Domstolars deltagande i Pridefestivalen — en inte alldeles enkel fråga Frågan om domstolars deltagande i Pridefestivalen handlar i ganska liten utsträckning om Pridefestivalen eller om Priderörelsens budskap, utan om domstolarna och deras uppdrag och roll i samhället. Diskussionen skulle vinna på att tydligare utgå från domstolarnas ställning och oberoende i förhållande till övriga statsmakter. Domstolarna måste själva definiera och värna sitt uppdrag inom ramen för de övergripande bestämmelser som finns i regeringsformen, om domstolarnas oberoende ska kunna stärkas. Preprint08-03-2019 Av: ANDERS EKA, HELENA JÄDERBLOM, ANDERS PERKLEV och THOMAS ROLÉN
Facebookmålet — rensning på mållinjen eller organiserat uppspel? Mitt under fotbolls-VM, dagen före Sveriges seger i åttondelsfinalen mot Schweiz, meddelade Högsta domstolen dom i Facebookmålet (NJA 2018 s. 562). Högsta domstolen slog fast att en person som via Facebook hade livesänt ett sexuellt övergrepp kunde dömas för grovt förtal enligt vanliga straffbestämmelser eftersom sändningen inte omfattades av grundlagsskydd enligt den s.k. webbsändningsregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. Tolkningsvis införde Högsta domstolen nya krav på vad som avses med ett program i webbsändningsregelns mening. Avgörandet är välkommet eftersom det begränsar yttrandefrihetsgrundlagens alltför vidsträckta tillämpningsområde avseende yttranden som sprids via nätet. Domen löser emellertid endast en liten del av de problem som finns med den nuvarande grundlagsregleringen. Facebookmålet är bara en räddning på mållinjen. Om de stora problem som kvarstår ska kunna lösas, krävs att lagstiftaren ändrar spelreglerna. Preprint04-03-2019 Av: MIKAEL RUOTSI
Inomkontraktuell reklamationsplikt; ett NJA-fall och flera hovrättsavgöranden senare Det råder delade meningar om vissa grundläggande frågor rörande inomkontraktuell reklamationsplikt. Finns en sådan överhuvudtaget? Hur lång är reklamationsfristen? När börjar fristen löpa? Vad blir följden av utebliven reklamation? Under den senaste tiden har Högsta domstolen och flera hovrätter meddelat avgöranden som har behandlat dessa frågor. Rättsläget har i vissa frågor klarlagts och i andra närmat sig ett klargörande. Denna artikel avser att redogöra för det nya rättsläget beträffande ovan nämnda fyra frågor mot bakgrund av den senaste praxisbildningen. Preprint04-03-2019 Av: JAKOB ANDERSSON
Förvaltarskap som skydd mot beslut fattade under förälskelse? En analys av NJA 2018 s. 350 Ett beslut om förvaltarskap innebär att en persons självbestämmanderätt begränsas. Detta faktum reser frågan om förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter på två sätt: dels vad gäller reglernas utformning, dels deras konsekvenser när de tillämpas. I NJA 2018 s. 350 prövande HD om förvaltarskap behövdes för en person med omfattade fysiska funktionsnedsättningar som blivit ekonomiskt utnyttjad under förälskelse. Med detta avgörande som utgångspunkt analyseras och diskuteras i denna artikel dels förutsättningarna för att använda förvaltarskap till ekonomiskt skydd för personer med funktionsnedsättningar, dels förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter och det spänningsförhållande som uppstår mellan skydd och autonomi. Preprint13-02-2019 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA och MOA KINDSTRÖM DAHLIN
När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942 Under åren och månaderna före andra världskrigets utbrott flydde många judiska företagare från det expanderande tyska riket. Deras företag försattes därvid under ”förvaltning” av de nazistiska myndigheterna. När de judiska flyktingarna i sina företags namn sedermera gjorde anspråk på tillgångar i Sverige, kom de i konflikt med dessa förvaltare, som påstod sig ha exklusiv behörighet att företräda bolagen. När dessa konflikter prövades rättsligt kom målens utgång att bero på huruvida företagets krav på de omtvistade tillgångarna hade uppstått före eller efter den dag då förvaltaren tillsattes. I det förra fallet vann de judiska ägarna framgång; i det senare, förvaltarna. Artikeln visar att denna utgång var väl förenlig med både tidigare och efterföljande praxis för internationella affärsförhållanden, och att den politiska utvecklingen i 1930-talets Europa inte förefaller ha spelat in i Högsta domstolens resonemang. SvJT 2019 s. 89 Av: ANNA WALLERMAN Ladda ner PDF
Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer Den 1 april 2018 lagfästes statens skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionens fri- och rättigheter. Bestämmelsen, som återfinns i 3 kap. 4 § skadeståndslagen, markerar ett slags avslut för den rättsutveckling som knäsattes genom Högsta domstolens avgörande i NJA 2005 s. 462 och på allvar tog fart under hösten 2007 genom NJA 2007 s. 295 och NJA 2007 s. 584. Parallellt med statens skadeståndsansvar vid konventionsöverträdelser har också skadeståndsansvaret vid överträdelser av EU-rätten liksom ansvaret enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen utvecklats. Till detta kommer möjligheten till skadestånd vid överträdelser av regeringsformen i vissa fall. I artikeln diskuteras några utvecklingslinjer vilka, enligt författarens mening, i vissa stycken sammanfaller för respektive skadeståndsinstitut men mestadels löper på armslängds avstånd från varandra. SvJT 2019 s. 103 Av: KARIN WISTRAND Ladda ner PDF
En slutlig reglering av stadfästa förlikningar? I NJA 2017 s. 659 utvecklar HD sitt resonemang från NJA 2017 s. 94 om hur stadfästa förlikningar ska tolkas. I denna artikel diskuteras HD:s resonemang i domen. Frågan som ställs är hur stadfästa förlikningar egentligen ska tolkas — om det över huvud taget går att ge ett enhetligt svar på det. SvJT 2019 s. 131 Av: ERIK BOGEGÅRD Ladda ner PDF
Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge? I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt. SvJT 2019 s. 144 Av: KAVOT ZILLÉN Ladda ner PDF
Myndigheter, domare och deltagande i opinionsbildande verksamhet Frågor om domstolarnas oberoende har diskuterats nyligen i SvJT 2018 s. 827 och SvJT 2018 s. 835. Här vill jag göra några mer generella reflektioner i anknytning till den diskussionen. SvJT 2019 s. 159 Av: LENA MARCUSSON Ladda ner PDF
Samebyars avtalsrätt — en replik I artikeln ”Samebyars avtalsrätt”1 gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar. SvJT 2019 s. 165 Av: MALIN BRÄNNSTRÖM och CHRISTINA ALLARD Ladda ner PDF
Litteratur SABINA HELLBORG:Diskrimineringsansvar: En civilrättslig undersökning av förutsättningarna för ansvar och ersättning vid diskriminering, Iustus förlag, 2018. 528 s. SvJT 2019 s. 170 Av: Mårten Schultz Ladda ner PDF
Litteratur JEANETTE ANDERSSON, Omsorgsplikt och god sed i avtal om shipmanagement, Akademisk avhandling publicerad i Örebro Studies in Law, nr 8, 2018, 450 s. SvJT 2019 s. 179 Av: Mattias Widlund Ladda ner PDF
Litteratur CHRISTINA RAMBERG, ALEXANDER BESHER, LAURA CARLSON, ADAM CROON, CLAES GRANMAR, DAVID KLEIST, PERNILLA LEVINER, ANNIKA NORÉE, Rättskällor — en introduktion i kritiskt tänkande, Norstedts juridik, 2018, 98 s. SvJT 2019 s. 183 Av: Max Lyles Ladda ner PDF
Den datoriserade domaren Att de mer kvalificerade elementen i ars aequi et boni skulle utbytas mot hanterandet av en aldrig så cerebral maskin torde säkerligen icke vara att befara, till någon tröst för den som ännu ser med en smula misstro eller åtminstone vemod på elektronikens inbrytande inom ett område som länge i ovanligt hög grad varit förbehållet mänsklig klokskap. SvJT 2019 s. 1 Av: ERIC BYLANDER Ladda ner PDF
En fullmaktslära i förändring — reflektioner kring NJA 2014 s. 684 I rättsfallet NJA 2014 s. 684 introducerade Högsta domstolen en ny fullmaktstyp i svensk rätt, den så kallade tillitsfullmakten. I artikeln behandlas frågan om vad som definierar en tillitsfullmakt och hur en sådan skiljer sig från en fullmakt som grundas på huvudmannens viljeförklaring. SvJT 2019 s. 8 Av: OLLE WÄNNSTRÖM Ladda ner PDF
Hur ett generellt förbud mot diskriminering i grundlagen kan utformas År 1971 åtog sig Sverige att införa ett generellt förbud mot diskriminering genom att ratificera FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Sverige lever fortfarande inte upp till detta åtagande, vilket har lett till kritik från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. I den här artikeln föreslås att ett generellt diskrimineringsförbud införs i grundlagen som uppställer likabehandling som huvudregel, men som under vissa förutsättningar tillåter missgynnanden som bör anses berättigade i ett demokratiskt välfärdssamhälle. SvJT 2019 s. 27 Av: ALEXANDER OTTOSSON Ladda ner PDF
Obefogad hävning av uppdrag: Något om förmedlarens skada Förmedlingsrätten omfattar ett antal förmedlare som dels agerar inom ramen för befintlig reglering, dels är oreglerade. Frågan om förmedlarens, och särskilt den oreglerade mäklarens, rättsliga ställning har hittills varit oklar. En övergripande metodologisk utmaning är frågan om i vilken mån vägledning kan hämtas från konsumentskyddande lagstiftning, som t.ex. fastighetsmäklarlagen eller agentsskyddande lagstiftning som lagen om handelsagentur. I denna artikel analyseras en av de mest kontroversiella frågorna i den oreglerade förmedlingsrätten, nämligen frågan om förmedlarens rätt till skadestånd vid uppdragsgivarens obefogade hävning av förmedlingsuppdraget. SvJT 2019 s. 41 Av: ANTONIA KRZYMOWSKA Ladda ner PDF
Konkursförvaltaruppdragets normer I denna artikel redogörs för systematiken avseende konkursförvaltaruppdragets handlingsnormer och för hur dessa bör tillämpas. I artikeln förklaras också hur normerna styr förvaltarens arvodering och skadeståndsskyldighet. Artikeln innehåller en ny syn på vårdplikten för tredje mans lösöre, som av bl.a. Walin och Welamson har framhållits som en norm för förvaltaruppdraget. Enligt detta nya synsätt har förvaltaren i de flesta fall inte rätt till arvode för arbete med vård av sådant lösöre. Samtidigt innebär det sagda att det saknas grund för tredje man att rikta anspråk mot förvaltaren för skada p.g.a. utebliven vård. SvJT 2019 s. 50 Av: JOSEPH ZAMANI Ladda ner PDF
Litteratur D.RHIDIAN THOMAS &SIMONE LAMONT-BLACK (eds.), Current issues in freight forwarding: law and logistics, Oxford: Lawtext Publishing Limited, 2017, 568 s. SvJT 2019 s. 66 Ladda ner PDF
Litteratur FREDERIK WAAGE, Det offentlige som procespart; Forvaltningsrettens virkning i civilprocessen, Karnov Group, 2017, 563 s. SvJT 2019 s. 72 Ladda ner PDF
Litteratur THORSTEN CARS, Bland spioner och terrorister. Recito Förlag, 2017, 307 s. SvJT 2019 s. 75 Ladda ner PDF
Notiser Rapport från NAF:s allmänna möte på Island Nordiska Administrativa Förbundet (NAF) är en ideell förening som bildades 1918. Förbundets uppgift är att vara ett gemensamt nordiskt nätverk för stats- och förvaltningsrättsliga samt statsvetenskapliga frågor i Danmark, Island, Finland, Norge och Sverige. Förbundet leds av styrelser, en för varje land. Den svenska avdelningen har ca 250 medlemmar, jurister och statsvetare. SvJT 2019 s. 77 Ladda ner PDF
Domstolarnas deltagande i Pridefestivalen — kritiska konstitutionella synpunkter Att domstolar ska vara politiskt opartiska är en självklar utgångspunkt i en rättsstat. I artikeln argumenteras för att domstolarnas deltagande i Pridefestivalen under inga omständigheter kan vara förenligt med kravet på opartiskhet, eftersom Pridefestivalen måste uppfattas som en politisk meningsyttring. I botten ligger möjligen en felaktig syn på vad som bygger förtroende för samhällsinstitutioner, liksom ett förbiseende av att domstolarna inte är myndigheter bland andra. SvJT 2018 s. 827 Av: DANIEL BERGSTRÖM Ladda ner PDF
En objektiv domstol i en modern tid Att vissa domstolar valt att delta i Stockholm Pride och andra pridefestivaler är förenligt med den självklara och nödvändiga förutsättningen att domstolarna är objektiva och opartiska, skriver författarna i en replik till Daniel Bergströms artikel med kritiska synpunkter (SvJT 2018 s. 827). SvJT 2018 s. 835 Av: GUDRUN ANTEMAR M.FL. Ladda ner PDF
14 dagar av ostoppbar terror Ansvarsregleringen på yttrandefrihetsrättens område ger fortsatt upphov till svåra avvägningar mellan olika intressen. I artikeln hävdas att det senaste förslaget till reglering vilar på en orimlig avvägning, där de etablerade mediernas intresse tillåtits slå ut yttrandefrihetsrättens traditionella syn på ansvariga utgivare och att effekterna kan bli potentiellt farliga. SvJT 2018 s. 837 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Rättigheter (del II av II) I föregående artikel diskuterades den syn på rättigheter som rått i Sverige över tid och hur mötet med de rättighetssystem som utvecklats i europeiskt samarbete utfallit. Perspektivet vidgas här till internationella MRkonventionerna och det politiska rättighetstänkandets inflytande. Konventionernas ställning i svensk rätt tas upp. Därefter behandlas några exempel på hur de påverkar svensk politik och rättstillämpning. I en avslutande del diskuteras vad vi egentligen menar med ”nationell rätt”, svårigheten med att behandla alla slags rättigheter på samma sätt, rättskällelärans förvandling från enkel struktur till en svåröverskådlig matris samt slutligen varför politik och juridik bör hållas isär och varför rättsstaten tar skada om inte det politiska lagstiftningsarbetet sköts. SvJT 2018 s. 849 Av: HANS-GUNNAR AXBERGER Ladda ner PDF
Bevistalan — några ytterligare synpunkter Chefsåklagare Per Lindqvist har i SvJT 2018 s. 439 ur ett åklagarperspektiv lämnat synpunkter på bevistalan — ett instrument som aktualiserats på flera sätt under de senaste åren. I den här artikeln presenteras ytterligare synpunkter kring en möjlig ökad användning av bevistalan utifrån tre delvis disparata perspektiv. SvJT 2018 s. 876 Av: ANDREAS ANDERBERG Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen våren 2018 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2018. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2018. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2018. SvJT 2018 s. 881 Av: Monica Hall och Bengt Billquist Ladda ner PDF
Litteratur P. DE FILIPPI & AA. WRIGHT, Blockchain and the Law. The Rule of Code, Harvard University Press, Cambridge, Ma. & London 2018, 300 s. Vi genomlever periodiskt tekniska revolutioner som inledningsvis hälsas som mänsklighetens nya gryning då alla samhällets problem och utmaningar förväntas få en teknisk lösning. Så var det under 1990-talet då internet fick sitt stora genombrott; idag ventileras liknande förväntningar avseende blockchain-tekniken och de s.k. SvJT 2018 s. 916 Av: Dan Hanqvist Ladda ner PDF
Litteratur JUDIT NOVAK Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2018, 150 s. SvJT 2018 s. 919 Av: Håkan Gustafsson Ladda ner PDF
Personalnotiser Anna Svedjevik på en tidsbegränsad anställning som hovrättsråd i Hovrätten för Övre Norrland (2018-10-11). SvJT 2018 s. 930 Ladda ner PDF
Måste man verkligen följa reglerna? Skärningen mellan redovisnings- och revisionsrätt utgör ett område som juridiskt inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Framför allt vore det välkommet med ett tydligare juridiskt perspektiv byggt på rättsdogmatisk metod inom detta område. Jag ska i denna artikel argumentera för att avsaknaden av juridisk metod kan medföra tveksamma rättsliga utfall. Argumentationen utgår från ett aktuellt fall där begreppet rättvisande bild givits en juridisk innebörd som inte förefaller vara förenlig med implementering av EU-direktiv och heller inte förefaller ha stöd utifrån en rättsdogmatisk analys. SvJT 2018 s. 735 Av: JESPER FAGERBERG Ladda ner PDF
Samebyars avtalsrätt I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats. SvJT 2018 s. 749 Av: EIVIND TORP Ladda ner PDF
Rättigheter (del I av II) Rättigheter används alltmer som politiska och juridiska argument. För svensk rättstradition var detta länge främmande, men med EUinträdet och inkorporeringen av EKMR slog rättighetstänkandet rot. Mänskliga rättigheter i FN:s tappning förespråkas nu på samma sätt som när de europeiska rättigheterna fördes fram och ställdes mot svensk rättspraxis. Samtidigt som det internationellt inspirerade rättighetstänkandet vitaliserat vårt rättsliv har det åstadkommit oreda och oklarhet. Vi har numera fyra skilda rättighetsdoktriner att förhålla oss till. Sammantagna bildar de ett rättighetsgytter som borde kunna benas ut i redigare former. Tesen här är att den nationella rättsordningen bör bilda utgångspunkt både för inhemsk rättstillämpning och vårt internationella samarbete. Inte för att svenska lagar skulle vara mer högtstående, utan för att de utgör rotsystemet i en under lång tid framvuxen stabil och fredlig samhällsordning, som i sin tur behövs om något motsvarande ska kunna åstadkommas på internationell nivå. SvJT 2018 s. 759 Av: HANS-GUNNAR AXBERGER Ladda ner PDF
