Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet* Titt som tätt diskuteras om det är möjligt att införa klädkoder på en skola. Eftersom en människas sätt att klä sig kan vara ett uttryck för dennes yttrandefrihet uppkommer en spänning mot skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Än mer komplicerad blir situationen om en klädkod tagits fram och någon bryter mot den. Är det då möjligt att vidta någon rättsligt acceptabel åtgärd? Preprint22-06-2022 Av: MARIA REFORS LEGGE
Stig Strömholm, den personliga integriteten och rättighetskatalogen Denna artikel bygger på det anförande som författaren höll i anledning av Stig Strömholms 90-års dag. Den handlar om jubilaren och den personliga integriteten — ett ämne som tidigt fångade Stig Strömholms intresse. Han behandlade den personliga integriteten som en konstitutionell fråga i flera sammanhang i början av 1970-talet. Detta var framsynt, eftersom integritetsområdet ju allt sedan dess blivit så centralt också som en fråga om regeringsformens innehåll och dess tillämpning. Texten ska ses som en födelsedagshyllning och har därför fått behålla mycket av sin karaktär av muntligt framförande. Preprint21-06-2022 Av: JOHAN HIRSCHFELDT
Integritetsskydd för var och en — på lika villkor? I denna hyllningsartikel med anledning av Stig Strömholms 90-årsdag diskuteras personrättsliga frågor, särskilt vem som har rätt att efterge integritetsskydd och hur integritetsskyddet samspelar med ett ställföreträdarskap. Preprint21-06-2022 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA
Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten 2021, där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken. Preprint21-06-2022 Av: JOHANNA CHAMBERLAIN
Förargelseväckande beteende med koran Det har på sistone blivit uppenbart att man kan förarga många i samhället genom att bränna koranen. Det är kanske lika uppenbart att vi har en långtgående yttrandefrihet. Men det är dock långt ifrån uppenbart att denna yttrandefrihet hindrar ingripanden mot personer som bränner koranen. Preprint17-06-2022 Av: REIDAR EDVINSSON
Brottsofferersättningarnas utveckling — reflektioner utifrån ett exempel Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomförs flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer. Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin. Preprint17-06-2022 Av: MÅRTEN SCHULTZ
Arrendenämnderna 50 år Med anledning av att arrendenämnderna fyller 50 år skildras här hur dagens arrenderätt har utvecklats, arrendenämndernas föregångare och tillkomsten av arrendenämnderna. I texten besvaras också frågan vem som har haft störst betydelse för dagens arrenderätt: Mauritz Bäärnhielm eller Falstaff, fakir. Preprint17-06-2022 Av: CARL OLOF NILSSON ÖHRNELL
Litteratur MARIA SCHÜLER, Der institutionelle Regulierungsrahmen für die europäische Energie-wirtschaft (Studien zum Internationalen Wirtschaftsrecht/Studies on Inter¬national Economic Law 22), Nomos, Baden-Baden 2019, 399 s. PHILIP STOMBERG, Governance-Strukturen im Energierecht (Schriften zum Deutschen und Europäischen Infrastrukturrecht, Band 11), Duncker & Humblot, Berlin 2019, 241 s. Preprint31-05-2022 Av: DAN HANQVIST
Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tillämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt. Preprint31-05-2022 Av: WALTER GULDBRANDZÉN och ESTER HERLIN-KARNELL
Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde i ett beslut i plenum den 4 mars 2022 en fråga om rättegångskostnader i samband med byte av efternamn. HFD var starkt oenig (9–6) och avgörandet väcker frågor kring bland annat rätten till rättvis rättegång, förhållandena mellan lagstiftare och prejudikatsinstanser och mellan de båda högsta domstolarna, samt vissa processuella frågor. Den här kommentaren kommer att fokusera på de konstitutionellt relevanta frågorna i målet. Preprint12-04-2022 Av: OLOF WILSKE
Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn Ekonomisk verksamhet förutsätter alltid ett visst mått av planering. Planering av hela samhällsekonomin har visat sig ha katastrofala följder för människors och naturens välfärd. Planering inom företagen fungerar emellertid väl inom ramen för en marknadsekonomi. Som en del av effektivisering av värdekedjan är det ofta lämpligt att uppdra åt andra att utföra uppgifter för företaget. Detta gäller också för företag inom den finansiella sektorn. Som ett specifikt fall av "utkontraktering" (outsourcing) är detta föremål för reglering — men olika reglering — avseende olika slags företag inom sektorn. Artikeln diskuterar de olika regleringsvarianterna och analyserar behovet av att också i den offentligrättsliga regleringen relativisera de yttre gränserna för företagens juridiska organisationer för att optimera den ekonomiska verksamheten. Preprint12-04-2022 Av: DAN HANQVIST
Mindre reklamationsplikt — mer ”allmän passivitetsverkan”? Högsta domstolen (HD) har i ett nytt avgörande, ”Svartöns pris”, berört frågan om en konsument har en skyldighet att reklamera mot ett oskäligt pris, dvs. en reklamationsplikt liknande 47 § köplagen. HD har besvarat frågan nekande, men samtidigt konstaterat att konsumenten, genom passivitet, kan förlora sin rätt att återkräva det redan erlagda (påstått oskäliga) priset. Avgörandet reser frågor om bl.a. den allmänna inomkontraktuella reklamationspliktens omfattning. Därtill vidareutvecklar HD principen om ”allmän passivitetsverkan”, som domstolen sjösatt under framförallt senare tids praxis. I denna rättsfallsanalys diskuteras avgörandet med avstamp i dessa två frågeställningar. Preprint12-04-2022 Av: JAKOB ANDERSSON
Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta... SvJT 2022 s. 419 Av: ANDERS EKA och Johnny Herre Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område Under de 50 år som Högsta domstolen har varit en renodlad prejudikatinstans har mycket hänt vad gäller domstolens prejudikatbildande verksamheten på det straffrättsliga området. Utvecklingen diskuterades under det panelsamtal som hölls med anledning av 50 års jubileet. SvJT 2022 s. 421 Av: HANNA HALLONSTEN och PETTER ASP Ladda ner PDF
Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen Högsta domstolen firar i år 50 år som prejudikatinstans. I artikeln gör jag några reflektioner över min roll som riksåklagare och framför allt min roll som åklagare i Högsta domstolen med betoning på den prejudikatbildande verksamheten. SvJT 2022 s. 432 Av: PETRA LUNDH Ladda ner PDF
Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring? I denna artikel behandlar jag advokatens roll i Högsta domstolen, och då företrädesvis i brottmål, kompletterat med en utblick till hur regelverket fungerar i några av våra närliggande länder. Avslutningsvis delar jag med mig av tankar kring hur en alternativ ordning skulle kunna se ut. SvJT 2022 s. 442 Av: GHITA HADDING WIBERG Ladda ner PDF
Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de? Artikeln behandlar betydelsen av Högsta domstolens ställningstaganden i sådana straffrättsliga frågor som ligger vid sidan av prejudikatfrågorna i de vägledande avgörandena. Den övergripande frågeställningen gäller vilket avseende som underrätterna bör fästa vid det som Högsta domstolen uttalar i de delar som domstolen inte har angett som prejudikatintressanta. Författaren blickar även framåt och resonerar kring hur Högsta domstolen kan göra det lättare för läsaren av ett prejudikat att förstå vad som är avsett att vara vägledande och vad som rättstillämparen inte behöver fästa lika stort avseende vid. SvJT 2022 s. 450 Av: CATHARINA MÅNSSON Ladda ner PDF
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker. SvJT 2022 s. 464 Av: GUSTAF ALMKVIST Ladda ner PDF
Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren Högsta domstolens vägledande avgöranden innehåller ofta generella uttalanden om gällande rätt. Dessa fungerar som komplement till lagstiftningen. På det hela taget fungerar samspelet med lagstiftaren utomordentligt väl. I vissa fall har dock lagstiftaren visat sig ha en annan uppfattning än Högsta domstolen om hur lagstiftningen bör tillämpas. Lagstiftaren har därvid använt sig av olika tekniker för att påverka praxis. SvJT 2022 s. 474 Av: ANDERS PERKLEV Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område Med utgångspunkt i den diskussion som vid seminariet fördes om domstolens verksamhet på förmögenhetsrättens område behandlas i artikeln bland annat frågor om domstolens normbildande verksamhet på detta område och dess domskrivningsteknik. SvJT 2022 s. 483 Av: CECILIA ANDGREN och SVANTE O. JOHANSSON Ladda ner PDF
Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten Artikkelen beskriver Høyesteretts virke og noen sentrale utviklingstrekk, herunder utviklingen av rollen som prejudikatdomstol og det økende antall saker som involverer tolkningen og anvendelsen av internasjonale traktater som SvJT 2022 s. 491 Av: KRISTIN NORMANN Ladda ner PDF
Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv Några år efter att Högsta domstolen i Sverige gjordes till en mer renodlad prejudikatinstans genomfördes en liknande reform i Finland. Det rådande läget leder till intressanta diskussioner om rollfördelningen mellan de högsta domstolarna och såväl lagstiftaren som rättsvetenskapen. SvJT 2022 s. 504 Av: JUHA HÄYHÄ Ladda ner PDF
Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då Genom en jämförelse av förmögenhetsrättsliga HD-avgöranden under de fyra åren närmast före fullföljdsreformen 1971 och dagens avgöranden klargörs likheter och skillnader i hur domar och beslut skrivs. Skillnaden är tydlig, och utvecklingen leder till såväl risker som möjligheter. SvJT 2022 s. 513 Av: CHRISTER DANIELSSON Ladda ner PDF
Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat? Denna korta artikel handlar om HD:s roll som regelskapare (normgivare). HD har under de senaste 50 åren utvecklat denna roll på ett mycket värdefullt sätt. I det följande betonas de problem som kvarstår med att förstå och tilllämpa HD:s normgivning. SvJT 2022 s. 519 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol? Efter påpegning af nogle sider af HD’s procesform, som adskiller sig fra processen ved den danske Højesteret (bl.a. i relation til de appeltilladelser, der i Sverige betegnes som prövningstillstånd), diskuterer forfatteren, hvordan præjdikatdomstole i almindelighed bør optræde, bl.a. ved fortolkning og udfyldning af skreven lovgivning og i den retsskabende virksomhed på ulovregulerede områder. SvJT 2022 s. 523 Av: MADS BRYDE ANDERSEN Ladda ner PDF
Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen? Frågan om det är en fördel eller en nackdel med att ha flera domstolar som ansvarar för prejudikatbildningen diskuteras med jämna mellanrum. Flera tänkvärda synpunkter i detta ämne fördes fram av panelen under jubileumsseminariet. Denna uppsats försöker sammanfatta synpunkterna och samtidigt belysa frågeställningen med utgångspunkt i några andra länders domstolssystem. Därutöver problematiseras den svenska ordningen som innebär att Mark- och miljööverdomstolens och Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i vissa fall inte får överklagas alls och i andra fall endast om domstolen bedömer att prejudikatbildningen kräver det (s.k. ventil). SvJT 2022 s. 536 Av: HENRIK JONSSON och THOMAS BULL Ladda ner PDF
Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol? Rättskipningen och prejudikatbildningen har sedan lång tid varit uppdelad mellan civil- och straffrätten å ena sidan och förvaltningsrätten å den andra. Det innebär en risk för att prejudikatbildningen i vissa fall kan bli motstridig. Frågan är om det finns skäl att motverka den risken genom en sammanslagning av domstolar. SvJT 2022 s. 547 Av: HELENA JÄDERBLOM Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden En övergripande fråga vid 2021 års symposium om Högsta domstolen var om det finns för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen. I den här artikeln görs en kort genomgång av Högsta domstolens rättstillämpning från senare tid inom tre rättsområden där det finns avgöranden också från domstolar med särskild kompetens inom området. De tre rättsområdena är mark- och miljörätten, arbetsrätten och hyresrätten. Slutsatsen i artikeln är att Högsta domstolen har lagt ett stort ansvar på de särskilda domstolarna men samtidigt tagit en aktiv del i rättsbildningen. SvJT 2022 s. 554 Av: GUDMUND TOIJER Ladda ner PDF
Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning? Den 1 september 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen som en särskild domstol inom ramen för Svea hovrätts organisation. I denna artikel diskuteras vad den reformen inneburit för prejudikatbildningen. Hur har den påverkat Högsta domstolens prejudikatbildning? Kan det dras några slutsatser om den har förbättrat eller försämrat förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning? Avslutningsvis görs också några korta jämförelser med förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildningen på det hyresrättsliga och arbetsrättsliga området. SvJT 2022 s. 564 Av: CHRISTINE LAGER Ladda ner PDF
Utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol I artikkelen blir det først gjort rede for den historiske utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol. Deretter blir det diskutert hvilke forhold som kan danne grunnlag for å fravike en rettsoppfatning som Høyesterett tidligere har uttalt. Som følge av at Norges Høyesterett er blitt en tilnærmet rent prejudikatsdomstol, har domsskrivingsteknikken utviklet seg betydelig i løpet av de siste tiårene. I Norge er det bare én høyesterett. I artikkelen blir det til slutt påpekt at flere høyesteretter innenfor et land i alle fall gir et potensial for en svekket prejudikatfunksjon. SvJT 2022 s. 571 Av: JENS EDVIN A. SKOGHØY Ladda ner PDF
Reformen år 1971 och en framåtblick I ett avslutande samtal med Anders Eka blickade två av domstolens tidigare ordförande, Johan Munck och Stefan Lindskog, framåt. Är det bra som det är eller behövs det ytterligare reformer? SvJT 2022 s. 580 Av: DAG MATTSSON Ladda ner PDF
Några aspekter på prejudikatnytta och prejudikatbildning I den avslutande framtidsspaning som Anders Eka ledde med Johan Munck och mig och som har refererats av Dag Mattsson diskuterades vissa möjligheter att förstärka Högsta domstolens roll som prejudikatinstans. På uppmaning följer här några ytterligare synpunkter, då på det självvalda temat prejudikatnytta. Den grundläggande tesen är att prejudikatnytta är det samhälleliga värdet av prejudikatbildningen, och att en högsta domstols främsta uppgift är att åstadkomma största möjliga prejudikatnytta med givna resurser. Tesen bildar utgångspunkt för vissa funderingar kring hur domstolens resurser på mest effektiva sätt kan användas för en samhällsrelevant prejudikatbildning. SvJT 2022 s. 590 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Tankar om HD:s dispensprövning Var det bättre förr? Kan dispensprövningen vässas, och borde verksamheten i HD renodlas än mer? Eller är det kanske redan bäst som det är? SvJT 2022 s. 602 Av: JOHAN MUNCK Ladda ner PDF
Aggressionsbrottet — ett brott i tiden Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ger domstolen jurisdiktion över de internationella brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Vad gäller sistnämnda brott trädde domstolens jurisdiktion inte i kraft förrän då brottet definierats. Så skedde genom de så kallade Kampalaändringarna antagna vid en statspartskonferens i Kampala på försommaren 2010. Men domstolens jurisdiktion över brottet sköts härefter upp och trädde inte i kraft förrän i juli 2018 och då med flera begränsningar. Dessa begränsningar och det begränsade antalet stater som valt att ratificera Kampalaändringarna gör att domstolens roll för aggressionsbrottet sannolikt blir mindre än vad många hoppats på. SvJT 2022 s. 303 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Svenska trupper i internationell styrka under fransk ledning i Mali — några folkrättsliga frågeställningar Sverige har på senare år deltagit i flera internationella militära insatser som haft sin folkrättsliga grund i något annat än ett beslut av FN:s säkerhetsråd — senast inom ramen för Task Force Takuba i Mali. I fallet Task Force Takuba utgjorde Malis inbjudan grunden. Då uppstår frågor kring den folkrättsliga giltigheten av en inbjudan och om giltigheten kan påverkas av utvecklingen i det aktuella landet. Inte mycket rubbar en inbjudan visar det sig. En annan fråga rör straffansvarets gränser för svensk militär personal vid användning av våld under internationella insatser. Svaret är komplicerat och får fortsatt sökas i folkrätten. Någon svensk lag blev det inte till slut. SvJT 2022 s. 319 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Bevisvärdering i busshållplatsmordet I december 2021 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett brottmål — här benämnt busshållplatsmordet — där tingsrätten funnit bevisningen tillräcklig för att fälla en man för mord medan hovrätten gjort motsatt bedömning. Prövningstillståndet riktade in sig bl.a. på frågan om bevisvärdering. I artikeln formuleras tre avgörande frågor som Högsta domstolen har att ta ställning till, och två olika sätt att avgöra dem ur ett bevisvärderingsperspektiv. I artikeln argumenteras för att, och visas också hur, Bayesianska nätverk kan användas som ett hjälpmedel vid avgörandet av målet. SvJT 2022 s. 339 Av: CHRISTIAN DAHLMAN Ladda ner PDF
Tvångsmedel, legalitet och samtycke Medicinska åldersbedömningar utgör ett exempel på kroppsliga undersökningar som det allmänna vidtar mot enskilda. Under vilka förutsättningar sådana undersökningar är tillåtna varierar, men två vanliga kravkonstruktioner är legalitet — att det i lagtexten uppställs ett antal förutsättningar — och samtycke — att den enskilde själv disponerar över om undersökningen genomförs. I denna artikel illustreras dessa två konstruktioner genom en analys av den rättsliga regleringen av medicinska åldersbedömningar i straffprocessen (legalitet) och asylprocessen (samtycke). Därvid jämförs de båda processformerna med avseende på innehåll, problematik och förhållande till tvångsmedelsbegreppet. SvJT 2022 s. 361 Av: MATTIAS HJERTSTEDT och MARTINA REINIUS Ladda ner PDF
Mindre reklamationsplikt — mer ”allmän passivitetsverkan”? Högsta domstolen (HD) har i ett nytt avgörande, ”Svartöns pris”,2 berört frågan om en konsument har en skyldighet att reklamera mot ett oskäligt pris, dvs. en reklamationsplikt liknande 47 § köplagen. HD har besvarat frågan nekande, men samtidigt konstaterat att konsumenten, genom passivitet, kan förlora sin rätt att återkräva det redan erlagda (påstått oskäliga) priset. Avgörandet reser frågor om bl.a. den allmänna inomkontraktuella reklamationspliktens omfattning. Därtill vidareutvecklar HD principen om ”allmän passivitetsverkan”, som domstolen sjösatt under framförallt senare tids praxis. I denna rättsfallsanalys diskuteras avgörandet med avstamp i dessa frågeställningar. SvJT 2022 s. 386 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2022. SvJT 2022 s. 400 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Litteratur nudging. Nudge på engelska betyder ”puffa” och nudging kan exempelvis användas för att få människor att fatta beslut som är bättre för miljön eller för deras hälsa eller ekonomi. SvJT 2022 s. 408 Ladda ner PDF
Är det väsentligt att grunden är väsentligen densamma? Enligt rättegångsbalken 13:3 st. 1 p. 3 får en kärande framställa ett nytt yrkande bl.a. om det stödjer sig på väsentligen samma grund som det tidigare yrkandet. I doktrinen finns olika uppfattningar om hur rekvisitet ska förstås och av Högsta domstolens hittillsvarande praxis kan det inte utläsas någon uttrycklig generell ”formel” eller ”metod” som kan användas vid tillämpningen av detta. I NJA 2021 s. 193 (”Bröstarvingarnas taleändring”) lanserar dock domstolen begreppet ”samma saksammanhang” i samband med en taleändring enligt nyssnämnda bestämmelse. I den här artikeln diskuteras framför allt innebörden av begreppet och vilken räckvidd prejudikatet har. SvJT 2022 s. 211 Av: MIKAEL PAULI Ladda ner PDF
Tvistlösningens normativitet: Konsumentprocess i tre varianter* Artikeln redogör för en konsumentprocessuell fallstudie där prövning i sak i allmän domstol jämförs med utgångspunkterna för förlikningsförhandling i domstol samt utgångspunkterna för ett Online Dispute Resolution (ODR)förfarande i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet med artikeln är att synliggöra hur processformerna på olika sätt påverkar konsumenträttens genomslag i samhället samt att synliggöra eventuella spänningar mellan de dubbla målsättningarna om individuellt konsumentskydd respektive marknadseffektivitet på övergripande nivå. SvJT 2022 s. 230 Av: ERIK BJÖRLING Ladda ner PDF
