Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde i ett beslut i plenum den 4 mars 2022 en fråga om rättegångskostnader i samband med byte av efternamn. HFD var starkt oenig (9–6) och avgörandet väcker frågor kring bland annat rätten till rättvis rättegång, förhållandena mellan lagstiftare och prejudikatsinstanser och mellan de båda högsta domstolarna, samt vissa processuella frågor. Den här kommentaren kommer att fokusera på de konstitutionellt relevanta frågorna i målet. Preprint12-04-2022 Av: OLOF WILSKE
Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn Ekonomisk verksamhet förutsätter alltid ett visst mått av planering. Planering av hela samhällsekonomin har visat sig ha katastrofala följder för människors och naturens välfärd. Planering inom företagen fungerar emellertid väl inom ramen för en marknadsekonomi. Som en del av effektivisering av värdekedjan är det ofta lämpligt att uppdra åt andra att utföra uppgifter för företaget. Detta gäller också för företag inom den finansiella sektorn. Som ett specifikt fall av "utkontraktering" (outsourcing) är detta föremål för reglering — men olika reglering — avseende olika slags företag inom sektorn. Artikeln diskuterar de olika regleringsvarianterna och analyserar behovet av att också i den offentligrättsliga regleringen relativisera de yttre gränserna för företagens juridiska organisationer för att optimera den ekonomiska verksamheten. Preprint12-04-2022 Av: DAN HANQVIST
Mindre reklamationsplikt — mer ”allmän passivitetsverkan”? Högsta domstolen (HD) har i ett nytt avgörande, ”Svartöns pris”, berört frågan om en konsument har en skyldighet att reklamera mot ett oskäligt pris, dvs. en reklamationsplikt liknande 47 § köplagen. HD har besvarat frågan nekande, men samtidigt konstaterat att konsumenten, genom passivitet, kan förlora sin rätt att återkräva det redan erlagda (påstått oskäliga) priset. Avgörandet reser frågor om bl.a. den allmänna inomkontraktuella reklamationspliktens omfattning. Därtill vidareutvecklar HD principen om ”allmän passivitetsverkan”, som domstolen sjösatt under framförallt senare tids praxis. I denna rättsfallsanalys diskuteras avgörandet med avstamp i dessa två frågeställningar. Preprint12-04-2022 Av: JAKOB ANDERSSON
Aggressionsbrottet — ett brott i tiden Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ger domstolen jurisdiktion över de internationella brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Vad gäller sistnämnda brott trädde domstolens jurisdiktion inte i kraft förrän då brottet definierats. Så skedde genom de så kallade Kampalaändringarna antagna vid en statspartskonferens i Kampala på försommaren 2010. Men domstolens jurisdiktion över brottet sköts härefter upp och trädde inte i kraft förrän i juli 2018 och då med flera begränsningar. Dessa begränsningar och det begränsade antalet stater som valt att ratificera Kampalaändringarna gör att domstolens roll för aggressionsbrottet sannolikt blir mindre än vad många hoppats på. SvJT 2022 s. 303 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Svenska trupper i internationell styrka under fransk ledning i Mali — några folkrättsliga frågeställningar Sverige har på senare år deltagit i flera internationella militära insatser som haft sin folkrättsliga grund i något annat än ett beslut av FN:s säkerhetsråd — senast inom ramen för Task Force Takuba i Mali. I fallet Task Force Takuba utgjorde Malis inbjudan grunden. Då uppstår frågor kring den folkrättsliga giltigheten av en inbjudan och om giltigheten kan påverkas av utvecklingen i det aktuella landet. Inte mycket rubbar en inbjudan visar det sig. En annan fråga rör straffansvarets gränser för svensk militär personal vid användning av våld under internationella insatser. Svaret är komplicerat och får fortsatt sökas i folkrätten. Någon svensk lag blev det inte till slut. SvJT 2022 s. 319 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Bevisvärdering i busshållplatsmordet I december 2021 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett brottmål — här benämnt busshållplatsmordet — där tingsrätten funnit bevisningen tillräcklig för att fälla en man för mord medan hovrätten gjort motsatt bedömning. Prövningstillståndet riktade in sig bl.a. på frågan om bevisvärdering. I artikeln formuleras tre avgörande frågor som Högsta domstolen har att ta ställning till, och två olika sätt att avgöra dem ur ett bevisvärderingsperspektiv. I artikeln argumenteras för att, och visas också hur, Bayesianska nätverk kan användas som ett hjälpmedel vid avgörandet av målet. SvJT 2022 s. 339 Av: CHRISTIAN DAHLMAN Ladda ner PDF
Tvångsmedel, legalitet och samtycke Medicinska åldersbedömningar utgör ett exempel på kroppsliga undersökningar som det allmänna vidtar mot enskilda. Under vilka förutsättningar sådana undersökningar är tillåtna varierar, men två vanliga kravkonstruktioner är legalitet — att det i lagtexten uppställs ett antal förutsättningar — och samtycke — att den enskilde själv disponerar över om undersökningen genomförs. I denna artikel illustreras dessa två konstruktioner genom en analys av den rättsliga regleringen av medicinska åldersbedömningar i straffprocessen (legalitet) och asylprocessen (samtycke). Därvid jämförs de båda processformerna med avseende på innehåll, problematik och förhållande till tvångsmedelsbegreppet. SvJT 2022 s. 361 Av: MATTIAS HJERTSTEDT och MARTINA REINIUS Ladda ner PDF
Mindre reklamationsplikt — mer ”allmän passivitetsverkan”? Högsta domstolen (HD) har i ett nytt avgörande, ”Svartöns pris”,2 berört frågan om en konsument har en skyldighet att reklamera mot ett oskäligt pris, dvs. en reklamationsplikt liknande 47 § köplagen. HD har besvarat frågan nekande, men samtidigt konstaterat att konsumenten, genom passivitet, kan förlora sin rätt att återkräva det redan erlagda (påstått oskäliga) priset. Avgörandet reser frågor om bl.a. den allmänna inomkontraktuella reklamationspliktens omfattning. Därtill vidareutvecklar HD principen om ”allmän passivitetsverkan”, som domstolen sjösatt under framförallt senare tids praxis. I denna rättsfallsanalys diskuteras avgörandet med avstamp i dessa frågeställningar. SvJT 2022 s. 386 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2022. SvJT 2022 s. 400 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Litteratur nudging. Nudge på engelska betyder ”puffa” och nudging kan exempelvis användas för att få människor att fatta beslut som är bättre för miljön eller för deras hälsa eller ekonomi. SvJT 2022 s. 408 Ladda ner PDF
Är det väsentligt att grunden är väsentligen densamma? Enligt rättegångsbalken 13:3 st. 1 p. 3 får en kärande framställa ett nytt yrkande bl.a. om det stödjer sig på väsentligen samma grund som det tidigare yrkandet. I doktrinen finns olika uppfattningar om hur rekvisitet ska förstås och av Högsta domstolens hittillsvarande praxis kan det inte utläsas någon uttrycklig generell ”formel” eller ”metod” som kan användas vid tillämpningen av detta. I NJA 2021 s. 193 (”Bröstarvingarnas taleändring”) lanserar dock domstolen begreppet ”samma saksammanhang” i samband med en taleändring enligt nyssnämnda bestämmelse. I den här artikeln diskuteras framför allt innebörden av begreppet och vilken räckvidd prejudikatet har. SvJT 2022 s. 211 Av: MIKAEL PAULI Ladda ner PDF
Tvistlösningens normativitet: Konsumentprocess i tre varianter* Artikeln redogör för en konsumentprocessuell fallstudie där prövning i sak i allmän domstol jämförs med utgångspunkterna för förlikningsförhandling i domstol samt utgångspunkterna för ett Online Dispute Resolution (ODR)förfarande i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet med artikeln är att synliggöra hur processformerna på olika sätt påverkar konsumenträttens genomslag i samhället samt att synliggöra eventuella spänningar mellan de dubbla målsättningarna om individuellt konsumentskydd respektive marknadseffektivitet på övergripande nivå. SvJT 2022 s. 230 Av: ERIK BJÖRLING Ladda ner PDF
Hanteringen av svenska IS-resenärer i Syrien ur folkrättsligt perspektiv Så många som 40 000 personer tros ha rest från andra länder för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Många av dessa s.k. terroristresenärer hålls idag internerade i det kurdiska självstyrets läger i Syrien och bland dem finns män, kvinnor och barn från Sverige. Situationen i lägren väcker en rad folkrättsliga frågor. Artikeln belyser den svenska regeringens agerande utifrån de folkrättsliga ramarna för frihetsberövande, straffrättsligt ansvarsutkrävande och repatriering av medborgare. Den visar att den svenska hanteringen av lägren präglats av ambivalens, och diskuterar om detta kan förklaras utifrån de folkrättsliga normernas vaghet och motstridighet, sambandet med internationell terrorism och den aktuella inrikespolitiska debatten. SvJT 2022 s. 250 Av: FANNY HOLM och EMIL WISTRAND JOHANSSON Ladda ner PDF
Proportionalitetsprincipen och den så kallade straffrabatten för unga Den 17 november 2021 biföll riksdagen regeringens proposition om en slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet,2 Lagändringen innebär bl.a. att ungdom sedan den 2 januari 2022 inte längre beaktas vid straffmätning enligt 29 kap. 7 § brottsbalken för ungdomar 18–20 år när det för brottet, eller för försök till sådant brott, är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller då brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer.3 Den tidigare regleringen ansågs av regeringen stå i strid med proportionalitetsprincipen.4 I denna artikel diskuteras huruvida så verkligen var fallet. SvJT 2022 s. 278 Av: SIGRID NIKKA Ladda ner PDF
Litteratur ANVER M. EMON och URFAN KHALIQ, Jurisdictional Exceptionalisms. Islamic Law, International Law, and Parental Child Abduction, Cambridge University Press, 2021, xxvi + 377 s. Det recenserade verkets två författare, Anver M. Emon (professor i islam... SvJT 2022 s. 293 Ladda ner PDF
Ersättning till brottsoffer En utredning föreslår stora förändringar i systemet för brottsofferersättningar: Kraftigt höjda kränkningsersättningar, en ny ersättningsform för efterlevande till personer som dödats, fler fall av ersättning till personer som skadas i tjänsten inom vissa yrkesgrupper (som poliser) och förändringar i utmätningsreglerna. I denna artikel presenteras och problematiseras förslagen mot bakgrund av en beskrivning av gällande rätt. SvJT 2022 s. 129 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Personligt ansvar för processuella företrädare för aktiebolag med kritisk kapitalbrist Aktiebolagslagen innehåller regler om personligt betalningsansvar för den som företräder ett aktiebolag med kritisk kapitalbrist. Även ett aktiebolags processuella företrädare kan under vissa omständigheter drabbas av ansvar. I denna artikel görs ett försök att precisera ansvarsriskerna för sådana företrädare. SvJT 2022 s. 145 Av: DANIEL STATTIN Ladda ner PDF
Avtalsvite, skada och skadestånd Avtalsvitets relation till skada och skadestånd har sedan lång tid diskuterats i svensk juridisk litteratur. Någon samsyn i dessa frågor finns emellertid inte. Men med tre nya fall från Högsta domstolen kan man angripa problemen på nytt. Artikeln är ett bidrag dels till hur vi bör definiera avtalsvitet för att reglera dess relation till skada, dels hur två fall från Högsta domstolen bör förstås för att klargöra relationen mellan avtalsvite och skadestånd. SvJT 2022 s. 156 Av: DAVID DRYSELIUS Ladda ner PDF
Kan parterna åberopa nytt material efter huvudförhandlingens avslutande? Omedelbarhetsprincipen innebär bl.a. att parterna inte kan komplettera underlaget för domen efter att huvudförhandlingen har avslutats. I vissa fall kan dock processmaterialet behöva kompletteras för att läka tidigare begångna rättegångsfel. I andra fall kan en part ha upptäckt något som den har missat att åberopa tidigare eller som den har haft giltig ursäkt att inte åberopa tidigare. HD har i NJA 2018 s. 1062 uttalat att parter över huvud taget inte har någon rätt att åberopa nytt material efter att huvudförhandlingen har avslutats men innan domen har meddelats. Författaren argumenterar för att det ändå kan finnas undantag. SvJT 2022 s. 175 Av: SIMON GÖRANSSON Ladda ner PDF
Bristfällig reglering av finansmarknaderna: exemplet insiderhandel Finansmarknaderna spelar en avgörande roll för samhällets funktion genom att möjliggöra bland annat god resursallokering, prisbildning och riskfördelning. För att finansmarknaderna ska fungera effektivt utan att äventyra stabiliteten i det finansiella systemet eller konsumenters ställning krävs välutformad reglering på området. Den till största del unionsrättsliga reglering av finansmarknaderna som införts de senaste åren framstår många gånger som bristfällig. I denna artikel kommer regleringen av insiderhandel användas som exempel för att belysa förekommande brister. SvJT 2022 s. 193 Av: MAGNUS GUSTAFSSON Ladda ner PDF
Den franska rättvisan strejkar och demonstrerar Le Monde en uppmaning att demonstrera med rubriken ”Ca suffit” (Det räcker) och undertecknad av mer än 6 000 domstolsanställda, både domare, sekreterare och administrativ personal. SvJT 2022 s. 207 Av: Thorsten Cars Ladda ner PDF
Hur dum får man vara? Hur ser rättsordningen på konsekvensen av misstag? Vilken hänsyn tas till att den misstagne var obegåvad, fumlig eller illa instruerad? Är det bättre att skylla ett misstag på dumhet än på slarv? Det är några frågor som diskuteras i denna uppsats. Här gömmer sig en paradox. SvJT 2022 s. 1 Av: RICHARD ÅKERMAN Ladda ner PDF
Taleändring efter utslag eller tredskodom Ett praktiskt problem som kan uppstå är att en kärande vill lägga till ett yrkande på väsentligen samma grund som ett tidigare framställt yrkande efter det att ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller en tredskodom i tvistemål meddelats mot svaranden och denne begärt återvinning. Då gäller i vissa avseenden reglerna för överrättsprocess, men i andra avseenden utgör målet en (fortsatt) tingsrättsprocess. I artikeln diskuteras reglerna för denna typ av taleändringar, och det konstateras att de lösningar som valts i rättspraxis inte är alldeles entydiga och leder till en del följdproblem. En annan fråga som tas upp är om det är möjligt för en sökande i mål om betalningsföreläggande att göra taleändringar vid överklagande av ett utslag, något som det kan finnas behov av t.ex. om det på grund av en omständighet som inträffat efter utslaget finns anledning att höja ett yrkat belopp. SvJT 2022 s. 23 Av: MARTIN SUNNQVIST Ladda ner PDF
Reklamationsfristens längd i teori och praktik Att avgöra reklamationsfristens längd är en knepig fråga. Vid bestämmandet av fristen måste rättstillämparen avgöra dels när fristen börjar löpa, dels omfattningen av längden i sig. Bedömningen av båda dessa delfrågor kräver en separat analys som kan inbegripa en stor mängd faktorer. Undertecknad har i en tidigare artikel undersökt bl.a. den förstnämnda delfrågan. Syftet med den här artikeln är att undersöka den senare. SvJT 2022 s. 40 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Nackdelarna med att använda utbytbara vaga begrepp De fem termer som undersöks i uppsatsen är vaga och skapar en otillräcklig vägledning vid rättstillämpning och prejudikattolkning. Inget är vunnet med att ersätta ett av de vaga begreppen med ett annat lika vagt begrepp. Om ett vagt begrepp kan brytas ned i olika mera konkreta beståndsdelar eller argument ökar förutsebarheten vid rättstillämpningen. Det saknas klart belägg för att vaga begreppsuppbyggda rekvisit blir tydliga och bestämda genom de övriga rekvisiten i en regel. SvJT 2022 s. 62 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Avtalsrättsligt medhjälparansvar Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. SvJT 2022 s. 98 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF
Nämndemannen och nämndemännen — till vilken nytta? Det svenska nämndemannasystemet har utvecklats över århundraden och det har förändrats i takt med det processrättsliga systemet. Nämndemannen har haft olika roller vid olika tider beroende på vilken funktion nämnden har haft i processen. Sin nuvarande form fick systemet i mitten av 1900-talet, ungefär samtidigt som kognitionsvetenskapen tog nya revolutionerande språng. SvJT 2021 s. 855 Av: CECILIA EKMAN Ladda ner PDF
Utvisning på grund av brott: En jämförelse av svensk och norsk rätt I denna artikel1 presenteras hur instansordningen i Sverige och Norge skiljer sig åt i utvisningsärenden, samt huvuddragen i reglerna om utvisning på grund av brott med utgångspunkt i objektiva och subjektiva villkor. Rättskälleanvändningen i rättspraxis med tonvikt på Europakonventionens praxis uppmärksammas liksom betydelsen av landinformation vid bedömningen av verkställighetshinder. Några av förslagen i SOU 2021:61 Utvisning på grund av brott — ett skärpt regelverk kommenteras helt kort i den avslutande diskussionen. SvJT 2021 s. 872 Av: CAROLINE TAUBE Ladda ner PDF
Företagens minimirättigheter enligt Europakonventionen vid påförande av administrativa sanktionsavgifter Antalet administrativa sanktionsavgifter som kan drabba företag på grund av regelstridiga ageranden har blivit fler på senare år. Sanktionsavgifter från t.ex. Finansinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten, Spelinspektionen och Skatteverket kan uppgå till betydande belopp. I regel utgör ett övervägande om en sanktionsavgift en brottsanklagelse och en påförd sanktionsavgift ett straff i Europakonventionens mening. Detta medför legitima krav på en rättssäker hantering. Fokus för denna artikel är de minimirättigheter enligt artikel 6.3 i Europakonventionen som aktualiseras, men inte sällan förbises, när ett företag står under utredning för en administrativ sanktionsavgift. SvJT 2021 s. 901 Av: CLARENCE CRAFOORD och OLLE NYKVIST Ladda ner PDF
Rättsliga följder av HD:s dom i Girjasmålet HD:s dom i Girjasmålet har väckt åtskillig uppmärksamhet och diskuterats i olika politiska fora. Också de rent rättsliga följder som domen kan tänkas få har debatterats. I detta sammanhang behandlar författaren i fyra punkter väsentliga rättsliga aspekter av domen samtidigt som tidigare analyser av domen kommenteras. SvJT 2021 s. 921 Av: EIVIND TORP Ladda ner PDF
Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2019–2020 Denna rättsfallsöversikt utgör en fortsättning på den föregående redogörelsen för EU-domstolens och svenska rättsfall inom ämnesområdet internationell privat- och processrätt under åren 2017 och 2018 (se SvJT 2019 s. 581–636). Översikten syftar till att omfatta åren 2019 och 2020, men förseningar i vissa rättsfallsseriers publikation kan medföra att några få avgöranden meddelade före 2020 års utgång inte kommer att behandlas förrän i nästa rättsfallsöversikt. Framställningen begränsas till avgörandenas internationellt privat- och processrättsliga frågeställningar, vilket gör att andra aspekter, hur intressanta de än må vara, lämnas åsido. För att kunna framställa den behandlade rättsfrågan inom det mycket begränsade utrymme som står till förfogande har jag vidare stundom tvingats att även i övriga avseenden göra vissa förenklingar rörande såväl de faktiska omständigheterna som parternas och domstolarnas argumentation. SvJT 2021 s. 939 Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis - Sjörätt och annan transporträtt 2016–2020 Svensk rättspraxis Sjörätt och annan transporträtt 2016–2020 Av justitierådet Innehållsförteckning 1 Inledning 988 2 Sjöfart och statsstöd 989 3 Tolkning av inter- nationella konventioner 990 4 Kollissionsansvar 993 5 Avtalskomplexitet 993 6 Fraktkr... SvJT 2021 s. 988 Av: SVANTE O. JOHANSSON Ladda ner PDF
Fem år med Patent- och marknadsöverdomstolen: Konkurrensrättsliga avgöranden 2016–2021 Fem år efter inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna refererar och kommenterar vi här de konkurrensrättsliga avgöranden som Patent- och marknadsöverdomstolen meddelat. SvJT 2021 s. 1027 Av: FREDRIK SJÖVALL och MÅRTEN NICOLIN Ladda ner PDF
