Artificiell Intelligens — rättsordning och rättstillämpning Artikeln inventerar möjliga samband och förhållanden mellan Artificiell Intelligens (AI) och valda delar av den svenska rättsordningen och rättstillämpningen, och konstaterar att det föreligger ett starkt behov av forskning för att ingående kartlägga och analysera en komplex problematik bl.a. på områdena straffrätt och processrätt. Inom straffrätten aktualiseras vad som konstituerar en straffbar gärning och hur prövningen av skuld bör ske när AI har varit involverat i händelserna t.ex. ett självkörande fordon. Har AI använts vid rättegången eller förberett förhandlingen t.ex. med utförda rättsutredningar måste det rättsliga området för transparens och partsinsyn definieras och det måste noga övervägas hur skyddade rättigheter ska upprätthållas. AI utgör därtill incitament för att överväga en ny terminologi som är anpassad för AI och den fjärde industriella revolutionen. Preprint17-03-2020 Av: ULF LUNDQVIST
Kan otillåtna omfattningsvillkor tillåtas av försäkringstekniska skäl? Försäkringsbolag är i regel fria att bestämma vilka risker de försäkrar, men inte hur de försäkrar dem; försäkringsbolag får som utgångspunkt inte utforma omfattningsvillkor (dvs. villkor som stipulerar den försäkrade risken) som begränsar försäkringstagarens rätt till ersättning i strid med den senares så kallade biförpliktelser. Stundom uttalas emellertid att undantag från detta förbud får göras om det föreligger (vägande) s.k. ”försäkringstekniska skäl”. Den här artikeln kommer att undersöka om en sådan undantagsmöjlighet finns. Preprint17-03-2020 Av: JAKOB ANDERSSON
2019 års Haagkonvention — ett globalt regelverk om erkännande och verkställighet av domar Det har länge saknats ett globalt instrument som reglerar erkännande och verkställighet av domar. Den 2 juli 2019 antogs 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område. Konventionen har beskrivits som en potentiell ”game changer” för internationell tvistelösning. Den här artikeln redogör för konventionens bakgrund och dess syfte, funktion och innehåll. Preprint06-03-2020 Av: JONAS ÖHLUND
Om vissa juridiska föreställningars sanning Det juridiska tänkandet rör det som vi idag ofta kallar institutionella fakta, där man tillskriver en funktion till ett något som det inte har genom sina em-piriska egenskaper. Tänk att vi ställer upp en regel att i vissa sammanhang ska något räknas som en poäng i ett sällskapsspel. Det är inte sa-kens beskaffenhet som gör den till en poäng, utan den konstitutiva regeln. Det påminner om hur många regler fungerar inom rätten. Insikten spelar roll för vår förståelse av juridiska föreställningar i allmänhet. Men den spelar även stor för roll för vissa juridiska föreställningars sanning. I synnerhet diskuteras här hur insikten påverkar vår förståelse av migration och medborgarskap, samt vilka följder insikten får för juristen. Preprint04-03-2020 Av: PATRICIA MINDUS
Befogad och obefogad tillit i fullmaktsläran Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 659 och 2014 s. 684 meddelat två domar med ambitionen att förnya fullmaktsläran. I domarna har vad som tidigare benämnts särskild ställningsfullmakt, toleransfullmakt eller kombinationsfullmakt ersatts med en lära om fullmakt grundad på befogad tillit. I det senare rättsfallet har en indelning gjorts i fullmakter grundade på huvudmannens viljeförklaring eller vilja (uttrycken varierar) och fullmakter grundade på tredje mans befogade tillit. Den senare domen har kritiserats av Ola Svensson och Konrad Lundberg. Jag har tidigare kortfattat och i en källa med begränsad spridning uttalat en uppfattning som i allt väsentligt överensstämmer med Ola Svenssons och Konrad Lundbergs. Jag utvecklar nu min mening. Preprint18-02-2020 Av: TORGNY HÅSTAD
Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom Prövningar av frågor om återkrav efter medelsöverföring har på senare tid behandlats bl.a. i ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Avgörandena har uppmärksammats i flera artiklar, bl.a. i denna tidskrift, men inte tidigare kommenterats på ett systematiserat sätt av författaren. I ett försök att få logisk ordning och reda på argumenten presenteras ett förslag till prövningsordning som ger en klarare bedömningsstruktur, till undvikande av sammanblandning av materiella regler och bevisregler. Preprint17-02-2020 Av: STEFAN LINDSKOG
Diskrimineringsskyddet i praktiken — mer än bara pengar? Staten ska garantera ett skydd mot diskriminering för enskilda och effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktioner mot diskriminering. Ett nu pågående mål mellan Diskrimineringsombudsmannen och flygbolaget BRA aktualiserar flera av dessa frågor. Särskilt central är frågan huruvida en kärande som påstår att en part diskriminerat honom eller henne har rätt till en rättslig prövning när en svarande medger att betala yrkat belopp utan att ta ansvar för att diskriminering skett. Artikeln sätter målet i en bredare kontext kring rätten till effektiva rättsmedel och ställer den enskildes intresse av sakprövning i relation till andra intressen för att slutligen komma fram till att EU-domstolen bör värna den enskildes rätt till prövning för att upprätthålla effektiva rättsmedel och avskräckande sanktioner. Preprint05-02-2020 Av: ANNA ZOTÉÉVA och OLA LINDER
Bindande påföljdsyrkanden i brottmål — dags att ta ställning! Domstolen prövar självständigt frågor om påföljd och straffmätning utan att vara bunden av parternas yrkande och inställning. Frågan om denna ordning bör förändras har aktualiserats i ett flertal lagstiftningsärenden, men lagstiftaren har inte gett något besked. Det är nu dags att ta ställning. Risken är annars att viktigt reformarbete förhindras eller försenas. Preprint05-02-2020 Av: ANDERS PERKLEV
Synen på rättskällor inom samerättslig forskning Under de senaste decennierna har samerätt etablerats som ett särskilt rättsområde inom rättsvetenskaplig forskning i Norden. Forskningen i samerätt famnar över en rad rättsvetenskapliga sakfrågor och omfattar allt från internationell urfolksrätt, offentlig rätt, fastighetsrätt och allehanda civilrättsliga frågor. Behovet av utredning och forskning på det samerättsliga området är stort men intresset för en diskussion kring de rättsvetenskapliga frågor som rättsområdet särskilt aktualiserar har varit begränsat. En fråga som är särskilt aktuell inom samerätten är hur olika rättskällor ska värderas. I det följande diskuteras denna fråga med utgångspunkt i vad Kristina Allard och Malin Brännström anför i en replik i SvJT (2019 s. 165). Preprint23-01-2020 Av: EIVIND TORP
Egendomsskydd och nya gator — svårt att förena? I Sverige har kommuner möjlighet att debitera enskilda fastighetsägare för gatuarbeten som de inte nödvändigtvis behöver eller vill ha. I den här artikeln utreds under vilka omständigheter uttag av sådana så kallade gatukostnadsavgifter riskerar att komma i konflikt med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Det konstateras att denna risk framförallt föreligger om avgifterna överstiger fastighetsägarnas faktiska nytta av gatorna. Tre möjliga lösningar föreslås för hur överträdelser av egendomsskyddet kan undvikas. Preprint07-01-2020 Av: KLARA ROLFART
Båtfynd — ett dimmigt rättsområde Notiser Man kan bli ägare av ett föremål genom att finna det. För båtar är reglerna särdeles oklara och motiverar en genomgång. En ägare kan ha förlorat sin båt t.ex. genom att den slitit sin bojförtöjning och drivit iväg eller om den legat på land... Preprint31-12-2019 Av: HUGO TIBERG
Uppgiftsskyldigheten i rättegångsbalken — obsolet eller outnyttjad möjlighet till bevisefterforskning? Uppgiftsskyldigheten i 42 kapitlet 8 § 1 stycket 4 meningen rättegångsbalken ger enligt dess ordalydelse part i tvistemål möjlighet att få information från motparten om vilka skriftliga bevis denne innehar. Bestämmelsen har på vissa håll i doktrinen betecknats som obsolet och på andra håll ansetts möjliggöra bevisefterforskning. Om uppgiftsskyldigheten skulle möjliggöra bevisefterforskning kan det få stor inverkan på tvistemålsprocessen och parternas möjlighet att anskaffa bevis och tillvarata sin rätt. I denna artikel analyseras uppgiftsskyldighetens eventuella existens och omfattning. Slutligen diskuteras bestämmelsen i förhållande till rättegångsbalkens system för bevisanskaffning. Preprint12-12-2019 Av: OLLE ANDERSSON
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar. Preprint06-12-2019 Av: HAJO MICHAEL HOLTZ och JONAS LEDENDAL
Två sätt att tolka det nya våldtäktsbrottet I denna artikel analyseras rekvisitet ”frivillighet” i den nya våldtäktsbestämmelsen. Inledningsvis redogörs översiktligt för det nya våldtäktsbrottets innehåll. Därefter diskuteras dels frågan om vad som menas med ett frivilligt respektive inte frivilligt deltagande enligt 6 kap. 1 § första och andra meningen BrB, dels frågan om hur den tredje meningen i 6 kap. 1 § SvJT 2020 s. 107 Av: HANNA GUSTAFSSON YAKOUB Ladda ner PDF
Innebörden av ”svenskt konventionsåtagande” — svårare att tolka än man tror Syftet med 2016 års tillfälliga lag om uppehållstillstånd är att inskränka möjligheterna till uppehållstillstånd utan att riskera en tillämpning av skyddsbestämmelser och regler om anhöriginvandring som strider mot Sveriges internationella förpliktelser. För att uppnå detta används svenska konventionsåtaganden som ”ventiler” i vissa av lagens centrala bestämmelser. SvJT 2020 s. 120 Av: REBECCA THORBURN STERN Ladda ner PDF
Domstolsdomare som partsutsedd skiljeman ”Förbudet” för domstolsdomare att som bisyssla ta uppdrag som partsutsedd skiljeman kan och bör avskaffas. Förbudet grundas på en syn på förhållandet mellan de tvistande parterna och skiljemännen som svensk rätt övergav för många år sedan. Sådana uppdrag riskerar inte att orsaka förtroendeskada. SvJT 2020 s. 137 Av: PATRIK SCHÖLDSTRÖM Ladda ner PDF
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar. SvJT 2020 s. 140 Av: HAJO MICHAEL HOLTZ och JONAS LEDENDAL Ladda ner PDF
Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling Under loppet av drygt tio år har tretton personer lagförts i svenska domstolar för olika brott mot folkrätten. Folkrättsbrott är ett nytt och på olika sätt komplicerat inslag i den svenska brottmålsrepertoaren som väcker nya frågor och ställer nya krav på rättsväsendets aktörer. I artikeln presenteras de mål som avgjorts. Tonvikten läggs vid aspekter av fallen med internationellrättslig koppling. SvJT 2020 s. 170 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Litteratur MARIA GRAHN-FARLEY, Barnkonventionen en kommentar, Studentlitteratur, 2019. 264 s. Den 1 januari 2020 trädde den lag i kraft varigenom FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporeras med svensk lag. Genom lagen inkorporeras artiklarna 1–42 i konventionen, dvs. huvudsakligen de materiella bestämmelserna i konventionen.1 Riksdagens beslut om inkorporering var inte helt okontroversiellt och beslutet togs trots invändningar från flera tunga remissinstanser och Lagrådets avrådan. SvJT 2020 s. 193 Ladda ner PDF
”Lagberedning — från ax till limpa” Den svenska lagberedningsprocessen anses ofta fungera väl i ett internationellt perspektiv. Det innebär emellertid inte att det saknas anledning att ständigt föra en diskussion om formerna för lagberedningen. Svensk Juristtidning har tidigare, tillsammans med juridiska fakulteter/institutioner och Justitiedepartementet, anordnat symposier om Lagrådet respektive kommittéväsendet (2008 respektive 2011 års Häringesymposium). Vid 2008 års Häringesymposium konstaterades bl.a. att det finns en risk för att lagar underkänns vid domstolarnas senare lagprövning om Lagrådets yttranden inte beaktas av lagstiftaren. Vid 2011 års Häringesymposium uttalades bl.a. att allt för detaljerade utredningsdirektiv kan leda till att den särskilda utredaren eller ordföranden inte vill ställa sig bakom förslaget samtidigt som allt för öppna direktiv kan leda till ineffektivitet i utredningsarbetet. Diskussionerna vid symposierna har i båda fallen utmynnat i artiklar som fyllt ett helt tidningshäfte.1 Under de år som har gått sedan de två nämnda symposierna har utredningar i flera fall getts snäva direktiv. Det har också kunnat noteras att remisstiderna i vissa fall har varit korta, att Lagrådets yttranden i flera fall inte har föranlett ändringar och att lagprodukter har kritiserats av domstolar. SvJT 2020 s. 1 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
En betraktelse över symposiet ”Lagberedning — från ax till limpa” Under SvJT:s och Uppsala universitets symposium om lagberedningsprocessen hade justitiekansler Mari Heidenborg uppdraget att särskilt lyssna, fundera och anteckna något om vad som sades. I denna betraktelse över symposiet redogör hon dels för vad som anfördes under olika programpunkter, dels för hur dessa anföranden samspelade med varandra. Utifrån fyra sammanfattande spaningar konstateras att det finns all anledning att fortsätta diskussionen om tillståndet för den svenska lagberedningen. SvJT 2020 s. 5 Av: MARI HEIDENBORG Ladda ner PDF
Några reflektioner över lagberedning ur ett jämförande perspektiv Har den svenska lagberedningsprocessen försämrats, och i så fall varför? Det finns flera rationalitetskontrollpunkter i det svenska lagberedningssystemet, och systemet är fortfarande bra i en internationell jämförelse. Nedan diskuterar jag några moment i den svenska lagberedningen, samt ger några jämförande perspektiv på dessa. SvJT 2020 s. 14 Av: IAIN CAMERON Ladda ner PDF
EU-rättens påverkan på svensk lagberedning I det här inlägget diskuteras den svenska beredningen av lagstiftning som bygger på EU-rätt. Detta görs särskilt mot bakgrund av behovet av rättspolitisk input under olika stadier av lagstiftningsprocessen samt rättsvetenskapens roll i processen. I inlägget framförs tre allmänna synpunkter för vidare diskussioner. SvJT 2020 s. 26 Av: TORBJÖRN ANDERSSON Ladda ner PDF
Några tankar om kommittédirektiv och utredningsarbete Det talas ibland om ett utredningsväsendets förfall. Men finns det verkligen skäl till panik? Med ett genomtänkt uppdrag och ett välplanerat upplägg fungerar det enligt författarens mening i regel ganska bra. Däremot kan mottagningsfasen förbättras och passas in i en sammantagen tidplan för hela processen. SvJT 2020 s. 30 Av: STEN HECKSCHER Ladda ner PDF
Remissfasen och Lagrådets roll Utifrån samma koncept som radioprogrammet Spanarna i P1 — en spaning, tre exempel, en slutsats med riktning mot framtiden — behandlas remissinstansernas och Lagrådets möjligheter att påverka under lagberedningen. Författaren, som suttit två år i Lagrådet, tycker sig se en tendens till att förslag tas fram och låses fast till sitt innehåll i ett allt tidigare skede.1 SvJT 2020 s. 34 Av: ERIK NYMANSSON Ladda ner PDF
Universiteten och de juridiska fakulteterna som remissinstanser Kraven på beredning av lagstiftning är en central del i det svenska konstitutionella systemet. I ett större perspektiv kan man se dessa krav som ett uttryck för en mer allmän offentligrättslig princip om beredning av beslut. Mot denna bakgrund behandlar artikeln universitetens och de juridiska fakulteternas roll i lagberedningen som remissinstanser. Utifrån författarens erfarenheter lämnas några synpunkter, bland annat att det kan vara lämpligt att ställa remisser direkt till de juridiska fakulteterna i stället för till universiteten som helhet. Vidare konstateras att rollen som remissinstans förenar beredningstanken med universitetets uppgift att samverka med det omgivande samhället. SvJT 2020 s. 39 Av: HENRIK WENANDER Ladda ner PDF
Utredare i staten Utredningarnas sammansättning och rollfördelningen i utredningarna varierar i dag på ett sätt som inte verkar helt genomtänkt i alla avseenden. Att förändringar sker över tid är säkert både naturligt och önskvärt, men utredningsväsendets grundläggande syfte att bidra till allsidig beredning och fullgott beslutsunderlag får aldrig överges. SvJT 2020 s. 44 Av: LENA MARCUSSON Ladda ner PDF
”Speaking Truth to Power” — ett hotat ideal? Under senare år har frågan ställts om kvaliteten har försämrats på de underlag som regeringen fattar sina beslut på. I denna uppsats konstateras det att det saknas statsvetenskapliga studier av på vilket samlat underlag regeringen fattar sina beslut. Studier av kommittéväsendet och resultatstyrningen pekar dock mot att informationssystemens relevans för den politiska styrningen har minskat. Tjänstemännen har också blivit mindre benägna att säga ifrån till överordnade när de tycker att någonting är fel, vilket riskerar att leda till sämre beslut på alla förvaltningsnivåer. Förändringen i tjänstemannarollen förklaras av ett förvaltningspolitiskt reformarbete som gjort att myndigheterna och dess anställda kommit att betrakta sig själva allt mindre som traditionella myndigheter och allt mer som formella organisationer modellerade efter det privata företaget. SvJT 2020 s. 51 Av: GÖRAN SUNDSTRÖM Ladda ner PDF
Notiser Dag Victor 1944–2019 Dag Victor dog den 12 augusti2019, kort före sin 75-årsdag. När Dag pensionerades som justitieråd och domare i Högsta domstolen hade han hunnit med en synnerligen innehålls- och framgångsrik yrkeskarriär. Han lämnar ett stort tomrum efter sig men också varaktiga insatser som kan och bör stimulera många av oss. Han växte upp i Östersund och bevarade spår av sin dialekt genom hela livet. Han gjorde knappast några försök att utplåna den. Hans ursprung var viktigt för honom. SvJT 2020 s. 66 Ladda ner PDF
Den åtalade gärningen — några tankar om utformningen av gärningsbeskrivningar Gärning Aspelin har under de senaste trettio åren regelbundet författat texter med utkast till förändringar av det svenska rättssystemet. De olika gärningarna har i allmänhet fått den effekten att Sveriges Riksdag, helt i enlighet med Aspelins uppsåt, förmåtts att anta ny lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med utkasten. Som försvårande omständigheter må särskilt framhållas att gärningarna lett till omfattande effekter, att motivet för hans handlande varit en kritisk inställning till inslag i det svenska rättssystemet, att han genom skarpsinne och flit utnyttjat andras särskilda svårigheter att värja sig samt att gärningarna utgjort ett led i en verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd, bedrivits i stor omfattning och i vilken Aspelin spelat en betydande och under senare år helt ledande roll. Gärningarna har sammantaget ett synnerligen högt samhällsvärde vilket inte förminskas av att Aspelin i sin verksamhet genomgående drivits av stark mänsklig medkänsla. SvJT 2020 s. 73 Av: DAG VICTOR Ladda ner PDF
På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostadsrätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen. SvJT 2019 s. 913 Av: KRISTIAN GUSTAFSSON Ladda ner PDF
Återförvisning av mål och ärenden utan att det förekommit rättegångsfel Det finns ett utrymme för en överinstans att återförvisa ett mål eller ärende till en lägre instans utan att det har förekommit rättegångsfel i den lägre instansen. Möjligheten till återförvisning i sådana fall framgår inte av lagtext utan kan sägas ske med tillämpning av den s.k. instansordningens princip. Artikeln behandlar den närmare innebörden av denna princip och frågan om hur den kan, har och i viss mån bör tillämpas av hovrätten. SvJT 2019 s. 922 Av: CLARA CEDERBERG Ladda ner PDF
Svenskt rättsskipningsintresse Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse. Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och därmed svensk behörighet. SvJT 2019 s. 932 Av: ERIK SINANDER Ladda ner PDF
Skärpta krav på inhemsk tillämpning av Europakonventionen — förstärkt subsidiaritet Denna artikel avhandlar förstärkt krav på tillämpning av Europakonventionen på nationellt plan (subsidiaritetsprincipen). Principens innehåll, rättsliga stöd och utvecklingen på senare tid beskrivs. Det ges goda och dåliga exempel på nationell prövning, bl.a. hämtade från en seminarierapport på Europadomstolens hemsida. Artikeln rapporterar även om att HD har lagt till kvalificerade moment för att utdöma skadestånd i vissa hänseenden, varav det ena momentet har dödats av Unionsdomstolen (den s.k. klart-stöddoktrinen), men att det andra alltjämt lever. När det kommer till överträdelser enskilda sinsemellan räcker det enligt HD inte med att konstatera en överträdelse. Agerandet måste också ha varit kvalificerat otillbörligt för att ersättning för ideell- och ren förmögenhetsskada ska utgå. De kvalificerande momenten har skett utan klart stöd i Europadomstolens praxis. SvJT 2019 s. 942 Av: JAN SÖDERGREN Ladda ner PDF
Pactum turpe — en rekonstruktion och ett försvar* Ska rättsordningen ha som sitt uppdrag att pröva och eventuellt fastställa avtal som innebär att ett gift par ska skiljas? Är det en domstols uppgift att pröva en fullgörelsetalan rörande ett avtal som kräver att en kvinna ska abortera sitt foster? Rättsinstitutet pactum turpe innebär att olagliga eller omoraliska avtal ibland kan lämnas utan avseende. Principen är inte klart definierad och rörande avtal som anses ”osedliga” lämnas ett mycket stort tolkningsutrymme åt domstolarna. I den här artikeln försvaras pactum turpes relevans och kriterier för dess tillämpning utvecklas och försvaras. SvJT 2019 s. 956 Av: MARCUS AGNAFORS Ladda ner PDF
Litteratur Claes Martinson utkom för cirka ett år sedan med Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat — och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten. En lång undertitel, som jag återkommer till. SvJT 2019 s. 979 Ladda ner PDF
Notiser Till minne av Hans Danelius En av vårt lands främsta jurister Hans Danelius avled i sitt hem i Stockholm den 20 september 2019. SvJT 2019 s. 1001 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Grundlagarna, EU-rätten, Europakonventionen m.m. 2.1 Grundlagarna 2.1.1 Regeringsformen 2.1.2 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 2.2 Europakonventionen 2.2.1 Ne bis in idem 2.2.2 Rätten till rättvis rättegång 2.2.3 Rätten till frihet och säkerhet 2.3 EU-rätten SvJT 2019 s. 1007 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis i associationsrätt 2001–2010 Innehållsförteckning 1 Aktiebolag 1.1 Aktierna 1.1.1 Godtrosförvärv av aktier 1.1.2 Likhetsprincipen och generalklausulen 1.2 Företrädarskap och kompetensöverskridande 1.2.1 Företrädarskap 1.2.2 Verkställande direktörens behörighet 1.3 Ökning av aktiekapitalet 1.3.1 Ogiltighet vid aktieteckning 1.4 Inlösen av minoritetsaktier 1.4.1 Delgivning av skiljedom 1.5 Likvidation och konkurs 1.5.1 Upplöst bolags partshabilitet 1.5.2 Upphävande av likvidationsbeslut 1.5.3 Tidpunkten för likvidationsärendets avslutande 1.5.4 Likvidation efter bolagets upplösning 1.5.5 Behörighet att ansöka om konkurs 1.5.6 Förmånsrätt i konkurs för revisionsfordran 1.6 Personligt betalningsansvar i anledning av kapitalbrist 1.6.1 Rättelse under löpande ansvarsperiod 1.6.2 Om betydelsen av utebliven revisorsgranskning 1.6.3 Accessorisk eller självständig preskription av medansvar 1.6.4 Bevisbörda i mål om kapitalbrist 1.6.5 Regressrätt gentemot annan styrelseledamot 1.7 Skadestånd 1.7.1 Partsställning vid minoritetstalan 1.7.2 Om materiell processledning och tillämpningen av 29 kap. 7 § aktiebolagslagen 1.7.3 Om jämkning på grund av medvållande på bolagets sida 1.7.4 Skadestånd enligt skadeståndslagen 1.8 Straff enligt aktiebolagslagens bestämmelser SvJT 2019 s. 1125 Av: JESSICA ÖSTBERG Ladda ner PDF
Är innehav av falska handlingar straffbart? Sedan gammalt har innehav av falska handlingar kunnat straffas som förberedelse till brukande av falsk urkund. Enligt en framväxande hovrättspraxis skulle detta dock vara omöjligt med hänsyn till principen om åtskillnad mellan hjälpmedel och brottsobjekt. Artikeln undersöker grunden för principen och ifrågasätter tolkningen, samt tar upp frågan om principen fortfarande är giltig. SvJT 2019 s. 829 Av: HANS RANHOLM Ladda ner PDF
Några tankar om naturrättsidéer och positivism — tillika en kritisk kommentar till vår tids missbruk av termerna ”naturrätt” och ”positivism” Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism. SvJT 2019 s. 849 Av: ÅKE FRÄNDBERG Ladda ner PDF
En ny riksdagskammare eller en gammal — eller en ny grundlag? Professor emeritus Göran Lysén föreslår i SvJT 2019 s. 773 att riksdagens första kammare ska återinföras, men i ny form. Det är välgörande med ett historiskt perspektiv på frågan om grundlagsreform, och med fokus på de övergripande dragen snarare än på enskildheterna. Men idén om valkorporationer är knappast det bästa som finns att hämta ur svensk konstitutionell tradition. SvJT 2019 s. 860 Av: DANIEL BERGSTRÖM Ladda ner PDF
Insufficient reasoning — a proper basis for setting aside an award? The most important product of the arbitration is the arbitral award. A (final) award is the culmination of the arbitration, it embodies the tribunal’s ultimate and binding determination of the dispute between the parties and it is to a very large extent (even more so than court judgments) enforceable in foreign countries. But to what extent must arbitrators provide reasons in their award and what is the standard with which the reasoning must comply? Two separate questions arise in relation to reasons. The first is what constitutes good practice among arbitrators and forms a general requirement in arbitration, i.e. in a sense what level of reasoning that should — but not necessarily must in order for the award to be enforceable and unchallengeable — be contained in an award. The second question is under what circumstances challenges can be made to have an award set aside in instances where reasoning is alleged to be lacking or insufficient. SvJT 2019 s. 866 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
