Rättsutlåtanden Ett återkommande inslag i svenska processer är rättsutlåtanden, men det är ett inslag som inte får så mycket uppmärksamhet i den juridiska debatten. Vissa verkar betrakta inslaget med misstänksamhet. Verksamheten kan framstå som svårtillgänglig eller till och med hemlig — särskilt relationerna mellan beställarna och författarna. Denna debattartikel har som syfte att bidra till transparens kring verksamheten och att peka på några problem som inte diskuteras tillräckligt. Preprint10-01-2023 Av: MÅRTEN SCHULTZ
Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen? När rättsvetare uttalar sig om rättsdogmatiken sker det ofta i form av allmänt hållna karakteristiker av denna eller såsom förslag om hur denna rättsvetenskapliga verksamhet bör bedrivas. Mera sällan, om ens någonsin, utförs mer ingående studier av hur rättsdogmatiken faktiskt bedrivs. I denna artikel presenteras några aspekter på rättsdogmatikens arbetssätt i dagens Sverige. Vissa olika komponenter som förekommer i den rättsdogmatiska forskningen särskiljs och beskrivs, och detta sker med hjälp av talrika exempel. Syftet är blygsamt, artikeln utgör endast ett slags ”förstudie” till ämnet, vilken förhoppningsvis kan leda till mer djupgående under-sökningar utförda av rättsdogmatisk expertis. Rättsdogmatikerna säger sig standardmässigt undersöka (beskriva, analysera, utreda, ge en klargörande bild av, och liknande) gällande rätt. Av detta skäl inleds artikeln med några synpunkter på relationen mellan gällande rätt och rättsdogmatiken. Preprint02-01-2023 Av: ÅKE FRÄNDBERG
Domstolen och dess domare Är möjligen 11 kap. 3 § den mest missförstådda bestämmelsen i RF? Mycket pekar mot det — vilket inneburit att den enskilda domaren har tillskrivits en för stark ställning och den domstol där han eller hon verkar har tillskrivits en för svag ställning. Det har skadat — och skadar alltjämt — såväl domstolens solennitet som dess effektivitet. Preprint28-12-2022 Av: MIKAEL MELLQVIST
Sedvanerätten och rättskälleläran Den svenska rättskälleläran brukar beskrivas som pluralistisk, vilket innebär att flera källor som lag, praxis, förarbeten, tillsammans med självreglering genom exempelvis sedvanerätt, förväntas ge en bild av gällande rätt. En sådan rättskällelära tycks fordra en löpande diskussion om metodologiska frågor för att samexistensen mellan rättskällorna ska vara välfungerande. I den här artikeln diskuteras i ett rättshistoriskt perspektiv några av de gränsdragningsfrågor rörande tillämpning och tolkning som hör samman med användningen av sedvanerätt som självständig rättskälla. Preprint20-12-2022 Av: ADAM CROON
Litteratur Kjell Å Modéer och Martin Sunnqvist, Lagens öga — Hovrätten över Skåne och Blekinge 1821–2021, Institutet för rättshistorisk forskning, 2022. 558 s. Preprint25-11-2022 Av: FREDRIK WERSÄLL
Hovrätternas mål om klander av skiljedomar — att ogilla käromålet som uppenbart ogrundat I hovrätternas mål om klander av skiljedomar prövas huvudsakligen endast formella frågor. För prövningen tillämpas den processordning som gäller för tvistemål i underrätt. I artikeln diskuteras utrymmet att i dessa mål tillämpa bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken om ogillande av uppenbart ogrundade käromål utan att utfärda stämning. Slutsatsen dras att bestämmelsen fyller en viktig funktion i klandermålen, att den bör kunna tillämpas i större utsträckning i dessa sammanhang än i andra tvistemål och att så också sker i praktiken. Preprint02-11-2022 Av: ANNE KUTTENKEULER och ANDERS LUNDBERG
Slutet för blockhyra på den kommersiella marknaden? Det sätt på vilket undantaget för blockhyra kan tillämpas har förändrats väsentligt genom ett nytt hovrättsavgörande. Vid prövningen har hovrätten ställt upp ett krav på ”betydande behov”, vilket måste innebära en skärpning som inte har tydligt stöd i förarbeten. Även om det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser avgörandet kommer att få påverkar avgörandet många fastighetsbolag som numera står inför en oviss framtid, och det tycks inte som om hovrätten beaktat denna konsekvens vid sin prövning. Preprint28-09-2022 Av: Amelia Krzymowska och Antonia Krzymowska
Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat ("Skatterådgivarens ansvarsbegränsning") som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet. Preprint27-09-2022 Av: ANDREA ALGÅRD och NIKLAS ARVIDSSON
Redarens rätt till ansvarsbegränsning Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen. Preprint14-09-2022 Av: MÅNS JACOBSSON
Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat (”Skatterådgivarens ansvarsbegränsning” NJA 2022 s. 354) som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet. SvJT 2023 s. 1 Av: ANDREA ALGÅRD och NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF
Vad sker inom den rättsdogmatiska forskningen? När rättsvetare uttalar sig om rättsdogmatiken sker det ofta i form av allmänt hållna karakteristiker av denna eller såsom förslag om hur denna rättsvetenskapliga verksamhet bör bedrivas. Mera sällan, om ens någonsin, utförs mer ingående studier av hur rättsdogmatiken faktiskt bedrivs. I denna artikel presenteras några aspekter på rättsdogmatikens arbetssätt i dagens Sverige. Vissa olika komponenter som förekommer i den rättsdogmatiska forskningen särskiljs och beskrivs, och detta sker med hjälp av talrika exempel. Syftet är blygsamt, artikeln utgör endast ett slags ”förstudie” till ämnet, vilken förhoppningsvis kan leda till mer djupgående undersökningar utförda av rättsdogmatisk expertis. Rättsdogmatikerna säger sig standardmässigt undersöka (beskriva, analysera, utreda, ge en klargörande bild av, och liknande) gällande rätt. Av detta skäl inleds artikeln med några synpunkter på relationen mellan gällande rätt och rättsdogmatiken. SvJT 2023 s. 21 Av: ÅKE FRÄNDBERG Ladda ner PDF
Redarens rätt till ansvarsbegränsning Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen. SvJT 2023 s. 50 Av: MÅNS JACOBSSON Ladda ner PDF
Slutet för blockhyra på den kommersiella marknaden? Det sätt på vilket undantaget för blockhyra kan tillämpas har förändrats väsentligt genom ett nytt hovrättsavgörande. Vid prövningen har hovrätten ställt upp ett krav på ”betydande behov”, vilket måste innebära en skärpning som inte har tydligt stöd i förarbeten. Även om det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser avgörandet kommer att få påverkar avgörandet många fastighetsbolag som numera står inför en oviss framtid, och det tycks inte som om hovrätten beaktat denna konsekvens vid sin prövning. SvJT 2023 s. 59 Av: AMELIA KRZYMOWSKA och ANTONIA KRZYMOWSKA Ladda ner PDF
Flygpassageraren och rättegångsbalken I det s.k. Braathensmålet har frågor om parternas processuella dispositionsmöjligheter prövats i tingsrätt, hovrätt och EUD. När HD avslog överklagandet ställdes dessa frågor aldrig på sin spets (NJA 2021 s. 1093, ”Flygbolagets medgivande”). HD:s ledamöter har dock i ett yttrande tillagt att det efter EUD:s avgörande antingen krävs en lagändring eller att svenska domstolar avstår från att meddela dom när talan medgivits, liksom att förlikningsmöjligheterna kan påverkas. I denna artikel behandlas olika uppfattningar om vad RB föreskriver och författarna argumenterar för att lösningar kan rymmas inom de aktuella stadgandenas tillämpningsområde, utan att inkräkta på parternas materiella eller processuella dispositionsmöjligheter. SvJT 2022 s. 941 Av: HENRIK BELLANDER och JOHANNA MUNCK AF ROSENSCHÖLD Ladda ner PDF
Lagstiftning om grundlagsskadestånd Den stora nyheten i 2000-talets svenska skadeståndsrätt är genombrottet för det s.k. rättighetsansvaret — ett skadeståndsansvar för det allmänna, som är oberoende av vållande, grundas på överträdelse av en rättighet och omfattar bl.a. en speciell typ av ideellt skadestånd. Här ska översiktligt behandlas det senaste steget i denna reform: den lagstiftning om ansvar för överträdelse av rättighetsreglerna i 2 kap. regeringsformen (RF) som trätt i kraft 1 augusti SvJT 2022 s. 959 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Sveriges ansökan om Natomedlemskap Plötsligt hände det; Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organization, Nato). Från ett juridiskt perspektiv kan ansökan tyckas om än plötslig så inte oförberedd. Juridiken har löpande utvärderats och vid behov förändrats och förnyats i takt med Sveriges kontinuerligt breddade och fördjupade samarbeten med olika stater och organisationer på det försvarspolitiska området. I den här artikeln presenteras några av de viktigaste delarna av den rättsliga ram som SvJT 2022 s. 973 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Utökade möjligheter att använda tidiga förhör i brottmålsprocessen Nedan ska framföras några noteringar och reflektioner föranledda av den nya lagstiftning om utökade möjligheter att i brottmålsprocessen använda tidiga förhör, som blivit resultatet av antagandet av prop. 2020/21:209 (nedan prop.). Framställningen tar sikte på främst vissa utvalda aspekter på de bestämmelser som nu återfinns i 23 kap. 18 c §, 35 kap. 14 SvJT 2022 s. 993 Av: PETER BORGSTRÖM Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2022. SvJT 2022 s. 1011 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2019–2021 Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (den senaste i SvJT 2019 s. 637 ff.) tar jag utom prejudikat från HD upp vissa hovrättsdomar, refererade i Rättsfall från hovrätterna (RH), och domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Avgörandena har behandlats ganska kort SvJT 2022 s. 1045 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–2020 s. 466, NJA 2016 s. 604 och NJA 2019 s. 259. Analog tillämpning avfärdades dock i rättsfallen RH 2012:33 och NJA 2013 s. 1203 ”Liberala Tidningar II”. 7 NJA 2013 s. 117. SvJT 2022 s. 1056 Av: JESSICA ÖSTBERG Ladda ner PDF
Straffnivå och två sorters proportionalitet En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå. SvJT 2022 s. 819 Av: AXEL HOLMGREN Ladda ner PDF
I kärnan eller därefter? Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda. SvJT 2022 s. 830 Av: ANDERS INGVARSON och KRISTIN EICKHOFF Ladda ner PDF
CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligenceansvar i hållbarhetsfrågor Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar. SvJT 2022 s. 855 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä 3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa. SvJT 2022 s. 885 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Elektroniska kontanter ur ett rättsligt perspektiv Betalningssystemet bygger på sedlar och mynt (kontanter) såsom lagligt betalningsmedel med ett grundlagsfäst utgivningsmonopol för Riksbanken.Men kontanterna har i det väsentliga kommit ur bruk. I stället sker betalning elektroniskt genom att banksystemet administrerar vad som kan kallas kontopengar, som rättsligt sett är penningfordringar hos kontohållaren. SvJT 2022 s. 901 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Litteratur KAROLINA STENLUND,Rättighetsargument i skadeståndsrätten, (ak.avh.), Iustus förlag, 2021. 585 s. Inledning Karolina Stenlund disputerade den 11 juni 2021 på doktorsavhandlingen Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten. Jag var fakultetsopp... SvJT 2022 s. 927 Ladda ner PDF
HD om godmansförutsättningar — ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg I denna rättsfallskommentar analyseras Högsta domstolens senaste avgörande om vad som krävs för att godmanskap ska anordnas. Beslutet innebär att den krets hjälpbehövande som kan komma ifråga för såväl godman- som förvaltarskap begränsas. HD har nämligen formulerat ett nytt krav på att den enskildes hjälpbehov måste bero på en nedsatt kognitiv förmåga. Avgörandet ger upphov till en rad frågor såsom hur detta nya krav närmare ska förstås, vilka krav som kan ställas på den medicinska utredningen i ett godmans- eller förvaltarärende och hur prövningar SvJT 2022 s. 735 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
Brottsofferersättningarnas utveckling Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomfördes flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer.Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin. SvJT 2022 s. 753 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tilllämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt. SvJT 2022 s. 759 Av: WALTER GULDBRANDZÉN och ESTER HERLIN-KARNEL Ladda ner PDF
Abandonering — en insolvensrättslig essä I denna essä presenteras ett sätt att se på frågan om abandonering i konkurs som inte stämmer överens med vad som vanligen anses vara givet. Även om angreppssättet är teoretiskt annorlunda, för det dock knappast med sig några omvälvningar i praktiken. SvJT 2022 s. 773 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk När en och samma skada omfattas av två olika försäkringar föreligger i många fall så kallad dubbelförsäkring. I Försäkringsavtalslagen regleras förhållandet mellan de två försäkringsgivare som meddelat försäkring som täcker skadan ifråga genom att den försäkringsgivare som ersatt skadan ges en regressrätt mot den andre försäkringsgivaren. Regleringen av hur fördelningen av försäkringsersättningen mellan de två försäkringsgivarna ska beräknas kan vid första anblick framstå som okomplicerad, men det tycks vara ett sken som bedrar. SvJT 2022 s. 788 Av: PAULA BÄCKDÉN Ladda ner PDF
Litteratur Der institutionelle Regulierungsrahmen für die europäische... SvJT 2022 s. 802 Ladda ner PDF
Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde i ett beslut i plenum den4 mars 2022 en fråga om rättegångskostnader i samband med byte av efternamn. HFD var starkt oenig (9–6) och avgörandet väcker frågor kring bland annat rätten till rättvis rättegång, förhållandena mellan lagstiftare och prejudikatsinstanser och mellan de båda högsta domstolarna, samt vissa processuella frågor. Den här kommentaren kommer att fokusera på de konstitutionellt relevanta frågorna i målet. SvJT 2022 s. 617 Ladda ner PDF
Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet* Titt som tätt diskuteras om det är möjligt att införa klädkoder på en skola. Eftersom en människas sätt att klä sig kan vara ett uttryck för dennes yttrandefrihet uppkommer en spänning mot skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Än mer komplicerad blir situationen om en klädkod tagits fram och någon bryter mot den. Är det då möjligt att vidta någon rättsligt acceptabel åtgärd? SvJT 2022 s. 627 Av: SvJTMARIA REFORS LEGGE Ladda ner PDF
Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten 2021, där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken. SvJT 2022 s. 641 Av: JOHANNA CHAMBERLAIN Ladda ner PDF
Integritetsskydd för var och en — på lika villkor? I denna hyllningsartikel med anledning av Stig Strömholms 90-årsdag diskuteras personrättsliga frågor, särskilt vem som har rätt att efterge integritetsskydd och hur integritetsskyddet samspelar med ett ställföreträdarskap. SvJT 2022 s. 653 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
Stig Strömholm, den personliga integriteten och rättighetskatalogen Denna artikel bygger på det anförande som författaren höll i anledning av Stig Strömholms 90-års dag. Den handlar om jubilaren och den personliga integriteten — ett ämne som tidigt fångade Stig Strömholms intresse. Han behandlade den personliga integriteten som en konstitutionell fråga i flera sammanhang i början SvJT 2022 s. 663 Av: JOHAN HIRSCHFELDT Ladda ner PDF
Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn ”Den ena handen vet vad den andra gör.” Blå tåget (1972) och Ebba Grön (1980) SvJT 2022 s. 671 Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF
