Om behovet av en ny tryck- och yttrandefrihetsrättslig regleringsmodell Artikeln syftar till att reda ut ett antal missförstånd rörande de krav som framför allt EU-medlemskapet ställer på den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen. Det konstateras att Sverige får betala ett högt politiskt och ekonomiskt pris för att ha kvar det nuvarande systemet med dess omfattande detaljreglering på grundlagsnivå och åtföljande svaga integritetsskydd. Slutsatsen är dock att så länge tiden inte är mogen för en annan regleringsmodell bör TF och YGL behållas. Ett sämre alternativ vore att stifta en ny yttrandefrihetsgrundlag som inte fullt ut beaktar att Sverige är medlem i EU. SvJT 2014 s. 201 Av: OLLE ABRAHAMSSON & HENRIK JERMSTEN Ladda ner PDF
Opartiska domare och effektiv resursanvändning Maria Abrahamssons kritiserar i en artikel i SvJT 2013 s. 1039 Straffprocessutredningen för att — i besparingssyfte och för att behaga statsmakten — lämna förslag som bl.a. försvagar domarrollen. I denna replik argumenterar jag, i egenskap av expert i utredningen, för att denna kritik är felaktig och träffar snett. Utredningens förslag syftar tvärtom till att förstärka domarrollen, att betona domarens ansvar för rättssäkerhet och att få till stånd en tydlig rollfördelning i straffprocessen. Tesen är att den nuvarande otydliga rollfördelningen leder till försämrad rättssäkerhet. Det klargörs även att utredningen inte har haft något besparingsuppdrag och inte heller lämnar förslag som innebär besparingar. Däremot syftar förslagen till att omfördela resurser från de okomplicerade ärendena, som i dag får för mycket av resurserna, till de komplicerade ärendena, som inte får tillräckligt utrymme. I det sammanhanget berörs även förslaget om ett generellt krav på prövningstillstånd även i brottmål. SvJT 2014 s. 217 Av: Mikael Forsgren Ladda ner PDF
Den internationella familjerätten i Europa Artikeln analyserar effekterna av EU:s nya internationella familjerätt med utgångspunkt i den juridiska problematik som Ingrid Bergmans äktenskap med Roberto Rossellini gav upphov till på 1950-talet. Det konstateras att de nya reglerna, som kan antas beröra 2–3 miljoner personer i Sverige, innebär en del förbättringar. Det behövs dock bättre information och avancerad juridisk rådgivning innan de antagna EU-förordningarna kan fungera på avsett sätt. SvJT 2014 s. 226 Av: Maarit JÄNTERÄ JAREBORG Ladda ner PDF
Fri- och rättighetsskyddet i Europa — Strasbourg, Bryssel eller både och? Europarådet har genom Europadomstolen och dess övriga övervakningsorgan ett gammalt och väletablerat maskineri för att säkerställa att staterna iakttar sina förpliktelser på fri- och rättighetsområdet. Europarådet besitter därigenom en betydande kunskap om förhållanden i dess medlemsstater på detta område liksom om hur man implementerar existerande normer inom olika samhällen och rättssystem. EU är en relativt ny aktör på fri- och rättighetsområdet och har i dagsläget inga helt färdiga instrument för att hantera uppkommande problem i dess medlemsstater. Detta kräver att större fokus ges på fri- och rättighetsfrågorna i EU-domstolen och hos kommissionen och sannolikt en utvidgning av unionsrätten. SvJT 2014 s. 244 Av: CARL HENRIK EHRENKRONA Ladda ner PDF
Avtal om naturvård Artikeln diskuterar olika problem som uppkommer vid avtal med en fastighetsägare om skydd för naturmiljön på fastigheten. Vissa lagbestämmelser finns när avtalet sluts med staten eller kommun (se 7 kap. 3 § 2 st. jordabalken), men i övrigt saknas lagreglering, något som kan hindra att avtalet gäller mot nya ägare av fastigheten. Andra särdrag är att avtalet till stor del avser ideella värden, vilket påverkar påföljderna vid kontraktsbrott, och vidare förhållandet till det alternativa sättet att skydda miljön genom förordnande om naturreservat eller annat områdesskydd enligt miljöbalken (MB). SvJT 2014 s. 256 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Våga värna öppenheten — den behövs nu mer än någonsin! ”Medborgarnas möjlighet att få kännedom om vad som ligger till grund för lagstiftningsåtgärderna utgör ett villkor för att dessa konkret ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter.” SvJT 2014 s. 267 Av: ELISABET FURA Ladda ner PDF
Litteratur THERESE ENARSSON, Brottsoffer i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter, 258 s. SvJT 2014 s. 273 Av: Karl Dahlstrand Ladda ner PDF
Notiser The Life and Times of Targeted Killing, den 14 mars Anna Bruce (mänskliga rättigheter) på avhandlingen Which Entitlements and for Whom? The Convention on the Rights of Persons with Disabilities and its Ideological Antecedents, den 4 april Martin Sunnqvist (rättshistoria) på avhandlingen... SvJT 2014 s. 277 Ladda ner PDF
