Nödvärn mot flera (angripare) Hur ska nödvärnssituationer där flera personer deltar i det brottsliga angreppet bedömas i svensk straffrätt? Frågan har inte getts någon utförlig behandling i förarbeten, rättspraxis eller doktrin. I denna artikel identifieras och diskuteras några av de problem som aktualiseras när någon angrips av flera. Två separata rättsfrågor behöver utredas: huruvida rätt till nödvärn föreligger och huruvida nödvärnsgärningen är icke uppenbart oförsvarlig. I texten undersöks om svaret på dessa frågor står att finna genom analys av nödvärnsbestämmelsens formulering ”brottsligt angrepp mot person”. Preprint21-09-2023 Av: MARIE KAGRELL
Ställföreträdares behörighet i frågor av (utpräglat) personlig karaktär* I tre rättsfall år 2021 prövade HD om gode män och förvaltare kan vara behöriga att ansöka om äktenskapsskillnad för personer som själva saknar förmåga att ta ställning i frågan. Prejudikaten är betydelsefulla mot bakgrund av att en ny behörighetsbegränsning infördes år 2017 i ett tredje stycke i FB 12:2. Där framgår att dessa ställföreträdare inte är behöriga att företräda enskilda i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär. Att anta att även frågor om upplösning av äktenskap faller i samma kategori ligger nära till hands. HD fann dock att det finns situationer då gode män eller förvaltare måste vara behöriga att ansöka om äktenskapsskillnad. I denna artikel analyseras den diskrepans som därigenom uppstått mellan ställföreträdares behörighet gällande ingående respektive upplösning av äktenskap, jämte två relaterade och övergripande frågor: vad som avses med ”liknande frågor av utpräglat personlig karaktär” och därmed faller utanför ställföreträdares behörighet, samt vad behörigheten omfattar i andra frågor av personlig karaktär. Preprint03-09-2023 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA
Förtroende och effektivitet i kapitalmarknadsrätten Aktiebolag vars aktier är föremål för organiserad börshandel utgör en liten andel av det totala antalet aktiebolag. Stora värden är dock hänförliga till börsbolagen. Det är samhällsekonomiskt angeläget att marknaden för aktierna fungerar så väl som möjligt. På aktiemarknaden kan det emellertid finnas företeelser som exponerar investerarna för annat än rent kommersiella risker. Sådana företeelser kan påverka investerarnas förtroende för marknadens funktion, påverka investeringsviljan negativt och därmed medföra att marknaden inte allokerar kapital effektivt. Den aktiemarknadsrättsliga regleringen vill komma åt sådana förtroendeskadliga företeelser. I denna artikel ges en introduktion till aktiemarknadsrättens funktion, ändamål och verktyg och förklaras varför aktiemarknaden i dess sålunda reglerade form inte är ”a market for lemons”. Artikeln, i manuskript på engelska, utgjorde författarens anförande i samband med promoveringen till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet år 2023. Preprint01-09-2023 Av: ERIK SJÖMAN
Att bränna en koran är inte hets mot folkgrupp I en artikel i SvJT driver f.d. justitierådet Göran Lambertz tesen att det normalt sett utgör hets mot folkgrupp att bränna en koran offentligt. Lambertz slutsats bygger emellertid på en konstlad tolkning av bränningar som uttrycksmedel, och dessutom har Lambertz bortsett från viktiga systematiska hänsyn vid sin tolkning av rekvisitet ”missaktning”. Förarbetena till avkriminaliseringen av Sveriges hädelselagstiftning talar i själva verket starkt för att rättstillämpningen även framdeles ska upprätthålla en skarp gräns mellan hädelse och hets mot folkgrupp. Preprint31-08-2023 Av: JOHANNES NORRMAN
Förargelseväckande avsaknad av rättsligt resonemang Om offentlig koranbränning kan utgöra förargelseväckande beteende är en fråga som kommit i skymundan i den rättsliga debatten och möjligen även i polis och åklagares medvetande. Med tanke på hur betydelsefullt det är att avgöra om och när koranbränning är olagligt, och därför ska stoppas, behöver denna fråga tas på större allvar. Preprint28-08-2023 Av: REIDAR EDVINSSON
”Trisskrapningarna” och efterforskningsförbudets räckvidd Högsta domstolen har i ”Trisskrapningarna” slagit fast att yttrandefrihetsgrundlagens efterforskningsförbud är tillämpligt på utpräglat kommersiella framställningar. I det aktuella fallet bedömde domstolen emellertid att en uppmaning från Konsumentombudsmannen att Svenska Spel AB skulle ge in ett eventuellt samarbetsavtal med TV4, angående skrapningar av trisslotter i programmet Nyhetsmorgon, inte stod i strid med grundlagens förbud mot att efterforska källor som skyddas av anonymitet. Utgången i målet är inte förvånande. Däremot är det överraskande att ingripanden mot rent kommersiella framställningar, som sker i grundlagsskyddad form, i princip är skyddade från efterforskningsåtgärder. En fråga som väcks är om samma skydd tillkommer personer som står bakom framställningar som innefattar brottsliga vilseledanden, såsom bedrägerier. Preprint28-08-2023 Av: MIKAEL RUOTSI
Preskription vid fördröjda skador Enligt 2 § preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. För skadeståndsfordringar löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Vid fördröjda skador finns därmed en risk för att den skadelidandes anspråk preskriberas innan någon skada har uppkommit. I en komparativ kontext sticker den svenska ordningen ut, eftersom preskriptionsfristen i övriga Norden och Europa i regel löper från den skadelidandes kännedom om skadan. I artikeln behandlas dels hållbarheten hos den vedertagna tolkningen av 2 § preskriptionslagen vid fördröjda skador, dels 2 § preskriptionslagens förenlighet med artikel 6.1 EKMR och internationellt privat- och processrättsliga regler. Preprint09-07-2023 Av: VERA BOLMGREN
Förebyggande av socialt nedbrytande beteende hos gängkriminella barn Notiser Utgångspunkter Gängkriminalitet bland unga, vilka utövar dödligt våld, torde vara ett av de största sociala problemen i Sverige idag. Gängen har vuxit fram i rekordfart under 2000-talet och skapat många svårforcerade problem. Den fråga som st... Preprint21-06-2023 Av: LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
Om medlemskap i sameby Begreppet sameby benämner dels en associationsrättslig sammanslutning av medlemmar, dels ett geografiskt område för att bedriva renskötsel. I detta sammanhang behandlas de rättsliga reglerna som gäller för att ansöka om medlemskap i sameby. Bakgrunden är ett nyligen avgjort rättsfall som ger intryck av att det föreligger tvivel om hur rättsreglerna ska tillämpas i sådana ärenden. Preprint19-06-2023 Av: EIVIND TORP
Bunden och fri utfyllning eller bara avtalstolkning? Tolkning och utfyllning är alltjämt ett kontroversiellt avtalsrättsligt tema.2 Att blunda för de svårigheter som finns är dock ingen lösning. I denna artikel ger författaren sin syn på hur problemen kan hanteras, mot bakgrund av kritik som nyligen riktats mot möjligheten att skilja mellan tolkning och utfyllning. SvJT 2023 s. 615 Av: NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF
”Husqvarnas skiljeavtal” och tolkningsprinciper för skiljeavtal — har pendeln svängt igen? Högsta domstolen (HD) har i det nyligen meddelade beslutet ”Husqvarnas skiljeavtal”2 tagit ställning till frågan om en skiljeklausul i ett ramavtal ingånget år 2007 kunde tillämpas på framtida tvister avseende beställningar som skett 13 år senare, genom avropsavtal ingångna år 2020. Frågan besvarades jakande och eftersom tvisten skulle prövas av skiljedomare avvisades kärandens talan. Avvisningsbeslutet ligger rent utgångsmässigt i linje med det omskrivna avgörandet i klanderdomen ”Belgor”3 som också behandlar frågan om ett skiljeavtals objektiva omfattning. Både ”Belgor” och ”Husqvarnas skiljeavtal” innefattar ställningstaganden av HD bl.a. i den centrala frågan om ett skiljeavtal kan omfatta rättsförhållanden som ännu inte har uppkommit när skiljeavtalet ingås.4HD:s beslutsskäl i ”Husqvarnas skiljeavtal” går dock att ifrågasätta bl.a. mot bakgrund av den formulering och avfattning som HD:s domskäl fick i ”Belgor”. ”Belgor” har i sin tur kritiserats för att vara oförenligt med den praxis som fanns före ”Belgor”. I artikeln behandlas frågan hur ”Husqvarnas skiljeavtal” förhåller sig till såväl ”Belgor” som tidigare praxis. SvJT 2023 s. 623 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
Prisjustering i entreprenadavtal vid kostnadsändring Under det senaste året har inflationstakten såväl nationellt som internationellt ökat flagrant. Inflationen har inte minst påverkat kostnaden för byggmaterial vilket plötsligt aktualiserat tillämpningen av AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3. Bestämmelsen behandlar frågan om justering av avtalat pris till följd av kostnadsändring. I ljuset av nyssnämnda händelseutveckling avser denna artikel att analysera hur risken för under avtalstiden förändrade omständigheter fördelas i långvariga avtalsrelationer, särskilt beträffande avtal som införlivar AB 04 och ABT 06. SvJT 2023 s. 633 Av: JULIA GUSTAVSSON Ladda ner PDF
Extraordinära rättsmedel i unionsrättslig belysning Den 20 december 2022 meddelade Högsta domstolen (HD) ett beslut (”AstraZenecas tilläggsskydd”) där domstolen tydligt slår fast att bestämmelsen i artikel 267 FEUF om förhandsavgöranden från EU-domstolen är en normerande regel för domstolsförfaranden. När den åsidosätts eller tillämpas felaktigt måste detta ses som ett rättegångsfel, som kan vara grovt. SvJT 2023 s. 652 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Litteratur och respektera hans psykiska och fysiska integritet. Hur går den ekvationen ihop — går den ihop? Syftet med den här anmälan är att introducera Lindkvists bok för en rättsvetenskaplig läsekrets och därigenom inspirera till nya infallsvinklar och perspektiv på barnrättsliga frågor. SvJT 2023 s. 667 Ladda ner PDF
Notiser Förebyggande av socialt nedbrytande beteende hos gängkriminella barn SvJT 2023 s. 671 Ladda ner PDF
Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer Den 1 och 2 december 2022 anordnades konferensen Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer... SvJT 2023 s. 423 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD, TORBJÖRN INGVARSSON och LUDWIG IRVELAND Ladda ner PDF
Praktiska erfarenheter från BankID Det är fullt möjligt att kraftigt minska antalet bedrägerier som bygger på obehörig användning av e-legitimationer. Artikeln tar upp flera praktiska förslag och tips för att motverka obehörig användning. SvJT 2023 s. 429 Av: PETTER DAHL Ladda ner PDF
Är BankID för helt olika användningsområden en dunderblunder? I det digitala kontosamhället har regleringsintentionen varit att skilja mellan olika nivåer av risk för att på så vis begränsa riskerna. Trots denna intention har e-legitimationen BankID kommit att användas för så olika förhållanden som bank, Swish och buss. SvJT 2023 s. 445 Av: CLAES MARTINSON Ladda ner PDF
ARN och obehöriga transaktioner Allmänna reklamationsnämnden (ARN) avgör varje år ett antal tvister mellan konsumenter och banker gällande ansvarsfördelningen vid påstått obehöriga transaktioner. SvJT 2023 s. 457 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Bevisfrågor i tvister om obehörig användning av e-legitimation Denna uppsats behandlar bevisproblem i betaltjänsttvister mellan en kontohavare och hans bank då kontohavaren blivit utsatt för ett kontobedrägeri och banken gör gällande att kontohavaren ska bära ett ekonomiskt ansvar. SvJT 2023 s. 470 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Prosessbyrdeproblemet Når en bankkunde sin eID misbrukes til å flytte penger ut av kundens konto, har banken normalt en plikt til å tilbakeføre beløpet til kunden. Plikten følger av betalingstjenestedirektivene og er gjennomført i både Norge og Sverige. SvJT 2023 s. 499 Av: VEBJØRN WOLD Ladda ner PDF
Aftaleretlig hæftelse ved misbrug af digital signatur i dansk ret På baggrund af praksis fra den danske Højesteret redegør artiklen for, hvornår en tredjeparts misbrug af en digital signatur kan medføre aftalebinding for signaturindehaveren. SvJT 2023 s. 511 Av: HENRIK UDSEN Ladda ner PDF
Obehörig användning av e-legitimation och avtalsbundenhet i finsk rätt Artikeln belyser hur man i finsk rätt förhåller sig till en obehörig användning av bland annat bankkoderna som e-legitimation med utgångspunkt i den finska högsta domstolens avgörande HD 2016:73. I Finland är användningen av bankkoder omfattande och sedan 2013 har även överlåtelser av fastigheter kunnat ske på elektronisk väg. I finsk rätt är det inte ovanligt att den rätta innehavaren av e-legitimationen blir avtalsrättsligt bunden av missbrukarens rättshandling. SvJT 2023 s. 523 Av: JOHAN BÄRLUND Ladda ner PDF
Låneavtalet med Svea Ekonomi E-legitimationernas intåg på lånemarknaden har lett till både utmaningar och oklarheter i mötet mellan de moderna tillvägagångssätten och den klassiska avtalsrätten. Med sin dom i mål T 930–21 den 9 december 2021 (NJA 2021 s. 1017, Låneavtalet med Svea Ekonomi) har Högsta domstolen bidragit till att lösa upp några sådana oklarheter. Frågan är emellertid hur mycket vägledning avgörandet egentligen ger vid liknande, men inte så gott som identiska, omständigheter och därmed vilken räckvidd avgörandet har. SvJT 2023 s. 541 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Bevisfrågor vid användning av avancerade elektroniska underskrifter — har Högsta domstolen missat halva poängen? Att ingå avtal på elektronisk väg har i många sammanhang blivit standardförfarandet. Det är därför centralt att samhällets olika aktörer har förtroende för elektroniska underskrifter, samtidigt som konsumenter och mindre näringsidkare inte får lämnas med endast illusoriska möjligheter att göra invändningar mot komplicerade tekniska lösningar. eIDAS-förordningen2 kom till med syfte att harmonisera regelverket för hur avtal ingås elektroniskt på EU:s inre marknad, men genom NJA 2017 s. 1105 skapade SvJT 2023 s. 562 Av: MATHIAS A. BJERKHAUG Ladda ner PDF
E-legitimation som verktyg för ekonomiskt våld Användning av e-legitimation förenklar många vardagliga uppgifter. Vid utformningen har användarvänlighet prioriterats före skydd mot obehörig användning och det skydd som finns tar sikte på bedrägerier utförda av en utomstående. SvJT 2023 s. 579 Av: ANN-SOFIE HENRIKSON, LARS EVERTSSON och CHARLOTT NYMAN Ladda ner PDF
Nordiska konsumenträttsliga principer under omförhandling Konsumenträtten i de nordiska länderna har utvecklats till ett dynamiskt rättsområde. Genom att kombinera olika typer av reglering, där offentlig rätt, civilrätt och marknadsrätt samverkar, uppnås en hög grad av konsumentskydd. Målet med reglerna är det för konsumenten skäliga avtalet och frågan är om inte även drömmen om det goda livet finns invävd i den nordiska modellen. Utvecklingen på de finansiella marknaderna och önskan att skapa ett gemensamt rättsområde utan hinder för att erbjuda tjänster inom EU, gör att den nordiska modellen är under omförhandling. Detta krävande möte mellan rättskulturer och synsätt gör det nödvändigt att ompröva och bereda plats för nytt. SvJT 2023 s. 597 Av: TORBJÖRN INGVARSSON Ladda ner PDF
Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet Frågan om medvetenhetskravets omfattning och betydelse prövades senast av Högsta domstolen i NJA 2020 s. 169 (Vanföreställningen). Rättsfallet har uppmärksammats för sin extensiva formulering av kravet, i motsats till det mer snävt formulerade i NJA 2012 s. 45 (Samurajsvärdet). Dessa två förståelser av medvetenhetskravet har på olika sätt förekommit i både HD- och hovrättsavgöranden sedan brottsbalkens inträde och på så sätt utgjort två växlande spår i svensk praxis. I artikeln behandlas skillnaden förståelserna emellan och Vanföreställningens betydelse för rättsutvecklingen.2 Frågan är om Vanföreställningen innebär en bestående och tillräknelighetsbetonad utvidgning eller om praxis åter kommer att svänga mot en snävare förståelse av medvetenhetskravet. SvJT 2023 s. 301 Av: EBBA RIBERDAHL Ladda ner PDF
Bränna Koranen är hets mot folkgrupp Att bränna Koranen i offentligheten är, tvärtemot vad som ofta anges vara fallet, normalt hets mot folkgrupp. Detta framgår tydligt av tillgängliga rättskällor. Yttrandefriheten i detta fall skyddas inte av vare sig regeringsformen eller Europakonventionen och det kan, menar författaren, diskuteras om inte SvJT 2023 s. 312 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Inrangering av gula fackföreningar i svensk kollektiv arbetsrätt Farhågor om framväxt av gula fackföreningar — dvs. arbetsgivarkontrollerade och arbetsgivarvänliga fackföreningar — har länge ventilerats både i Sverige och utomlands, men några sådana organisationer har inte lämnat några större avtryck på svensk arbetsmarknad. I AD 2021 nr 69 var emellertid en sådan fackförening för första gången part i ett mål i Arbetsdomstolen. När gula fackföreningar nu alltså gjort inträde på den svenska arbetsmarknaden krävs att vi hanterar en för svensk arbetsrätts vidkommande ny uppsättning frågeställningar. I denna artikel tar vi oss an ett antal sådana frågor och diskuterar hur dessa kan lösas inom ramen för gällande rätt. Mot denna bakgrund lyfter vi sedan fram behov av lagändringar och förnyade överväganden från lagstiftarens sida. SvJT 2023 s. 335 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF
Jävsproblem vid frågor om resning och domvilla i Högsta domstolen En resningsansökan eller klagan över domvilla i ett mål avgjort av Högsta domstolen prövas, som utgångspunkt, av andra justitieråd i domstolen än de som dömt i målet. De kan då ha som uppgift att bedöma om kollegor i domstolen begått grova rättegångsfel eller dömt uppenbart i strid mot lag. I artikeln konstateras att det finns en jävsproblematik inbyggd i denna prövningsordning för frågor om resning och domvilla i förhållande till artikel SvJT 2023 s. 366 Av: FREDRIK BANKE Ladda ner PDF
Ingen mänsklig rättighet att bli villkorligt frigiven Genom EU:s straffrättsliga samarbete kan överföring ske inte enbart för lagföring utan även för verkställighet av utdömt fängelsestraff. När en sådan överföring sker av ett fängelsestraff ändras också regleringen av villkorlig frigivning till den som gäller i den mottaganden staten. Den osäkerhet som kan följa om faktisk strafftid innebär dock som utgångspunkt inte något problem gentemot den avtjänandes mänskliga rättigheter. SvJT 2023 s. 383 Av: ANNIKA SUOMINEN Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2023. SvJT 2023 s. 410 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Kan det vara oaktsamt att lämna ett materiellt korrekt råd? I flera avgöranden under senare år har Högsta domstolen uttalat sig om vilket ansvar som följer med professionell juridisk rådgivning. Det senaste — NJA 2022 s. 354 — rörde en situation där rådgivaren får anses ha lämnat ett materiellt korrekt råd medan en myndighet och en domstol därefter fattade materiellt felaktiga beslut som gick emot det lämnade rådet. En följd av avgörandet är att rådgivaren i denna situation ändå kan bli ansvarig för sin rådgivning, nämligen för att inte ha upplyst om risken för att myndigheter och domstolar kan fatta felaktiga beslut. SvJT 2023 s. 153 Av: ROLF JOHANSSON Ladda ner PDF
Mellan målsättningsstadgande och tolkningsprincip — något om RF 1:2 I RF 1:2 anges bl.a. hur den offentliga makten ska utövas och vad det allmänna ska göra i vissa avseenden. Det är dock omtvistat vilken direkt betydelse bestämmelsen har. En genomgång av beslut från JO och av domstolspraxis visar dock att RF 1:2 kan ha betydelse, särskilt vid tillämpning av rättsregler som är mer oklara och ger utrymme för skönsmässighet. SvJT 2023 s. 165 Av: CARL LEBECK Ladda ner PDF
”Finn fem fel” — några (sista) reflektioner med anledning av HFD 2022 ref. 10 Genom avgörandet HFD 2022 ref. 10 stängde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, dörren till möjligheten för förvaltningsdomstolar att generellt ta ställning till yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. SvJT 2023 s. 174 Av: SEBASTIAN WEJEDAL Ladda ner PDF
De fanatiska protokollförarna I den juridiska diskussionen har det under cirka 30 års tid närmast som ett axiom beskrivits hur svensk rätt och svenskt rättstänkande i grunden har förändrats av den s.k. ”europeiseringen”. Dessa beskrivningar bygger dock inte på några redovisade undersökningar eller analyser av hur verkligheten faktiskt gestaltar sig. I stället grundas de huvudsakligen på någon form av ”önsketänkande” eller åsikter om att det borde vara på det beskrivna sättet. I denna essä spekuleras det kring varför det förhåller sig på det viset. SvJT 2023 s. 199 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Litteratur JOHAN SKOG och CARL PERSSON, Tvistfinansiering, Norstedts Juridik, upplaga 1:1, 2022, 248 s. SvJT 2023 s. 216 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis i försäkringsrätt 2016–2022 Svensk rättspraxis i försäkringsrätt 2016–2022... SvJT 2023 s. 225 Av: MARCUS RADETZKI Ladda ner PDF
