Om legitimation och sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkel fordring Inom fordringsrätten brukar man tala om legitimationsregler. Den som — med rätt eller fel — uppger sig vara fordringsinnehavare sägs inneha förfogandelegitimation när han framstår som rätt fordringshavare sålunda att en förvärvare har anledning tro att han gör sitt förvärv från rätt person, varav kan följa bättre rätt till fordringen än annan pretendent (t. ex. tidigare förvärvare). SvJT 1994 s. 113 Av: Stefan Lindskog Ladda ner PDF
Om skyddet för aktiebolagets borgenärer Aktiebolagsformen möjliggör för rörelseidkare och andra att organisera och varaktigt bedriva verksamhet utan att sätta hela den personliga förmögenheten på spel och bidrar därför till ekonomisk verksamhet. Det begränsade personliga ansvaret tjänar således samhällsekonomiskt önskvärda syften, men belyser samtidigt den i bolagsformen inbyggda intressemotsättningen mellan bolagets aktieägare på den ena sidan och bolagsborgenärerna på den andra. SvJT 1994 s. 136 Av: Mats Sacklén Ladda ner PDF
Anm. av Håkan Andersson, Skyddsändamål och adekvans. Om skadeståndsansvarets gränser. Håkan Andersson har skrivit en mycket läsvärd och tankeväckande doktorsavhandling om en central fråga i svensk skadeståndsrätt: hur ett före–liggande skadeståndsansvar skall begränsas. Han behandlar här särskilt den omdiskuterade läran om skyddade intressen (normskyddsläran), eller som han föredrar att kalla den, skyddsändamålsläran. SvJT 1994 s. 194 Av: Bertil Bengtsson Ladda ner PDF
Anm. av Michael Bogdan. Komparativ rättskunskap. Den juridiska disciplinen ”komparativ rättskunskap” behandlar olika länders rättssystem. I dagligt tal benämns ämnet ”komparativ rätt” eller ”jämförande rätt”. Enligt Bogdans beskrivning omfattar det (s. 18 f.): SvJT 1994 s. 201 Av: Göran Lambertz Ladda ner PDF
Ett minerat gränsland eller har mäklaren en undersökningsplikt? En numera lagakraftvunnen dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom DT 1028, Mål T 214/92, meddelad den 11 februari 1993, berör till viss del avgränsningen mellan en fastighetsköpares undersökningsplikt och en fastighetsmäklares upplysningsskyldighet. Det finns anledning att titta närmare på avgörandet och försöka tolka innebörden av detsamma. SvJT 1994 s. 204 Av: Claude Zacharias Ladda ner PDF
Några reflektioner om domstolarnas arbetssätt I SvJT 1993 s. 923 ff. diskuterar rådman Lars Lindström problemet med den ökade arbetsbelastningen på de allmänna domstolarna. En outtalad förutsättning i artikeln är att domstolsväsendet inte har att räkna med förstärkning i form av ökade anslag. Lars Lindström framför ett förslag: tvistemål skall i tingsrätt i större utsträckning än i dag avgöras av ensamdomare. SvJT 1994 s. 210 Av: Rolf Nöteberg Ladda ner PDF
Lagstiftning med anledning av EES-avtalet Den 2 maj 1992 träffades ett avtal om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) mellan å ena sidan Sverige och övriga EFTA-länder samt å andra sidan EG och dess medlemsländer. Samtidigt undertecknades tre avtal mellan EFTA-länderna, bl. a. ett om inrättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol (övervakningsavtalet). SvJT 1994 s. 213 Av: Karin Lindell Ladda ner PDF
Tore Strömberg in memoriam Den 8 november 1993 avled professor emeritus Tore Strömberg, åttioett år gammal, i Lund. Tore Strömberg föddes i Malmö, blev fil. kand. vid dåvarande Göteborgs högskola 1933, jur. kand. i Lund 1937 samt jur. dr därsammastädes 1949. Samma år utnämndes han till docent i straffrätt vid Lunds universitet. Under åren 1949–53 och 1955–57 tjänstgjorde han som tf. professor i straffrätt och juridisk encyklopedi. SvJT 1994 s. 222 Av: Åke Frändberg Ladda ner PDF
Personalnotiser Olle Halldorf, 9 dec. t. dep.råd i dep:t förordnat skattechefen hos riksskatteverket, kammarr.rådet i kammarr. i Göteborg Bodil Hulgaard. Försvarsdepartementet. Dep.chefen har 13 dec. 1993 t. rättssakkunnig i dep:t förordnat ass. i Svea hovr. Maria Hedegård. Kommunikationsdepartementet. SvJT 1994 s. 223 Ladda ner PDF
