Aktuellt tema
Yttrandefrihetens uttryck
Bränningar av Koranen det senaste året har intensifierat debatten om yttrandefrihet och möjligheten att begränsa den av hänsyn till andra. Flera texter har publicerats på temat, både i närtid och för längre sedan.

preprint11 Mar 2025

EncroChat, bevisförbud och genomsökning av mobiltelefoner

EU-domstolen har historiskt varit restriktiv med att dra processrättsliga slutsatser utifrån de krav som tillämpningen av EU-rätten kan medföra. Den har i stället hänvisat till nationell processrättslig autonomi, med förbehåll för principerna om likabehandling och effektivitet. Sedan i vart fall 2003 har domstolen dock uppställt krav som i praktiken innebär ett förbud mot användning av bevis som åtkommits på ett sätt som strider mot vissa EU-rättsliga regler eller principer. Frågan har åter aktualiserats i kölvattnet av att den krypterade kommunikationstjänsten EncroChat knäckts. Även om unionsrätten tveklöst innehåller en sådan regel om bevisförbud, finns det emellertid inte något som tydligt talar för att EU-rätten kräver ett underkännande av just den bevisning som åtkommits genom att EncroChat knäckts. Däremot finns det, utifrån ett senare meddelat avgörande från EU-domstolen, anledning att ifrågasätta om bevisning som i Sverige åtkoms vid genomsökning av mobiltelefoner i brottsutredande syfte kan aktualisera den typ av regel om bevisförbud domstolen utmejslat.

AV: HANS SUNDBERG

preprint06 Mar 2025

Vad avses med ”kostnader” vid en tillämpning av självkostnadsprincipen i AB 04?

Vid en tillämpning av självkostnadsprincipen i AB 04 har entreprenören rätt till ersättning för sina ”kostnader” jämte ett påslag. I vissa fall framstår det som klart vad som utgör entreprenörens kostnader. Men i andra fall, exempelvis när entreprenören använder egna hjälpmedel, egen personal eller har hamnat i tvist med sin underentreprenör som resulterat i en förlikning, är det inte lika klart. Artikeln diskuterar vad som närmare ska anses utgöra entreprenörens kostnader i sådana fall.

AV: OSKAR GENTELE

preprint05 Mar 2025

Avtalsreglering av oenighetsarbeten i entreprenader

Det förekommer att parterna i ett entreprenadavtal har olika uppfattningar om ett arbetsmoment hör till entreprenörens ursprungliga åtagande eller är en ändring eller ett tillägg till detta. En konflikt om sådana ”oenighetsarbeten” kan orsaka låsningar mellan parterna och i förlängningen en försening av entreprenaden. I de svenska standardkontrakten AB 04 och ABT 06 saknas en tydlig reglering om oenighetsarbeten. Utblickar till standardkontrakten NS 8405, YSE 1998, AB 18 och FIDIC Red Book ger att konflikter om oenighetsarbeten kan regleras på ett balanserat sätt. I artikeln presenteras ett utkast till avtalsvillkor om oenighetsarbeten.

AV: MARCUS UTTERSTRÖM

preprint04 Mar 2025

Avtalsbundenhet och oskälighet

I dagens komplexa marknadsmiljö söker sig kommersiella marknadsaktörer allt oftare till långvariga affärsförbindelser. Bestående avtal kan nämligen främja stabilitet och optimera affärsprocesser. Samtidigt medför den förlängda tidsdimensionen ett antal svårigheter och frågetecken för avtalsparterna. En aspekt som varit föga behandlad i svensk rätt är hur pass lång giltighetstid ett avtal kan ha. Förevarande artikel är avsedd att rikta ljus på denna oklarhet med särskilt fokus på i vilken utsträckning ett avtals varaktighet kan föranleda grund för jämkning enligt 36 § avtalslagen.

AV: ZACK NORÉN

preprint04 Mar 2025

Domstolarnas utredningsansvar vid digital manipulation

I en tid där digital manipulation, som deepfakes, snabbt utmanar tillförlitligheten hos bevis som presenteras i domstol ställs rättsväsendet inför nya prövningar. Hur påverkas domstolarnas utredningsansvar och principerna för bevisvärdering när gränsen mellan sanning och illusion suddas ut? Med utgångspunkt i svensk och internationell reglering och praxis analyseras de utmaningar som rättsväsendet kan komma att stå inför i en alltmer digital värld.

AV: ELVIRA LANDBERG

preprint04 Mar 2025

Tolkning av upphandlade avtal

Avtal kan innehålla otydligheter som gör att det blir nödvändigt med en tolkning. De kan också vara ofullständiga på ett sätt som gör att de måste fyllas ut med lagbestämmelser. Det här gäller givetvis även avtal som slutits efter att beslut om kontraktstilldelning fattats efter en genomförd offentlig upphandling. Varken upphandlingsdirektiven eller den svenska lagstift¬ningen tar ställning i frågan om hur parternas ömsesidiga förpliktelser i dessa fall ska tolkas. Frågan får bedömas genom en tolkning av avtalet och med tillämpning av de sedvanliga tolkningsprinciperna. Artikeln syftar till att analysera hur dessa tolkningsprinciper bör tillämpas vid tolkning av upphandlade avtal.

AV: TOBIAS INDÉN och TOM MADELL

preprint04 Mar 2025

Högsta domstolen utvecklar sin praxis om rådgivaransvar

Högsta domstolen har i ett avgörande sommaren 2024, ”Strukturen” , bedömt frågan om skadeståndsansvar vid skatterådgivning. Målet rörde särskilt frågan om betydelsen av uppdragsgivarens risktagande och riskmedvetenhet. Högsta domstolens avgörande kan betraktas som rådgivarvänligt och ger viss ytterligare vägledning kring hur oaktsamhet ska bedömas då det föreligger risktagande och riskmedvetenhet hos uppdragsgivaren. Avgörandet är välkommet från rådgivarsynpunkt och ligger väl i linje med tidigare praxis men lämnar intressanta frågor obesvarade.

AV: TOM SUNDIN

preprint04 Mar 2025

Destinatärernas rättsliga ställning

I den här artikeln diskuteras destinatärernas rättsliga ställning i en stiftelse. Vi utreder begreppet destinatär, gör en kategorisering av destinatärernas rätt utifrån en jämförelse med gåva och avtal samt diskuterar frågan om äganderätt till stiftelseegendomen. Vi kommer fram till att destinatärernas rätt är en rätt sui generis och mot bakgrund av detta diskuteras destinatärernas rättsliga krav mot stiftelsen samt stiftelsens möjlighet till återkrav från destinatären.

AV: HANNA ALMLÖF och KATARINA OLSSON

preprint27 Feb 2025

Domsrätten vid konkurs

Artikeln bygger vidare på en nyligen publicerad artikel i SvJT om svenska domstolars prövning av domsrätten för konkurser enligt EU:s insolvensförordning. Jämfört med den tidigare artikeln anläggs nu ett något annorlunda perspektiv med fokus på prövningen när en pre-sumtion i förordningen ska frångås. En av slutsatserna i denna artikel är att det i dessa fall alltid måste göras en helhetsbedömning av de aktuella och relevanta omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra om platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen finns i Sverige. Insolvensförordningen kan inte tolkas så att det kan fastställas att den platsen finns här enbart på den grunden att gäldenären medger konkursansökan. Artikeln mynnar ut i en vidare diskussion om principen om ömsesidigt förtroende inom EU och förordningens uttalade syfte att motverka illojal forumshopping.

AV: ANNA WARBERG

preprint27 Feb 2025

Insolvens — ett ansikte med skiftande mimik

Att begreppet insolvens — legalt definierat i konkurslagen — är centralt inom insolvensrätten är självklart inte någon överraskning. Allmänt har det i skilda sammanhang uttalats att insolvenskriteriet ska tolkas och tillämpas på enahanda sätt när det används såväl i konkurslagen som i andra lagar. Frågan som diskuteras i denna artikelserie är huruvida svensk rätt verkligen har ett enhetligt insolvensbegrepp eller om det finns anledning att ge begreppet skiftande innebörd beroende på sammanhanget. Artikelserien är uppdelade enligt följande. Del 1: Insolvensbegreppet som sådant och allmänt om frågor rörande bevisning av insolvens samt också insolvens som konkursgrund. Del 2: Insolvens som grund för återvinning enligt 4 kap. 5 § konkurslagen, företagsrekonstruktion och skuldsanering samt som rekvisit enligt lagen om redovisningsmedel. Del 3: Insolvens som brottsrekvisit och sammanfattning av de kontextuella skillnaderna vid tillämpningen av insolvensbegreppet.

AV: MIKAEL MELLQVIST

preprint17 Feb 2025

Alla måste ta sitt ansvar för upprätthållandet av grundläggande rättigheter och effektiva klimatåtgärder

Carl Henrik Ehrenkrona uttrycker i sin artikel i SvJT 2024 s. 745 ”Utvidgningen av mänskliga rättigheter — en uppgift för övervakningsorgan och domstolar eller för lagstiftaren?” en oro för att Europadomstolen i sin roll som övervakningsorgan driver på en utvidgning av mänskliga rättigheter och frågar sig om staterna i demokratisk ordning behöver återta kontrollen över utvecklingen av fri- och rättighetsskyddet. Han påstår att domstolens tolkningsmetod går utöver Wienkonventionens (VCLT) etablerade regler, att Europadomstolen i klimatmålen överskrider sitt mandat genom att döma i politiska frågor som bör begränsas till stater, och slutligen att domstolen har utvidgat området för fri- och rättighetsskyddet under artikel 8. Denna replik avser lugna Ehrenkrona genom att visa att Europadomstolens klimatavgöranden inte har gått för långt utan har agerat inom ramen för vad som utgör övervakningsorganets mandat som är väl förankrat i demokratisk ordning.

AV: FRISK NORIN och ROGALSKA HEDLUND

preprint17 Feb 2025

Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen

Medicinska åldersbedömningar används som underlag i brott- och asylprocesser för att bedöma huruvida personer som saknar tillförlitliga identitetshandlingar är straffmyndiga respektive underåriga. Metoden för de medicinska åldersbedömningarna i asylprocessen har utsatts för allvarlig kritik och beskyllts för att inte vara rättssäker. I den här artikeln behandlar författaren en rad processrättsliga problemställningar som bruket av medicinska åldersbedömningar medför. Relevansen i denna problematik sträcker sig utanför asylprocessens domäner. Dessutom presenteras resultat från en forskningsstudie rörande hur Migrationsverket i praktiken använder och förstår medicinska åldersbedömningar när unga personer med oklar identitet söker asyl i Sverige.

AV: ISA CEGRELL KARLANDER

preprint03 Feb 2025

Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet

Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25.

AV: ANDERS HEINTZE och MARKUS BERNANDER