Entreprenadrätten och kontraktsrättens finrum Entreprenadrätten har framlevt, och framlever, sitt eget liv. Inte sällan åtskild från sin egen familj — kontraktsrätten. I en förhållandevis färsk bok gör Per Samuelsson ett lovvärt försök att knyta ihop de brustna familjebanden. Jag kom över hans bok inför handläggningen av ett entreprenadmål vid min tingsrätt och hade viss nytta av den i det sammanhanget. Men boken fångade ett vidare intresse hos mig. Det som ursprungligen var avsett som en kortare anmälan växte till denna artikel. Artikeln är centrerad till Per Samuelssons bok — och kan, av den som så önskar, ses som en recension. Men det är tillåtet att se artikeln som en vidare betraktelse över entreprenadrätten och det rättsområdets förhållande till andra (och kanske finare?) medlemmar i den kontraktsrättsliga familjen. SvJT 2013 s. 233 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Till stöd för stödbrev Stödbrev har uppfattats som särskilt svåra att tolka, eftersom åtagandena i handlingen är oprecist formulerade. Den “dåliga” utformning texten fått beror nog ofta på den affärsmässiga kontexten och en önskan hos parterna att skjuta problemen på framtiden. Tar man det affärsmässiga sammanhanget och bakgrunden på allvar, så får detta emellertid konsekvenser för tolkningen av stödbrevet. Den som skall tolka stödbrevet måste i allt väsentligt utgå från stödbrevets text och inte bakom texten försöka konstruera fram en samstämmig vilja som aldrig funnits där. Traditionellt delas stödbreven upp i svaga, mellanstarka och starka stödbrev. SvJT 2013 s. 266 Av: TORBJÖRN INGVARSSON Ladda ner PDF
Problem kring en ersättningslagstiftning I uppsatsen diskuteras en rad särskilda problem som uppkommer vid en lagstiftning om ersättning ex gratia, med exempel hämtade framför allt från 2012 års lag om ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården. SvJT 2013 s. 289 Av: Bertil Bengtsson Ladda ner PDF
Vad bör straffas? När staten vill agera kraftfullt mot någon företeelse i samhället blir lösningen i alltför många fall att införa en straffbestämmelse. Att använda straffrätten är emellertid kostsamt och innebär dessutom en kännbar maktutövning mot den enskilde. Det är därför angeläget att straffrätten endast används i de fall det är särskilt påkallat och att lagstiftaren i andra fall väljer andra metoder för att komma tillrätta med ett oönskat beteende. SvJT 2013 s. 301 Av: MARI HEIDENBORG Ladda ner PDF
Kränkning och ”särskilda yrkesgrupper” Brottsoffer är enligt skadeståndslagen berättigade till en särskild form av ideellt skadestånd, kränkningsersättning. För att sådan ersättning skall utgå krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. En central förutsättning är att brottet inneburit en allvarlig kränkning. Vid bedömningen av detta allvarlighetsrekvisit kan olika faktorer beaktas. En faktor som kan beaktas är om offret tillhör en särskild yrkesgrupp — t.ex. poliser, ordningsvakter eller lärare — som antas ha förutsättningar för att kunna "tåla" brottsliga angrepp av olika slag. I denna artikel framförs kritiska synpunkter på hur brottsoffer från "särskilda yrkesgrupper" särbehandlas i praxis. SvJT 2013 s. 314 Av: Mårten Schultz Ladda ner PDF
