Egendomsskydd och nya gator — svårt att förena? I Sverige har kommuner möjlighet att debitera enskilda fastighetsägare för gatuarbeten som de inte nödvändigtvis behöver eller vill ha. I den här artikeln utreds under vilka omständigheter uttag av sådana så kallade gatukostnadsavgifter riskerar att komma i konflikt med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Det konstateras att denna risk framförallt föreligger om avgifterna överstiger fastighetsägarnas faktiska nytta av gatorna. Tre möjliga lösningar föreslås för hur överträdelser av egendomsskyddet kan undvikas. Preprint07-01-2020 Av: KLARA ROLFART
Båtfynd — ett dimmigt rättsområde Notiser Man kan bli ägare av ett föremål genom att finna det. För båtar är reglerna särdeles oklara och motiverar en genomgång. En ägare kan ha förlorat sin båt t.ex. genom att den slitit sin bojförtöjning och drivit iväg eller om den legat på land... Preprint31-12-2019 Av: HUGO TIBERG
Uppgiftsskyldigheten i rättegångsbalken — obsolet eller outnyttjad möjlighet till bevisefterforskning? Uppgiftsskyldigheten i 42 kapitlet 8 § 1 stycket 4 meningen rättegångsbalken ger enligt dess ordalydelse part i tvistemål möjlighet att få information från motparten om vilka skriftliga bevis denne innehar. Bestämmelsen har på vissa håll i doktrinen betecknats som obsolet och på andra håll ansetts möjliggöra bevisefterforskning. Om uppgiftsskyldigheten skulle möjliggöra bevisefterforskning kan det få stor inverkan på tvistemålsprocessen och parternas möjlighet att anskaffa bevis och tillvarata sin rätt. I denna artikel analyseras uppgiftsskyldighetens eventuella existens och omfattning. Slutligen diskuteras bestämmelsen i förhållande till rättegångsbalkens system för bevisanskaffning. Preprint12-12-2019 Av: OLLE ANDERSSON
Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling Under loppet av drygt tio år har tretton personer lagförts i svenska domstolar för olika brott mot folkrätten. Folkrättsbrott är ett nytt och på olika sätt komplicerat inslag i den svenska brottmålsrepertoaren som väcker nya frågor och ställer nya krav på rättsväsendets aktörer. I artikeln presenteras de mål som avgjorts. Tonvikten läggs vid aspekter av fallen med internationell-rättslig koppling. Preprint12-12-2019 Av: INGER ÖSTERDAHL
Domstolsdomare som partsutsedd skiljeman ”Förbudet” för domstolsdomare att som bisyssla ta uppdrag som partsutsedd skiljeman kan och bör avskaffas. Förbudet grundas på en syn på förhållandet mellan de tvistande parterna och skiljemännen som svensk rätt övergav för många år sedan. Sådana uppdrag riskerar inte att orsaka förtroendeskada. Preprint06-12-2019 Av: PATRIK SCHÖLDSTRÖM
Innebörden av ”svenskt konventionsåtagande” — svårare att tolka än man tror Syftet med 2016 års tillfälliga lag om uppehållstillstånd är att in-skränka möjligheterna till uppehållstillstånd utan att riskera en tilllämpning av skyddsbestämmelser och regler om anhöriginvandring som strider mot Sveriges internationella förpliktelser. För att uppnå detta används svenska konventionsåtaganden som ”ventiler” i vissa av lagens centrala bestämmelser. Lagstiftaren har emellertid inte klargjort vilka internationella förpliktelser som avses. Tolkningen av detta har istället lämnats över till rättstillämparen, vilket väckt frågor både rörande rättstillämpningen i sig och om ansvarsfördelning när det gäller rättsbildningen. I den här artikeln diskuteras begreppet ”svenskt konventionsåtagande” i den tillfälliga lagen och vilka konsekvenser detta sätt att lagstifta kan få. Preprint06-12-2019 Av: REBECCA THORBURN STERN
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar. Preprint06-12-2019 Av: HAJO MICHAEL HOLTZ och JONAS LEDENDAL
Två sätt att tolka det nya våldtäktsbrottet I denna artikel analyseras rekvisitet ”frivillighet” i den nya våldtäktsbestämmelsen. Inledningsvis redogörs översiktligt för det nya våldtäktsbrottets innehåll. Därefter diskuteras dels frågan om vad som menas med ett frivilligt respektive inte frivilligt deltagande enligt 6 kap. 1 § första och andra meningen BrB, dels frågan om hur den tredje meningen i 6 kap. 1 § BrB ska tolkas och tillämpas i förhållande till den första meningen. Slutligen ställer sig författaren skeptisk till om propositionens förespråkade tolkning av nuvarande 6 kap. 1 § BrB är att föredra och lyfter istället fram en annan alternativ tolkning av våldtäktsbestämmelsen — som enligt henne är att föredra ur ett förutsebarhetsperspektiv. Preprint20-11-2019 Av: HANNA GUSTAFSSON YAKOUB
Litteratur MARIA GRAHN-FARLEY, Barnkonventionen en kommentar, Studentlitteratur, 2019. 264 s. Preprint20-11-2019 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA
På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostadsrätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen. SvJT 2019 s. 913 Av: KRISTIAN GUSTAFSSON Ladda ner PDF
Återförvisning av mål och ärenden utan att det förekommit rättegångsfel Det finns ett utrymme för en överinstans att återförvisa ett mål eller ärende till en lägre instans utan att det har förekommit rättegångsfel i den lägre instansen. Möjligheten till återförvisning i sådana fall framgår inte av lagtext utan kan sägas ske med tillämpning av den s.k. instansordningens princip. Artikeln behandlar den närmare innebörden av denna princip och frågan om hur den kan, har och i viss mån bör tillämpas av hovrätten. SvJT 2019 s. 922 Av: CLARA CEDERBERG Ladda ner PDF
Svenskt rättsskipningsintresse Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse. Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och därmed svensk behörighet. SvJT 2019 s. 932 Av: ERIK SINANDER Ladda ner PDF
Skärpta krav på inhemsk tillämpning av Europakonventionen — förstärkt subsidiaritet Denna artikel avhandlar förstärkt krav på tillämpning av Europakonventionen på nationellt plan (subsidiaritetsprincipen). Principens innehåll, rättsliga stöd och utvecklingen på senare tid beskrivs. Det ges goda och dåliga exempel på nationell prövning, bl.a. hämtade från en seminarierapport på Europadomstolens hemsida. Artikeln rapporterar även om att HD har lagt till kvalificerade moment för att utdöma skadestånd i vissa hänseenden, varav det ena momentet har dödats av Unionsdomstolen (den s.k. klart-stöddoktrinen), men att det andra alltjämt lever. När det kommer till överträdelser enskilda sinsemellan räcker det enligt HD inte med att konstatera en överträdelse. Agerandet måste också ha varit kvalificerat otillbörligt för att ersättning för ideell- och ren förmögenhetsskada ska utgå. De kvalificerande momenten har skett utan klart stöd i Europadomstolens praxis. SvJT 2019 s. 942 Av: JAN SÖDERGREN Ladda ner PDF
Pactum turpe — en rekonstruktion och ett försvar* Ska rättsordningen ha som sitt uppdrag att pröva och eventuellt fastställa avtal som innebär att ett gift par ska skiljas? Är det en domstols uppgift att pröva en fullgörelsetalan rörande ett avtal som kräver att en kvinna ska abortera sitt foster? Rättsinstitutet pactum turpe innebär att olagliga eller omoraliska avtal ibland kan lämnas utan avseende. Principen är inte klart definierad och rörande avtal som anses ”osedliga” lämnas ett mycket stort tolkningsutrymme åt domstolarna. I den här artikeln försvaras pactum turpes relevans och kriterier för dess tillämpning utvecklas och försvaras. SvJT 2019 s. 956 Av: MARCUS AGNAFORS Ladda ner PDF
Litteratur Claes Martinson utkom för cirka ett år sedan med Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat — och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten. En lång undertitel, som jag återkommer till. SvJT 2019 s. 979 Ladda ner PDF
Notiser Till minne av Hans Danelius En av vårt lands främsta jurister Hans Danelius avled i sitt hem i Stockholm den 20 september 2019. SvJT 2019 s. 1001 Ladda ner PDF
Är innehav av falska handlingar straffbart? Sedan gammalt har innehav av falska handlingar kunnat straffas som förberedelse till brukande av falsk urkund. Enligt en framväxande hovrättspraxis skulle detta dock vara omöjligt med hänsyn till principen om åtskillnad mellan hjälpmedel och brottsobjekt. Artikeln undersöker grunden för principen och ifrågasätter tolkningen, samt tar upp frågan om principen fortfarande är giltig. SvJT 2019 s. 829 Av: HANS RANHOLM Ladda ner PDF
Några tankar om naturrättsidéer och positivism — tillika en kritisk kommentar till vår tids missbruk av termerna ”naturrätt” och ”positivism” Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism. SvJT 2019 s. 849 Av: ÅKE FRÄNDBERG Ladda ner PDF
En ny riksdagskammare eller en gammal — eller en ny grundlag? Professor emeritus Göran Lysén föreslår i SvJT 2019 s. 773 att riksdagens första kammare ska återinföras, men i ny form. Det är välgörande med ett historiskt perspektiv på frågan om grundlagsreform, och med fokus på de övergripande dragen snarare än på enskildheterna. Men idén om valkorporationer är knappast det bästa som finns att hämta ur svensk konstitutionell tradition. SvJT 2019 s. 860 Av: DANIEL BERGSTRÖM Ladda ner PDF
Insufficient reasoning — a proper basis for setting aside an award? The most important product of the arbitration is the arbitral award. A (final) award is the culmination of the arbitration, it embodies the tribunal’s ultimate and binding determination of the dispute between the parties and it is to a very large extent (even more so than court judgments) enforceable in foreign countries. But to what extent must arbitrators provide reasons in their award and what is the standard with which the reasoning must comply? Two separate questions arise in relation to reasons. The first is what constitutes good practice among arbitrators and forms a general requirement in arbitration, i.e. in a sense what level of reasoning that should — but not necessarily must in order for the award to be enforceable and unchallengeable — be contained in an award. The second question is under what circumstances challenges can be made to have an award set aside in instances where reasoning is alleged to be lacking or insufficient. SvJT 2019 s. 866 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
EU:s marknadsmissbruksförordning och uppköpserbjudanden En uppköpssituation avseende ett börsnoterat bolag aktualiserar tillämpning av flera bestämmelser i EU:s marknadsmissbruksförordning, såväl för budgivaren som för målbolaget och i viss mån för andra aktörer. Det är inte oproblematiskt att tolka och tillämpa förordningen i dessa hänseenden. Utgör information om ett förestående uppköpserbjudande insiderinformation, och i så fall när? Hur ska budgivaren förhålla sig till förordningens bestämmelser vid marknadssonderingar och positionsbyggande? Hur påverkar förordningen målbolagets hantering av en uppköpssituation? I artikeln görs ett försök att bringa ökad klarhet beträffande några sådana frågor. SvJT 2019 s. 882 Av: ERIK SJÖMAN Ladda ner PDF
Personalnotiser Nytt justitieråd Regeringen har den 12 september 2019 utnämnt kammarrättslagmannen Marie Jönsson att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Marie Jönsson är sedan 2015 kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm. Dessförinnan var hon chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm. Under åren 1993–2006 arbetade hon i Regeringskansliet, bland annat som ämnesråd och tillförordnat departementsråd i Finansdepartementet. Marie Jönsson tillträder den 1 mars 2020. Foto: Maria Erlandsson SvJT 2019 s. 909 Ladda ner PDF
Perspektiv på prejudikat: En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen. SvJT 2019 s. 751 Av: MATTIAS DERLÉN och JOHAN LINDHOLM Ladda ner PDF
Riksdagens första kammare — såsom barnet med badvattnet? Eller bara en ny sådan för moderna tider? Den svenska konstitutionella debatten har knappast utmärkt sig för sin livlighet, stora omfattning och geniala drag. Istället har det varit fråga om ett segdraget utredande alltsedan 1940-talet. Några produkter av kvalitet åstadkoms dock inte, och den nuvarande regeringsformen har ständigt blivit föremål för lappningar och lagningar alltsedan dess ikraftträdande SvJT 2019 s. 773 Av: GÖRAN LYSÉN Ladda ner PDF
Umgänge med barn vid skyddat boende Frågan om pappans umgänge med barnen när mamman befinner sig på skyddat boende är komplicerad. Barnens trygghet och skydd måste ges första prioritet. Men tillämpningen får inte vara sådan att umgängesrätt omöjliggörs även i de fall då det faktiskt är bäst för barnen att få umgås med sin pappa. I artikeln lämnas ett förslag om hur situationen som utgångspunkt kan hanteras. När s.k. umgängesstöd kan antas medföra att umgänge kan anordnas utan risk för att barnen far illa, bör domstolen förordna om umgängesstöd och därmed också om umgänge, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. SvJT 2019 s. 780 Av: ELSA KARLEFORS och GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Ett alexanderhugg på äganderättsförbehållet Frågan om när äganderättsförbehåll kan anses giltiga har sällan blivit så skärskådad som i målet "Husbilarna". 2 Målet har rört en fråga av central betydelse för kreditinstitut och branscher som återkommande kommer i kontakt med äganderättsförbehåll. Sett i ljuset av tidigare praxis, doktrin och förarbeten var Högsta domstolens slutsatser överraskande i vissa avseenden. Nedan gör vi mindre nedslag i domen som visar på hur Högsta domstolen har gjort ett alexanderhugg på institutet äganderättsförbehåll och indikerat att vi kan stå inför en omdaning av den svenska sakrätten. SvJT 2019 s. 795 Av: ANDREAS JOHARD och JOHAN WAHLUND Ladda ner PDF
Om betydelsen av komparativa studier för rättstillämpningen och framväxten av en global rättsordning Artikeln behandlar översiktligt vad komparativa studier är och hur sådana analyser och jämförelser får betydelse för rättstillämpningen och framväxten av en global rättsordning. Med betoning på straffprocessen uppmärksammas hur komparativ rätt ger en ökad kunskap, fler alternativ och bättre underlag för konsekvensanalyser i det enskilda målet, men även på det övergripande planet t.ex. när en konvention ska arbetas fram eller införlivas med svensk rätt. Analyser av andra staters regler och internationella konventioner är viktiga också för att utveckla rättigheter och rättstillämpningen kring dessa. Det handlar då ofta om situationer där det är ett gemensamt intresse för staterna i världssamfundet att agera samfällt eller vid grova eller upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter och internationella brott. SvJT 2019 s. 809 Av: ULF LUNDQVIST Ladda ner PDF
Litteratur C. R. SUNSTEIN, The Cost-Benefit Revolution, The MIT Press, Cambridge, MA & London 2018, 266 s. SvJT 2019 s. 823 Ladda ner PDF
Är Pragreglerna förenliga med svensk skiljemannarätt? Den 14 december 2018 presenterades de så kallade Pragreglerna, vilka berör processledning och bevisanskaffning i skiljeförfaranden. Pragreglerna har tagits fram i syfte att skapa effektivare och mindre kostsamma skiljeförfaranden och ett mer civil law-präglat alternativ till de väletablerade IBA-reglerna. SvJT 2019 s. 653 Av: JAMES HOPE och NILS IVARS Ladda ner PDF
En ny grundlagsutredning Sveriges grundlagar utgör grunden för vårt samhällskontrakt. Min uppfattning är att en ny parlamentarisk grundlagsutredning ska tillsättas under denna mandatperiod. I den utredningen bör vissa befintliga bestämmelser i regeringsformen ses över. Vidare bör utredningen få i uppdrag att överväga om grundlagsskyddet i regeringsformen ska stärkas eller kompletteras samt om vissa nya rättigheter ska införas. Det handlar bland annat om att stärka individens fri- och rättigheter gentemot staten och att göra våra domstolar och grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter som kan hota rättsstaten och demokratin. SvJT 2019 s. 671 Av: MARTA OBMINSKA Ladda ner PDF
Oklarhetsregeln och oskäliga avtalsvillkor: ny rättsutveckling för konsumentavtal EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorsdirektivet) har genomgått en omfattande utveckling i EU-domstolens praxis. Detta har hittills varit föga observerat i svensk rättspraxis; ett läge som inte ter sig hållbart. På viktiga punkter behövs en omorientering. Det gäller bland annat de krav oklarhetsregeln ställer på transparenta villkor och begriplig information i konsumentavtal. Det gäller vidare den viktiga regeln att unionsrätten inte tillåter jämkning av oskäliga villkor i konsumentavtal; de ska lämnas utan avseende såsom ogiltiga. Artikeln diskuterar hur det svenska rättsläget bör ändras. SvJT 2019 s. 679 Av: ULF BERNITZ Ladda ner PDF
HD om erkännande i Sverige av utomlands genomfört arrangemang avseende surrogatmoderskap Högsta domstolen meddelade den 13 juni 2019 ett beslut1 som förmodligen kommer att ge upphov till diskussioner vilkas principiella betydelse sträcker sig utanför beslutets problemområde i snäv bemärkelse. Målet handlade om erkännande i Sverige av ett utländskt avgörande varigenom en i Sverige bosatt svensk kvinna förklarats vara moder till ett genom surrogatarrangemang i det främmande domstolslandet tillkommet barn. SvJT 2019 s. 700 Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF
Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångpunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094).2 I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall. SvJT 2019 s. 705 Av: ALEXANDER HARDENBERGER Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen hösten 2018 och våren 2019 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2018 och våren 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig, bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 juli 2019. SvJT 2019 s. 721 Av: Jonas Pontén och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Litteratur MARTIN BORGEKE, CATHARINA MÅNSSON, Studier rörande allmän straffrättspraxis m.m., Jure 2019, s. 679 SvJT 2019 s. 741 Ladda ner PDF
En självständig domstolsadministration iksdagen har i juni 2018 gett regeringen tillkänna att en utredning bör se över flera frågor som rör domstolarnas oberoende. I tillkännagivandet pekas Domstolsverkets organisation, styrning och roll ut som frågor av särskild betydelse. Det anges också att alternativa organisationsformer skulle kunna övervägas. De motionsyrkanden som tillkännagivandet bygger på baseras bl.a. på tanken att domstolsadministrationen skulle kunna ledas av ett domarråd med förebild i vad som gäller i andra länder i Europa. I denna artikel presenteras en grov skiss till hur organisationsfrågan skulle kunna lösas. SvJT 2019 s. 455 Av: SVEN JOHANNISSON Ladda ner PDF
Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden* Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas. SvJT 2019 s. 460 Av: HANNA ALMLÖF och HANNA KRISTIANSSON Ladda ner PDF
Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden Tvisten i NJA 2015 s. 899 är, argumenterade vi i JT 2016–17 s. 906– 937, en arbetstvist. Arbetsdomstolen borde rätteligen avgjort saken, som handlade om civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. I och med 2015 års fall står det klart att fackföreningar under vissa förutsättningar ansvarar för ren förmögenhetsskada till följd av stridsåtgärder på arbetsmarknaden som kränkt Europakonventionen. Jan Kleineman har kritiserat våra analyser och framfört bl.a. att skadeståndsprincipen contra bonos mores tillämpades i målet. Vi svarar här på dessa invändningar och framhåller möjliga vägar framåt som sammanjämkar vår och Kleinemans respektive uppfattningar. SvJT 2019 s. 482 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF
