Något om beställaråterkrav i löpanderäkningsentreprenader En ny trend i entreprenader som utförs på löpande räkning är att beställaren riktar återbetalningskrav mot entreprenören efter att entreprenaden utförts för delar av de betalningar som erlagts under entreprenadtiden. De rättsliga grunderna varierar. I regel gör beställaren gällande att entreprenören inte ”verifierat” de kostnader som fakturerats löpande under entreprenadtiden. Alternativt görs det gällande att entreprenören åsidosatt sin omsorgsplikt och åsamkat beställaren onödiga merkostnader. Som en tredje grund förekommer emellanåt påståenden om att slutkostnaden blivit oskälig. Återkraven väcker flera intressanta frågor, både materiella och bevismässiga. I denna artikel berörs bl.a. frågan om och under vilka förutsättningar beställarens under entreprenadtiden erlagda betalningar till entreprenören kan betraktas som civilrättsligt bindande dispositioner. Om betalningarna kan betraktas som sådana, kan de inte återkallas hur som helst. Analysen tangerar gränsdragningen mellan avtalsrätten och läran om condictio indebiti, liksom alternativa argumentationslinjer kring betalningens verkan inom det avtalsrättsliga systemet. Preprint03-02-2025 Av: JACOB FRANK
Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25. Preprint03-02-2025 Av: ANDERS HEINTZE och MARKUS BERNANDER
Nedslag i straffets moderna idéhistoria Straff har alltid funnits, men skälen för att straffa har varierat över tid. I artikeln ges en överblick över de idéer som har format den svenska synen på straff under de senaste 200 åren. Det hävdas att det huvudsakligen rör sig om gammalt tankegods som ständigt uppträder i nya skepnader och konstellationer, och att vi under dessa år egentligen bara har sett två helt nya idéer träda fram. Förändringarna under perioden analyseras utifrån dels huruvida straffet har uppfattats tjäna ett bakåtblickande eller ett framåtblickande syfte, dels om brottslingen har setts som en medmänniska eller en fiende. Preprint30-01-2025 Av: GUSTAF ALMKVIST och ERIK SVENSSON
Tankar om straffrätt och politik Det har funnits en kontinuerlig utveckling under lång tid där straffrätten allt mer kommit att användas proaktivt och instrumentellt. Men det finns svårigheter i att använda en viss brottslighet för att stöpa om ett större system, och om man inte längre håller fast vid utgångspunkten att man inte ska ta i mer nödvändigt lämnas fältet öppet för en ständig spiral av straffhöjningar. Preprint30-01-2025 Av: STEFAN JOHANSSON
Reflektioner om straffrättsreformer Förtroendet för rättsväsendet är avgörande för stabiliteten i samhället. När kriminaliteten förändras går det då inte att köra på i gamla hjulspår — en offensiv straffrätt behövs. Om det är rätt att landets rikspolischef står för översynen kan dock diskuteras. Preprint30-01-2025 Av: MARIA ABRAHAMSSON
Påföljdssystemets grundprinciper och den kriminalpolitiska utvecklingen I artikeln diskuteras bland annat hur de principer som låg till grund för 1989 års påföljdsreform står sig i relation till den nutida kriminal-politiska utvecklingen. Enligt författaren låter sig mycket av det som nu sker på påföljdsområdet förenas med proportionalitetsprincipen, och det finns — trots allt — skäl att tro att principen även framgent kommer att ha en central position på området. Preprint30-01-2025 Av: PETTER ASP
Perspektivskifte i straffrättspolitiken — plus ça change? Från politiskt håll utlovas ett paradigm- eller perspektivskifte när det gäller straffrätt och påföljdsbestämning. Men om vi ser bortom de högljudda slagorden kan nog diskuteras om det är så mycket till nyordning. Den för dagens system centrala principen om proportionalitet mellan brott och straff förefaller i stora drag förbli intakt och när det kommer till förändringar i ”kvalitativt” hänseende handlar det mest om detaljer. Av större faktisk betydelse — och därmed även möjligen mer förtjänt av uppmärksamhet — är den ”kvantitativa” förändring som politiken medför; den stigande repressionsnivån, den ökande straffmassan eller vad vi väljer att kalla det. Preprint30-01-2025 Av: AXEL HOLMGREN
Perspektiv från verkstadsgolvet — domarrollen Domstolar och domare är ansiktet utåt för ett trovärdigt straffsystem, och för att kunna vara det måste också domarna kunna stå bakom systemet. Det ligger därför i domstolarnas uppdrag och i domarrollen att våga stå stadigt även när det blåser från det ena eller andra hållet. Preprint30-01-2025 Av: MARI–ANN ROOS
Ungdomsbrottslighet och proportionalitet Vad är proportionerligt när det gäller straffmätning och på vilket sätt ska det mätas annorlunda när det gäller unga lagöverträdare i framtiden? Preprint30-01-2025 Av: GUNNEL LINDBERG
Straffvärdebegreppet och lagstiftarens överjag I artikeln illustreras hur ett par av den senaste tidens många straffskärpningar motiveras i förarbetena. Illustrationerna används för att driva tesen att de hänvisningar till proportionalitet och ekvivalens som finns i dessa förarbeten döljer en konflikt mellan å ena sidan de uttalade principer som lagstiftaren säger sig tillämpa vid bestämmande av straffnivån, och å andra sidan andra, outtalade skäl för straffskärpningar, som egentligen är styrande. Preprint30-01-2025 Av: ERIK SVENSSON
Risk för återfall som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning Som sekreterare i utredningen Ett ändamålsenligt samhällsskydd — vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48) var en av de frågor som jag begrundade mest den om (hög) risk för återfall i brott bör införas som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning och i så fall varför eller varför inte. Intuitivt framstår en sådan ordning som självklar. I denna artikel utvecklar jag resonemangen i denna fråga, som därtill är högaktuell i skrivande stund eftersom en i media flitigt förekommande person under sin villkorliga frigivning, trots mycket ingripande föreskrifter, under december 2024 kom att häktas misstänkt för att ha återfallit i sexualbrottslighet under sin prövotid. Hade detta kunnat undvikas om den dömde inte hade blivit villkorligt frigiven? Preprint30-01-2025 Av: JENNY SAMUELSSON KÄÄNTÄ
Ändrade straffskalor eller ändrad tillämpning? Hur kan man från ett praktiskt perspektiv se på frågan om ändrade straffskalor? För åklagarväsendet är det viktigt att öka lagföringen av brott snarare än att öka antalet fängelseår. Tilltron till rättssystemet och ett starkt brottsofferperspektiv visar också att det är viktigt att tillämpningen speglar samtidens syn. Preprint30-01-2025 Av: EVA THUNEGARD
Premisser för en höjd repressionsnivå och nyanserad straffmätning Frågorna hur den allmänna repressionsnivån och enskilda straff ska se ut placeras ofta antingen hos lagstiftare eller domare. Men för att på allvar kunna diskutera frågorna och vad som är önskvärt behövs gediget underlag och en öppenhet för frågornas komplexitet och olika infallsvinklar. Preprint30-01-2025 Av: LINNEA WEGERSTAD
Samfällighetsföreningars möjlighet att upplåta väg i form av gemensamhetsanläggning Det finns flera aktörer i samhället som av olika anledningar under längre perioder kan behöva nyttja enskilda vägar förvaltade av samfällighetsföreningar. Det är emellertid oklart huruvida det är rättsligt möjligt för en samfällighetsförening att upplåta väg som utgör gemensamhetsanläggning under längre tid till utomstående, i synnerhet när det rör sig om en upplåtelse som medför en betydande belastning på de upplåtande fastigheterna. I denna artikel analyseras frågan om tillåtligheten av långvariga och belastande vägupplåtelser i gemensamhetsanläggningar närmare. Preprint13-01-2025 Av: FREDRIK BANKE
Dubbelbestraffning, resning och rättskraft Denna artikel tar sin utgångspunkt i en dom av den tyska författningsdomstolen från oktober 2023 genom vilken bestämmelsen i den tyska straffprocesslagen som tillåter resning till nackdel för den tilltalade på grund av nya omständigheter eller bevisning ogiltigförklarades. Syftet är att mot denna bakgrund belysa den svenska ordningen där möjligheterna till resning till nackdel för tilltalad är betydligt mer omfattande än i tysk rätt. Särskilt fokus läggs vid de ändamål som ligger till grund för dubbelbestraffningsförbudet och institutet resning till nackdel för tilltalad i svensk respektive tysk rätt. Preprint11-12-2024 Av: VIKTOR BRYLLA och ERIK SJÖGREN TERGIUS
Ohälsa i vårdnadsmål Artikeln belyser hälsofrågor i vårdnadsdomar meddelade vid svenska tingsrätter. Inom ramen av ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt konstateras att uppgifter om hälsoproblem och vårdbehov återfinns i många vårdnadsdomar. Hälsofrågor kan kategoriseras som de som i) rör barn i behov av somatisk vård, ii) barn med särskilda behov, iii) barn med vårdbehov till följd av akuta eller enskilda händelser, iv) med ohälsa till följd av bristande omsorg och/eller föräldrakonflikten samt v) föräldrars ohälsa. Rättens bedömning av barnets bästa skiljer sig åt för de olika kategorier av hälsofrågor. Också förekomsten av tidigare vårdnadsdomar varierar mellan de olika kategorierna. Preprint24-10-2024 Av: JOHANNA SCHIRATZKI, ANN-ZOFIE DUVANDER och JOHANNA FINNSTRÖM
Visionen om det koldioxidfria kolkraftverket* För några år sedan hade ett företag systematiskt omtalat ett kolkraftverk som koldioxidfritt. Det fick en miljöorganisation att väcka talan. Marknadsdomstolen fann dock att det inte utgjorde vilseledande marknadsföring — det var inte ens marknadsföring. Det här är en rättsretorisk artikel, där vi kommenterar domstolens slutsats och vägen dit. Artikeln visar på motsättningar i synen på marknadsföring mellan marknadsföringsteorin och marknadsföringsrätten. Analysen kan bidra till kunskap om rättsliga strukturer som påverkar möjligheterna för kommande reglering av grön marknadsföring. Preprint22-09-2024 Av: ERIK BENGTSON, OSKAR MOSSBERG och LOVE RÖNNELID
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2024. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat anges trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2024. Preprint06-09-2024 Av: LISA GUNNFORS och MIRIAM KANTOR
En reformerad EU-domstol EU-domstolen har sedan det svenska medlemskapet i Europeiska unionen förändrats i grunden. Det gäller både den institutionella strukturen och förfarandet. Personaldomstolen har avskaffats och tribunalen har fått dubbelt antal ledamöter. Prövningstillstånd har införts för vissa överklaganden från tribunalen till domstolen. I år kommer kravet på prövningstillstånd att utvidgas och tribunalen ska ta över ansvaret för förhandsavgöranden i vissa sakfrågor, bland annat mervärdesskattefrågor. Reformen, som förhoppningsvis ska leda till en effektivisering av den dömande verksamheten, innebär samtidigt ett steg mot en mer renodlad roll för EU-domstolen som konstitutionell domstol. Preprint06-09-2024 Av: MAGNUS SCHMAUCH
Demonstrationsfriheten och samhällsstörningar Demonstrationsfriheten är en grundläggande rättighet i vår rättsordning och har ett starkt skydd i grundlag och lag. Inte desto mindre är den från tid till annan omstridd. Det offentliga brännandet av koranen och klimataktivisters blockerande av hårt trafikerade vägar har blivit vår tids stridsfrågor i hur gränserna för friheten ska dras. I artikeln diskuteras dessa fenomen och vilka rättsliga och rättspolitiska frågor de väcker. Preprint05-09-2024 Av: THOMAS BULL
Förvaltning, förnyelse eller förbättring? Högsta domstolen har i två rättsfall tagit ställning till innebörden av den handlingsbegränsande funktionen av samfällighetsföreningens ändamål. I denna artikel analyseras och tolkas de båda rättsfallen i en ansats att fastställa huruvida Högsta domstolens rättstillämpning ger uttryck för en entydig rättsregel rörande anpassning av befintliga föreningsförvaltade samfälligheter och huruvida en sådan rättsregel lämpar sig i dagens utvecklingssamhälle. Preprint09-08-2024 Av: MARKUS BERNANDER
Gränsdragningen mellan bodelning och underhåll Ett oskäligt äktenskapsförord kan jämkas med stöd av 12 kap. 3 § ÄktB. Men om utfallet av bodelning skulle bli oskäligt av andra orsaker, såsom villkor i gåva eller testamente att egendomen ska vara mottagarens enskilda, saknas möjlighet till jämkning. I stället hänvisas till möjligheten att avhjälpa oskäligheten med ett engångsunderhåll. I denna artikel analyseras betydelsen av att kvalificera en förmögenhetsöverföring som bodelningslikvid eller engångsunderhåll och lämpligheten av den gällande ordningen. Preprint09-08-2024 Av: MICHAEL HELLNER
Civilrätten i ett framtidsperspektiv I denna artikel skisseras civilrättens — särskilt förmögenhetsrättens — framtid med utgångspunkt såväl i civilrätten sådan den ser ut idag som i de samhällsförändringar, framförallt inom det ekonomiska livet, som man kan skönja. Den starkaste påverkansfaktorn är ekonomins globalisering. Den medför en helt dominerande påverkan av internationella strömningar på den svenska förmögenhetsrätten. Man märker en strävan att bygga den framtida civilrätten på sammanhållande principer och argumentation utifrån mänskliga rättigheter. Utrymmet för speciellt svenska lösningar i lagstiftning eller rättspraxis verkar i stort sett försvinna. För den materiella familjerättens del är detta inte lika tydligt. SvJT 100 år (festskrift) s. 23 Av: Boel Flodgren Ladda ner PDF
Köprättens divergerande innehåll Köplagen och konsumentköplagen från år 1990 har nu reglerat köp mellan näringsidkare, mellan privatpersoner och mellan näringsidkare och konsument under ca 25 år. Den internationella köplagskonventionen, CISG, har gällt under en något längre period. Regleringen av fastighetsköpen har gällt under längre tid än så. I denna artikel tecknas en bild över nuläget beträffande de olika lagarna. Vilka styrkor och svagheter har regleringarna? Hur har regleringarna tagits emot av användare och rättstillämpare? Hur ser rättspraxis ut? Beträffande framtiden konstateras att inga stora förändringar är att vänta på området. Artikeln avslutas emellertid med en önskelista över det lagstiftaren borde ta itu med på området för att förbättra dessa viktiga beståndsdelar i den juridiska infrastrukturen. SvJT 100 år (festskrift) s. 53 Av: Johnny Herre Ladda ner PDF
Utmaningar inom familjerätten Den svenska familjerätten kommer i framtiden att ställas inför betydande utmaningar. Inom äktenskapsrätten aktualiseras frågan om giftorättens och rent av äktenskapets framtid, inom arvsrätten laglottens vara eller inte vara och inom barnrätten möter etiska utmaningar i anledning av nya medicinskt tekniska metoder för barnalstring och hänsynstagandet till barnets bästa. SvJT 100 år (festskrift) s. 67 Av: Göran Lind Ladda ner PDF
Svensk obligationsrätt i det nya Europa För 20 år sedan begåvades civilrätten med ett nytt slags rättsligt material, kodifikationer, eller principsamlingar, utarbetade i internationell samverkan utan att syfta till något konventionsliknande. Dessa principer har mottagits med stort intresse av rättsvetare över hela världen, och de har dessutom blivit ett stående inslag i Högsta domstolens praxis. Nu har principsamlingarna fått ett bakslag, som får skyllas på EU-kommissionens avsaknad av fingertoppskänsla. Vid sidan härav gör sig EU:s konsumentavtalsrätt sig alltmer påmind, inte bara genom nya och uppdaterade direktiv, utan också genom SvJT 100 år (festskrift) s. 87 Av: Jori Munukka Ladda ner PDF
Utvecklingslinjer i avtalsrätten — fördelning av oförutsebara risker mellan ömkansvärdhet, kontext och ekonomi I denna artikel behandlas frågan om oskälighet på grund av ändrade förhållanden kan återföras på förutsebara och transparanta kriterier. Författaren tror på ökad förståelse för vad risk och riskaversion innebär. SvJT 100 år (festskrift) s. 100 Av: Eric Runesson Ladda ner PDF
Skadeståndsrättens framtid Skadeståndsrätten har genomgått en dramatisk förändring sedan 1972 års skadeståndslag infördes. Inget tyder på att förändringstakten kommer att avstanna. I artikeln diskuteras några skadeståndsrättsliga områden där det finns anledning att förvänta sig en fortsatt dynamisk utveckling. SvJT 100 år (festskrift) s. 111 Av: Mårten Schultz Ladda ner PDF
Europeiseringen påverkar oss — hur påverkar vi? Europeiseringen är en kraft vars inverkan är mångfasetterad och långtgående. Effekterna på vår rättsordning är långsiktiga, varaktiga och delvis svåröverskådliga. Konsekvenserna av det europeiska samarbetet för bland annat civilrätten kommer vi att behöva analysera under lång tid framöver. SvJT 100 år (festskrift) s. 121 Av: Åsa Webber Ladda ner PDF
Rationella reformer? EU-kommissionen la den 7 december 2022 fram ett förslag till en förordning ”om behörighet, tillämplig lag, erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap” (COM(2022)695 final). Om och när förordningen antas och får verkan kommer den att medföra avsevärda förändringar i förhållande till dagens svenska internationellt-privaträttsliga regler i lagen (1985:367) om föräldraskap i internationella situationer. SvJT 2025 s. 1 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
Villkorligt fängelse — straffrättens fågel Fenix Påföljdsutredningens förslag till genomgripande förändring av de icke frihetsberövande påföljderna lämnades 2012. Förslaget att införa villkorligt fängelse i påföljdssystemet mottogs positivt vid remissbehandlingen men stötte, av olika skäl, på politisk patrull. Förslaget får nu en ny chans. SvJT 2025 s. 46 Av: FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
Tankar om straffrätt och politik Det har funnits en kontinuerlig utveckling under lång tid där straffrätten allt mer kommit att användas proaktivt och instrumentellt. Men det finns svårigheter i att använda en viss brottslighet för att stöpa om ett större system, och om man inte längre håller fast vid utgångspunkten att man inte ska ta i mer nödvändigt lämnas fältet öppet för en ständig spiral av straffhöjningar. SvJT 2025 s. 49 Av: STEFAN JOHANSSON Ladda ner PDF
Reflektioner om straffrättsreformer Förtroendet för rättsväsendet är avgörande för stabiliteten i samhället. När kriminaliteten förändras går det då inte att köra på i gamla hjulspår — en offensiv straffrätt behövs. Om det är rätt att landets rikspolischef står för översynen kan dock diskuteras. SvJT 2025 s. 51 Av: MARIA ABRAHAMSSON Ladda ner PDF
Påföljdssystemets grundprinciper och den kriminalpolitiska utvecklingen I artikeln diskuteras bland annat hur de principer som låg till grund för 1989 års påföljdsreform står sig i relation till den nutida kriminalpolitiska utvecklingen. Enligt författaren låter sig mycket av det som nu sker på påföljdsområdet förenas med proportionalitetsprincipen, och det finns — trots allt — skäl att tro att principen även framgent kommer att ha en central position på området. SvJT 2025 s. 53 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Perspektivskifte i straffrättspolitiken — plus ça change? Från politiskt håll utlovas ett paradigm- eller perspektivskifte när det gäller straffrätt och påföljdsbestämning. Men om vi ser bortom de högljudda slagorden kan nog diskuteras om det är så mycket till nyordning. Den för dagens system centrala principen om proportionalitet mellan brott och straff förefaller i stora drag förbli intakt och när det kommer till förändringar i ”kvalitativt” hänseende handlar det mest om detaljer. Av större faktisk betydelse — och därmed även möjligen mer förtjänt av uppmärksamhet — är den ”kvantitativa” förändring som politiken medför; den stigande repressionsnivån, den ökande straffmassan eller vad vi väljer att kalla det. SvJT 2025 s. 62 Av: AXEL HOLMGREN Ladda ner PDF
Perspektiv från verkstadsgolvet — domarrollen Domstolar och domare är ansiktet utåt för ett trovärdigt straffsystem, och för att kunna vara det måste också domarna kunna stå bakom systemet. Det ligger därför i domstolarnas uppdrag och i domarrollen att våga stå stadigt även när det blåser från det ena eller andra hållet. SvJT 2025 s. 75 Av: MARI–ANN ROOS Ladda ner PDF
Ungdomsbrottslighet och proportionalitet Vad är proportionerligt när det gäller straffmätning och på vilket sätt ska det mätas annorlunda när det gäller unga lagöverträdare i framtiden? SvJT 2025 s. 77 Av: GUNNEL LINDBERG Ladda ner PDF
Straffvärdebegreppet och lagstiftarens överjag I artikeln illustreras hur ett par av den senaste tidens många straffskärpningar motiveras i förarbetena. Illustrationerna används för att driva tesen att de hänvisningar till proportionalitet och ekvivalens som finns i dessa förarbeten döljer en konflikt mellan å ena sidan de uttalade principer som lagstiftaren säger sig tillämpa vid bestämmande av straffnivån, och å andra sidan andra, outtalade skäl för straffskärpningar, som egentligen är styrande. SvJT 2025 s. 81 Av: ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Risk för återfall som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning Som sekreterare i utredningen Ett ändamålsenligt samhällsskydd — vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48) var en av de frågor som jag begrundade mest den om (hög) risk för återfall i brott bör införas som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning och i så fall varför eller varför inte. Intuitivt framstår en sådan ordning som självklar. I denna artikel utvecklar jag resonemangen i denna fråga, som därtill är högaktuell i skrivande stund eftersom en i media flitigt förekommande person under sin villkorliga frigivning, trots mycket ingripande föreskrifter, under december 2024 kom att häktas misstänkt för att ha återfallit i sexualbrottslighet under sin prövotid. Hade detta kunnat undvikas om den dömde inte hade blivit villkorligt frigiven? SvJT 2025 s. 94 Av: JENNY SAMUELSSON KÄÄNTÄ Ladda ner PDF
Ändrade straffskalor eller ändrad tillämpning? Hur kan man från ett praktiskt perspektiv se på frågan om ändrade straffskalor? För åklagarväsendet är det viktigt att öka lagföringen av brott snarare än att öka antalet fängelseår. Tilltron till rättssystemet och ett starkt brottsofferperspektiv visar också att det är viktigt att tillämpningen speglar samtidens syn. SvJT 2025 s. 127 Av: EVA THUNEGARD Ladda ner PDF
Premisser för en höjd repressionsnivå och nyanserad straffmätning Frågorna hur den allmänna repressionsnivån och enskilda straff ska se ut placeras ofta antingen hos lagstiftare eller domare. Men för att på allvar kunna diskutera frågorna och vad som är önskvärt behövs gediget underlag och en öppenhet för frågornas komplexitet och olika infallsvinklar. SvJT 2025 s. 130 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
Perspektiv från verkstadsgolvet — domarrollen Domstolar och domare är ansiktet utåt för ett trovärdigt straffsystem, och för att kunna vara det måste också domarna kunna stå bakom systemet. Det ligger därför i domstolarnas uppdrag och i domarrollen att våga stå stadigt även när det blåser från det ena eller andra hållet. SvJT 2024 s. 75 Av: MARI–ANN ROOS Ladda ner PDF
Ungdomsbrottslighet och proportionalitet Vad är proportionerligt när det gäller straffmätning och på vilket sätt ska det mätas annorlunda när det gäller unga lagöverträdare i framtiden? SvJT 2024 s. 77 Av: GUNNEL LINDBERG Ladda ner PDF
SvJT 2024 s. 130 Vilka bör de rättsliga utgångpunkterna vara när domstol år 2023 ska avgöra tvist om krav på skadestånd för att ett antal arbetstagare jobbat övertid i strid med kollektivavtalet? I artikeln diskuteras om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. Artikeln tar sin utgångspunkt i domen AD 2023 nr 25 där Arbetsdomstolen inte alls berör EU:s harmonisering av arbetstiden. SvJT 2024 s. 130 Ladda ner PDF
Utvidgningen av mänskliga rättigheter I artikeln ifrågasätts bland annat mot bakgrund av en under året meddelad dom av Europadomstolen om konventionsorganen i sin tillämpning av konventionerna på fri- och rättighetsområdet ibland går för långt och låter rättighetsskyddet omfatta också sådana samhällsfrågor som det aldrig varit tänkt för. Är en sådan utveckling önskvärd eller är det staterna och deras lagstiftande organ som bör sitta i förarsätet? SvJT 2024 s. 745 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Om insolvens på grund av tvistiga skulder* Existensen och storleken av tvistiga skulder är inte sällan av avgörande betydelse för insolvensbedömningar som görs inom ramen för domstolsprocesser. Frågan hur tvistiga skulder ska hanteras i sådana bedömningar ger emellertid upphov till en rad tillämpningsproblem och rättspraxis har i den juridiska doktrinen sagts vara motstridig. I artikeln undersöks hur tvistiga skulder hanteras inom ramen för insolvensbedömningar, särskilt sådana som görs i processer om återvinning i konkurs och vid prövningen av konkursansökningar. SvJT 2024 s. 752 Av: MAREK KELLER Ladda ner PDF
Ohälsa i vårdnadsmål Artikeln belyser hälsofrågor i vårdnadsdomar meddelade vid svenska tingsrätter. Inom ramen av ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt konstateras att uppgifter om hälsoproblem och vårdbehov återfinns i många vårdnadsdomar. Hälsofrågor kan kategoriseras som de som i) rör barn i behov av somatisk vård, ii) barn med särskilda behov, iii) barn med vårdbehov till följd av akuta eller enskilda händelser, iv) barn med ohälsa till följd av bristande omsorg och/eller föräldrakonflikten samt v) föräldrars ohälsa. SvJT 2024 s. 774 Av: JOHANNA SCHIRATZKI och ANN-ZOFIE DUVANDER och JOHANNA FINNSTRÖM Ladda ner PDF
Gör två fel ett rätt? NJA 2018 s. 171 är ytterligare ett rättsfall där Högsta domstolen har behandlat den avtalsrättsliga passivitetsläran. En genomläsning av domskälen ger emellertid vid handen att avgörandet är problematiskt i flera avseenden. I artikeln undersöks några av de frågor som rättsfallet ger upphov till. SvJT 2024 s. 788 Av: WILLIAM SOMO Ladda ner PDF
Tvångsianspråktagande av lös egendom enligt anläggningslagen Högsta domstolen har nyligen beviljat prövningstillstånd i en banbrytande fråga: Kan en gemensamhetsanläggning inrättas i lös egendom? Fallet rör en brygga som ägs gemensamt av två personer och är belägen på en fastighet som inte tillhör någon av dem. Denna artikel utforskar de juridiska aspekterna, lagstiftarens intentioner samt de praktiska och rättsliga implikationerna av att rätt till lös egendom upplåts enligt anläggningslagen. Vad innebär detta för framtida rättstillämpning och hur påverkar det äganderätten och nyttjanderätten till egendomen? SvJT 2024 s. 807 Av: AXEL BERG Ladda ner PDF
Skapar data ond tro? I december 2023 dömde Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) i det så kallade Betssonmålet, där ett avtal mellan en spelberoende privatperson, P.L., och spelbolaget Betsson ogiltigförklarades med stöd av 33 § avtalslagen. Domen har skakat om spelbranschen och väcker frågor kring hur ondtroskravet och termerna tro och heder ska tolkas i dagens digitala samhälle. Med utgångspunkt i svensk och dansk rättspraxis och den moderna avtalsrättens utveckling analyseras de utmaningar som Högsta domstolen står inför när de nu ska avgöra målet. Högsta domstolens kommande dom får stor betydelse för framtida rättstillämpning inom spelbranschen. SvJT 2024 s. 817 Av: GESKE HVID och OLGA BJÖRKMAN KRANTZ Ladda ner PDF
Litteratur ANNI CARLSSON,Constitutional Protection of Freedom of Expression in the Age of Social Media — A Comparative Study (ak.avh.), Uppsala universitet. 540 s. Introduction Anni Carlsson defended her doctoral thesis on 14 June 2024 in Uppsala, and I wa... SvJT 2024 s. 834 Ladda ner PDF
Diskriminering eller systemfel? Plikten att gå i skolan och rätten att göra det på ett icke-diskriminerande sätt kan vara svårförenliga. I avgörandet ”Grundskoleelevens stödbehov” gör HD flera bedömningar som gör det tydligt hur individens upprättelse kan skada kollektivet, och hur systematiska hänsyn kan påverka rättens genomslag. SvJT 2024 s. 645 Av: SARA LUNDBERG Ladda ner PDF