Accountability for International Crimes in Syria: Universal Jurisdiction and its Application The principle of universal jurisdiction — the legal foundation that enables states to establish and exercise jurisdiction over certain atrocious crimes of universal concern such as war crimes, genocide and crimes against humanity — is a noble albeit somewhat controversial instrument. So far, it seems to be more of a theoretical concept than a practical one. This is due to numerous reasons, many of which will be addressed in this article. Exercising universal jurisdiction can pose certain practical challenges, and there seems to exist a slight gap between principle and practice. However, as this article will try to show, the gap is nonetheless slowly closing, particularly in some Western European countries such as Sweden. Preprint13-01-2021 Av: MIKAEL SCHANTLI
Hovrättspresidenter — förteckning 1614–2020 I Svensk Juristtidning har tidigare publicerats förteckningar över ledamöterna i Högsta domstolen. År 1941 publicerade dåvarande hovrättsrådet Nils Beckman, sedermera bl.a. justitieråd, den första delen och han kompletterade sedan uppställningen 1964. Därefter tog vederbörandes son, f.d. justitierådet Lars K. Beckman över och gjorde uppdaterade ledamotsförteckningar 1989 och 2009. Även om det nu har gått några år sedan den senaste förteckningen över Högsta domstolens ledamöter uppdaterades synes det ännu vara en aning tidigt att sammanställa en ny sådan. Däremot saknas det i SvJT en motsvarande förteckning över många andra viktiga poster med intressanta historiska och nu levande jurister. För att bidra på området har här ställts samman en lista över Sveriges hovrättspresidenter. Preprint16-12-2020 Av: SAMUEL HOLMEDAL
Upphovsrätt och yttrande- och informationsfrihet vid nyhetsrapportering Upphovsrätt och yttrande- och informationsfrihet vid nyhetsrapportering... Preprint15-12-2020 Av: WILHELM STENVALL
Multi-tiered dispute resolution clauses in arbitration The validity and scope of multi-tiered dispute resolution clauses are much debated issues in Swedish and foreign arbitration law. In this article it is posited that the parties’ agreement that implementation of certain pre-arbitration steps to resolve their grievancies constitutes a condition precedent for initiating arbitration should, under certain circumstances, serve as a bar to the jurisdiction of arbitrators under Swedish law. This follows, in principle, from the parties’ autonomy to decide on their dispute resolution procedure. Preprint30-11-2020 Av: FINN MADSEN
Om internationell straffprocessrätt och nyare tendenser Den internationella straffprocessrätten har successivt vuxit fram över decennier. Den är idag tämligen detaljerad och har explicita och tydliga rättigheter och rättsnormer för att vid domstol genomföra ett rättssäkert och normerat förfarande där mänskliga rättigheter upprätthålls. Denna ordning utmanas dock av strömningar i tiden som t.ex. att privata aktörer utför uppgifter som traditionellt sett staten har svarat för, och att allvarliga brott numera förövas i situationer utan klara gränser mellan en väpnad konflikt, terrorism, organiserad internationell kriminalitet och enskilda brott på individnivå. Även teknikutvecklingen med Artificiell Intelligens, cyber-warfare och drönare med fjärrstyrda missiler väcker betänkligheter. Artikeln berör frågan om regelverken på området har förmåga att svara på dessa tendenser eller om den internationella straffprocessrätten sviktar under trycket och inte förmår upprätthålla ett effektivt och praktiskt skydd av rättigheter. Preprint30-11-2020 Av: ULF LUNDQVIST
Essä om det straffrättsliga språkets begränsningar och potential Med utgångspunkt i straffvärdebegreppet illustreras i essäform några svårigheter och möjligheter som kan uppstå när tillvaron begreppsliggörs i den svenska straffrätten. Diskussionen utgår från exempel hämtade från skönlitteraturen liksom från svensk rätt de lege lata. Preprint18-11-2020 Av: ERIK SVENSSON
Standardavtalen NL 17, NLM 19 och NLS 19 — vilka är de viktigaste nyheterna och skillnaderna? För ett tag sedan genomförde Teknikföretagen tillsammans med dess systerorganisationer inom teknikindustrin i övriga nordiska länder en revision av NL-kontrakten. Revisionen har resulterat i nya versioner av standardavtalen NL, NLM och NLS . De tre standardavtalen publicera-des under 2018 och 2019. I denna artikel redogör vi för våra reflektioner kring de nya standardavtalen — med fokus på NL 17 och NLM 19. Tanken med artikeln är inte att ge en uttömmande beskrivning av alla nyheter och skillnader jämfört med den äldre versionen av respektive standardavtal utan snarare att belysa de viktigaste ändringarna. Preprint25-10-2020 Av: CHRISTIAN HYBBINETTE och MICHAEL NEVINSON
Litteratur MAREK KELLER, Konkurs och process, Iustus 2020. 832 s. Preprint25-10-2020 Av: MIKAEL MELLQVIST
Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (II) I en tidigare artikel har författarna beskrivit hur EU:s straffrätt fått en allt större betydelse för domstolarnas handläggning och dömande i en svensk förundersökning och rättegång i brottmål (preprint i SvJT 2020-10-12, https://svjt.se/content/europeiska-unionens-straffratt-i-allman-domstol-i). I denna artikel ligger fokus på det gräns-överskridande straffrättsliga samarbetet inom EU som domstolarna har att hantera utan koppling till en svensk förundersökning eller rättegång i brottmål. Preprint12-10-2020 Av: ULF WALLENTHEIM och JOAKIM ZETTERSTEDT
Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (I) EU:s straffrätt får allt större betydelse för svenska domstolar. Det gäl-ler både vid tillämpningen av nationell straff- och straffprocessrätt och i det gränsöverskridande samarbetet med andra EU-länder. Be-hovet av kännedom och kunskap om rättsområdet hos domstolarna har blivit större. I två artiklar beskriver författarna några praktiska frågor som kan förekomma i domstolarnas verksamhet. Denna artikel behandlar frågor som kan aktualiseras under en svensk förundersökning och rättegång i brottmål. Kommande artikel behandlar ärenden om straffrättsligt samarbete som domstolar prövar utan koppling till en svensk förundersökning eller rättegång. Preprint12-10-2020 Av: ULF WALLENTHEIM och JOAKIM ZETTERSTEDT
Avtalsbrott och skadestånd — skuldprincipen i svensk avtalsrätt Sedan länge är skuldprincipen den rådande huvudregeln i svensk rätt i fråga om skadestånd till följd av avtalsbrott. Detta innebär att svensk avtalsrätt bygger på ett oaktsamhetskrav. Det skriver författarna i denna replik till Christina Ramberg (SvJT 2020 s. 589). Preprint23-09-2020 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON
Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen Enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) ska noterade bolag offentliggöra insiderinformation så att allmänheten får tillgång till samma information samtidigt. I bolagsstyrningsdebatten har emellertid en annan fråga avseende bolagens informationsgivning kommit att aktualiseras — huruvida informationsutbyte med vissa utvalda aktieägare strider mot aktiebolagslagen. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning sådan selektiv informationsgivning strider mot det aktiebolagsrättsliga kravet på likabehandling. Slutsatsen är att styrelsen bör anses ha utrymme att föra riktade dialoger med vissa aktieägare när det är motiverat av sakliga skäl. Preprint24-08-2020 Av: ERIK LIDMAN
Inledning Vi kommer att minnas 2020 som året då Sverige och övriga världen drabbades av coronapandemin. Ett tidigare okänt virus, SARS-CoV-2, spred sig snabbt och orsakade den influensaliknande sjukdomen covid-19. Många människor drabbades svårt av virusets spridning. Det är fortfarande för tidigt att slutligt summera antalet döda och svårt sjuka på grund av viruset. SvJT 2020 s. 1077 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
Rättsliga åtgärder med anledning av Covid-19 i Sverige, Finland, Norge och Danmark — en introduktion Syftet med detta temanummer är att ur ett konstitutionellt perspektiv presentera och analysera de olika rättsliga åtgärder som Sverige, Finland, Norge och Danmark har tagit för att begränsa smittspridningen av Covid-19. Länderna har vidtagit olika åtgärder och viss förklaring till detta kan stå att finna i de rättsliga ramverk som styr vilka åtgärder som kan tas till vid fredstida kriser. Det saknas en översikt och komparativ analys vad gäller dessa länders konstitutionellrättsliga ramverk för krishantering. Att göra en övergripande komparativ analys vad gäller krishantering i allmänhet är för omfattande för ett temanummer, varför fokus ligger på de konstitutionellrättsliga aspekterna av krishantering i fredstid. SvJT 2020 s. 1078 Av: IAIN CAMERON och ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Covid-19 i Sverige Svenska myndigheters hantering av Covid-19 har väckt uppmärksamhet, för att inte säga uppståndelse, på många håll. De missförstånd som ofrånkomligen uppstår när en situation i ett visst land ska analyseras av utomstående har inte blivit mindre av de konstitutionella och administrativa särdrag som präglar Sverige och som kan framstå som egendomliga i andra länder. I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. SvJT 2020 s. 1080 Av: MARIKA ERICSON och OLOF WILSKE Ladda ner PDF
Covid-19 and Emergency laws in Denmark The Covid-19 pandemic has been a test for Denmark’s pandemic preparedness planning and raised issues in relation to the Danish Constitution concerning both democracy, rule of law and human rights. In this article, the question is asked how close to the constitutional edge the Danish response to Covid-19 has come. SvJT 2020 s. 1098 Av: ANNE METTE FALLENTIN NYBORG, SUNE KLINGE, HELLE KRUNKE och JENS ELO RYTTER Ladda ner PDF
Finsk krishantering i fredstid I denna artikel diskuteras den finländska krisbehandlingen från en konstitutionell synvinkel. Huvudvikten är på läget under våren 2020 då även beredskapslagen tillämpades. Beredskapslagen i sin tur är speciell lagstiftning som på det sätt som avses i 23 § Finlands grundlag möjliggör införandet av tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna under i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen. SvJT 2020 s. 1116 Av: JANNE SALMINEN Ladda ner PDF
Lockdown og kriseregulering i Norge Denne artikkelen gir en oversikt over hvordan koronakrisen har blitt håndtert rettslig i Norge i 2020. Artikkelen gir en kort oversikt over de rettslige utgangspunkter for kriseregulering da pandemien kom til landet. Videre viser artikkelen hvordan landet har gjennomgått tre ulike faser med kriseregulering. I første fase ble krisen forsøkt løst etter eksisterende regler i smittevernlov og helseberedskapslov. I andre fase ledet de massive utfordringene med lockdown til store reguleringsbehov, og landet hadde i 2 måneder en egen koronalov som ga regjeringen fullmakt til å fravike ordinær lovgivning, med mindre 1/3 av parlamentsmedlemmene ikke motsatte seg dette. SvJT 2020 s. 1130 Av: BENEDIKTE M.HøGBERG Ladda ner PDF
Svensk krishantering i fredstid I denna artikel behandlas konstitutionella aspekter på svensk krishantering i fredstid. Här finns inte, till skillnad från förhållandena vid krig och krigsfara, någon särskild reglering i regeringsformen. I stället gäller vanliga regler om sådant som beslutsprocess, normgivning och styrning. Reglerna sätter gränser men ger också viss flexibilitet. Frågan blir: Är det efter 45 år med regeringsformen och med de nya hoten och riskerna dags att tänka nytt om vår grundlag? SvJT 2020 s. 1148 Av: JOHAN HIRSCHFELDT Ladda ner PDF
Fredstida kriser i en konstitutionell kontext Det finns flera exempel på fredstida kriser som ställer stater inför mycket svåra utmaningar. Frågan är om det svenska systemet som det ser ut idag ger bästa möjliga förutsättningar att förbereda inför samt hantera en pågående fredstida kris. Det är vår förhoppning att de slutsatser som presenterats i detta temanummer kan vara till nytta i den svenska debatten om svensk krishantering, den konstitutionella nödrättens vara eller inte vara och huruvida regleringen av fredstida kriser bör ske även på grundlagsnivå. I detta avslutande bidrag till temanumret om rättsliga åtgärder mot Covid-19 gör vi en analys av den nordiska, med tyngdpunkt på den svenska, författningsberedskapen som nu har testats i skarpt läge, för att dra tentativa slutsatser om hur god den svenska författningsberedskapen är i fredstida kriser. SvJT 2020 s. 1172 Av: IAIN CAMERON och ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Epidemi och ersättning Spridningen av covid-19 med efterföljande beslut, rekommendationer och åtgärder lämnar tydliga ekonomiska avtryck. Privatekonomier, företag och hela branscher riskerar att drabbas hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin. Situationen aktualiserar frågor om statens möjligheter och skyldigheter. Har det allmänna ett ansvar att kompensera för dessa negativa effekter, och i så fall i vilka situationer? Och kan det allmänna kompensera för dessa negativa effekter, även utan att ha ett ansvar? SvJT 2020 s. 1191 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2020. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2020. SvJT 2020 s. 1218 Av: LISA GUNNFORS och MIRIAM KANTOR Ladda ner PDF
Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden* I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer — när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade. SvJT 2020 s. 747 Av: HENRIK BELLANDER och NIKLAS BERNTORP Ladda ner PDF
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt Sedvanans betydelse för modern förmögenhetsrätt är ganska oklar. I Girjasdomen har Högsta domstolens majoritet uttryckt sig på ett sätt som riskerar att användas långt bortom målets egentliga område (nyttjanderätt till mark och vatten) och som riskerar att minska betydelsen av sedvanan och den på sedvanan grundade sedvanerätten. I artikeln anförs argument varför sedvanan och sedvanerätten både är och bör vara viktiga element även i den moderna förmögenhetsrätten. SvJT 2020 s. 770 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Tillitsfullmakten — en replik Av ”Asistan Turistik” NJA 2013 s. 659 och ”Chefen för Alvestadivisionen” NJA 2014 s. 684 följer att vid sidan av fullmakt grundad på huvudmannens viljeförklaring kan en fullmakt uppstå genom ett annat beteende av huvudmannen och då utan att det är hans avsikt, nämligen när den tredje mannen på grundval av beteendet med fog trodde att fullmaktssyfte förelåg (tillitsfullmakt). Enligt det senare avgörande förutsätter en sådan tillitsfullmakt i regel att huvudmannen måste ha insett risken för att hans beteende skulle verka tillitsskapande. I en artikel i denna tidskrift (SvJT 2020 s. 323) skriver Torgny Håstad att avgörandet i den delen är ”oriktigt”. Hur det förhåller sig med det diskuteras i denna artikel. Slutsatsen är att Håstads påstående är oriktigt. SvJT 2020 s. 785 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Om tillhandahållande av allmänna handlingar i dispositiva tvistemål I rättegångsbalken finns en förhållandevis okänd bestämmelse som reglerar hur en domstol kan besluta att allmänna handlingar ska tillhandahållas när de har betydelse som bevis. Regleringen möjliggör för en part att få ut handlingar som han eller hon annars hade varit förhindrad att ta del av på grund av regler om sekretess. Reglerna om tillhandahållande av allmänna handlingar har likheter med dem som gäller för edition av privata handlingar, men ger ändå upphov till vissa särskilda frågor som både ombud och domare bör känna till. SvJT 2020 s. 798 Av: LINUS ÖRNULF Ladda ner PDF
Litteratur När folkmordet kom till Sverige — om en advokats dilemma, Norstedts 2019, 232 s. SvJT 2020 s. 816 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–2019 I SvJT har översikter över svensk rättspraxis i förmögenhetsrätt (avtals- och obligationsrätt) presenterats sedan 1937, när professorn Håkan Nial publicerade en översikt för perioden 1931–1935 (SvJT 1937 s. 471 ff., cit. Nial, SvJT 1937). Nial täckte sedan i en översikt publicerad 1942 perioden 1936–1940 (SvJT 1942 s. 211 ff., cit. Nial, SvJT 1942). Härefter behandlade professorn Knut Rodhe vid fem skilda tillfällen perioden 1941–1977: SvJT 1946 s. 26 ff. (1941–1944), SvJT 1951 s. 581 ff. (1945–1949), SvJT 1961 s. 245 ff. (1950–1959), SvJT 1968 s. 177 ff. (1960–1965) samt SvJT 1979 s. 577 (1966–1977) (cit. Rodhe, SvJT 1946, SvJT 1951, SvJT 1961, SvJT 1968 respektive SvJT 1979). Åren 1978–2004 behandlades av Johnny Herre (SvJT 2005 s. 549 ff., cit. Herre, SvJT 2005). SvJT 2020 s. 821 Av: JOHNNY HERRE och SVANTE O. JOHANSSON Ladda ner PDF
Rättsfallsindex 1072 Johnny Herre och Svante O. Johansson S Högsta domstolens avgöranden 2005–2019 NJA 2005 s. 44 931, 1053, 1054 NJA 2005 s. 142 842, 843, 845, 865, 873, 921 NJA 2005 s. 180 1010, 1011 NJA 2005 s. 205 898 NJA 2005 s. 517 994 NJA 2005 s. 557 923 NJA 2005 s.... SvJT 2020 s. 1072 Ladda ner PDF
Hur ska rätten sitta? På grund av den covid-19-pandemi som drabbat världen detta år har frågan uppkommit om rätten helt eller delvis kan närvara på distans eller inte. Enligt författarens mening kan hela rätten, men inte enskilda ledamöter, ibland närvara vid en huvudförhandling på distans. Enskilda ledamöter kan dock delta i överläggningar på distans om det är lämpligt. SvJT 2020 s. 641 Av: SIMON GÖRANSSON Ladda ner PDF
Vårdplikt för tredje mans lösöre vid konkurser — en replik Bankjuristen Joseph Zamani har i en artikel i SvJT 2019 s. 50 (Konkursförvaltaruppdragets normer — om arvode, skadestånd och vård av annans lösöre) utvecklat sin syn på konkursförvaltarens och konkursboets vårdplikt och därmed anknytande separationsrätts- och arvodesfrågor (fortsättningsvis benämnt ”Artikeln”). Syftet med denna replik är att lämna några kommentarer till sakinnehållet i Artikeln. SvJT 2020 s. 649 Av: HANS ANDERSSON och LARS EHRSTEDT Ladda ner PDF
Konkursförvaltarens nyttomaximering och något om vårdplikten — replik Advokaterna Hans Andersson och Lars Ehrstedt har i SvJT 2020 s. 649 replikerat på den del av min artikel i SvJT 2019 s. 50 som berör vårdplikten för tredje mans lösöre. Beträffande deras syn på nämnda vårdplikt lämnar jag nedan några kommentarer. Repliken synliggör även en grundläggande tolkningskonflikt avseende förvaltaruppdraget, nämligen om den generella handlingsnormen i 7 kap. 8 § första stycket konkurslagen (KL) innebär att förvaltaren ska sträva efter maximal utdelning i absoluta tal (tillgångsmaximering) eller maximal utdelning i procent av konkursfordringarna (utdelningsmaximering). Med det senare synsättet, som företräds av Andersson och Ehrstedt men inte av mig, skulle arbete med att försöka nedbringa konkursgäldenärens fordringar kunna vara ersättningsgillt med arvode i konkursen, även när sådant arbete sker utan stöd i en särskild bestämmelse. SvJT 2020 s. 660 Av: JOSEPH ZAMANI Ladda ner PDF
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidan SvJT 2020 s. 665 Av: MATTIAS HJERTSTEDT och LENA LANDSTRÖM Ladda ner PDF
Brister i en studie av domstolarnas bevisvärdering avseende mål om olaga hot och våldtäkt I SvJT 2018 s. 327 presenterades en studie enligt vilken bevisning som är tillräcklig för en fällande dom i våldtäktsmål inte är tillräcklig för en fällande dom i mål om olaga hot. Det finns dock flera problem med studien som sammantagna innebär att det inte finns stöd för påståendet att bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte är tillräcklig i mål om olaga hot. Ett första problem är att de kriterier som har använts för att välja ut domar är otillräckliga för att utesluta att skillnader i andelen fällande domar beror på något annat än just brottstypen. Ett andra problem är att man vid tolkningen av resultatet inte har beaktat relevanta skäl för varför rätten har kommit fram till en friande eller fällande dom. SvJT 2020 s. 692 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
Även våldtäktsdomar bör undersökas vetenskapligt Författaren bemöter den kritik som Linnea Wegerstad framför mot studien i SvJT 2018 s. 327. Enligt författaren framställer Wegerstad det rättsfallsmaterial som ingår i studien på ett missvisande sätt. SvJT 2020 s. 712 Av: CHRISTIAN DAHLMAN Ladda ner PDF
Empiriska studier av bevisvärdering måste utföras och presenteras på ett vetenskapligt korrekt sätt Det signifikanstest som Dahlman hänvisar till visar inte att det föreligger ett orsakssamband mellan brottstyp och domslut och det utesluter inte att andra omständigheter än brottstypen, som inte har undersökts i studien, inverkar på domslutet. För att kunna nå slutsatsen att det är brottstypen som orsakar domslutet krävs statistiska analyser som Dahlman inte har använt. SvJT 2020 s. 719 Av: LINNEA WEGERSTAD Ladda ner PDF
Brottstyp är en faktor som påverkar om det blir fällande eller friande dom Det starka statistiska sambandet mellan brottstyp (våldtäkt/olaga hot) och domslut (fällande/friande) som framkom i studien i SvJT 2018 s. 327 visar att brottstypen är en faktor som (tillsammans med andra faktorer) påverkar om det blir fällande eller friande dom, skriver författaren i denna slutreplik. SvJT 2020 s. 725 Av: CHRISTIAN DAHLMAN Ladda ner PDF
(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddas genom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas. SvJT 2020 s. 726 Av: JONATAN SCHYTZER och OLOF WADELL Ladda ner PDF
Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer.1 Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet. SvJT 2020 s. 515 Av: THOMAS BULL och ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Om beredning, kungörelse och ikraftträdande av författningar i kristid Under början av 2020 har ett stort antal författningar beslutats för att anpassa regelverket till den kris som den globala spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat. Gemensamt för flera av dessa författningar är att det har varit bråttom för regelgivarna att se till att de träder ikraft. Regelgivarnas strävan efter att de nya reglerna ska få genomslag så snabbt som möjligt har medfört att man ibland både nått och passerat gränsen för hur snabbt en författning kan träda ikraft. I artikeln redogörs för regler om beredning, kungörelse och ikraftträdande i kristid. Sedan diskuteras några exempel på författningar som, genom att innehålla ingrepp mot enskilda, är särskilt intressanta ur ett konstitutionellt perspektiv. SvJT 2020 s. 534 Av: JOHAN DIBB Ladda ner PDF
