Hem

Huvudmeny

  • Arkiv
  • Om föreningen
  • Kontakt
  • Prenumeration
Rss Twitter
  • Stäng menyn
  • Glömt lösenordet?
  • Skapa nytt konto
  • Logga in
Logga in

Jävsproblem vid frågor om resning och domvilla i Högsta domstolen

En resningsansökan eller klagan över domvilla i ett mål avgjort av Högsta domstolen prövas, som utgångspunkt, av andra justitieråd i domstolen än de som dömt i målet. De kan då ha som uppgift att bedöma om kollegor i domstolen begått grova rättegångsfel eller dömt uppenbart i strid mot lag. I artikeln konstateras att det finns en jävsproblematik inbyggd i denna prövningsordning för frågor om resning och domvilla i förhållande till artikel 6.1 EKMR. För att råda bot på den identifierade problematiken föreslås ett införande av en ordning lik den som återfinns i 11 kap. 8 § 2 st. RF och att Högsta förvaltningsdomstolen övertar prövningen av resningsansökningar och klagomål över domvilla i mål avgjorda av Högsta domstolen.

Preprint
23-03-2023
Av: FREDRIK BANKE

Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet

Frågan om medvetenhetskravets omfattning och betydelse prövades senast av Högsta domstolen i NJA 2020 s. 169 (Vanföreställningen). Rättsfallet har uppmärksammats för sin extensiva formulering av kravet, i motsats till det mer snävt formulerade i NJA 2012 s. 45 (Samurajsvärdet). Dessa två förståelser av medvetenhetskravet har på olika sätt förekommit i både HD- och hovrättsavgöranden sedan brottsbalkens inträde och på så sätt utgjort två växlande spår i svensk praxis. I artikeln behandlas skillnaden förståelserna emellan och Vanföreställningens betydelse för rättsutvecklingen. Frågan är om Vanföreställningen innebär en bestående och tillräknelighetsbetonad utvidgning eller om praxis åter kommer att svänga mot en snävare förståelse av medvetenhetskravet.

Preprint
16-03-2023
Av: EBBA RIBERDAHL

Kan det vara oaktsamt att lämna ett materiellt korrekt råd?

I flera avgöranden under senare år har Högsta domstolen uttalat sig om vilket ansvar som följer med professionell juridisk rådgivning. Det senaste — NJA 2022 s. 354 — rörde en situation där rådgivaren får anses ha lämnat ett materiellt korrekt råd medan en myndighet och en domstol därefter fattade materiellt felaktiga beslut som gick emot det lämnade rådet. En följd av avgörandet är att rådgivaren i denna situation ändå kan bli ansvarig för sin rådgivning, nämligen för att inte ha upplyst om risken för att myndigheter och domstolar kan fatta felaktiga beslut.

Preprint
06-03-2023
Av: ROLF JOHANSSON

Mellan målsättningsstadgande och tolkningsprincip — något om RF 1:2

I RF 1:2 anges bl.a. hur den offentliga makten ska utövas och vad det allmänna ska göra i vissa avseenden. Det är dock omtvistat vilken direkt betydelse bestämmelsen har. En genomgång av beslut från JO och av domstolspraxis visar dock att RF 1:2 kan ha betydelse, särskilt vid tillämpning av rättsregler som är mer oklara och ger utrymme för skönsmässighet.

Preprint
06-03-2023
Av: CARL LEBECK

”Finn fem fel” — några (sista) reflektioner med anledning av HFD 2022 ref. 10

Genom avgörandet HFD 2022 ref. 10 stängde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, dörren till möjligheten för förvaltningsdomstolar att generellt ta ställning till yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. Istället pekade HFD mot möjligheten att söka skadestånd i allmän domstol. I artikeln diskuteras vilka konsekvenser avgörandet får för olika intressenter och vilka utmaningar som kvarstår att hantera på området för att säkerställa att rätten till en rättvis rättegång ändå inte kränks.

Preprint
30-01-2023
Av: SEBASTIAN WEJEDAL

Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen?

När rättsvetare uttalar sig om rättsdogmatiken sker det ofta i form av allmänt hållna karakteristiker av denna eller såsom förslag om hur denna rättsvetenskapliga verksamhet bör bedrivas. Mera sällan, om ens någonsin, utförs mer ingående studier av hur rättsdogmatiken faktiskt bedrivs. I denna artikel presenteras några aspekter på rättsdogmatikens arbetssätt i dagens Sverige. Vissa olika komponenter som förekommer i den rättsdogmatiska forskningen särskiljs och beskrivs, och detta sker med hjälp av talrika exempel. Syftet är blygsamt, artikeln utgör endast ett slags ”förstudie” till ämnet, vilken förhoppningsvis kan leda till mer djupgående under-sökningar utförda av rättsdogmatisk expertis. Rättsdogmatikerna säger sig standardmässigt undersöka (beskriva, analysera, utreda, ge en klargörande bild av, och liknande) gällande rätt. Av detta skäl inleds artikeln med några synpunkter på relationen mellan gällande rätt och rättsdogmatiken.

Preprint
02-01-2023
Av: ÅKE FRÄNDBERG

Litteratur

Kjell Å Modéer och Martin Sunnqvist, Lagens öga — Hovrätten över Skåne och Blekinge 1821–2021, Institutet för rättshistorisk forskning, 2022. 558 s.

Preprint
25-11-2022
Av: FREDRIK WERSÄLL

Hovrätternas mål om klander av skiljedomar — att ogilla käromålet som uppenbart ogrundat

I hovrätternas mål om klander av skiljedomar prövas huvudsakligen endast formella frågor. För prövningen tillämpas den processordning som gäller för tvistemål i underrätt. I artikeln diskuteras utrymmet att i dessa mål tillämpa bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken om ogillande av uppenbart ogrundade käromål utan att utfärda stämning. Slutsatsen dras att bestämmelsen fyller en viktig funktion i klandermålen, att den bör kunna tillämpas i större utsträckning i dessa sammanhang än i andra tvistemål och att så också sker i praktiken.

Preprint
02-11-2022
Av: ANNE KUTTENKEULER och ANDERS LUNDBERG

Slutet för blockhyra på den kommersiella marknaden?

Det sätt på vilket undantaget för blockhyra kan tillämpas har förändrats väsentligt genom ett nytt hovrättsavgörande. Vid prövningen har hovrätten ställt upp ett krav på ”betydande behov”, vilket måste innebära en skärpning som inte har tydligt stöd i förarbeten. Även om det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser avgörandet kommer att få påverkar avgörandet många fastighetsbolag som numera står inför en oviss framtid, och det tycks inte som om hovrätten beaktat denna konsekvens vid sin prövning.

Preprint
28-09-2022
Av: Amelia Krzymowska och Antonia Krzymowska

Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning

Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat ("Skatterådgivarens ansvarsbegränsning") som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet.

Preprint
27-09-2022
Av: ANDREA ALGÅRD och NIKLAS ARVIDSSON

Redarens rätt till ansvarsbegränsning

Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen.

Preprint
14-09-2022
Av: MÅNS JACOBSSON
Häfte 2 2023

Rättsutlåtanden

Ett återkommande inslag i svenska processer är rättsutlåtanden, men det är ett inslag som inte får så mycket uppmärksamhet i den juridiska debatten. 1 Vissa verkar betrakta inslaget med misstänksamhet. Verksamheten kan framstå som svårtillgänglig eller till och med hemlig — särskilt relationerna mellan beställarna och författarna. Denna debattartikel har som syfte att bidra till transparens kring verksamheten och att peka på några problem som inte diskuteras tillräckligt.

SvJT 2023 s. 79
Av: MÅRTEN SCHULTZ
Ladda ner PDF

Domstolen och dess domare

Är möjligen 11 kap. 3 § den mest missförstådda bestämmelsen i RF? Mycket pekar mot det — vilket inneburit att den enskilda domaren har tillskrivits en för stark ställning och den domstol där han eller hon verkar har tillskrivits en för svag ställning. Det har skadat — och skadar alltjämt — såväl domstolens solennitet som dess effektivitet.

SvJT 2023 s. 88
Av: MIKAEL MELLQVIST
Ladda ner PDF

Hovrätternas mål om klander av skiljedomar — att ogilla käromålet som uppenbart ogrundat

I hovrätternas mål om klander av skiljedomar prövas huvudsakligen endast formella frågor. För prövningen tillämpas den processordning som gäller för tvistemål i underrätt. I artikeln diskuteras utrymmet att i dessa mål tillämpa bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken om ogillande av uppenbart ogrundade käromål utan att utfärda stämning. Slutsatsen dras att bestämmelsen fyller en viktig funktion i klandermålen, att den bör kunna tillämpas i större utsträckning i dessa sammanhang än i andra tvistemål och att så också sker i praktiken.

SvJT 2023 s. 108
Av: ANNE KUTTENKEULER och ANDERS LUNDBERG
Ladda ner PDF

Sedvanerätten och rättskälleläran

Den svenska rättskälleläran brukar beskrivas som pluralistisk, vilket innebär att flera källor som lag, praxis, förarbeten, tillsammans med självreglering genom exempelvis sedvanerätt, förväntas ge en bild av gällande rätt. En sådan rättskällelära tycks fordra en löpande diskussion om metodologiska frågor för att samexistensen mellan rättskällorna ska vara välfungerande. I den här artikeln diskuteras i ett rättshistoriskt perspektiv några av de gränsdragningsfrågor rörande tillämpning och tolkning som hör samman med användningen av sedvanerätt som självständig rättskälla.

SvJT 2023 s. 116
Av: ADAM CROON
Ladda ner PDF

Standardavtal och handelsbruk — same, same, but different?

I texten analyseras några av implikationerna av avgörandet i NJA 2022 s. 574, i vilket Högsta domstolen förklarade NSAB i dess helhet vara handelsbruk. Det argumenteras att det på principiella grunder är fel att erkänna ens så kallade ”agreed documents” som handelsbruk: dels förändras med en sådan förklaring det vi menar med ”handelsbruk”, dels blir med en sådan förklaring handelsbruk ett privilegium för näringslivets organisationer och därmed en sorts korporativism.

SvJT 2023 s. 138
Av: JAKOB HEIDBRINK
Ladda ner PDF

Litteratur

    PATRIK SCHÖLDSTRÖM, Tvistemålsanalys för praktiskt bruk, andra upplagan, Jure förlag 2022, 107 s.   Avståndet mellan praktik och teori är inte sällan stort inom juridiken. Det gäller inte minst på processrättens område. Den omfattande teoribildninge...

SvJT 2023 s. 149
Av: Johan Danelius
Ladda ner PDF
Häfte 1 2023

Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning

Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat (”Skatterådgivarens ansvarsbegränsning” NJA 2022 s. 354) som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet.

SvJT 2023 s. 1
Av: ANDREA ALGÅRD och NIKLAS ARVIDSSON
Ladda ner PDF

Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen?

När rättsvetare uttalar sig om rättsdogmatiken sker det ofta i form av allmänt hållna karakteristiker av denna eller såsom förslag om hur denna rättsvetenskapliga verksamhet bör bedrivas. Mera sällan, om ens någonsin, utförs mer ingående studier av hur rättsdogmatiken faktiskt bedrivs. I denna artikel presenteras några aspekter på rättsdogmatikens arbetssätt i dagens Sverige. Vissa olika komponenter som förekommer i den rättsdogmatiska forskningen särskiljs och beskrivs, och detta sker med hjälp av talrika exempel. Syftet är blygsamt, artikeln utgör endast ett slags ”förstudie” till ämnet, vilken förhoppningsvis kan leda till mer djupgående undersökningar utförda av rättsdogmatisk expertis. Rättsdogmatikerna säger sig standardmässigt undersöka (beskriva, analysera, utreda, ge en klargörande bild av, och liknande) gällande rätt. Av detta skäl inleds artikeln med några synpunkter på relationen mellan gällande rätt och rättsdogmatiken.

SvJT 2023 s. 21
Av: ÅKE FRÄNDBERG
Ladda ner PDF

Redarens rätt till ansvarsbegränsning

Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen.

SvJT 2023 s. 50
Av: MÅNS JACOBSSON
Ladda ner PDF

Slutet för blockhyra på den kommersiella marknaden?

Det sätt på vilket undantaget för blockhyra kan tillämpas har förändrats väsentligt genom ett nytt hovrättsavgörande. Vid prövningen har hovrätten ställt upp ett krav på ”betydande behov”, vilket måste innebära en skärpning som inte har tydligt stöd i förarbeten. Även om det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser avgörandet kommer att få påverkar avgörandet många fastighetsbolag som numera står inför en oviss framtid, och det tycks inte som om hovrätten beaktat denna konsekvens vid sin prövning.

SvJT 2023 s. 59
Av: AMELIA KRZYMOWSKA och ANTONIA KRZYMOWSKA
Ladda ner PDF

Litteratur

Du lagens nyss upplåtna öga, du tunga uppå Themis...

SvJT 2023 s. 69
Ladda ner PDF
Häfte 10 2022

Flygpassageraren och rättegångsbalken

I det s.k. Braathensmålet har frågor om parternas processuella dispositionsmöjligheter prövats i tingsrätt, hovrätt och EUD. När HD avslog överklagandet ställdes dessa frågor aldrig på sin spets (NJA 2021 s. 1093, ”Flygbolagets medgivande”). HD:s ledamöter har dock i ett yttrande tillagt att det efter EUD:s avgörande antingen krävs en lagändring eller att svenska domstolar avstår från att meddela dom när talan medgivits, liksom att förlikningsmöjligheterna kan påverkas. I denna artikel behandlas olika uppfattningar om vad RB föreskriver och författarna argumenterar för att lösningar kan rymmas inom de aktuella stadgandenas tillämpningsområde, utan att inkräkta på parternas materiella eller processuella dispositionsmöjligheter.

SvJT 2022 s. 941
Av: HENRIK BELLANDER och JOHANNA MUNCK AF ROSENSCHÖLD
Ladda ner PDF

Lagstiftning om grundlagsskadestånd

Den stora nyheten i 2000-talets svenska skadeståndsrätt är genombrottet för det s.k. rättighetsansvaret — ett skadeståndsansvar för det allmänna, som är oberoende av vållande, grundas på överträdelse av en rättighet och omfattar bl.a. en speciell typ av ideellt skadestånd. Här ska översiktligt behandlas det senaste steget i denna reform: den lagstiftning om ansvar för överträdelse av rättighetsreglerna i 2 kap. regeringsformen (RF) som trätt i kraft 1 augusti

SvJT 2022 s. 959
Av: BERTIL BENGTSSON
Ladda ner PDF

Sveriges ansökan om Natomedlemskap

Plötsligt hände det; Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organization, Nato). Från ett juridiskt perspektiv kan ansökan tyckas om än plötslig så inte oförberedd. Juridiken har löpande utvärderats och vid behov förändrats och förnyats i takt med Sveriges kontinuerligt breddade och fördjupade samarbeten med olika stater och organisationer på det försvarspolitiska området. I den här artikeln presenteras några av de viktigaste delarna av den rättsliga ram som

SvJT 2022 s. 973
Av: INGER ÖSTERDAHL
Ladda ner PDF

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör i brottmålsprocessen

Nedan ska framföras några noteringar och reflektioner föranledda av den nya lagstiftning om utökade möjligheter att i brottmålsprocessen använda tidiga förhör, som blivit resultatet av antagandet av prop. 2020/21:209 (nedan prop.). Framställningen tar sikte på främst vissa utvalda aspekter på de bestämmelser som nu återfinns i 23 kap. 18 c §, 35 kap. 14

SvJT 2022 s. 993
Av: PETER BORGSTRÖM
Ladda ner PDF

Från lagstiftningsarbet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2022.

SvJT 2022 s. 1011
Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor
Ladda ner PDF

Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2019–2021

Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (den senaste i SvJT 2019 s. 637 ff.) tar jag utom prejudikat från HD upp vissa hovrättsdomar, refererade i Rättsfall från hovrätterna (RH), och domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Avgörandena har behandlats ganska kort

SvJT 2022 s. 1045
Av: BERTIL BENGTSSON
Ladda ner PDF

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–2020

s. 466, NJA 2016 s. 604 och NJA 2019 s. 259. Analog tillämpning avfärdades dock i rättsfallen RH 2012:33 och NJA 2013 s. 1203 ”Liberala Tidningar II”. 7 NJA 2013 s. 117.

SvJT 2022 s. 1056
Av: JESSICA ÖSTBERG
Ladda ner PDF
Häfte 9 2022

Straffnivå och två sorters proportionalitet

En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå.

SvJT 2022 s. 819
Av: AXEL HOLMGREN
Ladda ner PDF

I kärnan eller därefter?

Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda.

SvJT 2022 s. 830
Av: ANDERS INGVARSON och KRISTIN EICKHOFF
Ladda ner PDF

CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligenceansvar i hållbarhetsfrågor

Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar.

SvJT 2022 s. 855
Av: MAGNUS SCHMAUCH
Ladda ner PDF

Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä

3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa.

SvJT 2022 s. 885
Av: MIKAEL MELLQVIST
Ladda ner PDF

Elektroniska kontanter ur ett rättsligt perspektiv

Betalningssystemet bygger på sedlar och mynt (kontanter) såsom lagligt betalningsmedel med ett grundlagsfäst utgivningsmonopol för Riksbanken.Men kontanterna har i det väsentliga kommit ur bruk. I stället sker betalning elektroniskt genom att banksystemet administrerar vad som kan kallas kontopengar, som rättsligt sett är penningfordringar hos kontohållaren.

SvJT 2022 s. 901
Av: STEFAN LINDSKOG
Ladda ner PDF

Litteratur

      KAROLINA STENLUND,Rättighetsargument i skadeståndsrätten, (ak.avh.), Iustus förlag, 2021. 585 s.   Inledning Karolina Stenlund disputerade den 11 juni 2021 på doktorsavhandlingen Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten. Jag var fakultetsopp...

SvJT 2022 s. 927
Ladda ner PDF
Häfte 8 2022

HD om godmansförutsättningar — ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg

I denna rättsfallskommentar analyseras Högsta domstolens senaste avgörande om vad som krävs för att godmanskap ska anordnas. Beslutet innebär att den krets hjälpbehövande som kan komma ifråga för såväl godman- som förvaltarskap begränsas. HD har nämligen formulerat ett nytt krav på att den enskildes hjälpbehov måste bero på en nedsatt kognitiv förmåga. Avgörandet ger upphov till en rad frågor såsom hur detta nya krav närmare ska förstås, vilka krav som kan ställas på den medicinska utredningen i ett godmans- eller förvaltarärende och hur prövningar

SvJT 2022 s. 735
Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA
Ladda ner PDF

Brottsofferersättningarnas utveckling

Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomfördes flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer.Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin.

SvJT 2022 s. 753
Av: MÅRTEN SCHULTZ
Ladda ner PDF

Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler

Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tilllämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt.

SvJT 2022 s. 759
Av: WALTER GULDBRANDZÉN och ESTER HERLIN-KARNEL
Ladda ner PDF

Abandonering — en insolvensrättslig essä

I denna essä presenteras ett sätt att se på frågan om abandonering i konkurs som inte stämmer överens med vad som vanligen anses vara givet. Även om angreppssättet är teoretiskt annorlunda, för det dock knappast med sig några omvälvningar i praktiken.

SvJT 2022 s. 773
Av: MIKAEL MELLQVIST
Ladda ner PDF

Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk

När en och samma skada omfattas av två olika försäkringar föreligger i många fall så kallad dubbelförsäkring. I Försäkringsavtalslagen regleras förhållandet mellan de två försäkringsgivare som meddelat försäkring som täcker skadan ifråga genom att den försäkringsgivare som ersatt skadan ges en regressrätt mot den andre försäkringsgivaren. Regleringen av hur fördelningen av försäkringsersättningen mellan de två försäkringsgivarna ska beräknas kan vid första anblick framstå som okomplicerad, men det tycks vara ett sken som bedrar.

SvJT 2022 s. 788
Av: PAULA BÄCKDÉN
Ladda ner PDF

Litteratur

Der institutionelle Regulierungsrahmen für die europäische...

SvJT 2022 s. 802
Ladda ner PDF

Aktuellt

2021-HD-symposium-5_Avslutning

2021-HD-symposium-5_Avslutning

HD 50 år som prejudikatinstans - Avslutande diskussioner

12-01-2022

2021-HD-symposium-4_Session3.mp4

2021-HD-symposium-4_Session3.mp4

HD 50 år som prejudikatinstans - Session 3

12-01-2022

2021-HD-symposium-3_Session2.mp4

2021-HD-symposium-3_Session2.mp4

HD 50 år som prejudikatinstans - Session 2

12-01-2022

2021-HD-symposium-2_Session1.mp4

2021-HD-symposium-2_Session1.mp4

HD 50 år som prejudikatinstans - Session 1

12-01-2022

20211130 - HD50 - Introduktion

20211130 - HD50 - Introduktion

HD 50 år som prejudikatinstans - Introduktion

12-01-2022

Fler videoklippAlla notiser

Mest lästa artiklar

Avtalsbrott och skadestånd — skuldprincipen i svensk avtalsrätt
SvJT 2021 s. 48
Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–2019
SvJT 2020 s. 821
Självkostnadsprincipen enligt AB 04 och ABT 06
SvJT 2018 s. 542

Bokmärken

För att bokmärka sidor eller ladda ner artiklar som pdf-filer måste du skapa ett konto och logga in. Det är gratis och går jättesnabbt! Du gör det i menyn brevid login-knappen ovan.


 

Hänvisning till preprints

Hänvisa gärna till artiklar som har förhandspublicerats på webbplatsen - s.k. preprints - på följande sätt:

Förnamn Efternamn, "Artikelns titel", http://svjt.se/content/xxxxxxxx (preprint i SvJT 2018-XX-XX).

(Ange i stället för http://svjt.se/content/xxxxxxxx artikelns fullständiga webbadress och i stället för 2018-XX-XX det datum då artikeln publicerades på svjt.se.)


 

Aktuellt tema

Högsta domstolen — 50 år som prejudikatinstans

1971 begränsades möjligheten att få mål prövade i Högsta domstolen, i syfte att renodla domstolens roll som prejudikatinstans. I november 2021 uppmärksammade Högsta domstolen och SvJT att det hade gått 50 år sedan reformen genom att arrangera ett symposium där olika frågor hänförliga till Högsta domstolens prejudikatbildande uppgift diskuterades. Inspelningar från diskussionerna finns att se på SvJT:s hemsida. Häfte 5–6 av SvJT 2022 utgör ett temanummer med anledning av symposiet. Artiklarna i numret är strukturerade så att de följer samma tematiska ordning som anförandena vid symposiet, med en sammanfattande och kommenterande text som inledning och medverkande talares artiklar i den ordning talarna framträdde vid evenemanget. 

Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans
SvJT 2022 s. 419 Läs mer
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område
SvJT 2022 s. 421 Läs mer
Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen
SvJT 2022 s. 432 Läs mer
Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring?
SvJT 2022 s. 442 Läs mer
Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de?
SvJT 2022 s. 450 Läs mer
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
SvJT 2022 s. 464 Läs mer
Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren
SvJT 2022 s. 474 Läs mer
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område
SvJT 2022 s. 483 Läs mer
Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten
SvJT 2022 s. 491 Läs mer
Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv
SvJT 2022 s. 504 Läs mer
Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då
SvJT 2022 s. 513 Läs mer
Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat?
SvJT 2022 s. 519 Läs mer
Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol?
SvJT 2022 s. 523 Läs mer
Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen?
SvJT 2022 s. 536 Läs mer
Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol?
SvJT 2022 s. 547 Läs mer
Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden
SvJT 2022 s. 554 Läs mer
Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning?
SvJT 2022 s. 564 Läs mer
Utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol
SvJT 2022 s. 571 Läs mer
Reformen år 1971 och en framåtblick
SvJT 2022 s. 580 Läs mer
Några aspekter på prejudikatnytta och prejudikatbildning
SvJT 2022 s. 590 Läs mer
Tankar om HD:s dispensprövning
SvJT 2022 s. 602 Läs mer
Litteratur om HD som prejudikatinstans
SvJT 2022 s. 605 Läs mer
Fler teman

Arkiv av utgåvor

Arkiv av utgåvor

SvJT 202312
SvJT 20221234578910
SvJT 20211234578910
SvJT 20201234578910
SvJT 20191234578910
SvJT 20181234578910
SvJT 20171234578910
SvJT 2016Festskrift12345-678910
SvJT 20151234578910
SvJT 201412345-678910
SvJT 201312345-678910
SvJT 201212345-678910
SvJT 201112345-678910
SvJT 201012345-678910
SvJT 200912345-678910
SvJT 200812345-678910
SvJT 200712345-678910
SvJT 200612345-678910
SvJT 2005123458910
SvJT 200412345-678910
SvJT 200312345-678910
SvJT 200212345-678910
SvJT 200112345-678910
SvJT 200012345-678910
SvJT 199912345-67910
SvJT 199812345-678910
SvJT 1997123478910
SvJT 199612345-67910
SvJT 199512345-678910
SvJT 199412345-678910
SvJT 199312345-678910
SvJT 199212345-678910
SvJT 199112345-678910
SvJT 199012345-678910
SvJT 19891
SvJT 19881
SvJT 19871
SvJT 19861
SvJT 19851
SvJT 19841
SvJT 19831
SvJT 19821
SvJT 19811
SvJT 19801
SvJT 19791
SvJT 19781
SvJT 19771
SvJT 19761
SvJT 19751
SvJT 19741
SvJT 19731
SvJT 19721
SvJT 19711
SvJT 19701
SvJT 19691
SvJT 19681
SvJT 19671
SvJT 19661
SvJT 19651
SvJT 19641
SvJT 19631
SvJT 19621
SvJT 19611
SvJT 19601
SvJT 19591
SvJT 19581
SvJT 19571
SvJT 19561
SvJT 19551
SvJT 19541
SvJT 19531
SvJT 19521
SvJT 19511
SvJT 19501
SvJT 19491
SvJT 19481
SvJT 19471
SvJT 19461
SvJT 19451
SvJT 19441
SvJT 19431
SvJT 19421
SvJT 19411
SvJT 19401
SvJT 19391
SvJT 19381
SvJT 19371
SvJT 19361
SvJT 19351
SvJT 19341
SvJT 19331
SvJT 19321
SvJT 19311
SvJT 19301
SvJT 19291
SvJT 19281
SvJT 19271
SvJT 19261
SvJT 19251
SvJT 19241
SvJT 19231
SvJT 19221
SvJT 19211
SvJT 19201
SvJT 19191
SvJT 19181
SvJT 19171
SvJT 19161