Europeisk rättsbildning/beredningsoch implementeringsprocessen hur går det med kvaliteten? Som ett led i samarbetet mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna/institutionerna och Svensk Juristtidning anordnades i november 2002 för fjärde gången ett rättssymposium på Häringe slott. SvJT 2003 s. 405 Av: CHRISTOFFER WONG Ladda ner PDF
Beslutsprocessen i EG-kommissionen I det följande beskrivs utifrån mina egna erfarenheter kommissionens beredningsgång såsom den fungerar i praktiken samt möjligheterna till påverkan under denna process. För medlemsländerna, företag, intresseorganisationer och enskilda handlar det om att bekanta sig med de olika stegen i kommissionens beslutsprocess i syfte att påverka denna, att få kommissionen att agera och inte minst att tillföra kunskap om effekterna av ett visst initiativ i Unionens olika medlemsländer och regioner. SvJT 2003 s. 418 Av: CHRISTER ASP Ladda ner PDF
Beredning av en rättsakt — något om inflytande och kvalitet Frågan är hur det är möjligt att skaffa sig ett inflytande redan när en europeisk rättsakt bereds för att söka säkerställa att ett kommande förslag från kommissionen går i önskvärd riktning. Det förberedande arbetet i kommissionen är inte öppet för formella inspel från medlemsstaterna i någon större utsträckning. Andra metoder blir desto viktigare. SvJT 2003 s. 422 Av: AXEL EDLING Ladda ner PDF
Inflytande och kvalitetssäkring i lagstiftningsarbetet — en fråga om perspektiv? Jag vill börja med att tacka för inbjudan att medverka och tala vid detta symposium. Häringesymposierna börjar nu bli en tradition att se fram emot då hösten går mot vinter. Jag är övertygad om att vi alla här känner stor glädje och tillfredsställelse över möjligheten att fly från våra dagliga värv för att tillsammans med kollegor diskutera rättsliga frågor av gemensamt intresse. Ett stort tack till organisatörerna för att Ni ger oss denna möjlighet. SvJT 2003 s. 426 Av: DAN ELIASSON Ladda ner PDF
Vissa konkreta förslag till förbättringar och en advokats reflektioner För en advokat verksam på affärsjuridikens område ligger det nära tillhands att jämföra processen i ett lagstiftningsärende med en företagsöverlåtelse. Båda processer tar avstamp i ett klart definierat behov och syftar till att åstadkomma en kvalitetsprodukt. Arbetet inleds typiskt sett med en strukturdiskussion för att bestämma hur slutprodukten skall se ut. Valet av arbetsmetod följer sedan förhållandevis naturligt. SvJT 2003 s. 430 Av: ELISABET FURA-SANDSTRÖM Ladda ner PDF
Oförenliga traditioner inom Europeiska unionen? Som utomstående observatör utan juridisk utbildning har jag imponerats av den höga kvaliteten på inläggen under detta seminarium. Under Sveriges sju år som medlem i den Europeiska Unionen har det uppenbarligen pågått en mycket snabb inlärningsprocess, både i den offentliga förvaltningen och i den akademiska världen. Jag minns tiden före Sveriges ansökan om anslutning och de stapplande stegen under EES-förhandlingarna då kunskapsnivån ofta var skrämmande skral. SvJT 2003 s. 436 Av: ROLF GUSTAVSSON Ladda ner PDF
Implementering av EG-direktiv Alltmer av de svenska lagstiftningsinsatserna ägnas åt implementering eller, som det numera bör heta enligt rekommendationer från lagstiftarhåll, genomförande av EG-direktiv. Detta gäller inte minst på civilrättens område. I stor utsträckning är den tiden förbi när lagstiftaren på detta område kunde genomföra stora och genomgripande lagstiftningsåtgärder på eget initiativ och med användning av hela den utrednings- och beredningsapparat som var så framgångsrik under stora delar av 1900-talet. SvJT 2003 s. 438 Av: JOHNNY HERRE Ladda ner PDF
Vad vi pratar om när vi pratar om lagstiftningens kvalitetsproblem i EU-sammanhang? När man diskuterar lagstiftningens kvalitet kan man vara säker på två saker. För det första är alla ense om att lagstiftningens kvalitet inte är tillfredsställande och att på sistone dess kvalitet har snarare försämrats än förbättrats. För det andra blir det efter några repliker klart att diskussionens deltagare menar olika saker med lagstiftningens kvalitet. Somliga talar om lagstiftningsteknik, andra om samhällspolitiska värderingar, övriga kanske om rättssystematisk koherens eller regleringarnas effektivitet. SvJT 2003 s. 444 Av: NIILO JÄÄSKINEN Ladda ner PDF
Konsumentköpsdirektivet: ett grundläggande kvalitetsproblem Med konsumentköpsdirektivet gav sig EU för första gången på allvar in i civilrätten. Tidigare direktiv om t.ex. distansavtal, konsumentkrediter och avtalsvillkor hade innehållit en del civilrätt men framför allt näringsrätt. Konsumentköpsdirektivet rörde däremot grundläggande obligationsrätt, köprätten. Direktivet har sedan följts av andra viktiga civilrättsliga direktiv, bl.a. om finansiella säkerheter (säkerhetsdirektivet) och s.k. sena betalningar. SvJT 2003 s. 448 Av: DAG MATTSSON Ladda ner PDF
Gemenskapsrätten och källan till rätten I mitt inledningsanförande skall jag uppehålla mig särskilt vid användningen av rättskällor vid tillämpningen av den svenska lagstiftning som genomför gemenskapsrätt. Kan vi behålla den rättskällekultur som sedan länge är etablerad här i Sverige? Har vårt medlemskap i EU fört med sig en ny rättskultur? Kan tillämpningen underlättas? SvJT 2003 s. 456 Av: Lotty Nordling Ladda ner PDF
Näringslivet och den europeiska rättsbildningen Den stora betydelse som den europeiska rättsbildningen har kommit att få har naturligtvis också satt sin prägel på hur näringslivet, både i Sverige och i Europa, arbetar för att i lagstiftningssammanhang delta i utredningar och få fram sina synpunkter före besluten. Så också för den organisation, Svenskt Näringsliv, som jag arbetar för. SvJT 2003 s. 463 Av: JAN PERSSON Ladda ner PDF
En demokratifundamentalists syn Eftersom jag varken är partiledare eller språkrör så vill jag börja med att varudeklarera mig själv. Jag är demokratifundamentalist. Min bakgrund som byggnadsarbetare under tjugo år gör att jag är starkt medveten om hur hårda kraven är från den ”vanliga” medborgaren för att acceptera vårt samhällsskick. Ett elitistiskt projekt, som EU, där makten blir diffus och där ansvarsutkrävande är så gott som omöjligt har enligt min mening mycket svårt att få legitimitet. SvJT 2003 s. 467 Av: BENGT-OLA RYTTAR Ladda ner PDF
Går det att få fason på EG:s lagstiftning? I Bryssel verkar politiker, diplomater och institutionstjänstemän, som alla kan konsten att föra den kolossala EU-farkosten framåt. Når man inte fram till en bindande rättsakt kan man kanske komma en bit på väg — till antagandet av en målsättning eller en politisk riktlinje eller något annat som man sedan kan bygga vidare på. SvJT 2003 s. 469 Av: GUSTAF SANDSTRÖM Ladda ner PDF
Förhandlings- och lagstiftningsarbete om rambeslut inom EU:s tredje pelare, särskilt om den europeiska arresteringsordern I denna artikel redogör vi för hur ett internationellt lagstiftningsprojekt arbetas fram inom den Europeiska unionen och hur detta sedan inarbetas i den svenska rättsordningen. I artikeln berörs förhandlingsarbetet som resulterade i den europeiska arresteringsordern och med utgångspunkt från detta exempel hur svenska ståndpunkter utarbetades och hur dessa bröts mot andra länders samt hur den svenska förhandlingslinjen bestämdes. SvJT 2003 s. 480 Av: PETER STRÖMBERG och CECILIA BERGMAN Ladda ner PDF
Från förslag till beslut — några reflexioner från ett departementsperspektiv När Sverige den 1 januari 1995 blev medlem i Europeiska unionen (EU) var vi nog många inom Regeringskansliet som var både nyfikna och lite frågande inför hur lagstiftningsarbetet i praktiken skulle påverkas av medlemskapet. Hur skulle den interna beredningen inom Regeringskansliet påverkas? Skulle samma rutiner etc. kunna tillämpas? SvJT 2003 s. 495 Av: PER VIRDESTEN Ladda ner PDF
Erfarenheter från Lagråd och utredningar av genomförande av EU:s rättsakter De synpunkter som förs fram i uppsatsen grundar sig i huvudsak på erfarenheter som ligger några år tillbaka i tiden. Detta måste hållas i minnet vid läsningen. SvJT 2003 s. 499 Av: STAFFAN VÄNGBY Ladda ner PDF
