Kan parterna åberopa nytt material efter huvudförhandlingens avslutande? Omedelbarhetsprincipen innebär bl.a. att parterna inte kan komplettera underlaget för domen efter att huvudförhandlingen har avslutats. I vissa fall kan dock processmaterialet behöva kompletteras för att läka tidigare begångna rättegångsfel. I andra fall kan en part ha upptäckt något som den har missat att åberopa tidigare eller som den har haft giltig ursäkt att inte åberopa tidigare. HD har i NJA 2018 s. 1062 uttalat att parter över huvud taget inte har någon rätt att åberopa nytt material efter att huvudförhandlingen har avslutats men innan domen har meddelats. Författaren argumenterar för att det ändå kan finnas undantag. Preprint24-11-2021 Av: SIMON GÖRANSSON
Avtalsrättsligt medhjälparansvar Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i relationen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden. Preprint08-11-2021 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON
Hur dum får man vara? Hur ser rättsordningen på konsekvensen av misstag? Vilken hänsyn tas till att den misstagne var obegåvad, fumlig eller illa instruerad? Är det bättre att skylla ett misstag på dumhet än på slarv? Det är några frågor som diskuteras i denna uppsats. Här gömmer sig en paradox. Preprint25-10-2021 Av: RICHARD ÅKERMAN
Taleändring efter utslag eller tredskodom Ett praktiskt problem som kan uppstå är att en kärande vill lägga till ett yrkande på väsentligen samma grund som ett tidigare framställt yrkande efter det att ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller en tredskodom i tvistemål meddelats mot svaranden och denne begärt återvinning. Då gäller i vissa avseenden reglerna för överrättsprocess, men i andra avseenden utgör målet en (fortsatt) tingsrättsprocess. I artikeln diskuteras reglerna för denna typ av taleändringar, och det konstateras att de lösningar som valts i rättspraxis inte är alldeles entydiga och leder till en del följdproblem. En annan fråga som tas upp är om det är möjligt för en sökande i mål om betalningsföreläggande att göra taleändringar vid överklagande av ett utslag, något som det kan finnas behov av t.ex. om det på grund av en omständighet som inträffat efter utslaget finns anledning att höja ett yrkat belopp. Preprint21-10-2021 Av: MARTIN SUNNQVIST
Reklamationsfristens längd i teori och praktik Att avgöra reklamationsfristens längd är en knepig fråga. Vid bestämmandet av fristen måste rättstillämparen avgöra dels när fristen börjar löpa, dels omfattningen av längden i sig. Bedömningen av båda dessa delfrågor kräver en separat analys som kan inbegripa en stor mängd faktorer. Undertecknad har i en tidigare artikel undersökt bl.a. den förstnämnda delfrågan. Syftet med den här artikeln är att undersöka den senare. Preprint08-10-2021 Av: JAKOB ANDERSSON
Utvisning på grund av brott: En jämförelse av svensk och norsk rätt I denna artikel presenteras hur instansordningen i Sverige och Norge skiljer sig åt i utvisningsärenden, samt huvuddragen i reglerna om utvisning på grund av brott med utgångspunkt i objektiva och subjektiva villkor. Rättskälleanvändningen i rättspraxis med tonvikt på Europakonventionens praxis uppmärksammas liksom betydelsen av landinformation vid bedömningen av verkställighetshinder. Några av förslagen i SOU 2021:61 Utvisning på grund av brott — ett skärpt regelverk kommenteras helt kort i den avslutande diskussionen. Preprint24-09-2021 Av: CAROLINE TAUBE
Nämndemannen och nämndemännen — till vilken nytta? Det svenska nämndemannasystemet har utvecklats över århundraden och det har förändrats i takt med det processrättsliga systemet. Nämndemannen har haft olika roller vid olika tider beroende på vilken funktion nämnden har haft i processen. Sin nuvarande form fick systemet i mitten av 1900-talet, ungefär samtidigt som kognitionsvetenskapen tog nya revolutionerande språng. Dagens nämndemannadebatt tenderar dock att befinna sig i gångna sekler. En uppdatering behöver göras till nutida förhållanden och nutida kunskap, med fokus på det kollektiva beslutsfattandet. Preprint16-09-2021 Av: CECILIA EKMAN
Rättsliga följder av HD:s dom i Girjasmålet HD:s dom i Girjasmålet har väckt åtskillig uppmärksamhet och diskuterats i olika politiska fora. Också de rent rättsliga följder som domen kan tänkas få har debatterats. I detta sammanhang behandlar författaren i fyra punkter väsentliga rättsliga aspekter av domen samtidigt som tidigare analyser av domen kommenteras. Preprint31-08-2021 Av: EIVIND TORP
Företagens minimirättigheter enligt Europakonventionen vid påförande av administrativa sanktionsavgifter Antalet administrativa sanktionsavgifter som kan drabba företag på grund av regelstridiga ageranden har blivit fler på senare år. Sanktionsavgifter från t.ex. Finansinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten, Spelinspektionen och Skatteverket kan uppgå till betydande belopp. I regel utgör ett övervägande om en sanktionsavgift en brottsanklagelse och en påförd sanktionsavgift ett straff i Europakonventionens mening. Detta medför legitima krav på en rättssäker hantering. Fokus för denna artikel är de minimirättigheter enligt artikel 6.3 i Europakonventionen som aktualiseras, men inte sällan förbises, när ett företag står under utredning för en administrativ sanktionsavgift. Preprint25-08-2021 Av: CLARENCE CRAFOORD och OLLE NYKVIST
Äganderätten och egendomsskyddet (del II av II) Med en relationell och relativ förståelse av äganderättsbegreppet är det konsekvent att skilja mellan äganderätt och egendomsskydd. Egendomsskyddet är ett begrepp för den vertikala relationen mellan stat och enskild, medan äganderätten är ett mer allmänt begrepp. Denna artikel (del II) handlar om hur en rättslig hantering av civilrättsliga relationer kan gå till givet friktionen mellan ett relationellt angreppssätt och anspråken på de grundläggande rättigheterna som generella och överordnade. Preprint10-05-2021 Av: CLAES MARTINSON
Regeln om strikt ansvar säkrar skadeståndet i hundmedierade brott när oaktsamhetsbedömningarna i rätterna varierar Hundangrepp kan ske var som helst där hundar och människor rör sig och vistas; i hemmen, trapphus och gård, parker och torg, motionsslingor och lekplatser. De kan också ske på ställen där hundar och människor samlas för att låta hundarna leka, träna och tävla. Preprint28-04-2021 Av: SIRKKU SARENBO
Om virtuell förhandling — en replik Stefan Lindskog har i artikeln Virtuella slutförhandlingar i skiljeför-faranden mot parts bestridande (preprint i SvJT 2021-03-16) hävdat att en virtuell slutförhandling inte kan genomföras mot parts bestridande. I denna replik framförs motsatt uppfattning. Preprint27-04-2021 Av: LARS EDLUND
Tre sanktionsprövningar Allt eftersom administrativa sanktioner och sanktionsavgifter blir allt vanligare och mer ingripande, blir också behovet av att ta ställning till frågor om legalitet och proportionalitet större. En serie avgöranden från Förvaltningsrätten i Stockholm illustrerar väl hur myndigheter och domstolar bör resonera. SvJT 2021 s. 737 Av: Fredrik Sjövall Ladda ner PDF
Rättshistoria, rättsdogmatik och rättens föränderlighet Rättens föränderlighet måste hanteras av alla jurister. Av såväl rättssäkerhetsskäl som av vetenskapsteoretiska anledningar måste rätten uppfattas som stillastående och väl avgränsad för att kunna beskrivas och tillämpas. En rättshistoriker kan dock känna ambivalens inför denna nödvändighet, eftersom rättshistorikerns kunskapsintresse ligger i just rättens förändring och drivkrafterna bakom den. Med utgångspunkt i en drygt 100 gammal diskussion mellan två svenska rättshistoriker undersöks i denna artikel några av de metodval som präglar juridiken i allmänhet och rättshistorieämnet i synnerhet. SvJT 2021 s. 750 Av: ADAM CROON Ladda ner PDF
Nödvärn i Sverige och Finland — några utsnitt Artikeln behandlar svensk och finsk reglering rörande nödvärn och anknutet, särskilt nödvärnsexcess och putativt nödvärn. Nödvärnsrättens utformning är alltid en laddad fråga med känsliga avvägningar mellan flera olika (typer av) intressen. Samtidigt är dessa delar av den straffrättsliga regleringen, generellt sett, underbehandlade i bägge länderna. I framställningen ges först vissa ideologiska ingångar till nödvärn som institut. Därefter karaktäriseras respektive lands reglering i frågorna, identifieras signifikanta skillnader (där finns relativt många), och diskuteras vilken lösning som vore att föredra. SvJT 2021 s. 767 Av: DAN FRÄNDE och CLAES LERNESTEDT Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2021. SvJT 2021 s. 813 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Litteratur JON KIHLMAN, Avtalslagen — En kommentar, JP Infonet, 2021, 258 s. Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, gemenligen benämnd avtalslagen, har under drygt ett sekel varit en mycket central företeelse på den... SvJT 2021 s. 832 Av: Rolf Johansson Ladda ner PDF
Är det så svårt att leka tre? Göteborgs hamn är en särpräglad arbetsplats som givit upphov till många arbetsrättsliga tvister. Förekomsten av två kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer för samma arbete är ovanligt på den svenska arbetsmarknaden och frågan uppkommer då vilket avtal som ska ha företräde om båda inte kan tillämpas samtidigt. I AD 2020 nr 66 aktualiseras viktiga och intressanta frågor om konkurrerande kollektivavtal och särskilt det s.k. andraavtalets ställning. Vi genomför i föreliggande artikel en kritisk granskning av den aktuella domen och analyserar hur den svenska kollektiva arbetsrätten hanterar konkurrerande arbetstagarorganisationer som båda ingått kollektivavtal med en och samma arbetsgivare. SvJT 2021 s. 607 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF
Utländska surrogatarrangemang — en intressekonflikt omöjlig att lösa? Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige, men det är inte uttryckligen förbjudet att anlita en surrogatmoder utomlands. Att barn blir till inom ramen för s.k. surrogatarrangemang är därför en verklighet som svensk rätt måste förhålla sig till. I hanteringen av detta uppkommer en motsättning mellan intresset av att markera mot kringgåendet av svensk lag och intresset av att erkänna familjerelationer. Därtill har män och kvinnor inte lika förutsättningar när det kommer till det rättsliga föräldraskapet efter ett utländskt surrogatarrangemang. Det vanligaste är att den tilltänkte fadern är barnets genetiske far och han kan därmed relativt lätt få det rättsliga faderskapet erkänt i Sverige, medan en genetisk tilltänkt mor måste adoptera. SvJT 2021 s. 626 Av: MICHAELA WINGLYCKE Ladda ner PDF
Bevisbördefrågor vid fel i tjänst Högsta domstolens avgöranden innehåller inget klart besked avseende vem som har bevisbördan för hur en tjänst har utförts i tvister om faktiska fel i tjänster, när det saknas ett resultat av tjänsten att besiktiga. Artikeln behandlar hur bevisbördeplaceringen avseende fel i tjänster i viss utsträckning verkar styras av dogmatiska principer om vem som påstår ett visst förhållande eller kräver betalning, och argumenterar för att bl.a. bevisteorier om bevissäkring och handlingsdirigering bör få större genomslag. SvJT 2021 s. 641 Av: TORBEN BECK JOHANSSON och MARCUS LINDKVIST Ladda ner PDF
Felaktig betalningsanvisning I ”Tandvårdsstödet” NJA 2020 s. 334 hade en gäldenär efterkommit borgenärens felaktiga betalningsanvisning och i god tro betalat till en tredje man. Efter att ha konstaterat att betalningen verkade befriande slog HD fast att borgenären och endast denne var återkravsberättigad mot den tredje mannen. Men är återkravet skyddat mot gäldenärens andra borgenärer? Och vad gäller när gäldenären betalar enligt anvisningen trots ond tro? Kan borgenären kräva den tredje mannen då också? Och finns det i så fall anledning att se annorlunda på frågan om borgenärsskydd? Dessa och andra frågor dryftas i artikeln. SvJT 2021 s. 655 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Rätten att överklaga hovrättens beslut om återförvisning i dispositiva tvistemål Att bedöma om ett visst hovrättsbeslut ska få överklagas kan vara komplicerat. Den här artikeln är förhoppningsvis till hjälp för den som söker svar i ett särskilt fall, nämligen då hovrätten beslutat att återförvisa ett mål till tingsrätten. SvJT 2021 s. 679 Av: LINUS ÖRNULF Ladda ner PDF
Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring Yttrandefriheten skyddar rätten till ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Utgångspunkten är att även näringsidkare har yttrandefrihet. Näringsidkare omfattas emellertid även av marknadsföringslagar som begränsar deras yttrandefrihet. En gränsdragning behöver därför göras mellan näringsidkares skyddsvärda yttranden och de yttranden som omfattas av marknadsföringslagarna. Det är denna gränsdragning som undersöks i artikeln. SvJT 2021 s. 698 Av: AXEL SEGER Ladda ner PDF
Notiser Regeln om strikt ansvar säkrar skadeståndet i hundmedierade brott när oaktsamhetsbedömningarna i rätterna varierar 1 Inledning Hundangrepp kan ske var som helst där hundar och människor rör sig och vistas; i hemmen, trapphus och gårdar, parker och... SvJT 2021 s. 725 Ladda ner PDF
Temanummer om resning i brottmål i Norden Under primitiva kultur- och rättsförhållanden finnes intet utrymme för något rättsmedelsinstitut. Så länge judiciell myndighets avgöranden icke principiellt anses orubbliga utan när som helst kunna upptagas till förnyad prövning, är ett särskilt ändringsförfarande uppenbarligen överflödigt. Behovet därav förutsätter med andra ord existensen av ett rättskraftsinstitut, vilket emellertid plägar uppstå på ett tämligen sent stadium i rättsutvecklingen. SvJT 2021 s. 487 Av: Anders Eka Justitieråd Ladda ner PDF
Extraordinärt ändringssökande i Finland Resning regleras i kapitel 31 i den finska rättegångsbalken (RB) under rubriken extraordinärt ändringssökande. Som rubriken indikerar var avsikten att det skulle vara fråga om en mycket exceptionell åtgärd. Även om kapitlet har genomgått flera reformer under de senaste två decennierna, har kapitlet bibehållit samma struktur som det fick år 1960. Som rättsinstitut har resning ännu i dag en karaktär av en raritet. SvJT 2021 s. 489 Av: TUOMAS HUPLI, JOHANNA NIEMI och ULRIIKKA TAMMI Ladda ner PDF
Resning i brottmål i Sverige ”Herr Talman! (…). Brister har påtalats och reformer genomförts såväl i fråga om lagstiftningen som rättegångsordningen. (…) På ett avsnitt har man emellertid dröjt kvar vid det gamla förfaringssättet, och det gäller vid högsta domstolens handläggning av SvJT 2021 s. 508 Av: MOA LIDÉN Ladda ner PDF
Reopening of criminal cases in Iceland The institutional structure and conditions for reopening of court cases in Iceland have in recent years raised issues appertaining to fundamental constitutional questions on the functions and role of the judiciary and its independence. As a response to criticism of the system, changes have been made in the last few years concerning both the structure and conditions for reopening cases. In 2013, the authority to decide on applications for reopening of cases was transferred from the Supreme Court to an administrative Committee on Reopening Cases and in 2020 the Committee was replaced by a special Court on Reopening Cases. While the institutional structure has in recent years repeatedly undergone fundamental reforms, the conditions for reopening of cases have been subject to minor changes, all with the aim of enhancing such a possibility. SvJT 2021 s. 560 Av: THORDIS INGADOTTIR och KRISTÍN HARALDSDÓTTIR Ladda ner PDF
Gjenåpning av straffesaker i Norge Gjenåpningsinstituttet er i norsk rett flyttet ut av domstolene og lagt til et uavhengig forvaltningsorgan, Kommisjonen for gjenopptakelse av straffesaker (Gjenopptakelseskommisjonen eller GK). Gjenopptakelseskommisjonen vurderer om vilkårene for gjenåpning er til stede og om saken i så fall skal gjenåpnes. Gjenåpnede saker behandles deretter av domstolene.1 I det følgende gis en oversikt over instituttets historiske røtter, fremveksten av Gjenopptakelseskommisjonen, kommisjonens nærmere organisering og saksbehandling og de materielle vilkår for gjenåpning.2 Deretter gis en oversikt over statistikk fra Gjenopptakelseskommisjonens behandling av saker. Til slutt foretas en vurdering av den norske modell for gjenåpning av straffesaker. SvJT 2021 s. 574 Av: ULF STRIDBECK och OLAV HAUGEN MOEN Ladda ner PDF
Resning i brottmål i Norden — några avslutande reflektioner Ett av målen för en rättsstat är att domar, friande eller fällande, ska vara materiellt riktiga. Men det kan ske formella fel i den dömande verksamheten och det kan tillkomma nya avgörande bevis som inte var kända i rättegången. Om nya bevis eller nya omständigheter dyker upp efter att domen vunnit rättskraft uppstår dilemmat mellan principen om rättskraft och principen om materiellt riktiga domar. Den extraordinära möjligheten att få en rättskraftig dom prövad på nytt innebär att principen om materiellt korrekta domar väger tyngst. Hur dessa extraordinära ärenden ska hanteras varierar. Pendeln har svängt sedan Lord Denning i England sa ”It is better that some innocent men remain in jail, than that the integrity of the English judicial system be impugned.”1 Nu är det accepterat i de flesta länder att det är en uppgift för staten att korrigera felaktiga domar, att låta principen om materiellt korrekta domar väga tyngst. SvJT 2021 s. 591 Av: ULF STRIDBECK Ladda ner PDF
Vigilansprincipen i förmögenhetsrätten Vigilansprincipen — intresset av att aktörer på förmögenhetsrättens område är vaksamma i sitt eget intresse — kan fungera som förklaring till förmögenhetsrättsliga rättsregler samt bidra till transparenta ställningstaganden och därigenom till rationaliteten i rättslig argumentation. Denna artikel syftar till att analysera innehållet i vigilansprincipen samt hur den förhåller sig till andra rättsprinciper. SvJT 2021 s. 373 Av: ANDREAS NORLÉN & CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Tillgång till arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar Denna skyldighet gäller även i förhållande till personer med psykiska funktionsnedsättningar, vilket medför andra utmaningar än avseende fysiska dito. I artikeln diskuteras dessa utmaningar utifrån några av de frågor som regleringen ger upphov till. Vad krävs av arbetstagaren respektive arbetsgivaren för att förbudet ska tillämpas? När måste arbetsgivaren agera, och hur? Vilka förändringar av arbetsuppgifter, arbetets organisation och arbetsmiljö krävs? Vilken betydelse har möjligheten till dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i de aktuella frågorna? Det övergripande syftet med artikeln är att, med grund i en systematisering och analys av rättskällorna, belysa de rättsliga oklarheter som råder kring tillgång till arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar. SvJT 2021 s. 383 Av: SABINA HELLBORG Ladda ner PDF
Om virtuell förhandling — en replik Stefan Lindskog har i artikeln Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande (SvJT 2021 s. 293) hävdat att en virtuell slutförhandling inte kan genomföras mot parts bestridande. I denna replik framförs motsatt uppfattning. SvJT 2021 s. 401 Av: LARS EDLUND Ladda ner PDF
Remembrance of Things Past I artikeln ”Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande”, SvJT 2021 s. 293, redogör Stefan Lindskog för sin syn på frågan huruvida en virtuell slutförhandling utgör en muntlig förhandling enligt SvJT 2021 s. 406 Av: KRISTOFFER LÖF Ladda ner PDF
Äganderätten och egendomsskyddet (del II av II)* Med en relationell och relativ förståelse av äganderättsbegreppet är det konsekvent att skilja mellan äganderätt och egendomsskydd. Egendomsskyddet är ett begrepp för den vertikala relationen mellan stat och enskild, medan äganderätten är ett mer allmänt begrepp. Denna artikel (del II) handlar om hur en rättslig hantering av civilrättsliga relationer kan gå till givet friktionen mellan ett relationellt angreppssätt och anspråken på de grundläggande rättigheterna som generella och överordnade. SvJT 2021 s. 418 Av: CLAES MARTINSON Ladda ner PDF
Skäl, slut och skiljaktighet — noteringar kring svensk prejudikatlära En fråga som står central i diskussionen kring den svenska prejudikatläran är den om prejudikatbundenhet, dvs. frågan om i vilken utsträckning prejudikat är bindande för den efterföljande rättstillämpningen. I denna text argumenteras för att frågan om prejudikatbundenhet är felformulerad och riskerar att leda oss vilse eftersom den typ av ovillkorlig bundenhet till en viss rättskälla, som diskussionen kring prejudikatbundenhet förutsätter, överhuvudtaget inte förekommer inom rätten. Vidare argumenteras i texten för att det, vid en diskussion om betydelsen av prejudikat, är viktigt att beakta deras rättskällemässiga särskildhet. SvJT 2021 s. 444 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Litteratur avhandlingens första del. Därefter presenteras avhandlingens huvudsakliga innehåll i ytterligare elva kapitel, vilka har delats in i fyra delar. SvJT 2021 s. 474 Ladda ner PDF
Krig eller fred: Om regeringsformens definition av krig Frågan om Sverige var i krig uppkom i flera riksdagsdebatter under tidigt 2000-tal med anledning av svenska truppers deltagande i FN:s ISAF-styrka i Afghanistan. Frågan kan uppkomma igen mot bakgrund av Sveriges allt intensivare internationella militära samarbeten och deltagande i internationella militära operationer av olika slag. Den här artikeln diskuterar begreppet krig i dess svenska författningsrättsliga bemärkelse med hjälp av officiella texter och juridisk doktrin. Frågan är om begreppet krig i regeringsformen behöver och kan definieras närmare. SvJT 2021 s. 261 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Bedrägeri medelst tingsrätt? Då och då förekommer det att en ansökan om stämning rör anspråk som käranden vet är falska. Ibland kan också domstolen komma underfund med att ansökan rör ett uppsåtligen falskt anspråk. Ibland riktas sådana falska anspråk mot personer som redan har så många skulder att de aldrig skulle avge något svaromål. Civilprocessen är så starkt partsstyrd att domstolen verkar tvungen att ändå bifalla anspråket i tredskodom. Artikeln behandlar frågan om det ändå är möjligt att avvisa eller ogilla obestridda ansökningar om falska anspråk. SvJT 2021 s. 277 Av: SIMON GÖRANSSON Ladda ner PDF
Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande Pandemin och teknikutvecklingen har i många skiljeförfaranden fört med sig att parterna enas om att genomföra slutförhandlingen virtuellt. Den fråga som dryftas i denna artikel är om den rätt till ”muntlig förhandling” som part har enligt skiljeförfarandelagen på grund av de rådande förhållandena skall tolkas så, att skiljenämnden får besluta om en virtuell förhandling i stället för en ”fysisk”. Frågan besvaras nekande, eftersom det skulle innebära en omtolkning av lagen som är oförenlig med regeländamålet. Men när en ”fysisk förhandling” kan hållas först någon gång i framtiden kan det uppstå en kollision mellan den ene partens rätt till en sådan förhandling och den andre partens rätt till ett avgörande inom skälig tid. En sådan normkollision kan leda till att rätten till en ”fysisk” förhandling får vika. SvJT 2021 s. 293 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Accountability for International Crimes in Syria: Universal Jurisdiction and its Application The principle of universal jurisdiction — the legal foundation that enables states to establish and exercise jurisdiction over certain atrocious crimes of universal concern such as war crimes, genocide and crimes against humanity — is a noble albeit somewhat controversial instrument. So far, it seems to be more of a theoretical concept than a practical one. This is due to numerous reasons, many of which will be addressed in this article. Exercising universal jurisdiction can pose certain practical challenges, and there seems to exist a slight gap between principle and practice. However, as this article will try to show, the gap is nonetheless slowly closing, particularly in some Western SvJT 2021 s. 303 Av: MIKAEL SCHANTLI Ladda ner PDF
