Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge? I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt. Preprint16-01-2019 Av: KAVOT ZILLÉN
Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer Den 1 april 2018 lagfästes statens skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionens fri- och rättigheter. Bestämmelsen, som återfinns i 3 kap. 4 § skadeståndslagen, markerar ett slags avslut för den rättsutveckling som knäsattes genom Högsta domstolens avgörande i NJA 2005 s. 462 och på allvar tog fart under hösten 2007 genom NJA 2007 s. 295 och NJA 2007 s. 584. Parallellt med statens skadeståndsansvar vid konventionsöverträdelser har också skadeståndsansvaret vid överträdelser av EU-rätten liksom ansvaret enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen utvecklats. Till detta kommer möjligheten till skadestånd vid överträdelser av regeringsformen i vissa fall. I artikeln diskuteras några utvecklingslinjer vilka, enligt författarens mening, i vissa stycken sammanfaller för respektive skadeståndsinstitut men mestadels löper på armslängds avstånd från varandra. Preprint28-12-2018 Av: KARIN WISTRAND
Den datoriserade domaren Artificiell intelligens (AI) kan uppfattas som ett hot mot framtiden för domarna och domstolarna. I den professorsinstallationsföreläsning som här återges i skriftlig form konstateras att frågan om vi bör ersätta den mänskliga domaren med en dömande maskin reser fundamentala frågor om domarrollen och dömandets natur. Till belysning av vad som kan tänkas vara möjligt och lämpligt lämnas en beskrivning av vägen fram till dagens teknikanvändning i de svenska domstolarna. Distinktionen mellan juridiken betraktad som å ena sidan en konst och å andra sidan en teknik identifieras som betydelsefull för studier av om det finns något unikt mänskligt i uppgiften att vara domare i domstol och vad detta i så fall kan tänkas bestå i. Preprint28-12-2018 Av: ERIC BYLANDER
Konkursförvaltaruppdragets normer — om arvode, skadestånd och vård av annans lösöre I denna artikel redogörs för systematiken avseende konkursförvaltaruppdragets handlingsnormer och för hur dessa bör tillämpas. I artikeln förklaras också hur normerna styr förvaltarens arvodering och skadeståndsskyldighet. Artikeln innehåller en ny syn på vårdplikten för tredje mans lösöre, som av bl.a. Walin och Welamson har framhållits som en norm för förvaltaruppdraget. Enligt detta nya synsätt har förvaltaren i de flesta fall inte rätt till arvode för arbete med vård av sådant lösöre. Samtidigt innebär det sagda att det sak-nas grund för tredje man att rikta anspråk mot förvaltaren för skada p.g.a. utebliven vård. Preprint11-12-2018 Av: JOSEPH ZAMANI
En slutlig reglering av stadfästa förlikningar? I NJA 2017 s. 659 utvecklar HD sitt resonemang från NJA 2017 s. 94 om hur stadfästa förlikningar ska tolkas. I denna artikel diskuteras HD:s resonemang i domen. Frågan som ställs är hur stadfästa förlikningar egentligen ska tolkas — om det över huvud taget går att ge ett enhetligt svar på det. Preprint26-11-2018 Av: ERIK BOGEGÅRD
Hur ett generellt förbud mot diskriminering i grundlagen kan utformas År 1971 åtog sig Sverige att införa ett generellt förbud mot diskriminering genom att ratificera FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Sverige lever fortfarande inte upp till detta åtagande, vilket har lett till kritik från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. I den här artikeln föreslås att ett generellt diskrimineringsförbud införs i grundlagen som uppställer likabehandling som huvudregel, men som under vissa förutsättningar tillåter missgynnanden som bör anses berättigade i ett demokratiskt välfärdssamhälle. Preprint09-11-2018 Av: ALEXANDER OTTOSSON
Obefogad hävning av uppdrag: Något om förmedlarens skada Förmedlingsrätten omfattar ett antal förmedlare som dels agerar inom ramen för befintlig reglering, dels är oreglerade. Frågan om förmedlarens, och särskilt den oreglerade mäklarens, rättsliga ställning har hittills varit oklar. En övergripande metodologisk utmaning är frågan om i vilken mån vägledning kan hämtas från konsumentskyddande lagstiftning, som t.ex. fastighetsmäklarlagen eller agentsskyddande lagstiftning som lagen och handelsagentur. I denna artikel analyseras en av de mest kontroversiella frågorna i den oreglerade förmedlingsrätten, nämligen frågan om förmedlarens rätt till skadestånd vid uppdragsgivarens obefogade hävning av förmedlingsuppdraget. Preprint14-10-2018 Av: ANTONIA KRZYMOWSKA
En fullmaktslära i förändring — reflektioner kring NJA 2014 s. 684 I rättsfallet NJA 2014 s. 684 introducerade Högsta domstolen en ny fullmaktstyp i svensk rätt, den så kallade tillitsfullmakten. I artikeln behandlas frågan om vad som definierar en tillitsfullmakt och hur en sådan skiljer sig från en fullmakt som grundas på huvudmannens viljeförklaring. Preprint06-09-2018 Av: OLLE WÄNNSTRÖM
Domstolarnas deltagande i Pridefestivalen — kritiska konstitutionella synpunkter Att domstolar ska vara politiskt opartiska är en självklar utgångspunkt i en rättsstat. I artikeln argumenteras för att domstolarnas deltagande i Pridefestivalen under inga omständigheter kan vara förenligt med kravet på opartiskhet, eftersom Pridefestivalen måste uppfattas som en politisk meningsyttring. I botten ligger möjligen en felaktig syn på vad som bygger förtroende för samhällsinstitutioner, liksom ett förbiseende av att domstolarna inte är myndigheter bland andra. SvJT 2018 s. 827 Av: DANIEL BERGSTRÖM Ladda ner PDF
En objektiv domstol i en modern tid Att vissa domstolar valt att delta i Stockholm Pride och andra pridefestivaler är förenligt med den självklara och nödvändiga förutsättningen att domstolarna är objektiva och opartiska, skriver författarna i en replik till Daniel Bergströms artikel med kritiska synpunkter (SvJT 2018 s. 827). SvJT 2018 s. 835 Av: GUDRUN ANTEMAR M.FL. Ladda ner PDF
14 dagar av ostoppbar terror Ansvarsregleringen på yttrandefrihetsrättens område ger fortsatt upphov till svåra avvägningar mellan olika intressen. I artikeln hävdas att det senaste förslaget till reglering vilar på en orimlig avvägning, där de etablerade mediernas intresse tillåtits slå ut yttrandefrihetsrättens traditionella syn på ansvariga utgivare och att effekterna kan bli potentiellt farliga. SvJT 2018 s. 837 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Rättigheter (del II av II) I föregående artikel diskuterades den syn på rättigheter som rått i Sverige över tid och hur mötet med de rättighetssystem som utvecklats i europeiskt samarbete utfallit. Perspektivet vidgas här till internationella MRkonventionerna och det politiska rättighetstänkandets inflytande. Konventionernas ställning i svensk rätt tas upp. Därefter behandlas några exempel på hur de påverkar svensk politik och rättstillämpning. I en avslutande del diskuteras vad vi egentligen menar med ”nationell rätt”, svårigheten med att behandla alla slags rättigheter på samma sätt, rättskällelärans förvandling från enkel struktur till en svåröverskådlig matris samt slutligen varför politik och juridik bör hållas isär och varför rättsstaten tar skada om inte det politiska lagstiftningsarbetet sköts. SvJT 2018 s. 849 Av: HANS-GUNNAR AXBERGER Ladda ner PDF
Bevistalan — några ytterligare synpunkter Chefsåklagare Per Lindqvist har i SvJT 2018 s. 439 ur ett åklagarperspektiv lämnat synpunkter på bevistalan — ett instrument som aktualiserats på flera sätt under de senaste åren. I den här artikeln presenteras ytterligare synpunkter kring en möjlig ökad användning av bevistalan utifrån tre delvis disparata perspektiv. SvJT 2018 s. 876 Av: ANDREAS ANDERBERG Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen våren 2018 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2018. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2018. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2018. SvJT 2018 s. 881 Av: Monica Hall och Bengt Billquist Ladda ner PDF
Litteratur P. DE FILIPPI & AA. WRIGHT, Blockchain and the Law. The Rule of Code, Harvard University Press, Cambridge, Ma. & London 2018, 300 s. Vi genomlever periodiskt tekniska revolutioner som inledningsvis hälsas som mänsklighetens nya gryning då alla samhällets problem och utmaningar förväntas få en teknisk lösning. Så var det under 1990-talet då internet fick sitt stora genombrott; idag ventileras liknande förväntningar avseende blockchain-tekniken och de s.k. SvJT 2018 s. 916 Av: Dan Hanqvist Ladda ner PDF
Litteratur JUDIT NOVAK Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2018, 150 s. SvJT 2018 s. 919 Av: Håkan Gustafsson Ladda ner PDF
Personalnotiser Anna Svedjevik på en tidsbegränsad anställning som hovrättsråd i Hovrätten för Övre Norrland (2018-10-11). SvJT 2018 s. 930 Ladda ner PDF
Måste man verkligen följa reglerna? Skärningen mellan redovisnings- och revisionsrätt utgör ett område som juridiskt inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Framför allt vore det välkommet med ett tydligare juridiskt perspektiv byggt på rättsdogmatisk metod inom detta område. Jag ska i denna artikel argumentera för att avsaknaden av juridisk metod kan medföra tveksamma rättsliga utfall. Argumentationen utgår från ett aktuellt fall där begreppet rättvisande bild givits en juridisk innebörd som inte förefaller vara förenlig med implementering av EU-direktiv och heller inte förefaller ha stöd utifrån en rättsdogmatisk analys. SvJT 2018 s. 735 Av: JESPER FAGERBERG Ladda ner PDF
Samebyars avtalsrätt I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats. SvJT 2018 s. 749 Av: EIVIND TORP Ladda ner PDF
Rättigheter (del I av II) Rättigheter används alltmer som politiska och juridiska argument. För svensk rättstradition var detta länge främmande, men med EUinträdet och inkorporeringen av EKMR slog rättighetstänkandet rot. Mänskliga rättigheter i FN:s tappning förespråkas nu på samma sätt som när de europeiska rättigheterna fördes fram och ställdes mot svensk rättspraxis. Samtidigt som det internationellt inspirerade rättighetstänkandet vitaliserat vårt rättsliv har det åstadkommit oreda och oklarhet. Vi har numera fyra skilda rättighetsdoktriner att förhålla oss till. Sammantagna bildar de ett rättighetsgytter som borde kunna benas ut i redigare former. Tesen här är att den nationella rättsordningen bör bilda utgångspunkt både för inhemsk rättstillämpning och vårt internationella samarbete. Inte för att svenska lagar skulle vara mer högtstående, utan för att de utgör rotsystemet i en under lång tid framvuxen stabil och fredlig samhällsordning, som i sin tur behövs om något motsvarande ska kunna åstadkommas på internationell nivå. SvJT 2018 s. 759 Av: HANS-GUNNAR AXBERGER Ladda ner PDF
EU:s arvsförordning Inledning EU:s arvsförordning (650/2012) trädde i kraft 2015-08-17. Samma dag trädde även den svenska kompletterande lagen (2015:417) om arv i internationella situationer (IAL) i kraft. Det har nu börjat komma en del rättspraxis avseende arvsförordningen från EU-domstolen. De tre fall C-218/16 (Kubicka), C-558/16 (Mahnkopf) och C-20/17 (Oberle), som hittills avdömts, refereras och kommenteras nedan.1 Ytterligare två fall, ligger i EU-domstolen för avgörande C-658/17 (WB) och C-102/18 (Brisch). Då dessa fall ännu (1 juli 2018) inte avgjorts, kommenteras de inte i denna artikel. SvJT 2018 s. 787 Av: Ulf Bergquist Ladda ner PDF
Litteratur Idrottsjuridisk skriftserie Nr 22, Artikelsamling 2017, 220 s. 2017 års artikelsamling från Svensk Idrottsjuridisk Förening tillägnas en av giganterna i svensk idrottsjuridik, skattejuristen Jerker Löfgren, som avled i slutet av december 2016, endast 66 år gammal. Jerker Löfgren hade många framträdande befattningar i svensk idrott (Riksidrottsstyrelsen, Sveriges Olympiska Kommitté och han var under lång tid ordförande i Riksidrottsförbundets juridiska kommitté). SvJT 2018 s. 798 Av: Peter Danowsky Ladda ner PDF
Litteratur W. HARTZOG, Privacy's Blueprint. The Battle to Control the Design of New Technologies, Harvard University Press 2018, 366 s. SvJT 2018 s. 799 Av: Dan Hanqvist Ladda ner PDF
Notiser Liten roddjuridik Inledning Upphovet till denna korta framställning är en presentation för Akademiska Roddföreningen våren 2018. Diskussion och ställda frågor gav anledning att publicera materialet i åtkomlig form. Föredraget hölls på engelska, men för en större publik här i landet förefaller det att lämpligen publiceras på svenska. De anförda rättsfallen finns refererade, mestadels på engelska, i en parallellversion åtkomlig på Stockholms sjörättsinstituts hemsida http://www. sjorattsbiblioteket.se. SvJT 2018 s. 814 Ladda ner PDF
Misstagsbetalning av annans skuld Norska Høyesterett har i två avgöranden uttalat sig om regressfrågor i anslutning till att ett försäkringsbolag av misstag ersatt en skada som inte täckts av villkoren, men som täckts av en försäkring hos ett annat bolag. Det senaste avgörandet meddelades i december 2017. Av domen följer att den egentlige försäkringsgivaren är skyldig att kompensera det bolag som betalat och att regressansvaret inte bortfaller därför att ansvaret prekluderats i förhållande till försäkringstagaren. De norska domarna illustrerar att risken för vad som skulle kunna kallas misstagsinterventionsbetalningar inte är försumbar i försäkringssammanhang. Problemet kan uppstå även i Sverige. I ljuset av 2017 års Høyesteretts-avgörande undersöks hur frågan om regress mellan försäkringsbolagen bör lösas i svensk domstol. SvJT 2018 s. 641 Av: ALEXANDER UNNERSJÖ Ladda ner PDF
En enhetlig unionsrättslig prejudikatbildning i våra domstolar Det har i olika sammanhang påpekats att prejudikat behövs när det gäller ”unionsrättsliga frågor”. Den här artikeln tittar på prejudikatdispens i våra högsta domstolar och hur den förhåller sig till några avgöranden från EU-domstolen angående skyldigheten att begära förhandsavgörande. Rättsutvecklingen visar att det inte längre är tillräckligt att bara tillämpa Cilfit-kriterierna när dispensfrågan prövas för att avgöra om målet ska hänskjutas till EU-domstolen. Slutsatsen är att det finns goda förutsättningar att bättre integrera europarättslig prejudikatbildning i domstolarnas löpande verksamhet, främst vid dispensprövning inför prövningstillstånd. En förutsättning för att detta ska ske är att lagstiftare, underrätter och överrätter ser EU-domstolen som den huvudsakliga prejudikatinstansen i dessa sammanhang, tillsammans med bl.a. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, som spelar en annan roll i vårt rättsväsende. SvJT 2018 s. 658 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Grannelagsrättsligt skadeståndsansvar Begreppet grannelagsrätt är för många jurister sannolikt antingen helt okänt eller betraktas främst som en rättshistorisk föregångare till den miljörättsliga regleringen av miljöskador. De grannelagsrättsliga reglerna är emellertid i högsta grad gällande. Även om merparten av bestämmelserna i jordabalkens kapitel om grannelagsrätt sällan åberopas uttryckligen utgör de ett relevant komplement till miljöbalkens regler för relationer mellan grannar. Bestämmelserna kan i vissa fall ligga till grund för skadeståndsansvar. Sådant skadeståndsansvar baseras primärt på en kontraktsliknande skyldighet att visa skälig hänsyn mot sina grannar. En avgörande fråga blir därmed vad som ligger i begreppet skälig hänsyn. Är ansvaret strikt, eller förutsätts culpa och hur bestäms i så fall aktsamhetsnormen? SvJT 2018 s. 674 Av: JONAS DU RIETZ Ladda ner PDF
Tredje mans ställning vid ett tåglägesavtals eventuella ogiltighet Ogiltighetspåföljden är vid störningar i den avtalsmekanism som leder till ett tåglägesavtal av praktiska skäl ointressant för parterna i avtalet, men desto mera intressant för en utomstående tredje man. Tredje man möter dock processuella hinder när denna försöker göra gällande ogiltighet av annans tåglägesavtal. I artikeln diskuteras i vad mån tredje man över huvud taget kan göra gällande ett tåglägesavtals ogiltighet, samt hur det civilprocessrättsliga och det förvaltningsprocessrättsliga regelverket samspelar för att uppnå vissa regleringstekniska effekter. SvJT 2018 s. 695 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Litteratur federal and regional legislation. The main rights are usage rights to reindeer pasture, some hunting and fishing privileges. Within federal law, there is also a possibility to establish territories of traditional nature use (but not done yet). SvJT 2018 s. 730 Ladda ner PDF
Personalnotiser Hovrätterna Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Johan Holmquist till hovrättsassessor (2018-09-01). ... SvJT 2018 s. 732 Ladda ner PDF
Förbud mot konfessionella skolor? I denna uppsats diskuteras möjligheterna att förbjuda konfessionella friskolor — eller att på andra sätt begränsa möjligheterna att ha konfessionella inslag i utbildningen — i ljuset av europakonventionen. SvJT 2018 s. 523 Av: LOTTA LERWALL Ladda ner PDF
Självkostnadsprincipen enligt AB 04 och ABT 06 Vad ska beställare av entreprenader betala för ändringar när parterna inte kan enas om ett fast pris? Vilka kostnader är ersättningsgilla i entreprenader som i sin helhet utförs på löpande räkning? Vad gäller när entreprenörens krav på ersättning baseras på ett bristfälligt kostnadsunderlag? För majoriteten av svenska entreprenadprojekt där beställaren inte är konsument regleras dessa frågor genom självkostnadsprincipen i standardavtalen AB 04 och ABT 06. Ersättningsmodellen är central i standardavtalen och har mycket stor praktisk betydelse. Dess närmare innebörd är emellertid oklar i flera hänseenden, vilket skapar tillämpningsproblem. I artikeln diskuteras ett antal frågor avseende självkostnadsprincipen och hur den bör tillämpas. SvJT 2018 s. 542 Av: ANDERS INGVARSON och MARCUS UTTERSTRÖM Ladda ner PDF
Challenge of arbitrators under the Swedish Arbitration Act — procedure and reappointment A number of practically important issues regarding the challenge and reappointment of arbitrators remain uncertain under Swedish arbitration law. These issues include (i) whether the tribunal should try an early challenge against a party-appointed arbitrator before or after a chairman has been appointed; (ii) whether the appointing party has a right to accept an early challenge, withdraw its choice and appoint another arbitrator; and (iii) whether the parties are free to agree on the procedure for reappointment after a challenge based on pre-existing circumstances has been made. These issues all have implications for arbitrators, parties and counsel. This article discusses these issues from a practical perspective and seeks to suggest possible solutions. The issues discussed are also related to the ongoing revision of the SvJT 2018 s. 565 Av: RASMUS LÜNING Ladda ner PDF
Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del III)* Detta är tredje delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I den första delen tog jag ett brett grepp om det hela samt behandlade vissa grundläggande frågeställningar. Den andra delen innehöll sedan en praxisgenomgång samt övergripande reflektioner gällande den utveckling som framträdde genom den genomgången. Med slutsatserna från de två föregående delarna i ryggen återkommer jag i denna del till den övergripande frågeställningens kärna med en fördjupad behandling av prövningens ingångar (lagprövning respektive grundlagskonform lagtolkning) och den stegvisa prövningen som sådan. Till sist redogörs för mina avslutande reflektioner på framställningen som helhet. SvJT 2018 s. 579 Av: OSCAR SÖDERLUND Ladda ner PDF
Litteratur FREDRIK SJÖVALL, SAMUEL RUDVALL, De europeiska civilprocessförordningarna. En kommentar. Norstedts Juridik, 2018, 593 s. Den internationella civilprocessrätten, såvitt gäller förhållandet mellan EU:s medlemsstater, har numera till helt övervägande del... SvJT 2018 s. 630 Ladda ner PDF
Osolidariskt ansvar När två eller flera tar ett lån gemensamt blir de ofta solidariskt ansvariga för hela skulden. Presumtionsregeln innebär att tidigare makar, sambor och vänner fortsatt svarar för varandras skulder även när den nära och tillitsfulla relationen som var orsaken till skuldsättningen tagit slut eller rent av förbytts i bitter ovänskap. Rättsreglerna om solidariskt ansvar är i stort utformade som om gäldenärerna saknade annan relation än den som skulden skapar och den interna tilliten tillmäts ingen egentlig betydelse i det yttre förhållandet till borgenären. Frågan är om detta är ett önskvärt tillstånd eller om det solidariska ansvaret bör omprövas. SvJT 2018 s. 423 Av: TORBJÖRN INGVARSSON Ladda ner PDF
Bevistalan – åklagarsynpunkter på regelverket när våra allra yngsta begår allvarliga brott Inte minst från samhällets sida finns starka skäl att få klarhet i hur särskilt allvarliga brott har gått till. Det gäller även om den misstänkte inte är straffmyndig. Frågan som ställs i artikeln är om dagens regelverk svarar upp mot dessa krav, eller om det bör skapas större utrymme för att väcka bevistalan i domstol och på så sätt fullfölja en reform som tidigare genomförts på området. SvJT 2018 s. 439 Av: PER LINDQVIST Ladda ner PDF
