Bunden och fri utfyllning eller bara avtalstolkning? Tolkning och utfyllning är alltjämt ett kontroversiellt avtalsrättsligt tema. Att blunda för de svårigheter som finns är dock ingen lösning. I denna artikel ger författaren sin syn på hur problemen kan hanteras, mot bakgrund av kritik som nyligen riktats mot möjligheten att skilja mellan tolkning och utfyllning. Preprint25-05-2023 Av: NIKLAS ARVIDSSON
Låneavtalet med Svea Ekonomi E-legitimationernas intåg på lånemarknaden har lett till både utmaningar och oklarheter i mötet mellan de moderna tillvägagångssätten och den klassiska avtalsrätten. Med sin dom i mål T 930-21 den 9 december 2021 (NJA 2021 s. 1017, Låneavtalet med Svea Ekonomi) har Högsta domstolen givit ett bidrag till att lösa upp några sådana oklarheter. Frågan är emellertid hur mycket vägledning avgörandet egentligen ger vid liknande, men inte så gott som identiska, omständigheter, och därmed vilken räckvidd avgörandet har. Preprint27-04-2023 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD
Bevisfrågor i tvister om obehörig användning av e-legitimation Denna uppsats behandlar bevisproblem i betaltjänsttvister mellan en kontohavare och hans bank då kontohavaren blivit utsatt för ett kontobedrägeri och banken gör gällande att kontohavaren ska bära ett ekonomiskt ansvar. Då kontohavaren lämnat ut sin kod till bedragaren bär kontohavaren enligt lag ett obegränsat ansvar om han handlat särskilt klandervärt. Hans ansvar i förhållande till banken är däremot begränsat om han inte handlat särskilt klandervärt men grovt oaktsamt. — I uppsatsen behandlas också tvister mellan en kontohavare och en bank då kontohavaren lämnat ut sin elektroniska underskrift. Preprint27-04-2023 Av: LARS HEUMAN
Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer Den 1 och 2 december 2022 anordnades konferensen Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer i Uppsala. Under två dager samlades 16 föredragshållare och 115 deltagare från hela Norden för att diskutera några av de många och angelägna civilrättsliga frågor som uppkommit till följd av digitaliseringen av finansmarknaden. Preprint27-04-2023 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD, TORBJÖRN INGVARSSON och LUDWIG IRVELAND
Ingen mänsklig rättighet att bli villkorligt frigiven Genom EU:s straffrättsliga samarbete kan överföring ske inte enbart för lagföring utan även för verkställighet av utdömt fängelsestraff. När en sådan överföring sker av ett fängelsestraff ändras också regleringen av villkorlig frigivning till den som gäller i den mottaganden staten. Den osäkerhet som kan följa om faktisk strafftid innebär dock som utgångspunkt inte något problem gentemot den avtjänandes mänskliga rättigheter. Preprint15-04-2023 Av: ANNIKA SUOMINEN
Inrangering av gula fackföreningar i svensk kollektiv arbetsrätt* Farhågor om framväxt av gula fackföreningar — dvs. arbetsgivarkontrollerade och arbetsgivarvänliga fackföreningar — har länge ventilerats både i Sverige och utomlands, men några sådana organisationer har inte lämnat några större avtryck på svensk arbetsmarknad. I AD 2021 nr 69 var emellertid en sådan fackförening för första gången part i ett mål i Arbetsdomstolen. När gula fackföreningar nu alltså gjort inträde på den svenska arbetsmarknaden krävs att vi hanterar en för svensk arbetsrätts vidkommande ny uppsättning frågeställningar. I denna artikel tar vi oss an ett antal sådana frågor och diskuterar hur dessa kan lösas inom ramen för gällande rätt. Mot denna bakgrund lyfter vi sedan fram behov av lagändringar och förnyade överväganden från lagstiftarens sida. Preprint14-04-2023 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN
Bränna Koranen är hets mot folkgrupp Att bränna Koranen i offentligheten är, tvärtemot vad som ofta anges vara fallet, normalt hets mot folkgrupp. Detta framgår tydligt av tillgängliga rättskällor. Yttrandefriheten i detta fall skyddas inte av vare sig regeringsformen eller Europakonventionen och det kan, menar författaren, diskuteras om inte Europadomstolens praxis rentav kan åberopas till stöd för att koranbränningar måste förbjudas i nationell rätt. Preprint06-04-2023 Av: GÖRAN LAMBERTZ
Jävsproblem vid frågor om resning och domvilla i Högsta domstolen En resningsansökan eller klagan över domvilla i ett mål avgjort av Högsta domstolen prövas, som utgångspunkt, av andra justitieråd i domstolen än de som dömt i målet. De kan då ha som uppgift att bedöma om kollegor i domstolen begått grova rättegångsfel eller dömt uppenbart i strid mot lag. I artikeln konstateras att det finns en jävsproblematik inbyggd i denna prövningsordning för frågor om resning och domvilla i förhållande till artikel 6.1 EKMR. För att råda bot på den identifierade problematiken föreslås ett införande av en ordning lik den som återfinns i 11 kap. 8 § 2 st. RF och att Högsta förvaltningsdomstolen övertar prövningen av resningsansökningar och klagomål över domvilla i mål avgjorda av Högsta domstolen. Preprint23-03-2023 Av: FREDRIK BANKE
Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet Frågan om medvetenhetskravets omfattning och betydelse prövades senast av Högsta domstolen i NJA 2020 s. 169 (Vanföreställningen). Rättsfallet har uppmärksammats för sin extensiva formulering av kravet, i motsats till det mer snävt formulerade i NJA 2012 s. 45 (Samurajsvärdet). Dessa två förståelser av medvetenhetskravet har på olika sätt förekommit i både HD- och hovrättsavgöranden sedan brottsbalkens inträde och på så sätt utgjort två växlande spår i svensk praxis. I artikeln behandlas skillnaden förståelserna emellan och Vanföreställningens betydelse för rättsutvecklingen. Frågan är om Vanföreställningen innebär en bestående och tillräknelighetsbetonad utvidgning eller om praxis åter kommer att svänga mot en snävare förståelse av medvetenhetskravet. Preprint16-03-2023 Av: EBBA RIBERDAHL
Mellan målsättningsstadgande och tolkningsprincip — något om RF 1:2 I RF 1:2 anges bl.a. hur den offentliga makten ska utövas och vad det allmänna ska göra i vissa avseenden. Det är dock omtvistat vilken direkt betydelse bestämmelsen har. En genomgång av beslut från JO och av domstolspraxis visar dock att RF 1:2 kan ha betydelse, särskilt vid tillämpning av rättsregler som är mer oklara och ger utrymme för skönsmässighet. Preprint06-03-2023 Av: CARL LEBECK
Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen? När rättsvetare uttalar sig om rättsdogmatiken sker det ofta i form av allmänt hållna karakteristiker av denna eller såsom förslag om hur denna rättsvetenskapliga verksamhet bör bedrivas. Mera sällan, om ens någonsin, utförs mer ingående studier av hur rättsdogmatiken faktiskt bedrivs. I denna artikel presenteras några aspekter på rättsdogmatikens arbetssätt i dagens Sverige. Vissa olika komponenter som förekommer i den rättsdogmatiska forskningen särskiljs och beskrivs, och detta sker med hjälp av talrika exempel. Syftet är blygsamt, artikeln utgör endast ett slags ”förstudie” till ämnet, vilken förhoppningsvis kan leda till mer djupgående under-sökningar utförda av rättsdogmatisk expertis. Rättsdogmatikerna säger sig standardmässigt undersöka (beskriva, analysera, utreda, ge en klargörande bild av, och liknande) gällande rätt. Av detta skäl inleds artikeln med några synpunkter på relationen mellan gällande rätt och rättsdogmatiken. Preprint02-01-2023 Av: ÅKE FRÄNDBERG
Hovrätternas mål om klander av skiljedomar — att ogilla käromålet som uppenbart ogrundat I hovrätternas mål om klander av skiljedomar prövas huvudsakligen endast formella frågor. För prövningen tillämpas den processordning som gäller för tvistemål i underrätt. I artikeln diskuteras utrymmet att i dessa mål tillämpa bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken om ogillande av uppenbart ogrundade käromål utan att utfärda stämning. Slutsatsen dras att bestämmelsen fyller en viktig funktion i klandermålen, att den bör kunna tillämpas i större utsträckning i dessa sammanhang än i andra tvistemål och att så också sker i praktiken. Preprint02-11-2022 Av: ANNE KUTTENKEULER och ANDERS LUNDBERG
Redarens rätt till ansvarsbegränsning Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen. Preprint14-09-2022 Av: MÅNS JACOBSSON
Kan det vara oaktsamt att lämna ett materiellt korrekt råd? I flera avgöranden under senare år har Högsta domstolen uttalat sig om vilket ansvar som följer med professionell juridisk rådgivning. Det senaste — NJA 2022 s. 354 — rörde en situation där rådgivaren får anses ha lämnat ett materiellt korrekt råd medan en myndighet och en domstol därefter fattade materiellt felaktiga beslut som gick emot det lämnade rådet. En följd av avgörandet är att rådgivaren i denna situation ändå kan bli ansvarig för sin rådgivning, nämligen för att inte ha upplyst om risken för att myndigheter och domstolar kan fatta felaktiga beslut. SvJT 2023 s. 153 Av: ROLF JOHANSSON Ladda ner PDF
Mellan målsättningsstadgande och tolkningsprincip — något om RF 1:2 I RF 1:2 anges bl.a. hur den offentliga makten ska utövas och vad det allmänna ska göra i vissa avseenden. Det är dock omtvistat vilken direkt betydelse bestämmelsen har. En genomgång av beslut från JO och av domstolspraxis visar dock att RF 1:2 kan ha betydelse, särskilt vid tillämpning av rättsregler som är mer oklara och ger utrymme för skönsmässighet. SvJT 2023 s. 165 Av: CARL LEBECK Ladda ner PDF
”Finn fem fel” — några (sista) reflektioner med anledning av HFD 2022 ref. 10 Genom avgörandet HFD 2022 ref. 10 stängde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, dörren till möjligheten för förvaltningsdomstolar att generellt ta ställning till yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. SvJT 2023 s. 174 Av: SEBASTIAN WEJEDAL Ladda ner PDF
De fanatiska protokollförarna I den juridiska diskussionen har det under cirka 30 års tid närmast som ett axiom beskrivits hur svensk rätt och svenskt rättstänkande i grunden har förändrats av den s.k. ”europeiseringen”. Dessa beskrivningar bygger dock inte på några redovisade undersökningar eller analyser av hur verkligheten faktiskt gestaltar sig. I stället grundas de huvudsakligen på någon form av ”önsketänkande” eller åsikter om att det borde vara på det beskrivna sättet. I denna essä spekuleras det kring varför det förhåller sig på det viset. SvJT 2023 s. 199 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Litteratur JOHAN SKOG och CARL PERSSON, Tvistfinansiering, Norstedts Juridik, upplaga 1:1, 2022, 248 s. SvJT 2023 s. 216 Ladda ner PDF
Rättsutlåtanden Ett återkommande inslag i svenska processer är rättsutlåtanden, men det är ett inslag som inte får så mycket uppmärksamhet i den juridiska debatten. 1 Vissa verkar betrakta inslaget med misstänksamhet. Verksamheten kan framstå som svårtillgänglig eller till och med hemlig — särskilt relationerna mellan beställarna och författarna. Denna debattartikel har som syfte att bidra till transparens kring verksamheten och att peka på några problem som inte diskuteras tillräckligt. SvJT 2023 s. 79 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Domstolen och dess domare Är möjligen 11 kap. 3 § den mest missförstådda bestämmelsen i RF? Mycket pekar mot det — vilket inneburit att den enskilda domaren har tillskrivits en för stark ställning och den domstol där han eller hon verkar har tillskrivits en för svag ställning. Det har skadat — och skadar alltjämt — såväl domstolens solennitet som dess effektivitet. SvJT 2023 s. 88 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Hovrätternas mål om klander av skiljedomar — att ogilla käromålet som uppenbart ogrundat I hovrätternas mål om klander av skiljedomar prövas huvudsakligen endast formella frågor. För prövningen tillämpas den processordning som gäller för tvistemål i underrätt. I artikeln diskuteras utrymmet att i dessa mål tillämpa bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken om ogillande av uppenbart ogrundade käromål utan att utfärda stämning. Slutsatsen dras att bestämmelsen fyller en viktig funktion i klandermålen, att den bör kunna tillämpas i större utsträckning i dessa sammanhang än i andra tvistemål och att så också sker i praktiken. SvJT 2023 s. 108 Av: ANNE KUTTENKEULER och ANDERS LUNDBERG Ladda ner PDF
Sedvanerätten och rättskälleläran Den svenska rättskälleläran brukar beskrivas som pluralistisk, vilket innebär att flera källor som lag, praxis, förarbeten, tillsammans med självreglering genom exempelvis sedvanerätt, förväntas ge en bild av gällande rätt. En sådan rättskällelära tycks fordra en löpande diskussion om metodologiska frågor för att samexistensen mellan rättskällorna ska vara välfungerande. I den här artikeln diskuteras i ett rättshistoriskt perspektiv några av de gränsdragningsfrågor rörande tillämpning och tolkning som hör samman med användningen av sedvanerätt som självständig rättskälla. SvJT 2023 s. 116 Av: ADAM CROON Ladda ner PDF
Standardavtal och handelsbruk — same, same, but different? I texten analyseras några av implikationerna av avgörandet i NJA 2022 s. 574, i vilket Högsta domstolen förklarade NSAB i dess helhet vara handelsbruk. Det argumenteras att det på principiella grunder är fel att erkänna ens så kallade ”agreed documents” som handelsbruk: dels förändras med en sådan förklaring det vi menar med ”handelsbruk”, dels blir med en sådan förklaring handelsbruk ett privilegium för näringslivets organisationer och därmed en sorts korporativism. SvJT 2023 s. 138 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Litteratur PATRIK SCHÖLDSTRÖM, Tvistemålsanalys för praktiskt bruk, andra upplagan, Jure förlag 2022, 107 s. Avståndet mellan praktik och teori är inte sällan stort inom juridiken. Det gäller inte minst på processrättens område. Den omfattande teoribildninge... SvJT 2023 s. 149 Av: Johan Danelius Ladda ner PDF
Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat (”Skatterådgivarens ansvarsbegränsning” NJA 2022 s. 354) som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet. SvJT 2023 s. 1 Av: ANDREA ALGÅRD och NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF
Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen? När rättsvetare uttalar sig om rättsdogmatiken sker det ofta i form av allmänt hållna karakteristiker av denna eller såsom förslag om hur denna rättsvetenskapliga verksamhet bör bedrivas. Mera sällan, om ens någonsin, utförs mer ingående studier av hur rättsdogmatiken faktiskt bedrivs. I denna artikel presenteras några aspekter på rättsdogmatikens arbetssätt i dagens Sverige. Vissa olika komponenter som förekommer i den rättsdogmatiska forskningen särskiljs och beskrivs, och detta sker med hjälp av talrika exempel. Syftet är blygsamt, artikeln utgör endast ett slags ”förstudie” till ämnet, vilken förhoppningsvis kan leda till mer djupgående undersökningar utförda av rättsdogmatisk expertis. Rättsdogmatikerna säger sig standardmässigt undersöka (beskriva, analysera, utreda, ge en klargörande bild av, och liknande) gällande rätt. Av detta skäl inleds artikeln med några synpunkter på relationen mellan gällande rätt och rättsdogmatiken. SvJT 2023 s. 21 Av: ÅKE FRÄNDBERG Ladda ner PDF
Redarens rätt till ansvarsbegränsning Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen. SvJT 2023 s. 50 Av: MÅNS JACOBSSON Ladda ner PDF
Slutet för blockhyra på den kommersiella marknaden? Det sätt på vilket undantaget för blockhyra kan tillämpas har förändrats väsentligt genom ett nytt hovrättsavgörande. Vid prövningen har hovrätten ställt upp ett krav på ”betydande behov”, vilket måste innebära en skärpning som inte har tydligt stöd i förarbeten. Även om det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser avgörandet kommer att få påverkar avgörandet många fastighetsbolag som numera står inför en oviss framtid, och det tycks inte som om hovrätten beaktat denna konsekvens vid sin prövning. SvJT 2023 s. 59 Av: AMELIA KRZYMOWSKA och ANTONIA KRZYMOWSKA Ladda ner PDF
Flygpassageraren och rättegångsbalken I det s.k. Braathensmålet har frågor om parternas processuella dispositionsmöjligheter prövats i tingsrätt, hovrätt och EUD. När HD avslog överklagandet ställdes dessa frågor aldrig på sin spets (NJA 2021 s. 1093, ”Flygbolagets medgivande”). HD:s ledamöter har dock i ett yttrande tillagt att det efter EUD:s avgörande antingen krävs en lagändring eller att svenska domstolar avstår från att meddela dom när talan medgivits, liksom att förlikningsmöjligheterna kan påverkas. I denna artikel behandlas olika uppfattningar om vad RB föreskriver och författarna argumenterar för att lösningar kan rymmas inom de aktuella stadgandenas tillämpningsområde, utan att inkräkta på parternas materiella eller processuella dispositionsmöjligheter. SvJT 2022 s. 941 Av: HENRIK BELLANDER och JOHANNA MUNCK AF ROSENSCHÖLD Ladda ner PDF
Lagstiftning om grundlagsskadestånd Den stora nyheten i 2000-talets svenska skadeståndsrätt är genombrottet för det s.k. rättighetsansvaret — ett skadeståndsansvar för det allmänna, som är oberoende av vållande, grundas på överträdelse av en rättighet och omfattar bl.a. en speciell typ av ideellt skadestånd. Här ska översiktligt behandlas det senaste steget i denna reform: den lagstiftning om ansvar för överträdelse av rättighetsreglerna i 2 kap. regeringsformen (RF) som trätt i kraft 1 augusti SvJT 2022 s. 959 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Sveriges ansökan om Natomedlemskap Plötsligt hände det; Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organization, Nato). Från ett juridiskt perspektiv kan ansökan tyckas om än plötslig så inte oförberedd. Juridiken har löpande utvärderats och vid behov förändrats och förnyats i takt med Sveriges kontinuerligt breddade och fördjupade samarbeten med olika stater och organisationer på det försvarspolitiska området. I den här artikeln presenteras några av de viktigaste delarna av den rättsliga ram som SvJT 2022 s. 973 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Utökade möjligheter att använda tidiga förhör i brottmålsprocessen Nedan ska framföras några noteringar och reflektioner föranledda av den nya lagstiftning om utökade möjligheter att i brottmålsprocessen använda tidiga förhör, som blivit resultatet av antagandet av prop. 2020/21:209 (nedan prop.). Framställningen tar sikte på främst vissa utvalda aspekter på de bestämmelser som nu återfinns i 23 kap. 18 c §, 35 kap. 14 SvJT 2022 s. 993 Av: PETER BORGSTRÖM Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2022. SvJT 2022 s. 1011 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2019–2021 Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (den senaste i SvJT 2019 s. 637 ff.) tar jag utom prejudikat från HD upp vissa hovrättsdomar, refererade i Rättsfall från hovrätterna (RH), och domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Avgörandena har behandlats ganska kort SvJT 2022 s. 1045 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–2020 s. 466, NJA 2016 s. 604 och NJA 2019 s. 259. Analog tillämpning avfärdades dock i rättsfallen RH 2012:33 och NJA 2013 s. 1203 ”Liberala Tidningar II”. 7 NJA 2013 s. 117. SvJT 2022 s. 1056 Av: JESSICA ÖSTBERG Ladda ner PDF
Straffnivå och två sorters proportionalitet En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå. SvJT 2022 s. 819 Av: AXEL HOLMGREN Ladda ner PDF
I kärnan eller därefter? Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda. SvJT 2022 s. 830 Av: ANDERS INGVARSON och KRISTIN EICKHOFF Ladda ner PDF
CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligenceansvar i hållbarhetsfrågor Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar. SvJT 2022 s. 855 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä 3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa. SvJT 2022 s. 885 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Elektroniska kontanter ur ett rättsligt perspektiv Betalningssystemet bygger på sedlar och mynt (kontanter) såsom lagligt betalningsmedel med ett grundlagsfäst utgivningsmonopol för Riksbanken.Men kontanterna har i det väsentliga kommit ur bruk. I stället sker betalning elektroniskt genom att banksystemet administrerar vad som kan kallas kontopengar, som rättsligt sett är penningfordringar hos kontohållaren. SvJT 2022 s. 901 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Litteratur KAROLINA STENLUND,Rättighetsargument i skadeståndsrätten, (ak.avh.), Iustus förlag, 2021. 585 s. Inledning Karolina Stenlund disputerade den 11 juni 2021 på doktorsavhandlingen Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten. Jag var fakultetsopp... SvJT 2022 s. 927 Ladda ner PDF
HD om godmansförutsättningar — ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg I denna rättsfallskommentar analyseras Högsta domstolens senaste avgörande om vad som krävs för att godmanskap ska anordnas. Beslutet innebär att den krets hjälpbehövande som kan komma ifråga för såväl godman- som förvaltarskap begränsas. HD har nämligen formulerat ett nytt krav på att den enskildes hjälpbehov måste bero på en nedsatt kognitiv förmåga. Avgörandet ger upphov till en rad frågor såsom hur detta nya krav närmare ska förstås, vilka krav som kan ställas på den medicinska utredningen i ett godmans- eller förvaltarärende och hur prövningar SvJT 2022 s. 735 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
