Skäl, slut och skiljaktighet —noteringar kring svensk prejudikatlära En fråga som står central i diskussionen kring den svenska prejudikatläran är den om prejudikatbundenhet, dvs. frågan om i vilken utsträckning prejudikat är bindande för den efterföljande rättstillämpningen. I denna text argumenteras för att frågan om prejudikatbundenhet är felformulerad och riskerar att leda oss vilse eftersom den typ av ovillkorlig bundenhet till en viss rättskälla, som diskussionen kring prejudikatbundenhet förutsätter, överhuvudtaget inte förekommer inom rätten. Vidare argumenteras i texten för att det, vid en diskussion om betydelsen av prejudikat, är viktigt att beakta deras rättskällemässiga särskildhet. Preprint10-05-2021 Av: PETTER ASP
Äganderätten och egendomsskyddet (del II av II) Med en relationell och relativ förståelse av äganderättsbegreppet är det konsekvent att skilja mellan äganderätt och egendomsskydd. Egendomsskyddet är ett begrepp för den vertikala relationen mellan stat och enskild, medan äganderätten är ett mer allmänt begrepp. Denna artikel (del II) handlar om hur en rättslig hantering av civilrättsliga relationer kan gå till givet friktionen mellan ett relationellt angreppssätt och anspråken på de grundläggande rättigheterna som generella och överordnade. Preprint10-05-2021 Av: CLAES MARTINSON
Remembrance of Things Past — a reply to Stefan Lindskog’s argument that only a traditional hearing is a hearing in arbitration I artikeln ”Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande”, SvJT 2021 s. 293, redogör Stefan Lindskog för sin syn på frågan huruvida en virtuell slutförhandling utgör en muntlig förhandling enligt 24 § 1 st. 2 men. lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Lindskog kommer till slutsatsen att endast en fysisk förhandling uppfyller lagens krav på muntlig förhandling. I denna artikel besvaras frågan på motsatt vis: en virtuell slutförhandling utgör en muntlig förhandling i lagens mening och detta finner stöd i en lång rad rättskällor. Lindskogs syn på frågan avviker från vad som anses gälla i andra länder och den svenska debatten i ämnet har därför väckt visst internationellt intresse. Av den anledningen är denna artikel skriven på engelska. Preprint02-05-2021 Av: KRISTOFFER LÖF
Regeln om strikt ansvar säkrar skadeståndet i hundmedierade brott när oaktsamhetsbedömningarna i rätterna varierar Hundangrepp kan ske var som helst där hundar och människor rör sig och vistas; i hemmen, trapphus och gård, parker och torg, motionsslingor och lekplatser. De kan också ske på ställen där hundar och människor samlas för att låta hundarna leka, träna och tävla. Preprint28-04-2021 Av: SIRKKU SARENBO
Om virtuell förhandling — en replik Stefan Lindskog har i artikeln Virtuella slutförhandlingar i skiljeför-faranden mot parts bestridande (preprint i SvJT 2021-03-16) hävdat att en virtuell slutförhandling inte kan genomföras mot parts bestridande. I denna replik framförs motsatt uppfattning. Preprint27-04-2021 Av: LARS EDLUND
Är det så svårt att leka tre? Göteborgs hamn är en särpräglad arbetsplats som givit upphov till många arbetsrättsliga tvister. Förekomsten av två kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer för samma arbete är ovanligt på den svenska arbetsmarknaden och frågan uppkommer då vilket avtal som ska ha företräde om båda inte kan tillämpas samtidigt. I AD 2020 nr 66 aktualiseras viktiga och intressanta frågor om konkurrerande kollektivavtal och särskilt det s.k. andraavtalets ställning. Vi genomför i föreliggande artikel en kritisk granskning av den aktuella domen och analyserar hur den svenska kollektiva arbetsrätten hanterar konkurrerande arbetstagarorganisationer som båda ingått kollektivavtal med en och samma arbetsgivare. Preprint18-04-2021 Av: NIKLAS SELBERG & ERIK SJÖDIN
Rätten att överklaga hovrättens beslut om återförvisning i dispositiva tvistemål Att bedöma om ett visst hovrättsbeslut ska få överklagas kan vara komplicerat. Den här artikeln är förhoppningsvis till hjälp för den som söker svar i ett särskilt fall, nämligen då hovrätten beslutat att återförvisa ett mål till tingsrätten. Preprint12-04-2021 Av: LINUS ÖRNULF
Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring Yttrandefriheten skyddar rätten till ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Utgångspunkten är att även näringsidkare har yttrandefrihet. Näringsidkare omfattas emellertid även av marknadsföringslagar som begränsar deras yttrandefrihet. En gränsdragning behöver därför göras mellan näringsidkares skyddsvärda yttranden och de yttranden som omfattas av marknadsföringslagarna. Det är denna gränsdragning som undersöks i artikeln. Preprint12-04-2021 Av: AXEL SEGER
Bevisbördefrågor vid fel i tjänst Högsta domstolens avgöranden innehåller inget klart besked avseende vem som har bevisbördan för hur en tjänst har utförts i tvister om faktiska fel i tjänster, när det saknas ett resultat av tjänsten att besiktiga. Artikeln behandlar hur bevisbördeplaceringen avseende fel i tjänster i viss utsträckning verkar styras av dogmatiska principer om vem som påstår ett visst förhållande eller kräver betalning, och argumenterar för att bl.a. bevisteorier om bevissäkring och handlingsdirigering bör få större genomslag. Preprint04-04-2021 Av: TORBEN BECK JOHANSSON & MARCUS LINDKVIST
Vigilansprincipen i förmögenhetsrätten Vigilansprincipen — intresset av att aktörer på förmögenhetsrättens område är vaksamma i sitt eget intresse — kan fungera som förklaring till förmögenhetsrättsliga rättsregler samt bidra till transparenta ställningstaganden och därigenom till rationaliteten i rättslig argumentation. Denna artikel syftar till att analysera innehållet i vigilansprincipen samt hur den förhåller sig till andra rättsprinciper. Preprint29-03-2021 Av: ANDREAS NORLÉN & CHRISTINA RAMBERG
Krig eller fred: Om regeringsformens definition av krig Frågan om Sverige var i krig uppkom i flera riksdagsdebatter under tidigt 2000-tal med anledning av svenska truppers deltagande i FN:s ISAF-styrka i Afghanistan. Frågan kan uppkomma igen mot bakgrund av Sveriges allt intensivare internationella militära samarbeten och deltagande i internationella militära operationer av olika slag. Den här artikeln diskuterar begreppet krig i dess svenska författningsrättsliga bemärkelse med hjälp av officiella texter och juridisk doktrin. Frågan är om begreppet krig i regeringsformen behöver och kan definieras närmare. SvJT 2021 s. 261 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Bedrägeri medelst tingsrätt? Då och då förekommer det att en ansökan om stämning rör anspråk som käranden vet är falska. Ibland kan också domstolen komma underfund med att ansökan rör ett uppsåtligen falskt anspråk. Ibland riktas sådana falska anspråk mot personer som redan har så många skulder att de aldrig skulle avge något svaromål. Civilprocessen är så starkt partsstyrd att domstolen verkar tvungen att ändå bifalla anspråket i tredskodom. Artikeln behandlar frågan om det ändå är möjligt att avvisa eller ogilla obestridda ansökningar om falska anspråk. SvJT 2021 s. 277 Av: SIMON GÖRANSSON Ladda ner PDF
Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande Pandemin och teknikutvecklingen har i många skiljeförfaranden fört med sig att parterna enas om att genomföra slutförhandlingen virtuellt. Den fråga som dryftas i denna artikel är om den rätt till ”muntlig förhandling” som part har enligt skiljeförfarandelagen på grund av de rådande förhållandena skall tolkas så, att skiljenämnden får besluta om en virtuell förhandling i stället för en ”fysisk”. Frågan besvaras nekande, eftersom det skulle innebära en omtolkning av lagen som är oförenlig med regeländamålet. Men när en ”fysisk förhandling” kan hållas först någon gång i framtiden kan det uppstå en kollision mellan den ene partens rätt till en sådan förhandling och den andre partens rätt till ett avgörande inom skälig tid. En sådan normkollision kan leda till att rätten till en ”fysisk” förhandling får vika. SvJT 2021 s. 293 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Accountability for International Crimes in Syria: Universal Jurisdiction and its Application The principle of universal jurisdiction — the legal foundation that enables states to establish and exercise jurisdiction over certain atrocious crimes of universal concern such as war crimes, genocide and crimes against humanity — is a noble albeit somewhat controversial instrument. So far, it seems to be more of a theoretical concept than a practical one. This is due to numerous reasons, many of which will be addressed in this article. Exercising universal jurisdiction can pose certain practical challenges, and there seems to exist a slight gap between principle and practice. However, as this article will try to show, the gap is nonetheless slowly closing, particularly in some Western SvJT 2021 s. 303 Av: MIKAEL SCHANTLI Ladda ner PDF
Äganderätten och egendomsskyddet (del I av II)* Äganderättsbegreppet används såväl i horisontella relationer mellan enskilda som i vertikala relationer mellan enskilda och statsmakten. Med en relationell och relativ förståelse av begreppet är en sådan användning inte alls märklig. Ett sådant sätt att använda äganderättsbegreppet kan emellertid föranleda funderingar i förhållande till regleringen av de grundläggande rättigheterna. Denna artikel (del I) handlar om förutsättningarna för en relationell hantering av civilrättsliga relationer där egendomsskydd görs gällande. Till förutsättningarna hör anspråken på de grundläggande rättigheterna som generella och överordnade, friktionen mellan olika synsätt och föreställningar om risker med rättighetstänkande. Dessa förutsättningar behandlas mot bakgrund av ett insolvensrättsligt exempel som tydliggör hur en och samma kontext kan rymma såväl horisontella som vertikala rättsliga frågor. SvJT 2021 s. 317 Av: CLAES MARTINSON Ladda ner PDF
Dolda handlingsklausuler Den 16 december 2020 fick försäkringsrättsentusiaster en tidig julklapp av Högsta domstolen (HD), då HD för första gången prövade om ett omfattningsvillkor utgjorde en ”dold handlingsklausul” (mål T 497-20, ”Mobilförsäkringen”). En dold handlingsklausul är ett omfattningsvillkor som inkräktar på försäkringstagarens biförpliktelser och därför som utgångspunkt inte ska tillämpas. Frågan när ett omfattningsvillkor utgör en dold handlingsklausul är komplex och har diskuterats från tid till annan sedan i vart fall SvJT 2021 s. 342 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Litteratur CATHARINA CALLEMAN, Genusperspektiv på arbetsrätten. En annan historia, 2 uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2020 (90 s.). Den bästa sammanhållna svenska arbetsrättshistoriken sedan länge, tilllika enda läroboksmässiga genusperspektive... SvJT 2021 s. 363 Ladda ner PDF
Tyst vår? Avstängningen av USA:s f.d. president Donald Trump från Twitter och flera andra sociala medieplattformar har väckt debatt kring privata företags ansvar för yttrandefrihet och demokrati. Trumps bannlysning ger upphov till flera komplexa juridiska frågor och understryker behovet av att analysera de sociala medieföretagens agerande och rättsliga ställning från ett helhetsperspektiv. SvJT 2021 s. 169 Av: ANNI CARLSSON Ladda ner PDF
Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (II) I en tidigare artikel har författarna beskrivit hur EU:s straffrätt fått en allt större betydelse för domstolarnas handläggning och dömande i en svensk förundersökning och rättegång i brottmål (SvJT 2021 s. 104). I denna artikel ligger fokus på det gräns-överskridande straffrättsliga samarbetet inom SvJT 2021 s. 179 Av: ULF WALLENTHEIM & JOAKIM ZETTERSTEDT Ladda ner PDF
Multi-tiered dispute resolution clauses in arbitration The validity and scope of multi-tiered dispute resolution clauses are much debated issues in Swedish and foreign arbitration law. In this article it is posited that the parties’ agreement that implementation of certain pre-arbitration steps to resolve their grievancies constitutes a condition precedent for initiating arbitration should, under certain circumstances, serve as a bar to the jurisdiction of arbitrators under Swedish law. This follows, in principle, from the parties’ autonomy to decide on their dispute resolution procedure. SvJT 2021 s. 197 Av: FINN MADSEN Ladda ner PDF
Om internationell straffprocessrätt och nyare tendenser Den internationella straffprocessrätten har successivt vuxit fram över decennier. Den är idag tämligen detaljerad och har explicita och tydliga rättigheter och rättsnormer för att vid domstol genomföra ett rättssäkert och normerat förfarande där mänskliga rättigheter upprätthålls. Denna ordning utmanas dock av strömningar i tiden som t.ex. att privata aktörer utför uppgifter som traditionellt sett staten har svarat för, och att allvarliga brott numera förövas i situationer utan klara gränser mellan en väpnad konflikt, terrorism, organiserad internationell kriminalitet och enskilda brott på individnivå. Även teknikutvecklingen med Artificiell Intelligens, cyber-warfare och drönare med fjärrstyrda missiler väcker betänkligheter. Artikeln berör frågan om regelverken på området har förmåga att svara på dessa tendenser eller om den internationella straffprocessrätten sviktar under trycket och inte förmår upprätthålla ett effektivt och praktiskt skydd av rättigheter. SvJT 2021 s. 205 Av: ULF LUNDQVIST Ladda ner PDF
Kreditgivares ersättningsanspråk efter obehörig användning av bank-id Obehörig användning av olika sorters e-legitimation leder varje år till stora ekonomiska förluster för kreditgivare och kan innebära personlig tragedi för den vilkens bank-id har använts. De rättsliga frågorna som uppkommer i samband med sådana bedrägerier har emellertid till största delen lämnats därhän av både lagstiftare och rättsvetenskap, vilket gett utrymme för spretande praxis och betydande rättsosäkerhet i underinstanserna. I artikeln behandlas några av dessa frågor med utgångspunkt i ett avgörande från norska Høyesterett. SvJT 2021 s. 235 Av: MARIANNE M. RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Litteratur BO WENNSTRÖM Om straff och fängelser: Om det avvikande svenska vägvalet på straffrättens område. Stockholm: Jure Förlag 2020, 178 s. SvJT 2021 s. 251 Av: ROBERT ANDERSSON Ladda ner PDF
Essä om det straffrättsliga språkets begränsningar och potential Med utgångspunkt i straffvärdebegreppet illustreras i essäform några svårigheter och möjligheter som kan uppstå när tillvaron begreppsliggörs i den svenska straffrätten. Diskussionen utgår från exempel hämtade från skönlitteraturen liksom från svensk rätt de lege lata. SvJT 2021 s. 85 Av: ERIK SVENSSON Ladda ner PDF
Europeiska unionens straffrätt i allmän domstol (I) EU:s straffrätt får allt större betydelse för svenska domstolar. Det gäller både vid tillämpningen av nationell straff- och straffprocessrätt och i det gränsöverskridande samarbetet med andra EU-länder. Behovet av kännedom och kunskap om rättsområdet hos domstolarna har blivit större. I två artiklar beskriver författarna några praktiska frågor som kan förekomma i domstolarnas verksamhet. Denna artikel behandlar frågor som kan aktualiseras under en svensk förundersökning och rättegång i brottmål. Kommande artikel behandlar ärenden om straffrättsligt samarbete som domstolar prövar utan koppling till en svensk förundersökning eller rättegång. SvJT 2021 s. 104 Av: ULF WALLENTHEIM och JOAKIM ZETTERSTEDT Ladda ner PDF
Upphovsrätt och yttrande- och informationsfrihet vid nyhetsrapportering I november 2012 publicerade flera svenska medier en mobilfilm som visar den s.k. ”järnrörsskandalen”, vilket blev mycket uppmärksammat. Något som varken journalister eller allmänheten förmodligen anade då var att rapporteringen skulle leda till rättegångar om upphovsrättsintrång. Tvisten mellan en av politikerna i fråga och SVT avgjordes slutligen av Högsta domstolen och avgörandet väcker frågor om avvägningen mellan rättighetsinnehavares och medias intressen. I denna artikel analyseras rättsläget och vilka möjligheter till förändringar som finns. SvJT 2021 s. 122 Av: WILHELM STENVALL Ladda ner PDF
Litteratur MAREK KELLER, Konkurs och process (ak. avh.), Iustus 2020. 832 s. Inledning Konkurslagen är i sig en säregen förfarandelag (en specialprocess) med å ena sidan pregnanta civilrättsliga inslag och å den andra sidan, i systematiskt avseende, be... SvJT 2021 s. 134 Ladda ner PDF
Notiser Hovrättspresidenter — förteckning 1614–2020 I Svensk Juristtidning har tidigare publicerats förteckningar över ledamöterna i Högsta domstolen. År 1941 publicerade dåvarande hovrättsrådet Nils Beckman, sedermera bl.a. justitieråd, den första delen och han ko... SvJT 2021 s. 155 Ladda ner PDF
Personalnotiser Liselotte Rågmark att vara hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Svea hovrätt (2021-01-14). SvJT 2021 s. 166 Ladda ner PDF
Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen Enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) ska noterade bolag offentliggöra insiderinformation så att allmänheten får tillgång till samma information samtidigt. I bolagsstyrningsdebatten har emellertid en annan fråga avseende bolagens informationsgivning kommit att aktualiseras — huruvida informationsutbyte med vissa utvalda aktieägare strider mot aktiebolagslagen. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning sådan selektiv informationsgivning strider mot det aktiebolagsrättsliga kravet på likabehandling. SvJT 2021 s. 1 Av: ERIK LIDMAN Ladda ner PDF
Bristande rättsliga kunskaper som hinder för prejudikatinstansernas samverkande rättsbildning i belysning av presumtionsläran En del rättsfrågor kan vara så komplicerade och omfattande att prejudikatinstanserna ännu inte fått ett tillräckligt gott underlag för att anta generella rättsgrundaster med en stor rättvidd. Bristande rättsliga kunskaper kan utgöra ett skäl att iaktta försiktighet vid rättsbildningen i syfte att undvika misstag. Ett sätt att undvika misstag kan vara att begränsa prejudikaten till kasuistiska ställningstaganden som gör det möjligt att framdeles bygga upp en systematik genom flera specifika prejudikat. Det finns en del övergripande frågor som uppkommer inför såväl HD som HFD och som kräver en rättsvetenskaplig systematisk bearbetning. Det finns en risk för att sådana frågor inte alltid identifieras av prejudikatinstanserna och att tidigare meddelade domar från de båda instanserna inte analyseras i syfte att skapa en samordnad rättsbildning. Om ett rättsområde endast delvis är obearbetat utgör detta inte hinder för att utforma generella rättsgrundsatser som avser övriga klarlagda delar av samma rättsområde. Förekomsten av en del misslyckade presumtionskonstruktioner bör inte sätt stopp för en fortsatt utveckling och användning av ett antal välbeskrivna konstruktioner som fyller en god funktion. SvJT 2021 s. 18 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Avtalsbrott och skadestånd — skuldprincipen i svensk avtalsrätt Sedan länge är skuldprincipen den rådande huvudregeln i svensk rätt i fråga om skadestånd till följd av avtalsbrott. Detta innebär att svensk avtalsrätt bygger på ett oaktsamhetskrav. Det skriver författarna i denna replik till SvJT 2021 s. 48 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON1 Ladda ner PDF
Standardavtalen NL 17, NLM 19 och NLS 19 — vilka är de viktigaste nyheterna och skillnaderna? För ett tag sedan genomförde Teknikföretagen tillsammans med dess systerorganisationer inom teknikindustrin i övriga nordiska länder en revision av NL-kontrakten. Revisionen har resulterat i nya versioner av standardavtalen NL, NLM och NLS2. De tre standardavtalen publicerades under SvJT 2021 s. 61 Av: CHRISTIAN HYBBINETTE och MICHAEL NEVINSON Ladda ner PDF
Litteratur HANS EKLUND& ANNA-SARA LIND (red.), Vänbok till Sverker Scheutz — Om rätt och att undervisa rätt, Iustus, 2020, 632 s. För mig har juristutbildningen alltid varit något av en hantverksutbildning. Det är också en av våra äldsta universi... SvJT 2021 s. 69 Ladda ner PDF
Inledning Vi kommer att minnas 2020 som året då Sverige och övriga världen drabbades av coronapandemin. Ett tidigare okänt virus, SARS-CoV-2, spred sig snabbt och orsakade den influensaliknande sjukdomen covid-19. Många människor drabbades svårt av virusets spridning. Det är fortfarande för tidigt att slutligt summera antalet döda och svårt sjuka på grund av viruset. SvJT 2020 s. 1077 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
Rättsliga åtgärder med anledning av Covid-19 i Sverige, Finland, Norge och Danmark — en introduktion Syftet med detta temanummer är att ur ett konstitutionellt perspektiv presentera och analysera de olika rättsliga åtgärder som Sverige, Finland, Norge och Danmark har tagit för att begränsa smittspridningen av Covid-19. Länderna har vidtagit olika åtgärder och viss förklaring till detta kan stå att finna i de rättsliga ramverk som styr vilka åtgärder som kan tas till vid fredstida kriser. Det saknas en översikt och komparativ analys vad gäller dessa länders konstitutionellrättsliga ramverk för krishantering. Att göra en övergripande komparativ analys vad gäller krishantering i allmänhet är för omfattande för ett temanummer, varför fokus ligger på de konstitutionellrättsliga aspekterna av krishantering i fredstid. SvJT 2020 s. 1078 Av: IAIN CAMERON och ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Covid-19 i Sverige Svenska myndigheters hantering av Covid-19 har väckt uppmärksamhet, för att inte säga uppståndelse, på många håll. De missförstånd som ofrånkomligen uppstår när en situation i ett visst land ska analyseras av utomstående har inte blivit mindre av de konstitutionella och administrativa särdrag som präglar Sverige och som kan framstå som egendomliga i andra länder. I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. SvJT 2020 s. 1080 Av: MARIKA ERICSON och OLOF WILSKE Ladda ner PDF
Covid-19 and Emergency laws in Denmark The Covid-19 pandemic has been a test for Denmark’s pandemic preparedness planning and raised issues in relation to the Danish Constitution concerning both democracy, rule of law and human rights. In this article, the question is asked how close to the constitutional edge the Danish response to Covid-19 has come. SvJT 2020 s. 1098 Av: ANNE METTE FALLENTIN NYBORG, SUNE KLINGE, HELLE KRUNKE och JENS ELO RYTTER Ladda ner PDF
Finsk krishantering i fredstid I denna artikel diskuteras den finländska krisbehandlingen från en konstitutionell synvinkel. Huvudvikten är på läget under våren 2020 då även beredskapslagen tillämpades. Beredskapslagen i sin tur är speciell lagstiftning som på det sätt som avses i 23 § Finlands grundlag möjliggör införandet av tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna under i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen. SvJT 2020 s. 1116 Av: JANNE SALMINEN Ladda ner PDF
Lockdown og kriseregulering i Norge Denne artikkelen gir en oversikt over hvordan koronakrisen har blitt håndtert rettslig i Norge i 2020. Artikkelen gir en kort oversikt over de rettslige utgangspunkter for kriseregulering da pandemien kom til landet. Videre viser artikkelen hvordan landet har gjennomgått tre ulike faser med kriseregulering. I første fase ble krisen forsøkt løst etter eksisterende regler i smittevernlov og helseberedskapslov. I andre fase ledet de massive utfordringene med lockdown til store reguleringsbehov, og landet hadde i 2 måneder en egen koronalov som ga regjeringen fullmakt til å fravike ordinær lovgivning, med mindre 1/3 av parlamentsmedlemmene ikke motsatte seg dette. SvJT 2020 s. 1130 Av: BENEDIKTE M.HøGBERG Ladda ner PDF
