Högsta domstolen fortsätter omvandlingen av skadeståndsrätten I artikeln kommenteras två färska HD-domar där staten ålagts skadeståndsansvar mot enskilda på grund av överträdelse av regeringsformen. I kommentaren utvecklas att avgörandena visserligen har stort principiellt intresse från olika synpunkter men knappast ger anledning anta att det allmänna numera generellt skulle svara för sådana överträdelser. SvJT 2014 s. 431 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Grundbultarna kan behållas Svensk lag om tryck- och yttrandefrihet bygger på sex grundbultar: ensamansvaret, brottskatalogen, processordningen, meddelarskyddet, etableringsfriheten och censurförbudet. Alla dessa kan behållas i en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag, utan hinder av EU-rätten. Visserligen innebär detaljregleringen på grundlagsnivå att vi får vara beredda att ändra grundlagen då och då vid nya EU-krav som berör dess tillämpningsområde. Men det är inte ett problem av sådan art att grundbultarna eller detaljregleringen i övrigt måste slopas. Vad som bör behållas på grundlagsnivå är dock en fråga som bör övervägas noggrant den dag då det på nytt blir aktuellt att lagstifta om yttrandefriheten. Det skriver författaren i viss polemik med vad som anfördes i en artikel som nyligen publicerades i SvJT. SvJT 2014 s. 440 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Jäv mot domare, särskilt nämndeman I uppsatsen kommenteras fyra hovrättsbeslut och ett kammarrättsbeslut från senare tid, som alla funnit nämndemän vara jäviga, samt ett tingsrättsbeslut, som fann att rättens nämndemän hade blivit så att säga smittade av jäv mot rättens ordförande. Vidare berörs en ansökan om resning, som grundas bland annat på att en nämndeman i tingsrätten var ledamot av polisnämnden. SvJT 2014 s. 446 Av: CLAES SANDGREN Ladda ner PDF
Rättskipningens särdrag — några intryck från EU-rätten Frågor om den dömande maktens oberoende aktualiseras allt oftare. Det är inte bara förhållandet till den lagstiftande makten som uppmärksammas utan också förhållandet till förvaltningen. EU-domstolen har i ett antal rättsfall bedömt organ i gränslandet mellan rättskipning och förvaltning. Domstolen vidgar i rättsfallen bilden av oberoendet som främst en konstitutionell fråga och betonar även de processrättsliga aspekterna på förhållandet mellan domstolarna och förvaltningen. SvJT 2014 s. 464 Av: HENRIK MATZ Ladda ner PDF
Vad händer med rättvisan i Frankrike? Resningsreglerna under diskussion, missnöje med rättsväsendet och korruption på toppnivå. SvJT 2014 s. 482 Av: THORSTEN CARS Ladda ner PDF
HD och EU-forin — vart är vi på väg? Mot bakgrund av HD:s uppmärksammade dom i målet angående en planerad kalktäkt i Bunge på Gotland (NJA 2013 s. 613) diskuteras EU-rättens inverkan i vissa fall på den svenska prövningsordningen i miljömål. Författaren ifrågasätter också om EU- rätten kan tas till intäkt för att frånkänna en tidigare lagakraftvunnen dom rättskraft, trots att sådana nya omständigheter som är ägnade att bryta rättskraften inte förelegat. SvJT 2014 s. 487 Av: ROLF STRÖMBERG Ladda ner PDF
Litteratur Med sin avhandling ”Tillbehör och accession” har Peter Strömgren analyserat en del av ett av juridikens centrala fenomen. Vi människor behöver hantera våra resurser och vår resursanvändning, dvs. allt det i tillvaron som vi använder oss av. Det gör vi bl.a. genom att använda juridik och sakbegreppet. Sakbegreppet är en av de normer som anger vilka av våra resurser som utgör sådana objekt som vi privat inte bara kan och får, utan också uppmuntras att fördela mellan oss. Således är det ett centralt begrepp för marknadsekonomin och för vårt samhälle. SvJT 2014 s. 496 Ladda ner PDF
Notiser Rapport från SvJT:s årsmöte Den 9 april 2014 hölls årsmöte i Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. Denna gång på Juristernas Hus, Stockholms universitet. Vid årsmötet gjordes sedvanlig genomgång av årsredovisningen för föregående verksamhetsår. SvJT 2014 s. 505 Ladda ner PDF
