Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångpunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094). I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i mål nr T 1634-18, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall. Preprint14-05-2019 Av: ALEXANDER HARDENBERGER
Anförande av talmannen Anförande av talmannen jur.dr Andreas Norlén om regeringsförhandlingarna hösten 2018 utifrån ett konstitutionellt/statsrättsligt perspektiv Preprint09-05-2019 Av: ANDREAS NORLÉN
En självständig domstolsadministration Riksdagen har i juni 2018 gett regeringen till känna att en utredning bör se över flera frågor som rör domstolarnas oberoende. I tillkännagivandet pekas Domstolsverkets organisation, styrning och roll ut som frågor av särskild betydelse. Det anges också att alternativa organisationsformer skulle kunna övervägas. De motionsyrkanden som tillkännagivandet bygger på baseras bl.a. på tanken att domstolsadministrationen skulle kunna ledas av ett domarråd med förebild i vad som gäller i andra länder i Europa. I denna artikel presenteras en grov skiss till hur organisationsfrågan skulle kunna lösas. Texten gör inte anspråk på att beskriva fullständiga lösningar — för det krävs noggranna överväganden av flera komplexa förhållanden. Artikeln syftar i stället till att väcka debatt i ämnet. Preprint26-04-2019 Av: SVEN JOHANNISSON
Oklarhetsregeln och oskäliga avtalsvillkor: ny rättsutveckling för konsumentavtal EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorsdirektivet) har genomgått en omfattande utveckling i EU-domstolens praxis. Detta har hittills varit föga observerat i svensk rättspraxis; ett läge som inte ter sig hållbart. På viktiga punkter behövs en omorientering. Det gäller bland annat de krav oklarhetsregeln ställer på transparenta villkor och begriplig information i konsumentavtal. Det gäller vidare den viktiga regeln att unionsrätten inte tillåter jämkning av oskäliga villkor i konsumentavtal; de ska lämnas utan avseende såsom ogiltiga. Artikeln diskuterar hur det svenska rättsläget bör ändras. Preprint25-04-2019 Av: ULF BERNITZ
Är Pragreglerna förenliga med svensk skiljemannarätt? Den 14 december 2018 presenterades de så kallade Pragreglerna, vilka berör processledning och bevisanskaffning i skiljeförfaranden. Pragreglerna har tagits fram i syfte att skapa effektivare och mindre kostsamma skiljeförfaranden och ett mer civil law-präglat alternativ till de väletablerade IBA-reglerna. Pragreglerna har kritiserats för att ge skiljenämnder för stora befogenheter och för att vara alltför inkvisitoriskt, men reglerna har också välkomnats i vissa kretsar. I denna artikel analyseras regelverkets förenlighet med den svenska skiljemannarätten och ställs i kontrast till IBA-reglerna. Slutligen diskuterar artikelförfattarna huruvida Pragreglerna i vissa fall kan vara lämpliga att använda i skiljeförfaranden i Sverige. Preprint17-04-2019 Av: JAMES HOPE och NILS IVARS
Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden Tvisten i NJA 2015 s. 899 är, argumenterade vi i JT 2016–17 s. 906–937, en arbetstvist. Arbetsdomstolen borde rätteligen avgjort saken, som handlade om civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. I och med 2015 års fall står det klart att fackföreningar under vissa förutsättningar ansvarar för ren förmögenhetsskada till följd av stridsåtgärder på arbetsmarknaden som kränkt Europakonventionen. Jan Kleineman har kritiserat våra analyser och framfört bl.a. att skadeståndsprincipen contra bonos mores tillämpades i målet. Vi svarar här på dessa invändningar och framhåller möjliga vägar framåt som sammanjämkar vår och Kleinemans respektive uppfattningar. Preprint09-04-2019 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN
Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden* Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas. Preprint03-04-2019 Av: HANNA ALMLÖF och HANNA KRISTIANSSON
Inomkontraktuell reklamationsplikt; ett NJA-fall och flera hovrättsavgöranden senare Det råder delade meningar om vissa grundläggande frågor rörande inomkontraktuell reklamationsplikt. Finns en sådan överhuvudtaget? Hur lång är reklamationsfristen? När börjar fristen löpa? Vad blir följden av utebliven reklamation? Under den senaste tiden har Högsta domstolen och flera hovrätter meddelat avgöranden som har behandlat dessa frågor. Rättsläget har i vissa frågor klarlagts och i andra närmat sig ett klargörande. Denna artikel avser att redogöra för det nya rättsläget beträffande ovan nämnda fyra frågor mot bakgrund av den senaste praxisbildningen. Preprint04-03-2019 Av: JAKOB ANDERSSON
Facebookmålet — rensning på mållinjen eller organiserat uppspel? Mitt under fotbolls-VM, dagen före Sveriges seger i åttondelsfinalen mot Schweiz, meddelade Högsta domstolen dom i Facebookmålet (NJA 2018 s. 562). Högsta domstolen slog fast att en person som via Facebook hade livesänt ett sexuellt övergrepp kunde dömas för grovt förtal enligt vanliga straffbestämmelser eftersom sändningen inte omfattades av grundlagsskydd enligt den s.k. webbsändningsregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. Tolkningsvis införde Högsta domstolen nya krav på vad som avses med ett program i webbsändningsregelns mening. Avgörandet är välkommet eftersom det begränsar yttrandefrihetsgrundlagens alltför vidsträckta tillämpningsområde avseende yttranden som sprids via nätet. Domen löser emellertid endast en liten del av de problem som finns med den nuvarande grundlagsregleringen. Facebookmålet är bara en räddning på mållinjen. Om de stora problem som kvarstår ska kunna lösas, krävs att lagstiftaren ändrar spelreglerna. SvJT 2019 s. 329 Av: MIKAEL RUOTSI Ladda ner PDF
Domstolars deltagande i Pridefestivalen — en inte alldeles enkel fråga Frågan om domstolars deltagande i Pridefestivalen handlar i ganska liten utsträckning om Pridefestivalen eller om Priderörelsens budskap, utan om domstolarna och deras uppdrag och roll i samhället. Diskussionen skulle vinna på att tydligare utgå från domstolarnas ställning och oberoende i förhållande till övriga statsmakter. Domstolarna måste själva definiera och värna sitt uppdrag inom ramen för de övergripande bestämmelser som finns i regeringsformen, om domstolarnas oberoende ska kunna stärkas. SvJT 2019 s. 348 Av: ANDERS EKA m.fl Ladda ner PDF
Förvaltarskap som skydd mot beslut fattade under förälskelse? En analys av NJA 2018 s. 350* Ett beslut om förvaltarskap innebär att en persons självbestämmanderätt begränsas. Detta faktum reser frågan om förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter på två sätt: dels vad gäller reglernas utformning, dels deras konsekvenser när de tillämpas. I NJA 2018 s. 350 prövade HD om förvaltarskap behövdes för en person med omfattade fysiska funktionsnedsättningar som blivit ekonomiskt utnyttjad under förälskelse. Med detta avgörande som utgångspunkt analyseras och diskuteras i denna artikel dels förutsättningarna för att använda förvaltarskap till ekonomiskt skydd för personer med funktionsnedsättningar, dels förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter och det spänningsförhållande som uppstår mellan skydd och autonomi. SvJT 2019 s. 354 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA och MOA KINDSTRÖM DAHLIN Ladda ner PDF
Inomkontraktuell reklamationsplikt; ett NJA-fall och flera hovrättsavgöranden senare Det råder delade meningar om vissa grundläggande frågor rörande inomkontraktuell reklamationsplikt. Finns en sådan överhuvudtaget? Hur lång är reklamationsfristen? När börjar fristen löpa? Vad blir följden av utebliven reklamation? Under den senaste tiden har Högsta domstolen och flera hovrätter meddelat avgöranden som har behandlat dessa frågor. Rättsläget har i vissa frågor klarlagts och i andra närmat sig ett klargörande. Denna artikel avser att redogöra för det nya rättsläget beträffande ovan nämnda fyra frågor mot bakgrund av den senaste praxisbildningen. SvJT 2019 s. 376 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Viktigt klargörande som stärker egendomsskyddet Högsta domstolen har i en dom — ”Parkfastigheten” — den 9 oktober 2018 i mål nr T 1523-17 berört grundläggande kriterier för egendomsskyddet och klargjort att det följer av regleringen i 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) att en fristående proportionalitetsbedömning i tre steg måste göras i varje ärende och mål som avser ett tvångsvis egendomsberövande eller en inskränkning i användningen av mark eller byggnad. Domen kommer sannolikt att få stor praktisk betydelse och innebär förmodligen att bl.a. Mark- och miljööverdomstolen och Högsta förvaltningsdomstolen måste ändra sin praxis såsom den är fastlagd i vissa vägledande avgöranden, om inte dessa domstolar menar att 2 kap. 15 § RF har en annan innebörd än den som Högsta domstolen har lagt fast. SvJT 2019 s. 389 Av: JAN-MIKAEL BEXHED Ladda ner PDF
Tillståndsförvaltningen — särskilt avseende den finansiella sektorn (Del I av II) Staten reglerar på flera sätt olika företags tillträde till marknaden. Den rättsliga terminologin är på detta område tämligen splittrad och såväl materiella som formella skillnader mellan olika förfaranden kan vara svåra att uppfatta. I artikeln görs ett försök att systematisera rättsstoffet med den finansiella sektorn som referensområde, med hänsyn till både nationell rätt och den inom området dominerande unionsrätten. — Artikeln är uppdelad i två delar. I denna första del (avsnitt 1–3) behandlas den grundläggande taxonomin och de olika förfaranden som kontrollerar själva marknadstillträdet. I en följande andra del (avsnitt 4–8) kommer vissa förfaranden som aktualiseras avseende redan pågående verksamhet respektive förfaranden som kvalificerar företagen för vissa rättsliga effekter att behandlas. SvJT 2019 s. 397 Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF
Litteratur MOA LIDÉN,Confirmation Bias in Criminal Cases, ak. avh, Uppsala 2018. 284 s. Inledning Ibland blir det fel, rejält fel. Det har några resningsfall under senare år lärt oss. Att det blir fel ibland är högst naturligt — vi är människor och som sådana inte fullkomliga. Å andra sidan blir det väldigt, väldigt ofta rätt; det ska vi ta till oss och vara stolta över. Men vi ska inte slå oss till ro. Risken för fel och risken för att vi misslyckas med att tygla våra fördomar lurar där hela tiden. En nyckel till ett pålitligt och framgångsrikt rättsväsende som allmänheten hyser förtroende för är att dess aktörer outtröttligt söker kunskap om olika riskfaktorer och finner ut sätt att parera de risker som dyker upp. Ett hot mot detta är den självgodhet som ibland kan skönjas bland jurister. SvJT 2019 s. 432 Ladda ner PDF
Litteratur CHRISTIAN DAHLMAN,Beviskraft, Metod för bevisvärdering i brottmål, Norstedts Juridik, 2018, 351 s. SvJT 2019 s. 444 Ladda ner PDF
Notiser Rapport från en rättegång i Turkiet I samband med kuppförsöket i Turkiet den 15 juli 2016 utlyste den turkiska regeringen undantagstillstånd i landet som gav regeringen och presidenten rätt att införa lagar och begränsa rättigheter och friheter utan parlamente... SvJT 2019 s. 448 Ladda ner PDF
Personalnotiser Ny hovrättspresident Regeringen har den 28 februari 2019 utnämnt lagmannen Anders Hagsgård att vara hovrättspresident i Hovrätten för Västra Sverige. Anders Hagsgård är sedan 2015 lagman i Förvaltningsrätten i Göteborg. Dessförinnan arbetade han s... SvJT 2019 s. 452 Ladda ner PDF
Inledning — Tore Almén 100 år Tore Alméns minnesfond — vars ändamål är "att främja rättsvetenskaplig verksamhet, främst sådan som är av omedelbar betydelse för det praktiska rättslivet, samt att understödja strävandena för en allt mer vidgad nordisk rättsgemenskap" — har till hundraårsminnet av hans död bjudit in ett antal framstående jurister att skriva texter med anknytning till de delar av civilrätten som Tore Almén verkade inom. SvJT 2019 s. 189 Av: TORGNY HÅSTAD och THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
Tore Almén. Rättsvetenskapsman, lagstiftare, domare — och mer därtill ”Att Tore Almén kommit att inta en sådan ledande ställning berodde naturligtvis i första hand på hans betydande insatser som rättsvetenskapsman, lagstiftare och domare men också på en kombination av personliga egenskaper som gjorde honom allmänt respekterad och omtyckt.” Det skriver författaren i denna levnadsteckning över Tore Almén.1 SvJT 2019 s. 191 Av: ANDERS KNUTSSON Ladda ner PDF
Relativ reklamasjonsfrist på ulovfestet grunnlag ved forbrukerens misligholdskrav Artikkelen tar opp spørsmålet om i hvilken utstrekning det kan oppstilles relative reklamasjonsfrister på ulovfestet området. Utgangspunktet er norsk rett, men det trekkes fortløpende linjer til svensk rett, der avgjørelsen i NJA 2018 s. 127 har bidratt med viktige avklaringer. Gjennomgangen viser at det i svensk kontraktslovgivning gjennomgående er en mer ensartet regulering av reklamasjonsspørsmålene enn i norsk rett. Denne forskjellen innebærer at man i svensk rett har et mer solid grunnlag for å etablere et ulovfestet prinsipp om reklamasjon enn i norsk rett. I norsk rett må man i større grad falle tilbake på ulovfestede prinsipper om passivitet. SvJT 2019 s. 198 Av: HILDE HAUGE Ladda ner PDF
Direkt och indirekt förlust — var står vi idag? För ca 30 år sedan infördes nya köplagar i Finland, Norge och Sverige. En viktig nyhet var uppdelningen mellan direkta och indirekta skador/ förluster, dock med delvis skilda definitioner. Hur kom det sig att vi fick denna uppdelning? Är den ändamålsenlig? Har vi fått en rättspraxis som rätat ut frågetecknen? Har lösningen anammats i näringslivets standardavtal? Har uppdelningen fått någon efterföljd i lagstiftning i Sverige eller internationellt eller i de mest frekvent citerade internationella principerna? SvJT 2019 s. 210 Av: JOHNNY HERRE Ladda ner PDF
Avtalslagens fullmaktsteori — ett steg tillbaka från romersk rätt I förarbetena till avtalslagen framhålls att huvudmannens bundenhet mot tredje man grundas på en förklaring från huvudmannen riktad direkt till tredje man, varigenom han påtar sig följderna av den rättshandling som fullmäktigen företar i hans namn. Den romerska rättens teori om att huvudmannens bundenhet grundas på dennes uppdrag till sysslomannen förkastas. Emellertid duger uppdraget i de flesta fall som förklaring till huvudmannens bundenhet, medan huvudmannens viljeförklaring riktad till tredje man behöver åberopas endast när fullmäktigen överskridit sitt uppdrag. Avtalslagen hade varit mer realistisk och pedagogisk om den hade formulerats med utgångspunkt i den romerska rätten, kompletterad med avtalslagens tillits- teori. SvJT 2019 s. 225 Av: TORGNY HÅSTAD Ladda ner PDF
Köplagens dispositiva karaktär I 3 § köplagen fastslås lagens dispositiva karaktär. Förhållandet mellan detta stadgande och lagens övriga paragrafer ger dock upphov till ett otal frågor. Hur kan parterna avvika från lagen? Vad gäller om lagregler tas in i ett avtal? Har rätten att kräva fullgörelse som sanktion någon vettig funktion i svensk rätt? Hur går regler som befriar en part från fullgörelseansvar enligt avtalet ihop med att samma regler enligt 3 § får vika för just vad som "följer av avtalet"? Hur tolkas regler som dubblerar något av undantagen i 3 § eller supplerar dem med annorlunda utformade undantag? SvJT 2019 s. 236 Av: BERT LEHRBERG Ladda ner PDF
Købelovsudvikling — i dansk perspektiv Den absolutte reklamationsfrist følges fra dens indførelse i begyndelsen af 1900-tallet. Efter de første ca. 70 års ro på området har reglen jævnligt givet anledning til kritik og ændringer, ikke mindst på forbrugerområdet, hvor de nordiske landes regler nu er temmelig forskelligartede. I lyset af den øvrige udvikling sættes der spørgsmålstegn ved, om der er tilstrækkelig grund til at opretholde en absolut reklamationsfrist i forbrugerkøb. SvJT 2019 s. 255 Av: PETER MØGELVANG-HANSEN Ladda ner PDF
Avtalsrätten och rättskällorna — med passivitet som illustration Tore Almén var pappa till en kasuistisk avtalslag med viktiga förarbeten. Varken lagen eller förarbetena ger vägledning om vad som gäller utanför de speciellt reglerade frågorna. I denna artikel uppmärksammas rättskällor som kompletterar lag och förarbeten. Analysen sker med frågan om passivitet i avtalsrätten som illustration och tar fasta på vilka rättskällor HD hänvisar till. Prejudikat har blivit alltmer betydelsefulla som rättskälla. I artikeln uppmärksammas särskilt prejudikat sub silentio (dvs. domskäl utan hänvisningar till rättskällor), prejudikat med generella uttalanden och prejudikat med analogiska resonemang.1 SvJT 2019 s. 272 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Anpassning och tradition i de nordiska köplagarna — några reflektioner De nordiska köplagarna har i betydande utsträckning anpassats till motsvarande lösningar i CISG men också till vissa särskilda nordiska behov som aktualiserades vid tillkomsten av lagarna. Samtidigt återfinns åtskilliga avlagringar från äldre traditioner i bland annat de tidigare skandinaviska köplagarna; traditioner som idag kanske inte till alla delar är helt övervägda, tidsenliga eller ändamålsenliga. Omvänt kan den fokus som sattes på anpassning till CISG också ha medfört att äldre traditioner inte avspeglas i de nordiska köplagarna trots att det kunde ha varit motiverat. Artikeln reflekterar kring komplikationer, osäkerhetsmoment och tolkningsfrågor som kan uppkomma i spänningen mellan anpassning och tradition. SvJT 2019 s. 282 Av: BJÖRN SANDVIK Ladda ner PDF
Tankar om hävningsreglerna i köplagen En grundläggande princip inom avtalsrätten är att parterna ska fullgöra sina åtaganden. En parts vilja att fullgöra ett åtagande bygger dock i stor utsträckning på att den andra parten fullgör sitt åtagande. En viktig uppgift för kontraktsrätten är att reglera vad som gäller om vederlagsförutsättningar av detta slag brister, exempelvis om motparten är i dröjsmål med utförande av sin prestation eller om prestationen i fråga är felaktig. I denna artikel riktas uppmärksamheten på vilka möjligheter en part har att häva ett köpeavtal enligt köplagen (1990:931) om motparten inte fullgör sin prestation och om det finns ett behov av att precisera eller ändra reglerna i fråga. I analysen uppmärksammas både hävning på grund av säljarens avtalsbrott och hävning på grund av köparens avtalsbrott. SvJT 2019 s. 295 Av: OLA SVENSSON Ladda ner PDF
Gränser för ett direktkrav enligt kommissionslagen En konsument som köper en vara av en näringsidkare kan få rätt att rikta anspråk på grund av fel i varan mot en annan näringsidkare än sin avtalspart (säljaren), om säljaren överlåter varan i eget namn men för sagda näringsidkarens räkning, det vill säga som kommissionär för denne. Vad det i sammanhanget har för betydelse om säljaren gör oberättigade utfästelser om varan eller på annat sätt överskrider sitt kommissionsuppdrag, är endast fragmentariskt reglerat. I det följande görs en djuplodande analys av denna problematik. SvJT 2019 s. 312 Av: LAILA ZACKARIASSON Ladda ner PDF
Notiser Hovrätterna Regeringen har utnämnt kommunjuristen Marianne Wikman Ahlberg att vara hovrättsråd i Svea hovrätt (2019-02-14). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Sophie Lidholm till hovrättsassessor (2019-02-14), hovrättsfiskalen Anna Ziesnitz till hovrättsassessor (2019-03-16). Hovrätten för Övre Norrland har förordnat hovrättsfiskalen Karin Wittenberg till hovrättsassessor (2019-03-22), hovrättsfiskalen Charlotte Olvon till hovrättsassessor (2019-04-04). SvJT 2019 s. 327 Ladda ner PDF
När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942 Under åren och månaderna före andra världskrigets utbrott flydde många judiska företagare från det expanderande tyska riket. Deras företag försattes därvid under ”förvaltning” av de nazistiska myndigheterna. När de judiska flyktingarna i sina företags namn sedermera gjorde anspråk på tillgångar i Sverige, kom de i konflikt med dessa förvaltare, som påstod sig ha exklusiv behörighet att företräda bolagen. När dessa konflikter prövades rättsligt kom målens utgång att bero på huruvida företagets krav på de omtvistade tillgångarna hade uppstått före eller efter den dag då förvaltaren tillsattes. I det förra fallet vann de judiska ägarna framgång; i det senare, förvaltarna. Artikeln visar att denna utgång var väl förenlig med både tidigare och efterföljande praxis för internationella affärsförhållanden, och att den politiska utvecklingen i 1930-talets Europa inte förefaller ha spelat in i Högsta domstolens resonemang. SvJT 2019 s. 89 Av: ANNA WALLERMAN Ladda ner PDF
Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer Den 1 april 2018 lagfästes statens skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionens fri- och rättigheter. Bestämmelsen, som återfinns i 3 kap. 4 § skadeståndslagen, markerar ett slags avslut för den rättsutveckling som knäsattes genom Högsta domstolens avgörande i NJA 2005 s. 462 och på allvar tog fart under hösten 2007 genom NJA 2007 s. 295 och NJA 2007 s. 584. Parallellt med statens skadeståndsansvar vid konventionsöverträdelser har också skadeståndsansvaret vid överträdelser av EU-rätten liksom ansvaret enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen utvecklats. Till detta kommer möjligheten till skadestånd vid överträdelser av regeringsformen i vissa fall. I artikeln diskuteras några utvecklingslinjer vilka, enligt författarens mening, i vissa stycken sammanfaller för respektive skadeståndsinstitut men mestadels löper på armslängds avstånd från varandra. SvJT 2019 s. 103 Av: KARIN WISTRAND Ladda ner PDF
En slutlig reglering av stadfästa förlikningar? I NJA 2017 s. 659 utvecklar HD sitt resonemang från NJA 2017 s. 94 om hur stadfästa förlikningar ska tolkas. I denna artikel diskuteras HD:s resonemang i domen. Frågan som ställs är hur stadfästa förlikningar egentligen ska tolkas — om det över huvud taget går att ge ett enhetligt svar på det. SvJT 2019 s. 131 Av: ERIK BOGEGÅRD Ladda ner PDF
Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge? I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt. SvJT 2019 s. 144 Av: KAVOT ZILLÉN Ladda ner PDF
Myndigheter, domare och deltagande i opinionsbildande verksamhet Frågor om domstolarnas oberoende har diskuterats nyligen i SvJT 2018 s. 827 och SvJT 2018 s. 835. Här vill jag göra några mer generella reflektioner i anknytning till den diskussionen. SvJT 2019 s. 159 Av: LENA MARCUSSON Ladda ner PDF
Samebyars avtalsrätt — en replik I artikeln ”Samebyars avtalsrätt”1 gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar. SvJT 2019 s. 165 Av: MALIN BRÄNNSTRÖM och CHRISTINA ALLARD Ladda ner PDF
Litteratur SABINA HELLBORG:Diskrimineringsansvar: En civilrättslig undersökning av förutsättningarna för ansvar och ersättning vid diskriminering, Iustus förlag, 2018. 528 s. SvJT 2019 s. 170 Av: Mårten Schultz Ladda ner PDF
Litteratur JEANETTE ANDERSSON, Omsorgsplikt och god sed i avtal om shipmanagement, Akademisk avhandling publicerad i Örebro Studies in Law, nr 8, 2018, 450 s. SvJT 2019 s. 179 Av: Mattias Widlund Ladda ner PDF
