Domstolar och etniska hänsynstaganden I den svenska invandringspolitiken gällde assimilation som centralt riktmärke fram till början av 1970-talet, vilket innebar att invandraren skulle anta en ny kulturidentitet, kort sagt, bli svensk. Av flera skäl ersattes assimilation senare av integration som ledande politisk princip, bl. a. genom ett tillägg till RF 1:2. SvJT 1999 s. 521 Av: Rolf Nygren Ladda ner PDF
Banks ansvar för ekonomisk rådgivning Artikeln behandlar bankernas ansvar för ekonomisk rådgivning och behovet av att låta skadeståndssanktionen spela en mer framträdande roll än idag som regulator av rättighetsfördelningen mellan banken och dess omvärld. SvJT 1999 s. 529 Av: Anne-Marie Pålsson & Per Samuelsson Ladda ner PDF
Oskyldigt dömda: erfarenheter och lärdomar Många av de uppmärksammade mål, där personer oskyldigt dömts för sexuella övergrepp för att senare frias, har aktualiserat väsentliga vetenskapliga och juridiska frågor, och erfarenheterna och lärdomarna från dessa rättegångar bör analyseras noggrant. En risk när oskyldiga fälls för att senare frias är att mindre spektakulära fall av faktiska sexuella övergrepp inte uppmärksammas, att åklagare som ser sin bevisning förflyktigas i de ogrundade fallen avstår från att beivra brott också i de fall där övergrepp verkligen har skett. SvJT 1999 s. 562 Av: Nils Wiklund Ladda ner PDF
Förargelseväckande yttrandefrihet? I artikeln redogör författarna för hur kriminaliseringen av förargelseväckande beteende har uppfattats i förarbeten, praxis och doktrin. Därefter följer en kort internationell utblick och en genomgång av kriminaliseringens relation till yttrandefriheten. Slutligen förs en diskussion om behovet av klargöranden på området. SvJT 1999 s. 568 Av: Thomas Bull & Anders Heiborn Ladda ner PDF
Europadomstolens domar — första kvartalet 1999 Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) har under första kvartalet 1999 meddelat följande domar: SvJT 1999 s. 581 Av: Hans Danelius Ladda ner PDF
Ny juridisk litteratur Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. Ändringar i varumärkeslagen. Delbetänkande av Varumärkeskommittén (SOU 1999: 19, 32 s.). Bertil Bengtsson Försäkringsrätt. Några huvudlinjer (5 uppl. Norstedts 1999, 115 s.). Orientering som uppdaterats med de senaste åtta årens nyheter på det försäkringsrättsliga området. Malin Bonthron m. fl. Immaterialrätt (Norstedts 1999, 854 s.). SvJT 1999 s. 595 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
Anm: Karl Schlyter — en biografi. Norstedts Juridik AB, 1998, 296 s. Karl Schlyter (1879–1959) tillhör den exklusiva skara jurister som har levt kvar som legend långt efter sin död. I de mest skiftande sammanhang har det berättats om hans kraft, engagemang, temperament och personliga egenheter. SvJT 1999 s. 599 Av: Dag Victor Ladda ner PDF
Författning i utveckling. Konstitutionella studier av Fredrik Sterzel. Rättsfondens skriftserie 33, 1998, 240 s. Bland nu verksamma jurister är det få, om ens någon, som har en så bred yrkesverksamhet som Fredrik Sterzel. Han har varit advokat, kanslichef i Konstitutionsutskottet, statssekreterare, kammarrättslagman och justitieråd och är nu professor i konstitutionell rätt, för att nämna ett axplock ur Vem är det. SvJT 1999 s. 602 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
Anm: Romkonventionen Tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Norstedts Juridik 1998, 188 s. Vilken lag blir tillämplig på en avtalsförpliktelse när ett val uppkommer mellan rättsordningarna i olika länder? Länge fick svaret på den frågan för svensk rätts vidkommande sökas i ett fåtal skrivna kollisionsregler, en sparsam rättspraxis och uttalanden i litteraturen. Den 1 juli 1998 ändrades dessa förhållanden genom att konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen) blev gällande som svensk lag (SFS 1998:167). SvJT 1999 s. 607 Av: Gudrun Antemar Ladda ner PDF
Anm: Amsterdamfördraget och EU:s institutionella maktbalans. Stockholm 1998, Norstedts Juridik AB, 273 s. Det är glädjande att Joakim Nergelius brutit loss de institutionella frågor som Amsterdamfördraget aktualiserar från sin planerade större komparativa och historiska studie av EU:s konstitutionella utveckling. — I Amsterdamfördraget och EU:s institutionella maktbalans, som är den första svenska analyserande kommentaren till Amsterdamfördraget i bokform, ger författaren ett värdefullt och inspirerande bidrag till den konstitutionella diskussionen av supranationella system, med utgångspunkt från kontinentaleuropeisk och internationell doktrin och i belysning av den fortgående europeiska integrationsprocessen. SvJT 1999 s. 610 Av: Ulf Johansson Ladda ner PDF
Personalnotiser Regeringen har den 28 januari 1999 utnämnt kammarrättslagmannen i Kammarrätten i Sundsvall Lars Wennerström till regeringsråd. Lars Wennerström förordnades till hovrättsassessor i Hovrätten för Nedre Norrland 1977. Han arbetade under åren 1975–82 på advokatbyrå och som bankjurist. SvJT 1999 s. 613 Ladda ner PDF
Tvekamp eller inkvisition? I en ovanligt spännande ny norsk doktorsavhandling betraktas brottmålsprocessens grundstruktur ur målsägandens perspektiv. Det är en givande infallsvinkel som ger anledning att diskutera fundamentala frågor om straffprocessens samhällsfunktion och uppbyggnad, sanningsbegreppet, inkvisition contra ackusation, rättssäkerhet m. m. SvJT 1999 s. 617 Av: Per Henrik Lindblom Ladda ner PDF
Strindberg och folkrätten August Strindbergs mångsidighet upphör inte att överraska 150 år efter hans födelse. Han var en tidig företrädare för Europatanken, han engagerade sig för det nystartade Internationella Röda korset, en av hans noveller kan ha influerat fredskonferensen i Haag 1899 och sitt sista levnadsår gav han sig in i den utrikespolitiska debatten om försvaret, Östersjön och neutraliteten. SvJT 1999 s. 656 Av: Ove Bring Ladda ner PDF
Juristutbildning, etik och stil I det officiella organet Jusektidningens nr 1/1999 återges bl. a. följande rader, som uppges härröra från cd-skivan ”Låtar som är sådär...”, författad av en namngiven tingsnotarie vid en namngiven tingsrätt: SvJT 1999 s. 671 Av: Stig Strömholm Ladda ner PDF
Anm: Elektronisk handel och avtalsrätt, Norstedts Juridik AB, Stockholm 1998, 89 s. Författaren ger i denna bok en kortfattad men ändå kärnfull översikt av aktuella frågor och problem i samband med avtal som sluts genom elektroniskt utväxlade meddelanden — Electronic Data Interchange (EDI). Det är åtskilliga frågor som behandlas på få sidor och de flesta av dessa är inte begränsade till att ha betydelse vid elektronisk handel eller eljest vid elektroniska avtalsslut. SvJT 1999 s. 674 Av: Bert Lehrberg Ladda ner PDF
Anm: Civilprocessen, Iustus förlag, Uppsala 1998, 671 s. I sitt förord avslöjar Lindell att han på uppdrag av Kluwers förlag tidigare skrivit en bok på engelska om den svenska civilprocessen och att det är dessa 260 sidor som efter att ha ”pumpats upp och försetts med mera muskler” blivit den nu föreliggande boken på svenska språket. En sådan fysisk förändring kan emellertid vara vansklig om den går för fort. För att anknyta till författarens eget kroppsspråk — istället för statuarisk skönhet och harmoni kanske resultatet bara blir en besvärande övervikt. SvJT 1999 s. 683 Av: Leif Carbell Ladda ner PDF
Anm: Försäkringsteknik och civilrätt. Norstedts Juridik AB, 1998, med stöd från Institutet för Rättsvetenskapl... Som jurist verksam i försäkringsbranschen måste man vara tacksam för Bertil Bengtssons insatser. Han är ju praktiskt taget den ende rättsvetenskapsman som numera offentligt visar något större allmänt intresse för försäkring. Till det kommer Bengtssons imponerande kunskaper och erfarenheter inom ersättningsrätten i stort. SvJT 1999 s. 691 Av: Birger Nydrén Ladda ner PDF
Anm: Konsumentköplagen. En kommentar. Under medverkan av Jan Ramberg. Norstedts Juridik AB, Stockholm 1999, 563 s. Vem är lämpligast att skriva en lagkommentar — den som under år har arbetat med ett lagförslag, ofta under intensiva diskussioner med juristkolleger, eller den som utan något ansvar för dess innehåll bedömer den med en utomstående jurists relativt oförvillade blick? Generellt går det förstås inte att uttala sig om detta; det finns exempel på både lyckade och mindre lyckade framställningar av båda slagen. SvJT 1999 s. 702 Av: Bertil Bengtsson Ladda ner PDF
Personalnotiser Ulrika Stenbeck Gustavson. Departementschefen har 9 april 1999 anställt hovrättsassessorn i Hovrätten för Västra Sverige Eva-Charlotte Salvall som huvudsekreterare i kommittén om barn i homosexuella familjer (Ju 1999:02), 15 april anställt departementssekreteraren... SvJT 1999 s. 707 Ladda ner PDF
