Slutet för blockhyra på den kommersiella marknaden? Det sätt på vilket undantaget för blockhyra kan tillämpas har förändrats väsentligt genom ett nytt hovrättsavgörande. Vid prövningen har hovrätten ställt upp ett krav på ”betydande behov”, vilket måste innebära en skärpning som inte har tydligt stöd i förarbeten. Även om det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser avgörandet kommer att få påverkar avgörandet många fastighetsbolag som numera står inför en oviss framtid, och det tycks inte som om hovrätten beaktat denna konsekvens vid sin prövning. Preprint28-09-2022 Av: Amelia Krzymowska och Antonia Krzymowska
Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat ("Skatterådgivarens ansvarsbegränsning") som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet. Preprint27-09-2022 Av: ANDREA ALGÅRD och NIKLAS ARVIDSSON
Elektroniska kontanter ur ett rättsligt perspektiv Betalningssystemet bygger på sedlar och mynt (kontanter) såsom lagligt betalningsmedel med ett grundlagsfäst utgivningsmonopol för Riksbanken. Men kontanterna har i det väsentliga kommit ur bruk. I stället sker betalning elektroniskt genom att banksystemet administrerar vad som kan kallas kontopengar, som rättsligt sett är penningfordringar hos kontohållaren. Runt om i världen diskuteras nu möjligheten av att centralbanken med utgivningsmonopol skulle kunna introducera elektroniska kontanter. I denna artikel diskuteras en modell som skiljer sig från fysiska kontanter endast genom att de elektroniska kontanterna representeras av digital information i stället för papper och metall (jfr kontoaktier i förhållande till pappersaktier). Elektroniska kontanter aktualiserar spörsmål av skilda slag. Artikeln tar sikte på vilka rättsliga frågor som elektroniska kontanter kan föranleda och hur de bör inpassas i det förmögenhetsrättsliga regelsystemet. Preprint14-09-2022 Av: STEFAN LINDSKOG
Redarens rätt till ansvarsbegränsning Enligt 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar har redaren i allmänhet rätt att begränsa sitt ansvar, men denna rätt går förlorad under vissa omständigheter. Det har hävdats att bestämmelserna om förlust av begränsningsrätten i 1976 års konvention inte har tolkats på det sätt som var avsikten när konventionen antogs. Med stöd av artikel 31(3) i Wienkonventionen om traktaträtten har Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) antagit en resolution om tolkningen av dessa bestämmelser. Denna resolution är s.k. soft law som inte är bindande för staterna. Frågan är huruvida nationella domstolar kommer att följa den tolkning som anges i resolutionen. Preprint14-09-2022 Av: MÅNS JACOBSSON
Flygpassageraren och rättegångsbalken I det s.k. Braathensmålet har frågor om parternas processuella dispositionsmöjligheter prövats i tingsrätt, hovrätt och EUD. När HD avslog överklagandet ställdes dessa frågor aldrig på sin spets (NJA 2021 s. 1093, ”Flygbolagets medgivande”). HD:s ledamöter har dock i ett yttrande tillagt att det efter EUD:s avgörande antingen krävs en lagändring eller att svenska domstolar avstår från att meddela dom när talan medgivits, liksom att förlikningsmöjligheterna kan påverkas. I denna artikel behandlas olika uppfattningar om vad RB föreskriver och författarna argumenterar för att lösningar kan rymmas inom de aktuella stadgandenas tillämpningsområde, utan att inkräkta på parternas materiella eller processuella dispositionsmöjligheter. Preprint12-09-2022 Av: HENRIK BELLANDER och JOHANNA MUNCK AF ROSENSCHÖLD
Utökade möjligheter att använda tidiga förhör i brottmålsprocessen Nedan ska framföras några noteringar och reflektioner föranledda av den nya lagstiftning om utökade möjligheter att i brottmålsprocessen använda tidiga förhör, som blivit resultatet av antagandet av prop. 2020/21:209 (nedan prop.). Framställningen tar sikte på främst vissa utvalda aspekter på de bestämmelser som nu återfinns i 23 kap. 18 c §, 35 kap. 14, 15 och 16 §§ rättegångsbalken (RB). Den genom SFS 2021:1107 införda nya lagstiftningen, som trätt i kraft den 1 januari 2022, behandlas i positiva ordalag av Åklagarmyndigheten i en s.k. rättslig vägledning, 2021:23 från december 2021. I tidskriften Advokaten har emellertid kritiska synpunkter framförts på den nya lagstiftningen. Preprint05-09-2022 Av: PETER BORGSTRÖM
Lagstiftning om grundlagsskadestånd Den stora nyheten i 2000-talets svenska skadeståndsrätt är genom-brottet för det s.k. rättighetsansvaret — ett skadeståndsansvar för det allmänna, som är oberoende av vållande, grundas på överträdelse av en rättighet och omfattar bl.a. en speciell typ av ideellt skadestånd. Här ska översiktligt behandlas det senaste steget i denna reform: den lagstiftning om ansvar för överträdelse av rättighetsreglerna i 2 kap. regeringsformen (RF) som trätt i kraft 1 augusti 2022. Preprint05-09-2022 Av: BERTIL BENGTSSON
Sveriges ansökan om Natomedlemskap Plötsligt hände det; Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organization, Nato). Från ett juridiskt perspektiv kan ansökan tyckas om än plötslig så inte oförberedd. Juridiken har löpande utvärderats och vid behov förändrats och förnyats i takt med Sveriges kontinuerligt breddade och fördjupade samarbeten med olika stater och organisationer på det försvarspolitiska området. I den här artikeln presenteras några av de viktigaste delarna av den rättsliga ram som omslutit och möjliggjort den betydande expansion av Sveriges försvarspolitiska samarbeten som ägt rum sedan 1990-talet. Preprint01-09-2022 Av: INGER ÖSTERDAHL
Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä 3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa. Preprint27-07-2022 Av: MIKAEL MELLQVIST
CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligence-ansvar i hållbarhetsfrågor Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar. Preprint27-07-2022 Av: MAGNUS SCHMAUCH
I kärnan eller därefter? Kontrakts- och processrättsliga aspekter på fel som framträder under garantitid enligt AB 04. Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda. Preprint07-07-2022 Av: ANDERS INGVARSON och KRISTIN EICKHOFF
Straffnivå och två sorters proportionalitet En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå. Preprint05-07-2022 Av: AXEL HOLMGREN
Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk När en och samma skada omfattas av två olika försäkringar föreligger i många fall så kallad dubbelförsäkring. I Försäkringsavtalslagen regleras förhållandet mellan de två försäkringsgivare som meddelat försäkring som täcker skadan ifråga genom att den försäkringsgivare som ersatt skadan ges en regressrätt mot den andre försäkringsgivaren. Regleringen av hur fördelningen av försäkringsersättningen mellan de två försäkringsgivarna ska beräknas kan vid första anblick framstå som okomplicerad, men det tycks vara ett sken som bedrar. Preprint04-07-2022 Av: PAULA BÄCKDÉN
Förargelseväckande beteende med koran Det har på sistone blivit uppenbart att man kan förarga många i samhället genom att bränna koranen. Det är kanske lika uppenbart att vi har en långtgående yttrandefrihet. Men det är dock långt ifrån uppenbart att denna yttrandefrihet hindrar ingripanden mot personer som bränner koranen. Preprint17-06-2022 Av: REIDAR EDVINSSON
Brottsofferersättningarnas utveckling — reflektioner utifrån ett exempel Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomförs flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer. Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin. Preprint17-06-2022 Av: MÅRTEN SCHULTZ
Arrendenämnderna 50 år Med anledning av att arrendenämnderna fyller 50 år skildras här hur dagens arrenderätt har utvecklats, arrendenämndernas föregångare och tillkomsten av arrendenämnderna. I texten besvaras också frågan vem som har haft störst betydelse för dagens arrenderätt: Mauritz Bäärnhielm eller Falstaff, fakir. Preprint17-06-2022 Av: CARL OLOF NILSSON ÖHRNELL
Litteratur MARIA SCHÜLER, Der institutionelle Regulierungsrahmen für die europäische Energie-wirtschaft (Studien zum Internationalen Wirtschaftsrecht/Studies on Inter¬national Economic Law 22), Nomos, Baden-Baden 2019, 399 s. PHILIP STOMBERG, Governance-Strukturen im Energierecht (Schriften zum Deutschen und Europäischen Infrastrukturrecht, Band 11), Duncker & Humblot, Berlin 2019, 241 s. Preprint31-05-2022 Av: DAN HANQVIST
Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tillämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt. Preprint31-05-2022 Av: WALTER GULDBRANDZÉN och ESTER HERLIN-KARNELL
HD om godmansförutsättningar — ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg I denna rättsfallskommentar analyseras Högsta domstolens senaste avgörande om vad som krävs för att godmanskap ska anordnas. Beslutet innebär att den krets hjälpbehövande som kan komma ifråga för såväl godman- som förvaltarskap begränsas. HD har nämligen formulerat ett nytt krav på att den enskildes hjälpbehov måste bero på en nedsatt kognitiv förmåga. Avgörandet ger upphov till en rad frågor såsom hur detta nya krav närmare ska förstås, vilka krav som kan ställas på den medicinska utredningen i ett godmans- eller förvaltarärende och hur prövningar SvJT 2022 s. 735 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
Brottsofferersättningarnas utveckling Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomfördes flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer.Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin. SvJT 2022 s. 753 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tilllämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt. SvJT 2022 s. 759 Av: WALTER GULDBRANDZÉN och ESTER HERLIN-KARNEL Ladda ner PDF
Abandonering — en insolvensrättslig essä I denna essä presenteras ett sätt att se på frågan om abandonering i konkurs som inte stämmer överens med vad som vanligen anses vara givet. Även om angreppssättet är teoretiskt annorlunda, för det dock knappast med sig några omvälvningar i praktiken. SvJT 2022 s. 773 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk När en och samma skada omfattas av två olika försäkringar föreligger i många fall så kallad dubbelförsäkring. I Försäkringsavtalslagen regleras förhållandet mellan de två försäkringsgivare som meddelat försäkring som täcker skadan ifråga genom att den försäkringsgivare som ersatt skadan ges en regressrätt mot den andre försäkringsgivaren. Regleringen av hur fördelningen av försäkringsersättningen mellan de två försäkringsgivarna ska beräknas kan vid första anblick framstå som okomplicerad, men det tycks vara ett sken som bedrar. SvJT 2022 s. 788 Av: PAULA BÄCKDÉN Ladda ner PDF
Litteratur Der institutionelle Regulierungsrahmen für die europäische... SvJT 2022 s. 802 Ladda ner PDF
Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde i ett beslut i plenum den4 mars 2022 en fråga om rättegångskostnader i samband med byte av efternamn. HFD var starkt oenig (9–6) och avgörandet väcker frågor kring bland annat rätten till rättvis rättegång, förhållandena mellan lagstiftare och prejudikatsinstanser och mellan de båda högsta domstolarna, samt vissa processuella frågor. Den här kommentaren kommer att fokusera på de konstitutionellt relevanta frågorna i målet. SvJT 2022 s. 617 Ladda ner PDF
Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet* Titt som tätt diskuteras om det är möjligt att införa klädkoder på en skola. Eftersom en människas sätt att klä sig kan vara ett uttryck för dennes yttrandefrihet uppkommer en spänning mot skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Än mer komplicerad blir situationen om en klädkod tagits fram och någon bryter mot den. Är det då möjligt att vidta någon rättsligt acceptabel åtgärd? SvJT 2022 s. 627 Av: SvJTMARIA REFORS LEGGE Ladda ner PDF
Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten 2021, där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken. SvJT 2022 s. 641 Av: JOHANNA CHAMBERLAIN Ladda ner PDF
Integritetsskydd för var och en — på lika villkor? I denna hyllningsartikel med anledning av Stig Strömholms 90-årsdag diskuteras personrättsliga frågor, särskilt vem som har rätt att efterge integritetsskydd och hur integritetsskyddet samspelar med ett ställföreträdarskap. SvJT 2022 s. 653 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
Stig Strömholm, den personliga integriteten och rättighetskatalogen Denna artikel bygger på det anförande som författaren höll i anledning av Stig Strömholms 90-års dag. Den handlar om jubilaren och den personliga integriteten — ett ämne som tidigt fångade Stig Strömholms intresse. Han behandlade den personliga integriteten som en konstitutionell fråga i flera sammanhang i början SvJT 2022 s. 663 Av: JOHAN HIRSCHFELDT Ladda ner PDF
Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn ”Den ena handen vet vad den andra gör.” Blå tåget (1972) och Ebba Grön (1980) SvJT 2022 s. 671 Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF
Litteratur Samfunnsansvaret, som beskrives nærmer i kapittel 2, defineres i en setning helt innledningsvis: Det er snakk om selskapers ansvar for samfunnsmessige konsekvenser av egen virksomhet. SvJT 2022 s. 697 Ladda ner PDF
Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta... SvJT 2022 s. 419 Av: ANDERS EKA och Johnny Herre Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område Under de 50 år som Högsta domstolen har varit en renodlad prejudikatinstans har mycket hänt vad gäller domstolens prejudikatbildande verksamheten på det straffrättsliga området. Utvecklingen diskuterades under det panelsamtal som hölls med anledning av 50 års jubileet. SvJT 2022 s. 421 Av: HANNA HALLONSTEN och PETTER ASP Ladda ner PDF
Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen Högsta domstolen firar i år 50 år som prejudikatinstans. I artikeln gör jag några reflektioner över min roll som riksåklagare och framför allt min roll som åklagare i Högsta domstolen med betoning på den prejudikatbildande verksamheten. SvJT 2022 s. 432 Av: PETRA LUNDH Ladda ner PDF
Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring? I denna artikel behandlar jag advokatens roll i Högsta domstolen, och då företrädesvis i brottmål, kompletterat med en utblick till hur regelverket fungerar i några av våra närliggande länder. Avslutningsvis delar jag med mig av tankar kring hur en alternativ ordning skulle kunna se ut. SvJT 2022 s. 442 Av: GHITA HADDING WIBERG Ladda ner PDF
Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de? Artikeln behandlar betydelsen av Högsta domstolens ställningstaganden i sådana straffrättsliga frågor som ligger vid sidan av prejudikatfrågorna i de vägledande avgörandena. Den övergripande frågeställningen gäller vilket avseende som underrätterna bör fästa vid det som Högsta domstolen uttalar i de delar som domstolen inte har angett som prejudikatintressanta. Författaren blickar även framåt och resonerar kring hur Högsta domstolen kan göra det lättare för läsaren av ett prejudikat att förstå vad som är avsett att vara vägledande och vad som rättstillämparen inte behöver fästa lika stort avseende vid. SvJT 2022 s. 450 Av: CATHARINA MÅNSSON Ladda ner PDF
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker. SvJT 2022 s. 464 Av: GUSTAF ALMKVIST Ladda ner PDF
Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren Högsta domstolens vägledande avgöranden innehåller ofta generella uttalanden om gällande rätt. Dessa fungerar som komplement till lagstiftningen. På det hela taget fungerar samspelet med lagstiftaren utomordentligt väl. I vissa fall har dock lagstiftaren visat sig ha en annan uppfattning än Högsta domstolen om hur lagstiftningen bör tillämpas. Lagstiftaren har därvid använt sig av olika tekniker för att påverka praxis. SvJT 2022 s. 474 Av: ANDERS PERKLEV Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område Med utgångspunkt i den diskussion som vid seminariet fördes om domstolens verksamhet på förmögenhetsrättens område behandlas i artikeln bland annat frågor om domstolens normbildande verksamhet på detta område och dess domskrivningsteknik. SvJT 2022 s. 483 Av: CECILIA ANDGREN och SVANTE O. JOHANSSON Ladda ner PDF
Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten Artikkelen beskriver Høyesteretts virke og noen sentrale utviklingstrekk, herunder utviklingen av rollen som prejudikatdomstol og det økende antall saker som involverer tolkningen og anvendelsen av internasjonale traktater som SvJT 2022 s. 491 Av: KRISTIN NORMANN Ladda ner PDF
Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv Några år efter att Högsta domstolen i Sverige gjordes till en mer renodlad prejudikatinstans genomfördes en liknande reform i Finland. Det rådande läget leder till intressanta diskussioner om rollfördelningen mellan de högsta domstolarna och såväl lagstiftaren som rättsvetenskapen. SvJT 2022 s. 504 Av: JUHA HÄYHÄ Ladda ner PDF
Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då Genom en jämförelse av förmögenhetsrättsliga HD-avgöranden under de fyra åren närmast före fullföljdsreformen 1971 och dagens avgöranden klargörs likheter och skillnader i hur domar och beslut skrivs. Skillnaden är tydlig, och utvecklingen leder till såväl risker som möjligheter. SvJT 2022 s. 513 Av: CHRISTER DANIELSSON Ladda ner PDF
Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat? Denna korta artikel handlar om HD:s roll som regelskapare (normgivare). HD har under de senaste 50 åren utvecklat denna roll på ett mycket värdefullt sätt. I det följande betonas de problem som kvarstår med att förstå och tilllämpa HD:s normgivning. SvJT 2022 s. 519 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol? Efter påpegning af nogle sider af HD’s procesform, som adskiller sig fra processen ved den danske Højesteret (bl.a. i relation til de appeltilladelser, der i Sverige betegnes som prövningstillstånd), diskuterer forfatteren, hvordan præjdikatdomstole i almindelighed bør optræde, bl.a. ved fortolkning og udfyldning af skreven lovgivning og i den retsskabende virksomhed på ulovregulerede områder. SvJT 2022 s. 523 Av: MADS BRYDE ANDERSEN Ladda ner PDF
Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen? Frågan om det är en fördel eller en nackdel med att ha flera domstolar som ansvarar för prejudikatbildningen diskuteras med jämna mellanrum. Flera tänkvärda synpunkter i detta ämne fördes fram av panelen under jubileumsseminariet. Denna uppsats försöker sammanfatta synpunkterna och samtidigt belysa frågeställningen med utgångspunkt i några andra länders domstolssystem. Därutöver problematiseras den svenska ordningen som innebär att Mark- och miljööverdomstolens och Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i vissa fall inte får överklagas alls och i andra fall endast om domstolen bedömer att prejudikatbildningen kräver det (s.k. ventil). SvJT 2022 s. 536 Av: HENRIK JONSSON och THOMAS BULL Ladda ner PDF
Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol? Rättskipningen och prejudikatbildningen har sedan lång tid varit uppdelad mellan civil- och straffrätten å ena sidan och förvaltningsrätten å den andra. Det innebär en risk för att prejudikatbildningen i vissa fall kan bli motstridig. Frågan är om det finns skäl att motverka den risken genom en sammanslagning av domstolar. SvJT 2022 s. 547 Av: HELENA JÄDERBLOM Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden En övergripande fråga vid 2021 års symposium om Högsta domstolen var om det finns för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen. I den här artikeln görs en kort genomgång av Högsta domstolens rättstillämpning från senare tid inom tre rättsområden där det finns avgöranden också från domstolar med särskild kompetens inom området. De tre rättsområdena är mark- och miljörätten, arbetsrätten och hyresrätten. Slutsatsen i artikeln är att Högsta domstolen har lagt ett stort ansvar på de särskilda domstolarna men samtidigt tagit en aktiv del i rättsbildningen. SvJT 2022 s. 554 Av: GUDMUND TOIJER Ladda ner PDF
Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning? Den 1 september 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen som en särskild domstol inom ramen för Svea hovrätts organisation. I denna artikel diskuteras vad den reformen inneburit för prejudikatbildningen. Hur har den påverkat Högsta domstolens prejudikatbildning? Kan det dras några slutsatser om den har förbättrat eller försämrat förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning? Avslutningsvis görs också några korta jämförelser med förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildningen på det hyresrättsliga och arbetsrättsliga området. SvJT 2022 s. 564 Av: CHRISTINE LAGER Ladda ner PDF
