identitet söker asyl i Sverige. Preprint17-02-2025 Av: ISA CEGRELL KARLANDER
Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25. Preprint03-02-2025 Av: ANDERS HEINTZE och MARKUS BERNANDER
Alla måste ta sitt ansvar för upprätthållandet av grundläggande rättigheter och effektiva klimatåtgärder Carl Henrik Ehrenkrona uttrycker i sin artikel i SvJT 2024 s. 745 ”Utvidgningen av mänskliga rättigheter — en uppgift för övervakningsorgan och domstolar eller för lagstiftaren?” en oro för att Europadomstolen i sin roll som övervakningsorgan driver på en utvidgning av mänskliga rättigheter och frågar sig om staterna i demokratisk ordning behöver återta kontrollen över utvecklingen av fri- och rättighetsskyddet. Han påstår att domstolens tolkningsmetod går utöver Wienkonventionens (VCLT) etablerade regler, att Europadomstolen i klimatmålen överskrider sitt mandat genom att döma i politiska frågor som bör begränsas till stater, och slutligen att domstolen har utvidgat området för fri- och rättighetsskyddet under artikel 8. SvJT 2025 s. 141 Av: GRETA FRISK NORIN och ANNA ROGALSKA HEDLUND Ladda ner PDF
Genmäle om utvidgningen av fri- och rättigheterna Europadomstolens tolkning av Europakonventionens artikel 8 har varit extensiv och det kan ifrågasättas om inte tolkningen i vissa fall avviker i alltför hög grad från själva konventionstexten och dess syfte. Vad händer när svarandestaten och andra stater inte längre är beredda att acceptera en sådan tolkning, slutreplikerar författaren. SvJT 2025 s. 146 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25.2 SvJT 2025 s. 149 Av: ANDERS HEINTZE och MARKUS BERNANDER Ladda ner PDF
Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen* Medicinska åldersbedömningar används som underlag i brottmåls- och asylprocesser för att bedöma huruvida personer som saknar tillförlitliga identitetshandlingar är straffmyndiga respektive underåriga. Metoden för de medicinska åldersbedömningarna i asylprocessen har utsatts för allvarlig kritik och beskyllts för att inte vara rättssäker. I den här artikeln behandlar författaren en rad processrättsliga problemställningar som bruket av medicinska åldersbedömningar medför. Relevansen i denna problematik sträcker sig utanför asylprocessens domäner. Dessutom presenteras resultat från en forskningsstudie rörande hur Migrationsverket i praktiken använder och förstår medicinska åldersbedömningar när unga personer med oklar identitet söker asyl i Sverige.2 SvJT 2025 s. 164 Av: ISA CEGRELL KARLANDER Ladda ner PDF
Något om beställaråterkrav i löpanderäkningsentreprenader En ny trend i entreprenader som utförs på löpande räkning är att beställaren riktar återbetalningskrav mot entreprenören efter att entreprenaden utförts för delar av de betalningar som erlagts under entreprenadtiden. De rättsliga grunderna varierar. I regel gör beställaren gällande att entreprenören inte ”verifierat” de kostnader som fakturerats löpande under entreprenadtiden. SvJT 2025 s. 184 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
Dubbelbestraffning, resning och rättskraft Denna artikel tar sin utgångspunkt i en dom av den tyska författningsdomstolen från oktober 2023 genom vilken bestämmelsen i den tyska straffprocesslagen som tillåter resning till nackdel för den tilltalade på grund av nya omständigheter eller bevisning ogiltigförklarades. Syftet är att mot denna bakgrund belysa den svenska ordningen där möjligheterna till resning till nackdel för tilltalad är betydligt mer omfattande än i tysk rätt. Särskilt fokus läggs vid de ändamål som ligger till grund för dubbelbestraffningsförbudet och institutet resning till nackdel för tilltalad i svensk respektive tysk rätt. SvJT 2025 s. 215 Av: VIKTOR BRYLLA och ERIK SJÖGREN TERGIUS Ladda ner PDF
Samfällighetsföreningars möjlighet att upplåta väg i form av gemensamhetsanläggning Det finns flera aktörer i samhället som av olika anledningar under längre perioder kan behöva nyttja enskilda vägar förvaltade av samfällighetsföreningar. Det är emellertid oklart huruvida det är rättsligt möjligt för en samfällighetsförening att upplåta väg som utgör gemensamhetsanläggning under längre tid till utomstående, i synnerhet när det rör sig om en upplåtelse som medför en betydande belastning på de upplåtande fastigheterna. I denna artikel analyseras frågan om tillåtligheten av långvariga och belastande vägupplåtelser i gemensamhetsanläggningar närmare. SvJT 2025 s. 234 Av: FREDRIK BANKE Ladda ner PDF
Rationella reformer? Kriminalpolitiken står högt på den politiska agendan. Flera lagstiftningsprojekt har i närtid genomförts, genomförs och planeras på straffrättens område — inte minst på delområdet påföljdsbestämning. Ofta är tiderna för utredningsarbete och annan lagberedning korta. I en tid av höga förväntningar på att påföljdssystemet ska lösa samhällsproblem framstår det som viktigare än någonsin att påtala vikten av rationellt beslutsfattande. SvJT 2025 s. 1 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
Nedslag i straffets moderna idéhistoria Straff har alltid funnits, men skälen för att straffa har varierat över tid. I artikeln ges en överblick över de idéer som har format den svenska synen på straff under de senaste 200 åren. Det hävdas att det huvudsakligen rör sig om gammalt tankegods som ständigt uppträder i nya skepnader och konstellationer, och att vi under dessa år egentligen bara har sett två helt nya idéer träda fram. Förändringarna under perioden analyseras utifrån dels huruvida straffet har uppfattats tjäna ett bakåtblickande eller ett framåtblickande syfte, dels om brottslingen har setts som en medmänniska eller en fiende. SvJT 2025 s. 34 Av: GUSTAF ALMKVIST och ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Villkorligt fängelse — straffrättens fågel Fenix Påföljdsutredningens förslag till genomgripande förändring av de icke frihetsberövande påföljderna lämnades 2012. Förslaget att införa villkorligt fängelse i påföljdssystemet mottogs positivt vid remissbehandlingen men stötte, av olika skäl, på politisk patrull. Förslaget får nu en ny chans. SvJT 2025 s. 46 Av: FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
Tankar om straffrätt och politik Det har funnits en kontinuerlig utveckling under lång tid där straffrätten allt mer kommit att användas proaktivt och instrumentellt. Men det finns svårigheter i att använda en viss brottslighet för att stöpa om ett större system, och om man inte längre håller fast vid utgångspunkten att man inte ska ta i mer nödvändigt lämnas fältet öppet för en ständig spiral av straffhöjningar. SvJT 2025 s. 49 Av: STEFAN JOHANSSON Ladda ner PDF
Reflektioner om straffrättsreformer Förtroendet för rättsväsendet är avgörande för stabiliteten i samhället. När kriminaliteten förändras går det då inte att köra på i gamla hjulspår — en offensiv straffrätt behövs. Om det är rätt att landets rikspolischef står för översynen kan dock diskuteras. SvJT 2025 s. 51 Av: MARIA ABRAHAMSSON Ladda ner PDF
Påföljdssystemets grundprinciper och den kriminalpolitiska utvecklingen I artikeln diskuteras bland annat hur de principer som låg till grund för 1989 års påföljdsreform står sig i relation till den nutida kriminalpolitiska utvecklingen. Enligt författaren låter sig mycket av det som nu sker på påföljdsområdet förenas med proportionalitetsprincipen, och det finns — trots allt — skäl att tro att principen även framgent kommer att ha en central position på området. SvJT 2025 s. 53 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Perspektivskifte i straffrättspolitiken — plus ça change? Från politiskt håll utlovas ett paradigm- eller perspektivskifte när det gäller straffrätt och påföljdsbestämning. Men om vi ser bortom de högljudda slagorden kan nog diskuteras om det är så mycket till nyordning. Den för dagens system centrala principen om proportionalitet mellan brott och straff förefaller i stora drag förbli intakt och när det kommer till förändringar i ”kvalitativt” hänseende handlar det mest om detaljer. Av större faktisk betydelse — och därmed även möjligen mer förtjänt av uppmärksamhet — är den ”kvantitativa” förändring som politiken medför; den stigande repressionsnivån, den ökande straffmassan eller vad vi väljer att kalla det. SvJT 2025 s. 62 Av: AXEL HOLMGREN Ladda ner PDF
Perspektiv från verkstadsgolvet — domarrollen Domstolar och domare är ansiktet utåt för ett trovärdigt straffsystem, och för att kunna vara det måste också domarna kunna stå bakom systemet. Det ligger därför i domstolarnas uppdrag och i domarrollen att våga stå stadigt även när det blåser från det ena eller andra hållet. SvJT 2025 s. 75 Av: MARI–ANN ROOS Ladda ner PDF
Ungdomsbrottslighet och proportionalitet Vad är proportionerligt när det gäller straffmätning och på vilket sätt ska det mätas annorlunda när det gäller unga lagöverträdare i framtiden? SvJT 2025 s. 77 Av: GUNNEL LINDBERG Ladda ner PDF
Straffvärdebegreppet och lagstiftarens överjag I artikeln illustreras hur ett par av den senaste tidens många straffskärpningar motiveras i förarbetena. Illustrationerna används för att driva tesen att de hänvisningar till proportionalitet och ekvivalens som finns i dessa förarbeten döljer en konflikt mellan å ena sidan de uttalade principer som lagstiftaren säger sig tillämpa vid bestämmande av straffnivån, och å andra sidan andra, outtalade skäl för straffskärpningar, som egentligen är styrande. SvJT 2025 s. 81 Av: ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Risk för återfall som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning Som sekreterare i utredningen Ett ändamålsenligt samhällsskydd — vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48) var en av de frågor som jag begrundade mest den om (hög) risk för återfall i brott bör införas som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning och i så fall varför eller varför inte. Intuitivt framstår en sådan ordning som självklar. I denna artikel utvecklar jag resonemangen i denna fråga, som därtill är högaktuell i skrivande stund eftersom en i media flitigt förekommande person under sin villkorliga frigivning, trots mycket ingripande föreskrifter, under december 2024 kom att häktas misstänkt för att ha återfallit i sexualbrottslighet under sin prövotid. Hade detta kunnat undvikas om den dömde inte hade blivit villkorligt frigiven? SvJT 2025 s. 94 Av: JENNY SAMUELSSON KÄÄNTÄ Ladda ner PDF
Ändrade straffskalor eller ändrad tillämpning? Hur kan man från ett praktiskt perspektiv se på frågan om ändrade straffskalor? För åklagarväsendet är det viktigt att öka lagföringen av brott snarare än att öka antalet fängelseår. Tilltron till rättssystemet och ett starkt brottsofferperspektiv visar också att det är viktigt att tillämpningen speglar samtidens syn. SvJT 2025 s. 127 Av: EVA THUNEGARD Ladda ner PDF
Premisser för en höjd repressionsnivå och nyanserad straffmätning Frågorna hur den allmänna repressionsnivån och enskilda straff ska se ut placeras ofta antingen hos lagstiftare eller domare. Men för att på allvar kunna diskutera frågorna och vad som är önskvärt behövs gediget underlag och en öppenhet för frågornas komplexitet och olika infallsvinklar. SvJT 2025 s. 130 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
Utvidgningen av mänskliga rättigheter I artikeln ifrågasätts bland annat mot bakgrund av en under året meddelad dom av Europadomstolen om konventionsorganen i sin tillämpning av konventionerna på fri- och rättighetsområdet ibland går för långt och låter rättighetsskyddet omfatta också sådana samhällsfrågor som det aldrig varit tänkt för. Är en sådan utveckling önskvärd eller är det staterna och deras lagstiftande organ som bör sitta i förarsätet? SvJT 2024 s. 745 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Om insolvens på grund av tvistiga skulder* Existensen och storleken av tvistiga skulder är inte sällan av avgörande betydelse för insolvensbedömningar som görs inom ramen för domstolsprocesser. Frågan hur tvistiga skulder ska hanteras i sådana bedömningar ger emellertid upphov till en rad tillämpningsproblem och rättspraxis har i den juridiska doktrinen sagts vara motstridig. I artikeln undersöks hur tvistiga skulder hanteras inom ramen för insolvensbedömningar, särskilt sådana som görs i processer om återvinning i konkurs och vid prövningen av konkursansökningar. SvJT 2024 s. 752 Av: MAREK KELLER Ladda ner PDF
Ohälsa i vårdnadsmål Artikeln belyser hälsofrågor i vårdnadsdomar meddelade vid svenska tingsrätter. Inom ramen av ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt konstateras att uppgifter om hälsoproblem och vårdbehov återfinns i många vårdnadsdomar. Hälsofrågor kan kategoriseras som de som i) rör barn i behov av somatisk vård, ii) barn med särskilda behov, iii) barn med vårdbehov till följd av akuta eller enskilda händelser, iv) barn med ohälsa till följd av bristande omsorg och/eller föräldrakonflikten samt v) föräldrars ohälsa. SvJT 2024 s. 774 Av: JOHANNA SCHIRATZKI och ANN-ZOFIE DUVANDER och JOHANNA FINNSTRÖM Ladda ner PDF
Gör två fel ett rätt? NJA 2018 s. 171 är ytterligare ett rättsfall där Högsta domstolen har behandlat den avtalsrättsliga passivitetsläran. En genomläsning av domskälen ger emellertid vid handen att avgörandet är problematiskt i flera avseenden. I artikeln undersöks några av de frågor som rättsfallet ger upphov till. SvJT 2024 s. 788 Av: WILLIAM SOMO Ladda ner PDF
Tvångsianspråktagande av lös egendom enligt anläggningslagen Högsta domstolen har nyligen beviljat prövningstillstånd i en banbrytande fråga: Kan en gemensamhetsanläggning inrättas i lös egendom? Fallet rör en brygga som ägs gemensamt av två personer och är belägen på en fastighet som inte tillhör någon av dem. Denna artikel utforskar de juridiska aspekterna, lagstiftarens intentioner samt de praktiska och rättsliga implikationerna av att rätt till lös egendom upplåts enligt anläggningslagen. Vad innebär detta för framtida rättstillämpning och hur påverkar det äganderätten och nyttjanderätten till egendomen? SvJT 2024 s. 807 Av: AXEL BERG Ladda ner PDF
Skapar data ond tro? I december 2023 dömde Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) i det så kallade Betssonmålet, där ett avtal mellan en spelberoende privatperson, P.L., och spelbolaget Betsson ogiltigförklarades med stöd av 33 § avtalslagen. Domen har skakat om spelbranschen och väcker frågor kring hur ondtroskravet och termerna tro och heder ska tolkas i dagens digitala samhälle. Med utgångspunkt i svensk och dansk rättspraxis och den moderna avtalsrättens utveckling analyseras de utmaningar som Högsta domstolen står inför när de nu ska avgöra målet. Högsta domstolens kommande dom får stor betydelse för framtida rättstillämpning inom spelbranschen. SvJT 2024 s. 817 Av: GESKE HVID och OLGA BJÖRKMAN KRANTZ Ladda ner PDF
Litteratur ANNI CARLSSON,Constitutional Protection of Freedom of Expression in the Age of Social Media — A Comparative Study (ak.avh.), Uppsala universitet. 540 s. Introduction Anni Carlsson defended her doctoral thesis on 14 June 2024 in Uppsala, and I wa... SvJT 2024 s. 834 Ladda ner PDF
Diskriminering eller systemfel? Plikten att gå i skolan och rätten att göra det på ett icke-diskriminerande sätt kan vara svårförenliga. I avgörandet ”Grundskoleelevens stödbehov” gör HD flera bedömningar som gör det tydligt hur individens upprättelse kan skada kollektivet, och hur systematiska hänsyn kan påverka rättens genomslag. SvJT 2024 s. 645 Av: SARA LUNDBERG Ladda ner PDF
Visionen om det koldioxidfria kolkraftverket* För några år sedan hade ett företag systematiskt omtalat ett kolkraftverk som koldioxidfritt. Det fick en miljöorganisation att väcka talan. Marknadsdomstolen fann dock att det inte utgjorde vilseledande marknadsföring — det var inte ens marknadsföring. Det här är en rättsretorisk artikel, där vi kommenterar domstolens slutsats och vägen dit. Artikeln visar på motsättningar i synen på marknadsföring mellan marknadsföringsteorin och marknadsföringsrätten. Analysen kan bidra till kunskap om rättsliga strukturer som påverkar möjligheterna för kommande reglering av grön marknadsföring. SvJT 2024 s. 653 Av: ERIK BENGTSON,OSKAR MOSSBERG & LOVE RÖNNELID Ladda ner PDF
Kan en av bostadshyresgäst begärd avflyttningsersättning vara otillåten svarthandel med hyreskontrakt? Det har blivit vanligare att hyresavtal avslutas mot att hyresgästen kompenseras med en s.k. avflyttningsersättning. Även om detta många gånger kan vara såväl effektivt som eftersträvansvärt innebär det att hyresrätter ges ett ekonomiskt värde på ett sätt som inte är avsett. Detta är problematiskt utifrån befintliga regelverk om förbud mot svarthandel med hyreskontrakt och ger anledning att ifrågasätta bruksvärdessystemet som hyressättningsmodell. SvJT 2024 s. 695 Av: ADRIANA KRZYMOWSKA LARSSON, AMELIA KRZYMOWSKA och ANTONIA KRZYMOWSKA Ladda ner PDF
