Tillitsfullmakten — en replik Av ”Asistan Turistik” NJA 2013 s. 659 och ”Chefen för Alvestadivisionen” NJA 2014 s. 684 följer att vid sidan av fullmakt grundad på huvudmannens viljeförklaring kan en fullmakt uppstå genom ett annat beteende av huvudmannen och då utan att det är hans avsikt, nämligen när den tredje mannen på grundval av beteendet med fog trodde att fullmaktssyfte förelåg (tillitsfullmakt). Enligt det senare avgörande förutsätter en sådan tillitsfullmakt i regel att huvudmannen måste ha insett risken för att hans beteende skulle verka tillitsskapande. I en artikel i denna tidskrift skriver Torgny Håstad att avgörandet i den delen är ”oriktigt”. Hur det förhåller sig med det diskuteras i denna artikel. Slutsatsen är att Håstads påstående är oriktigt. Preprint31-07-2020 Av: STEFAN LINDSKOG
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt Sedvanans betydelse för modern förmögenhetsrätt är ganska oklar. I Girjas-domen har Högsta domstolens majoritet uttryckt sig på ett sätt som riskerar användas långt bortom målets egentliga område (nyttjanderätt till mark och vatten) och som riskerar att minska betydelsen av sedvanan och den på sedvanan grundade sedvanerätten. I artikeln anförs argument varför sedvanan och sedvanerätten både är och bör vara viktiga element även i den moderna förmögenhetsrätten. Preprint31-07-2020 Av: JAKOB HEIDBRINK
Hur ska rätten sitta? På grund av rådande pandemi har frågan uppkommit om rätten helt eller delvis kan närvara på distans eller inte. Enligt författarens mening kan hela rätten, men inte enskilda ledamöter, ibland närvara vid en huvudförhandling på distans. Enskilda ledamöter kan dock delta i överläggningar på distans om det är lämpligt. Preprint21-07-2020 Av: SIMON GÖRANSSON
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidan Europakonventionens skydd för rätten till frihet och till privatliv enligt artiklarna 5 och 8. Avslutningsvis diskuteras i vad mån det svenska systemet ger ett tillfredsställande rättighetsskydd. Preprint23-06-2020 Av: MATTIAS HJERTSTEDT och LENA LANDSTRÖM
Om beredning, kungörelse och ikraftträdande av författningar i kristid Under början av 2020 har ett stort antal författningar beslutats för att anpassa regelverket till den kris som den globala spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat. Gemensamt för flera av dessa författningar är att det har varit bråttom för regelgivarna att se till att de träder ikraft. Regelgivarnas strävan efter att de nya reglerna ska få genomslag så snabbt som möjligt har medfört att man ibland både nått och passerat gränsen för hur snabbt en författning kan träda ikraft. I artikeln redogörs för regler om beredning, kungörelse och ikraftträdande i kristid. Sedan diskuteras några exempel på författningar som, genom att innehålla ingrepp mot enskilda, är särskilt intressanta ur ett konstitutionellt perspektiv. Preprint22-06-2020 Av: JOHAN DIBB
Även våldtäktsdomar bör undersökas vetenskapligt — replik till Linnea Wegerstad Författaren bemöter den kritik som Linnea Wegerstad framför mot studien i SvJT 2018 s. 327. Enligt författaren framställer Wegerstad det rättsfallsmaterial som ingår i studien på ett missvisande sätt. Preprint20-06-2020 Av: CHRISTIAN DAHLMAN
Brister i en studie av domstolarnas bevisvärdering avseende mål om olaga hot och våldtäkt I SvJT 2018 s. 327 presenterades en studie enligt vilken bevisning som är tillräcklig för en fällande dom i våldtäktsmål inte är tillräcklig för en fällande dom i mål om olaga hot. Det finns dock flera problem med studien som sammantagna innebär att det inte finns stöd för påståendet att bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte är tillräcklig i mål om olaga hot. Ett första problem är att de kriterier som har använts för att välja ut domar är otillräckliga för att utesluta att skillnader i andelen fällande domar beror på något annat än just brottstypen. Ett andra problem är att man vid tolkningen av resultatet inte har beaktat relevanta skäl för varför rätten har kommit fram till en friande eller fällande dom. Preprint20-06-2020 Av: LINNEA WEGERSTAD
Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer — några rättsliga iakttagelser och en rättspolitisk spaning I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer. Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet. Preprint19-05-2020 Av: THOMAS BULL och ANNA JONSSON CORNELL
Om hur de svenska domstolarna blev självständiga – eller om hur det egentligen var och senare blev!? Vad gäller de svenska domstolarnas självständighet, så finns det en rad besvärande omständigheter, vilka underminerar dessas förtroende. Själva regeringsformen attraherar numera mindre kritik, utan felen finns på andra håll såsom i nämndemannasystemet, i domarnas karriärer via kanslihuset, i Domstolsverkets roll och i domarnas utbildning och klassiska bildning — vilka båda är väsentliga för domarnas oväld i en värld med agendasättande myndigheter förutom populistiska rörelser av diverse slag. Det duger alltså inte att då börja uppfinna hjulet på nytt under varje domstolsförhandling, vilket kan undvikas med litet klassisk bildning. Att betydande förändringar måste till för att garantera domstolarnas självständighet och domarnas oväld framstår som välgrundat. Preprint18-05-2020 Av: GÖRAN LYSÉN
(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddas genom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas. Preprint04-05-2020 Av: JONATAN SCHYTZER och OLOF WADELL
Skadestånd vid avtalsbrott — förslag till analysmodell (de lege lata) Denna artikel handlar om när en avtalsbrytande (kontraktsbrytande) part kan undgå skadeståndsansvar. Åsikterna i litteraturen går isär och HD har tecknat en motstridig bild. I artikeln hävdas att brott mot ett avtalsåtagande medför skadeståndsskyldighet i och för sig — oavsett om det är fråga om ett omsorgs-, resultat- eller garantiåtagande. I artikeln hävdas vidare att frågan om en avtalsbrytande part i undantagsfall kan undgå skadeståndsansvar ska bedömas med stöd av en analys som ligger nära 36 § avtalslagen med inspiration från lagregler om force majeure och kontrollansvar, soft law-regler om hardship samt förutsättningsläran. Preprint04-05-2020 Av: CHRISTINA RAMBERG
Vårdplikt för tredje mans lösöre vid konkurser — en replik Bankjuristen Joseph Zamani har i en artikel i SvJT 2019 s. 50 (Konkursförvaltaruppdragets normer — om arvode, skadestånd och vård av annans lösöre) utvecklat sin syn på konkursförvaltarens och konkursboets vårdplikt och därmed anknytande separationsrätts- och arvodesfrågor (fortsättningsvis benämnt ”Artikeln”). Syftet med denna replik är att lämna några kommentarer till sakinnehållet i Artikeln. Preprint28-04-2020 Av: HANS ANDERSSON och LARS EHRSTEDT
Rättssubjektet för renskötselrätten enligt svensk rätt och reindriftsretten enligt norsk rätt* Sedan urminnes tider bedrivs samisk renskötsel i Sverige och Norge med grund i samiska traditioner och enligt nationella regler, och då främst genom bestämmelserna i den svenska rennäringslagen och den norska reindriftsloven. Rennäringslagens bestämmelser om renskötselrätten och reindriftslovens bestämmelser om reindriftsretten uppvisar både likheter och skillnader. Den största skillnaden berör siidan som är en traditionell samisk sammanslutning inom renskötseln. Enligt reindriftsloven är siidan ett rättssubjekt som bl.a. kan inneha rättigheter till särskilda betesarealer, medan den inte är ett rättssubjekt enligt rennäringslagen, trots att siidor även förekommer inom renskötseln i Sverige. Artikeln har en kritisk blick på rennäringslagen och argumenterar för att den svenska lagstiftaren bör reformera rennäringslagen och överväga att ta in bestämmelser om siidan i den. Preprint16-04-2020 Av: KRISTINA LABBA
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802 Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vid Lunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober 2019 tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande. I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande. Preprint06-04-2020 Av: ALEXANDER HARDENBERGER
Författningsberedskap i praktiken Den 16 april 2020 fattade riksdagen beslut om att anta lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).1 Lagen är tillfällig och ska upphöra att gälla den 30 juni 2020. Bakgrunden till lagens tillkomst är behovet av att snabbt kunna fatta beslut för att stävja spridningen av Coronaviruset, eftersom det befintliga normgivningsbemyndigandet i smittskyddslagen inte har ansetts fylla det behov av föreskrifter som pandemin kan komma att kräva. Det finns flera principiella anledningar till att uppmärksamma lagen.2 Denna kommentar fokuserar på lagen som ett belysande exempel på det som i svensk krishantering kallas författningsberedskap3 och som är en av de viktigaste förklaringarna till varför vi inte har ett i grundlag reglerat undantagstillstånd i fredstida kriser. SvJT 2020 s. 377 Av: ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Artificiell Intelligens — rättsordning och rättstillämpning Artikeln inventerar möjliga samband och förhållanden mellan Artificiell Intelligens (AI) och valda delar av den svenska rättsordningen och rättstillämpningen, och konstaterar att det föreligger ett starkt behov av forskning för att ingående kartlägga och analysera en komplex problematik bl.a. på områdena straffrätt och processrätt. Inom straffrätten aktualiseras vad som konstituerar en straffbar gärning och hur prövningen av skuld bör ske när AI har varit involverat i händelserna, t.ex. ett självkörande fordon. SvJT 2020 s. 382 Av: ULF LUNDQVIST Ladda ner PDF
Kan otillåtna omfattningsvillkor tillåtas av försäkringstekniska skäl? Försäkringsbolag är i regel fria att bestämma vilka risker de försäkrar, men inte hur de försäkrar dem; försäkringsbolag får som utgångspunkt inte utforma omfattningsvillkor (dvs. villkor som stipulerar den försäkrade risken) som begränsar försäkringstagarens rätt till ersättning i strid med den senares så kallade biförpliktelser. Stundom uttalas emellertid att undantag från detta förbud får göras om det föreligger (vägande) s.k. ”försäkringstekniska skäl”. SvJT 2020 s. 416 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen* I januari i år avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området. SvJT 2020 s. 429 Av: CHRISTINA ALLARD och MALIN BRÄNNSTRÖM Ladda ner PDF
Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis Det är möjligt att prejudikatinstanser någon gång avstår från att göra behövliga praxisändringar på grund av plenireglernas krav på att samtliga justitieråd ska medverka vid en tungrodd beslutsprocess. Det kan finnas ett påtagligt behov av att de högsta instanserna avviker från tidigare prejudikat genom förtydliganden och tillägg som är oförenliga med dessa prejudikat. Om detta ändringsbehov inte blir tillgodosett kommer en äldre och oklar praxis att kvarstå. Stabilitetsmålsättningen och kravet på förutsebar rättstillämpning utgör inte skäl för att en oklar praxis ska förbli oförändrad. Utvecklingen mot utförligare och mera komplicerade domskäl i prejudikat som avser svårlösta rättsfrågor medför en risk för att antagna rättsgrundsatser och lagtolkningar inte blir lämpliga i alla avseenden. Det uppkomna ändringsbehovet kan i ökad utsträckning komma att tillgodoses genom tillkomsten av vanliga prejudikat. SvJT 2020 s. 453 Av: Lars Heuman Ladda ner PDF
Personalnotiser Carina Gabrielsson Tolke att vara hovrättslagman i Göta hovrätt (2020-0409), Anna Graninger att vara hovrättslagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2020-04-09), Ulrik... SvJT 2020 s. 513 Ladda ner PDF
Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom Prövningar av frågor om återkrav efter medelsöverföring har på senare tid behandlats bl.a. i ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Avgörandena har uppmärksammats i flera artiklar, bl.a. i denna tidskrift, men inte tidigare kommenterats på ett systematiserat sätt av författaren. I ett försök att få logisk ordning och reda på argumenten presenteras ett förslag till prövningsordning som ger en klarare bedömningsstruktur, till undvikande av sammanblandning av materiella regler och bevisregler. SvJT 2020 s. 297 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Påföljdsyrkanden i brottmålsprocessen — några personliga reflektioner baserade på praktiska erfarenheter Den här texten innehåller några personliga reflektioner kring effekterna av ett konkret påföljdsyrkande i brottmålsprocessen. De baseras på mina erfarenheter i tingsrätt i administrativa marknadsmissbruksmål, där denna ordning praktiseras. Slutsatsen är att konsekvensen av ett påföljdsyrkande blir att dynamiken i rättegången förändras och att strukturella element i brottmålsprocessen påverkas. SvJT 2020 s. 315 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Befogad och obefogad tillit i fullmaktsläran Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 659 och 2014 s. 684 meddelat två domar med ambitionen att förnya fullmaktsläran. I domarna har vad som tidigare benämnts särskild ställningsfullmakt, toleransfullmakt eller kombinationsfullmakt ersatts med en lära om fullmakt grundad på befogad tillit. I det senare rättsfallet har en indelning gjorts i fullmakter grundade på huvudmannens viljeförklaring eller vilja (uttrycken varierar) och fullmakter grundade på tredje mans befogade tillit. Den senare domen har kritiserats av Ola Svensson och Konrad Lundberg.1 Jag har tidigare kortfattat och i en källa med begränsad spridning uttalat en uppfattning som i allt väsentligt överensstämmer med Ola Svenssons och Konrad Lundbergs.2 Jag utvecklar nu min mening. SvJT 2020 s. 323 Av: TORGNY HÅSTAD Ladda ner PDF
Om vissa juridiska föreställningars sanning Det juridiska tänkandet rör det som vi idag ofta kallar institutionella fakta, där man tillskriver en funktion till ett något som det inte har genom sina empiriska egenskaper. Tänk att vi ställer upp en regel att i vissa sammanhang ska något räknas som en poäng i ett sällskapsspel. Det är inte sakens beskaffenhet som gör den till en poäng, utan den konstitutiva regeln. Det påminner om hur många regler fungerar inom rätten. Insikten spelar roll för vår förståelse av juridiska föreställningar i allmänhet. Men den spelar även stor för roll för vissa juridiska föreställningars sanning. I synnerhet diskuteras här hur insikten påverkar vår förståelse av migration och medborgarskap, samt vilka följder insikten får för juristen. SvJT 2020 s. 333 Av: PATRICIA MINDUS Ladda ner PDF
2019 års Haagkonvention — ett globalt regelverk om erkännande och verkställighet av domar Det har länge saknats ett globalt instrument som reglerar erkännande och verkställighet av domar. Den 2 juli 2019 antogs 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område. Konventionen har beskrivits som en potentiell ”game changer” för internationell tvistelösning. Den här artikeln redogör för konventionens bakgrund och dess syfte, funktion och innehåll. SvJT 2020 s. 350 Av: JONAS ÖHLUND Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2020. SvJT 2020 s. 361 Ladda ner PDF
Notiser Tingshusen tillhör kulturarvet1 Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsagas häradsrätt hade kansli i Söderköping med tingshus vid Göta kanal. Till denna idyll kom jag som sommarnotarie 1966. Några år senare gick domsagan upp i prosaiska Norrköpings tingsrätt... SvJT 2020 s. 370 Ladda ner PDF
Bindande påföljdsyrkanden i brottmål — dags att ta ställning! Domstolen prövar självständigt frågor om påföljd och straffmätning utan att vara bunden av parternas yrkande och inställning. Frågan om denna ordning bör förändras har aktualiserats i ett flertal lagstiftningsärenden, men lagstiftaren har inte gett något besked. Det är nu dags att ta ställning. SvJT 2020 s. 205 Av: ANDERS PERKLEV Ladda ner PDF
Diskrimineringsskyddet i praktiken — mer än bara pengar? Staten ska garantera ett skydd mot diskriminering för enskilda och effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktioner mot diskriminering. Ett nu pågående mål mellan Diskrimineringsombudsmannen och flygbolaget BRA aktualiserar flera av dessa frågor. Särskilt central är frågan huruvida en kärande som påstår att en part diskriminerat honom eller henne har rätt till en rättslig prövning när en svarande medger att betala yrkat belopp utan att ta ansvar för att diskriminering skett. Artikeln sätter målet i en bredare kontext kring rätten till effektiva rättsmedel och ställer den enskildes intresse av sakprövning i relation till andra intressen för att slutligen komma fram till att EU-domstolen bör värna den enskildes rätt till prövning för att upprätthålla effektiva rättsmedel och avskräckande sanktioner. SvJT 2020 s. 212 Av: ANNA ZOTÉÉVA och OLA LINDER Ladda ner PDF
Egendomsskydd och nya gator — svårt att förena? I Sverige har kommuner möjlighet att debitera enskilda fastighetsägare för gatuarbeten som de inte nödvändigtvis behöver eller vill ha. I den här artikeln utreds under vilka omständigheter uttag av sådana så kallade gatukostnadsavgifter riskerar att komma i konflikt med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Det konstateras att denna risk framförallt föreligger om avgifterna överstiger fastighetsägarnas faktiska nytta av gatorna. Tre möjliga lösningar föreslås för hur överträdelser av egendomsskyddet kan undvikas. SvJT 2020 s. 225 Av: KLARA ROLFART Ladda ner PDF
Synen på rättskällor inom samerättslig forskning Under de senaste decennierna har samerätt etablerats som ett särskilt rättsområde inom rättsvetenskaplig forskning i Norden.2 Forskningen i samerätt famnar över en rad rättsvetenskapliga sakfrågor och omfattar allt från internationell urfolksrätt, offentlig rätt, fastighetsrätt och allehanda civilrättsliga frågor.3Behovet av utredning och forskning på det samerättsliga området är stort men intresset för en diskussion kring de rättsvetenskapliga frågor som rättsområdet särskilt aktualiserar har varit begränsat. En fråga som är särskilt aktuell inom samerätten är hur olika rättskällor ska värderas. I det följande diskuteras denna fråga med utgångspunkt i vad Kristina Allard och Malin Brännström anfört i en replik i SvJT (2019 s. 165). SvJT 2020 s. 242 Av: EIVIND TORP Ladda ner PDF
Uppgiftsskyldigheten i rättegångsbalken — obsolet eller outnyttjad möjlighet till bevisefterforskning? Uppgiftsskyldigheten i 42 kapitlet 8 § 1 stycket 4 meningen rättegångsbalken ger enligt dess ordalydelse part i tvistemål möjlighet att få information från motparten om vilka skriftliga bevis denne innehar. Bestämmelsen har på vissa håll i doktrinen betecknats som obsolet och på andra håll ansetts möjliggöra bevisefterforskning. Om uppgiftsskyldigheten skulle möjliggöra bevisefterforskning kan det få stor inverkan på tvistemålsprocessen och parternas möjlighet att anskaffa bevis och tillvarata sin rätt. I denna artikel analyseras uppgiftsskyldighetens eventuella existens och omfattning. Slutligen diskuteras bestämmelsen i förhållande till rättegångsbalkens system för bevisanskaffning. SvJT 2020 s. 259 Av: OLLE ANDERSSON Ladda ner PDF
Litteratur FRAUKE ROSTALSKI, Das Natürlichkeitsargument bei biotechnologischen Maßnahmen (Schriften zur Rechtstheorie, Band 290), Duncker & Humblot, Berlin 2019, 219 s. naturam expellas furca, tamen usque recurret — Horatius SvJT 2020 s. 278 Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF
Två sätt att tolka det nya våldtäktsbrottet I denna artikel analyseras rekvisitet ”frivillighet” i den nya våldtäktsbestämmelsen. Inledningsvis redogörs översiktligt för det nya våldtäktsbrottets innehåll. Därefter diskuteras dels frågan om vad som menas med ett frivilligt respektive inte frivilligt deltagande enligt 6 kap. 1 § första och andra meningen BrB, dels frågan om hur den tredje meningen i 6 kap. 1 § SvJT 2020 s. 107 Av: HANNA GUSTAFSSON YAKOUB Ladda ner PDF
Innebörden av ”svenskt konventionsåtagande” — svårare att tolka än man tror Syftet med 2016 års tillfälliga lag om uppehållstillstånd är att inskränka möjligheterna till uppehållstillstånd utan att riskera en tillämpning av skyddsbestämmelser och regler om anhöriginvandring som strider mot Sveriges internationella förpliktelser. För att uppnå detta används svenska konventionsåtaganden som ”ventiler” i vissa av lagens centrala bestämmelser. SvJT 2020 s. 120 Av: REBECCA THORBURN STERN Ladda ner PDF
Domstolsdomare som partsutsedd skiljeman ”Förbudet” för domstolsdomare att som bisyssla ta uppdrag som partsutsedd skiljeman kan och bör avskaffas. Förbudet grundas på en syn på förhållandet mellan de tvistande parterna och skiljemännen som svensk rätt övergav för många år sedan. Sådana uppdrag riskerar inte att orsaka förtroendeskada. SvJT 2020 s. 137 Av: PATRIK SCHÖLDSTRÖM Ladda ner PDF
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar. SvJT 2020 s. 140 Av: HAJO MICHAEL HOLTZ och JONAS LEDENDAL Ladda ner PDF
Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling Under loppet av drygt tio år har tretton personer lagförts i svenska domstolar för olika brott mot folkrätten. Folkrättsbrott är ett nytt och på olika sätt komplicerat inslag i den svenska brottmålsrepertoaren som väcker nya frågor och ställer nya krav på rättsväsendets aktörer. I artikeln presenteras de mål som avgjorts. Tonvikten läggs vid aspekter av fallen med internationellrättslig koppling. SvJT 2020 s. 170 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Litteratur MARIA GRAHN-FARLEY, Barnkonventionen en kommentar, Studentlitteratur, 2019. 264 s. Den 1 januari 2020 trädde den lag i kraft varigenom FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporeras med svensk lag. Genom lagen inkorporeras artiklarna 1–42 i konventionen, dvs. huvudsakligen de materiella bestämmelserna i konventionen.1 Riksdagens beslut om inkorporering var inte helt okontroversiellt och beslutet togs trots invändningar från flera tunga remissinstanser och Lagrådets avrådan. SvJT 2020 s. 193 Ladda ner PDF
”Lagberedning — från ax till limpa” Den svenska lagberedningsprocessen anses ofta fungera väl i ett internationellt perspektiv. Det innebär emellertid inte att det saknas anledning att ständigt föra en diskussion om formerna för lagberedningen. Svensk Juristtidning har tidigare, tillsammans med juridiska fakulteter/institutioner och Justitiedepartementet, anordnat symposier om Lagrådet respektive kommittéväsendet (2008 respektive 2011 års Häringesymposium). Vid 2008 års Häringesymposium konstaterades bl.a. att det finns en risk för att lagar underkänns vid domstolarnas senare lagprövning om Lagrådets yttranden inte beaktas av lagstiftaren. Vid 2011 års Häringesymposium uttalades bl.a. att allt för detaljerade utredningsdirektiv kan leda till att den särskilda utredaren eller ordföranden inte vill ställa sig bakom förslaget samtidigt som allt för öppna direktiv kan leda till ineffektivitet i utredningsarbetet. Diskussionerna vid symposierna har i båda fallen utmynnat i artiklar som fyllt ett helt tidningshäfte.1 Under de år som har gått sedan de två nämnda symposierna har utredningar i flera fall getts snäva direktiv. Det har också kunnat noteras att remisstiderna i vissa fall har varit korta, att Lagrådets yttranden i flera fall inte har föranlett ändringar och att lagprodukter har kritiserats av domstolar. SvJT 2020 s. 1 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
En betraktelse över symposiet ”Lagberedning — från ax till limpa” Under SvJT:s och Uppsala universitets symposium om lagberedningsprocessen hade justitiekansler Mari Heidenborg uppdraget att särskilt lyssna, fundera och anteckna något om vad som sades. I denna betraktelse över symposiet redogör hon dels för vad som anfördes under olika programpunkter, dels för hur dessa anföranden samspelade med varandra. Utifrån fyra sammanfattande spaningar konstateras att det finns all anledning att fortsätta diskussionen om tillståndet för den svenska lagberedningen. SvJT 2020 s. 5 Av: MARI HEIDENBORG Ladda ner PDF
Några reflektioner över lagberedning ur ett jämförande perspektiv Har den svenska lagberedningsprocessen försämrats, och i så fall varför? Det finns flera rationalitetskontrollpunkter i det svenska lagberedningssystemet, och systemet är fortfarande bra i en internationell jämförelse. Nedan diskuterar jag några moment i den svenska lagberedningen, samt ger några jämförande perspektiv på dessa. SvJT 2020 s. 14 Av: IAIN CAMERON Ladda ner PDF
EU-rättens påverkan på svensk lagberedning I det här inlägget diskuteras den svenska beredningen av lagstiftning som bygger på EU-rätt. Detta görs särskilt mot bakgrund av behovet av rättspolitisk input under olika stadier av lagstiftningsprocessen samt rättsvetenskapens roll i processen. I inlägget framförs tre allmänna synpunkter för vidare diskussioner. SvJT 2020 s. 26 Av: TORBJÖRN ANDERSSON Ladda ner PDF
