En enhetlig unionsrättslig prejudikatbildning i våra domstolar

Det har i olika sammanhang påpekats att prejudikat behövs när det gäller ”unionsrättsliga frågor”. Den här artikeln tittar på prejudikatdispens i våra högsta domstolar och hur den förhåller sig till några avgöranden från EU-domstolen angående skyldigheten att begära förhandsavgörande. Rättsutvecklingen visar att det inte längre är tillräckligt att bara tillämpa Cilfit-kriterierna när dispensfrågan prövas för att avgöra om målet ska hänskjutas till EU-domstolen. Slutsatsen är att det finns goda förutsättningar att bättre integrera europarättslig prejudikatbildning i domstolarnas löpande verksam-het, främst vid dispensprövning inför prövningstillstånd. En förutsättning för att detta ska ske är att lagstiftare, underrätter och överrätter ser EU-domstolen som den huvudsakliga prejudikatinstansen i dessa sammanhang, tillsammans med bl.a. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, som spelar en annan roll i vårt rättsväsende.

Preprint
29-07-2018
Av: MAGNUS SCHMAUCH

Tredje mans ställning vid ett tåglägesavtals eventuella ogiltighet

Ogiltighetspåföljden är vid störningar i den avtalsmekanism som leder till ett tåglägesavtal av praktiska skäl ointressant för parterna i avtalet, men desto mera intressant för en utomstående tredje man. Tredje man möter dock processuella hinder när denna försöker göra gällande ogiltighet av annans tåglägesavtal. I artikeln diskuteras i vad mån tredje man över huvud taget kan göra gällande ett tåglägesavtals ogiltighet, samt hur det civilprocessrättsliga och det förvaltningsprocessrättsliga regelverket samspelar för att uppnå vissa regleringstekniska effekter.

Preprint
27-06-2018
Av: JAKOB HEIDBRINK

Samebyars avtalsrätt

I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats.

Preprint
14-06-2018
Av: EIVIND TORP

Måste man verkligen följa reglerna? Angående override-regelns plötsliga tillämpande i svensk revision

Skärningen mellan redovisnings- och revisionsrätt utgör ett område som juridiskt inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Framför allt vore det välkommet med ett tydligare juridiskt perspektiv byggt på rättsdogmatisk metod inom detta område. Jag ska i denna artikel argumentera för att avsaknaden av juridisk metod kan medföra tveksamma rättsliga utfall. Argumentationen utgår från ett aktuellt fall där begreppet rättvisande bild givits en juridisk innebörd som inte förefaller vara förenlig med implementering av EU-direktiv och heller inte förefaller ha stöd utifrån en rättsdogmatisk analys.

Preprint
08-06-2018
Av: JESPER FAGERBERG

Grannelagsrättsligt skadeståndsansvar

Begreppet grannelagsrätt är för många jurister sannolikt antingen helt okänt eller betraktas främst som en rättshistorisk föregångare till den miljörättsliga regleringen av miljöskador. De grannelagsrättsliga reglerna är emellertid i högsta grad gällande. Även om merparten av bestämmelserna i jordabalkens kapitel om grannelagsrätt sällan åberopas uttryckligen utgör de ett relevant komplement till miljöbalkens regler för relationer mellan grannar. Bestämmelserna kan i vissa fall ligga till grund för skadeståndsansvar. Sådant skadeståndsansvar baseras primärt på en kontraktsliknande skyldighet att visa skälig hänsyn mot sina grannar. En avgörande fråga blir därmed vad som ligger i begreppet skälig hänsyn. Är ansvaret strikt, eller förutsätts culpa och hur bestäms i så fall aktsamhetsnormen?

Preprint
04-06-2018
Av: JONAS DU RIETZ

Misstagsbetalning av annans skuld

Norska Høyesterett har i två avgöranden uttalat sig om regressfrågor i anslutning till att ett försäkringsbolag av misstag ersatt en skada som inte täckts av villkoren, men som täckts av en försäkring hos ett annat bolag. Det senaste avgörandet meddelades i december 2017. Av domen följer att den egentlige försäkringsgivaren är skyldig att kompensera det bolag som betalat och att regressansvaret inte bortfaller därför att ansvaret prekluderats i förhållande till försäkringstagaren. De norska domarna illustrerar att risken för vad som skulle kunna kallas misstagsinterventionsbetalningar inte är försumbar i försäkringssammanhang. Problemet kan uppstå även i Sverige. I ljuset av 2017 års Høyesterettsavgörande undersöks hur frågan om regress mellan försäkringsbolagen bör lösas i svensk domstol.

Preprint
25-05-2018
Av: ALEXANDER UNNERSJÖ
Häfte 7 2018

Självkostnadsprincipen enligt AB 04 och ABT 06

Vad ska beställare av entreprenader betala för ändringar när parterna inte kan enas om ett fast pris? Vilka kostnader är ersättningsgilla i entreprenader som i sin helhet utförs på löpande räkning? Vad gäller när entreprenörens krav på ersättning baseras på ett bristfälligt kostnadsunderlag? För majoriteten av svenska entreprenadprojekt där beställaren inte är konsument regleras dessa frågor genom självkostnadsprincipen i standardavtalen AB 04 och ABT 06. Ersättningsmodellen är central i standardavtalen och har mycket stor praktisk betydelse. Dess närmare innebörd är emellertid oklar i flera hänseenden, vilket skapar tillämpningsproblem. I artikeln diskuteras ett antal frågor avseende självkostnadsprincipen och hur den bör tillämpas.

SvJT 2018 s. 542
Av: ANDERS INGVARSON och MARCUS UTTERSTRÖM
Ladda ner PDF

Challenge of arbitrators under the Swedish Arbitration Act — procedure and reappointment

A number of practically important issues regarding the challenge and reappointment of arbitrators remain uncertain under Swedish arbitration law. These issues include (i) whether the tribunal should try an early challenge against a party-appointed arbitrator before or after a chairman has been appointed; (ii) whether the appointing party has a right to accept an early challenge, withdraw its choice and appoint another arbitrator; and (iii) whether the parties are free to agree on the procedure for reappointment after a challenge based on pre-existing circumstances has been made. These issues all have implications for arbitrators, parties and counsel. This article discusses these issues from a practical perspective and seeks to suggest possible solutions. The issues discussed are also related to the ongoing revision of the

SvJT 2018 s. 565
Av: RASMUS LÜNING
Ladda ner PDF

Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del III)*

Detta är tredje delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I den första delen tog jag ett brett grepp om det hela samt behandlade vissa grundläggande frågeställningar. Den andra delen innehöll sedan en praxisgenomgång samt övergripande reflektioner gällande den utveckling som framträdde genom den genomgången. Med slutsatserna från de två föregående delarna i ryggen återkommer jag i denna del till den övergripande frågeställningens kärna med en fördjupad behandling av prövningens ingångar (lagprövning respektive grundlagskonform lagtolkning) och den stegvisa prövningen som sådan. Till sist redogörs för mina avslutande reflektioner på framställningen som helhet.

SvJT 2018 s. 579
Av: OSCAR SÖDERLUND
Ladda ner PDF
Häfte 5-6 2018

Osolidariskt ansvar

När två eller flera tar ett lån gemensamt blir de ofta solidariskt ansvariga för hela skulden. Presumtionsregeln innebär att tidigare makar, sambor och vänner fortsatt svarar för varandras skulder även när den nära och tillitsfulla relationen som var orsaken till skuldsättningen tagit slut eller rent av förbytts i bitter ovänskap. Rättsreglerna om solidariskt ansvar är i stort utformade som om gäldenärerna saknade annan relation än den som skulden skapar och den interna tilliten tillmäts ingen egentlig betydelse i det yttre förhållandet till borgenären. Frågan är om detta är ett önskvärt tillstånd eller om det solidariska ansvaret bör omprövas.

SvJT 2018 s. 423
Av: TORBJÖRN INGVARSSON
Ladda ner PDF

Bevistalan – åklagarsynpunkter på regelverket när våra allra yngsta begår allvarliga brott

Inte minst från samhällets sida finns starka skäl att få klarhet i hur särskilt allvarliga brott har gått till. Det gäller även om den misstänkte inte är straffmyndig. Frågan som ställs i artikeln är om dagens regelverk svarar upp mot dessa krav, eller om det bör skapas större utrymme för att väcka bevistalan i domstol och på så sätt fullfölja en reform som tidigare genomförts på området.

SvJT 2018 s. 439
Av: PER LINDQVIST
Ladda ner PDF

Fördragskonform tolkning av MR-traktat

Begreppet fördragskonform tolkning har gäckat den svenska rättsvetaren en längre tid. Orsaken till den något tvetydiga relationen till denna ofta användbara tolkningsprincip visar sig vara att den i huvudsak har två olika betydelser: en stark form med koppling till Europarätten och en svag form kopplad till den allmänna folkrätten. Den här uppdelningen blir tydlig vid den studie av domstolspraxis som redovisas i denna artikel.

SvJT 2018 s. 450
Av: MARIA GRAHN-FARLEY
Ladda ner PDF

Duty to mitigate and intentional breaches of contract

Intentional breaches of contract are not as uncommon as one might imagine. Given the fact that they reflect the non-performing party’s wilful disregard of the aggrieved party’s rights under the contract, in stark conflict with the fundamental principle of pacta sunt servanda, many legal systems as well as international instruments have set forth special rules and principles that puts the aggrieved party in a more favourable position than what otherwise would be the case. It is considered that a normal application of contract terms or optional legislation would lead to objectionable and morally unfair results in cases of intentional wrongdoings. The particular effects of intentional breaches are often related to, and have their greatest significance for, damages claims. In the present article, the author examines the interface between intentional misconduct and the duty to mitigate loss.

SvJT 2018 s. 464
Av: JACOB FRANK
Ladda ner PDF

Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del II)*

Detta är andra delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I den första delen tog jag ett brett grepp om det hela samt behandlade vissa grundläggande frågeställningar. Denna andra del innehåller för det första en metodisk genomgång av överrättspraxis under perioden 1980 t.o.m. 2015. För det andra övergripande reflektioner kring den utveckling som framträder vid ett studium av den genomgången. Det huvudsakliga syftet är att lägga en grund för den fördjupade analys av proportionalitetsprövningens ingångar och den stegvisa prövningen som kommer följa i framställningens tredje del.

SvJT 2018 s. 475
Av: OSCAR SÖDERLUND
Ladda ner PDF
Häfte 4 2018

Varför är bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte tillräcklig i mål om olaga hot?

En typ av stödbevisning som förekommer i bland annat våldtäktsmål och mål om olaga hot är vittnesmål om målsägandens agerande i anslutning till den påstådda gärningen. Det kan t.ex. vara ett vittnesmål från en nära vän som målsäganden anförtrott sig åt. I många fall består åklagarens bevisning enbart av målsägandens berättelse i kombination med sådan stödbevisning. Denna artikel redovisar en kvantitativ studie av rättspraxis i mål där bevisläget ser ut på detta sätt, och jämför våldtäktsmål med mål om olaga hot. I 90% av våldtäktsmålen ansågs bevisningen uppfylla beviskravet. I målen om olaga hot ansågs beviskravet uppfyllt i bara 18% av fallen. Visar detta att domstolarna tillämpar ett lägre beviskrav i våldtäktsmål? Artikeln diskuterar möjliga förklaringar till den observerade diskrepansen mellan de båda måltyperna.

SvJT 2018 s. 327
Av: Christian Dahlman och Andreas Korths Aspegren
Ladda ner PDF

Om den s.k. ungdomsreduktionen

Artikeln behandlar den s.k. ungdomsreduktionen vid straffmätningen enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken och de ideologiska skäl som kan anses ligga bakom bestämmelsen. Särskilt diskuteras intresset av straffrättslig proportionalitet som ett sådant skäl. Vidare berörs viss empirisk forskning som kan anses ge indikationer om till vilken ålder särbehandlingen bör bestå. I viss utsträckning kommenteras även direktiven till den utredning som regeringen tillsatte i december 2017 och som rör ett avskaffande av ungdomsreduktionen såvitt avser lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år.

SvJT 2018 s. 343
Av: Axel Holmgren
Ladda ner PDF

Bevisbördans placering i fordringsmål — en rättsfallsstudie

”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras.

SvJT 2018 s. 360
Av: ALEXANDER HARDENBERGER
Ladda ner PDF

Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del I)

Detta är första delen i en tredelad artikelserie. Det primära syftet med framställningen som helhet är att utreda hur proportionalitetskravet i RF 2:21 ska tolkas och tillämpas som grund för lagprövning och grundlagskonform lagtolkning i domstol efter 2010 års reform av RF. I denna första del tar jag ett brett grepp om det hela samt behandlar vissa grundläggande frågeställningar medan de två efterföljande delarna är tänkta att ge ytterligare underlag och djup i centrala delar.

SvJT 2018 s. 375
Av: Oscar Söderlund
Ladda ner PDF
Häfte 3 2018

Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer

De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.

SvJT 2018 s. 225
Av: GUSTAF ALMKVIST och ERIK SVENSSON
Ladda ner PDF

Den nya allmänna dataskyddsförordningen — några anmärkningar

När EU:s allmänna dataskyddsförordning ersätter den svenska personuppgiftslagen i maj 2018 kommer det innebära påtagliga förändringar. Redan rättsformen EU-förordning utgör en relevant förändring, samtidigt som flera konceptuella nyheter införs. Hur dataskyddsförordningen faktiskt kommer att tillämpas i samtliga medlemsstater kan dock vid denna tidpunkt inte sägas definitivt, då den ger utrymme för många olika tolkningsmöjligheter. Den här artikeln analyserar några utvalda bestämmelser i dataskyddsförordningen och försöker att i det sammanhanget diskutera eventuella frågor.

SvJT 2018 s. 240
Av: HAJO MICHAEL HOLTZ
Ladda ner PDF
Häfte 2 2018

Näringsfrihet och vinstbegränsning

Näringsfriheten, som är en grundläggande förutsättning för en väl fungerande liberal och social marknadsekonomi, är inskriven som en grundlagsskyddad fri- och rättighet i 2 kap. 17 § RF. Även om näringsfriheten har berörts i några lagstiftningsärenden är den föga uppmärksammad och diskuterad i doktrinen. Näringsfriheten och dess grundläggande kärna i form av möjligheten att göra vinst (eller förlust) i den näringsverksamhet som bedrivs har ställts på sin spets genom den s.k. Reepaluutredningens långgående förslag om vinstbegränsning när det gäller offentligt finansierade välfärdstjänster. I artikeln diskuteras hur Reepaluutredningens förslag förhåller sig till den grundläggande och överordnade rätten till näringsfrihet enligt 2 kap. 17 § RF och artikel 16 i EU-stadgan. Författarnas slutsats är att Reepaluutredningens förslag om vinstbegränsning strider mot den överordnade rätten till näringsfrihet enligt såväl regeringsformen som EU-stadgan. Hur förslagen förehåller sig till andra rättsregler har tidigare behandlats av professor Karin Åhman i JT 2017–18 s. 524 ff. beträffande egendomsrätten och av advokat Erik Olsson och jur.kand. Johan Falk i ERT 2017 s. 829 ff. när det gäller upphandlingsreglerna.

SvJT 2018 s. 128
Av: JAN-MIKAEL BEXHED och ANDERS THORSTENSSON
Ladda ner PDF

Orsakssambandsbedömningens struktur i bolagsledningens och revisors skadeståndsansvar

Föreliggande artikel presenterar en skiss för en tudelad orsakssambandstruktur i bolagsledningens och revisors skadeståndsansvar. I artikeln påvisas att medverkan genom en handling eller underlåtenhet måste anses tillräcklig för att ett faktiskt kausalsamband ska anses föreligga. För en närmare analys av den faktiska kausalitetens juridiska relevans är det emellertid väsentligt att granska den överträdda normens kärnändamål samt hur nära kärnändamålet den uppkomna skadan ligger.

SvJT 2018 s. 153
Av: HELI KORKKA
Ladda ner PDF

Tolkning av sjöförsäkringsavtal

Sjöförsäkringen innefattar olika slags försäkringar för risker med anknytning till sjöfart, offshoreverksamhet och transporter. Försäkringarna regleras främst av branschomfattande standardavtal och träffas i huvudsak inte av försäkringsavtalslagens tvingande bestämmelser. Nyligen har utarbetats gemensamma nordiska sjöförsäkringsvillkor, vilket medför att nordisk rättspraxis får allt större betydelse för svenska förhållanden. I förevarande artikel undersöks och diskuteras nordisk tolkningspraxis på sjöförsäkringens område med beaktande av den rättsutveckling som skett kring tolkningen av andra slags försäkringsavtal och kommersiella standardavtal. Den behandlar också frågor som uppstår kring tolkningen av villkor som har upprättats mot bakgrund av en annan lag är den som är tillämplig på försäkringsavtalet. Flera av de frågor som diskuteras är av intresse även för tolkningen av andra slags kommersiella försäkringsavtal.

SvJT 2018 s. 178
Av: JONAS ROSENGREN
Ladda ner PDF

ENCJ:s arbete för domstolarnas oberoende

I debatten om hur de svenska domstolarnas oberoende ska kunna stärkas nämns emellanåt att administrativa uppgifter för domstolarna i många andra länder i Europa utförs av ett domarråd — ett ”council for the judiciary”, se Mats Melins och Stefan Lindskogs artikel i denna tidskrift med rubriken Domstolarnas oberoende behöver stärkas.1 De nämnda organen är medlemmar i ett nätverk — European Network of Councils for the Judiciary — ENCJ. Mot bakgrund av den diskussion som förts om en styrelse för Domstolsverket finns det skäl att beskriva nätverkets arbete och det med fokus på det arbete som under senare år bedrivits för att stärka domstolars oberoende.

SvJT 2018 s. 212
Av: SVEN JOHANNISSON
Ladda ner PDF